Svenskarna är mindre nöjda med välfärden jämfört med sina nordiska grannar. Det visar SEB:s nya välfärdsindex som bygger på tolv olika frågor om tilltron till välfärdstjänster och trygghetssystemen.

1. Välfärdsbarometern 2011 En rapport från SEB, juni

2. Svenskarna mindre nöjda
med välfärden än nordiska grannar
Sverige har en lång välfärdshistoria. Den allmänna pensionen fyller
Om välfärdsbarometern snart 100 år. Bara några år yngre är arbetsskadeförsäkringen.
Välfärdsbarometern är en årlig Reform efter reform har under ett sekel bidragit till att Sverige
undersökning som SEB genomför. kan uppfattas som själva sinnebilden av en välfärdsstat.
Syftet är att bidra med komplette-
När SEB nu presenterar ett nytt välfärdsindex som går att jämföra
rande perspektiv till diskussionen
länder emellan är det därför överraskande att Sverige hamnar
om välfärdsfrågorna.
sist i Norden. Vår undersökning visar att Sverige är det nordiska
Sedan 2005 har SEB kartlagt och land där befolkningen har lägst tilltro till välfärden. Vi har det
analyserat människors attityder till sämsta indexet i nio av de tolv undersökta kategorierna.
olika delar av välfärden. Med hjälp
Välfärdsbarometern är en årlig undersökning om välfärden.
av opinionsinstitutet Demoskop har
För första gången presenterar vi ett välfärdsindex som jämför
SEB årligen intervjuat allmänheten
och sammanfattar attityderna till de olika välfärdsområdena.
om detta.
Med detta index kommer vi kunna följa uppfattningar om väl­
I år ingår SEB:s välfärdsindex för första färden över tiden.
gången i Välfärdsbarometern. Det är
I år används SEB:s välfärdsindex för att studera välfärden i de
ett nytt och sammanfattande mått på
nordiska länderna. Undersökningen beskriver hur svenskar,
attityden till välfärdens olika tjänster
danskar, norrmän och finländare upplever välfärdstjänster som
och ekonomiska trygghetssystem.
tandvård, sjukvård, skolan samt barn­ och äldreomsorgen, men
Välfärdsbarometern har även låtit också hur vi uppfattar pensionssystemet och ersättningarna om
Demoskop undersöka hur nordbor vi blir sjuka eller arbetslösa.
upplever de olika välfärds- och trygg-
Det är bara i en enda av de tolv kategorierna som Sverige står
hetslösningar som erbjuds i Norge,
sig bäst. Vi är nordiska mästare när det gäller synen på föräldrars
Sverige, Finland och Danmark.
trygghet med att föräldrapenningen och barnbidraget ger det
ekonomiska stöd de behöver. I alla andra frågor om barnom­
sorgens kvalitet, om pensionerna, om försörjningsstödet eller
det stöd man får om man blir sjuk eller arbetslös så upplever
våra nordiska grannar en större tillfredsställelse än vi svenskar.
De som upplever störst trygghet med välfärdens institutioner är
danskarna.
Välfärdsbarometern 2011 2

3. Det vi har fångat här är attityderna. Men vår studie Välfärdsbarometern 2011 tecknar bilden av ett
ger inte svar på varför attityderna är som de är. Har gap mellan önskad och levererad välfärd. Samtidigt
svenskarna högre förväntningar än andra? Eller är ser vi en stor öppenhet för att komplettera skatte­
det faktiskt så att välfärden är bättre hos våra finansierade lösningar med delar som den enskilde
nordiska grannar? själv ansvarar för. Vägen framåt verkar vara en
kombination av privata och offentliga åtaganden.
Oavsett vilket manar siffrorna och jämförelsen till Ett antal utredningar har visat på svårigheterna att
eftertanke. Hur ska vi se på framtidens välfärd? finansiera dagens och framtidens välfärdsgap med
Varför stämmer inte den service vi får överens med höjda skatter.
de förväntningar vi har?
Utmaningen för Sverige blir därför att ta tillvara den
Förutom introduktionen av SEB:s välfärdsindex och vilja och beredskap till eget ansvarstagande som
den nordiska jämförelsen innehåller Välfärdsbaro­ finns och kombinera den med tydliga och effektiva
metern 2011 intressanta svar på några dagsaktuella offentliga åtaganden. Det är så vi kan möta de väl­
frågor. färdsförväntningar vi har och som SEB:s
Välfärdsbarometer 2011 visar är mycket höga.
Resultaten från enkäten visar att majoriteten av
svenskarna är negativa till en obligatorisk arbetslös­ Jens Magnusson
hetsförsäkring, en fråga som regeringen nu utreder. Välfärdsekonom, SEB
Och samtidigt som politikerna överväger en högre
pensionsålder kan vi konstatera svenskarna vill gå i
pension vid 62 år, men tror att vi kommer att gå i
pension vid 65 års ålder. Gapet mellan önskad och
skattad pensionsålder växer.
Välfärdsbarometern 2011 3

4. Sammanfattning
SEB:s välfärdsindex Undersökningen omfattar en lång rad frågeställningar och denna
SEB:s välfärdsindex är ett mått på rapport sammanfattar några av de viktigaste.
förtroendet för tio av välfärdens
• Vid en jämförelse av hur välfärden upplevs i de nordiska länderna
institutioner samt tilltron till att
är svenskarna minst nöjda med det egna landets välfärd. Alla
alla har samma möjligheter att ta bedömda välfärdsområden sammanvägt ger Danmark index 59,
del av dem: Finland 56, Norge 55 och Sverige 51.
Välfärdstjänster
• Störst tilltro har svenskarna till tandvården och till att vården
• Tandvården håller hög kvalitet. Lägst indextal noteras för äldreomsorgen
• Vården och för stödet vid arbetslöshet.
• Skolan och barnomsorgen
• Uppfattningen att den enskilde själv bör vara med och bidra till
• Äldreomsorgen
finansieringen av systemen för ekonomisk trygghet och välfärd
• Stödet till arbetslösa att omfattas av de flesta. 70 procent anser att det bästa sättet är en
komma i arbete kombination av privat­ och skattefinansiering. 60 procent menar
att det egna ansvaret bör bli större än idag. Som ett konkret exem­
Transfereringssystem
pel har andelen som säkert är redo att betala för en privat vård­
• Föräldrapenningen och försäkring ökat med 20 procent sedan 2009.
barnbidraget
• Sjukförsäkringen • En majoritet av svenskarna, 51 procent anser att a-kassan ska vara
• Pensionerna frivillig. 46 procent anser att den ska vara obligatorisk. Men det
finns en tydlig åldersskillnad. Bland de mellan 50 och 64 år är det
• Försörjningsstödet
55 procent som förespråkar ett obligatorium, medan bara 34 pro­
(socialbidraget)
cent av de unga mellan 18 och 29 år vill ha en obligatorisk a­kassa.
• Arbetslöshetsförsäkringen
• Den förväntade pensionsåldern har stigit med ett år, från 64 till
Förtroendet redovisas i ett index som 65 år. Men svensken vill gå i pension tidigare. Redan vid 62 års
kan variera mellan 0 och 100. ålder skulle vi vilja lämna arbetslivet.
Välfärdsbarometern 2011 4

5. SEB:s välfärdsindex fångar synen
på välfärden i de nordiska länderna
I SEB:s välfärdsbarometer för 2011 introduceras ett I det sammanvägda måttet, SEB:s välfärdsindex,
nytt mått, SEB:s välfärdsindex. Tanken är att i en enda noterar Danmark högst nivå (59). Därefter kommer
siffra fånga attityderna kring de centrala inslagen i vårt Finland (56) och Norge (55) och sist Sverige (51).
välfärdssystem. Indexet ska kunna följas över tiden för
analys av välfärdspolitik och samhällsförändringar. Index
Samtliga
länder 54
För att det första årets index ska kunna sättas in i ett
Sverige 51
sammanhang har frågorna som ligger till grund för
Danmark 59
indexet även ställts till medborgare i grannländerna
Finland 56
Danmark, Finland och Norge.
Norge 55
SEB:s välfärdsindex kan analyseras mot bakgrund av 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
de politiska diskussionerna om ersättningar vid arbets­
löshet och sjukdom som pågår i Sverige. En annan
utgångspunkt för reflexioner är att relatera svaren till Sammantaget är det tydliga skillnader i upplevd
hur mycket resurser de olika nordiska länderna lägger välfärd mellan de nordiska länderna. Svaren i under­
på välfärdssystemen. En intressant fråga är om den sökningen är subjektiva omdömen och öppnar för
som lägger mest pengar på trygghetssystemen också tolkningar. Människor har svarat på hur de upplever de
har mest nöjda invånare. Svaret på den frågan är nej. olika delarna av välfärden och inte på vilka de objektiva
nivåerna på välfärden är. Svaren kan alltså påverkas
SEB:s välfärdsindex bygger på tolv olika frågor om av hur debatten och förväntningarna ser ut i de olika
tilltron till välfärdstjänster och trygghetssystemen. länderna.
Frågorna fångar om man som invånare känner sig
trygg med att få tandvård, sjukvård, utbildning samt Skillnaderna mellan ländernas resultat i SEB:s välfärds­
barn­ och äldreomsorg av hög kvalitet. Frågorna om index bör givetvis också analyseras mot bakgrund av
socialförsäkringarna och andra transfereringar tar att välfärdssystemen är olika utformad i de nordiska
reda på om man känner sig trygg med att få det länderna, trots betydande likheter. Framförallt är det
ekonomiska stödet man behöver vid arbetslöshet, trygghetssystemen som skiljer sig mellan grannländerna.
föräldraledighet, pensionering eller vid sjukdom.
Intervjupersonerna har fått gradera sin attityd på Det är svårt att se något direkt samband mellan hur
skalan ett till tio, där tio innebär att man till exempel mycket pengar som läggs på de olika välfärdsområdena
är nöjd med att vården håller hög kvalitet eller att och omdömena i undersökningen. Enligt siffror från
pensionen är så hög som man behöver. Eurostat är Norge det land som lägger mest pengar per
capita på sociala skyddsnät, följt av Sverige, Danmark
Slutligen vägs resultaten av alla frågor samman till och sist Finland. Trots detta är det Danmark som når
ett index som kan variera mellan 0 och 100. högst index.
Välfärdsbarometern 2011 5

6. Index
100
Samtliga länder
90
Sverige
80 Danmark
Finland
70
Norge
60
50
40
73 70 67
30 58 55
51 50 49 47 44
20 43 42
10
0
Trygg med Stort Känner Trygg med Barn- Trygg i att Alla har Pensionärer Trygg att Arbetslös Stort Trygghet
att ha förtroende stort att barn- föräldrar sjukför- samma kan känna få för- kan känna förtroende att få
tillgång till att få vård förtroende omsorgen trygga med säkringen möjligheter trygghet sörjnings- sig trygg för att assistans
tandvård med hög för att få och skolan ekonomiskt ger det att ta del att man i stöd från med att få äldrevården från AF och
av hög kvalitet om vård inom håller hög stöd via ekonomiska av den D/F/N/S kommunen det ekono- tar hand andra
kvalitet sjuk/ rimlig tid kvalitet föräldra- stöd jag danska/ får den om miska stöd om mig myndig-
skadad om sjuk/ penning behöver finska/ nivå av ekonomisk man som heter för
skadad och om jag inte norska/ pension kris och behöver gammal att komma
barnbidrag kan arbeta svenska man utan inkomst tillbaka i
välfärden behöver arbetslivet
Det finns tydliga skillnader mellan länderna, men det Svensk vård mest ifrågasatt
kan noteras att de välfärdsområden som får de bästa När svenskarna får ge omdöme om kvaliteten i vården
respektive sämsta omdömena ofta överensstämmer så blir betyget relativt sett högt, men trots det hamnar
mellan länderna. Tandvårdens kvalitet får höga betyg vi efter våra tre nordiska grannländer. Också på här är
i alla de fyra undersökta länderna. Tryggheten med det danskarna som noterar högst index (74). De anger
äldreomsorgen och med den hjälp man får när man i högre utsträckning än grannländerna att man får vård
behöver komma tillbaka i arbete, är låg i alla länder. av hög kvalitet: Norge (71), Finland (70) och sist Sverige
Den enda kategorin där Sverige når bäst resultat är (68).
attityden till stödet till barnfamiljer vid föräldraledighet
och med barnbidrag.
Sjukvårdsindex Kvalitet Tillgänglighet
Sverige sticker ut bland de nordiska länderna genom Danmark 74 70
att de som bor här känner sig minst trygga med vården Norge 71 67
och trygghetssystemen. Sverige har lägst resultat i nio Finland 70 69
av de tolv kategorierna. Sverige 68 64
En rimlig slutsats är att svenskarna inte upplever att
vården fungerar så bra som den borde. Också här
Högst förtroende för tandvården behöver man tolka vad som är subjektivt och grundat i
Tandvården får högsta betyg i svenskarnas syn på förväntningar och vad som beror på objektiva skillnader.
välfärden. Det finns ett utbrett förtroende för tillgång­ Men indexnoteringarna tyder på att uppfattningen att
en till tandvård av hög kvalitet. Även i de nordiska Sverige har bäst vård i världen numera är ifrågasatt,
grannländerna får tandvården höga betyg. Danmark inte minst av svenskarna själva.
når högst index (78) före Sverige (73), Norge (70) och
Finland (69). En annan fråga om vården fångar attityden när det gäller
tillgängligheten. Också i detta avseende har Sverige
Tandvårdsindex lägst index, men kanske inte så lågt som många år med
Danmark 78 debatt om vårdköer hade givit anledning att förvänta.
Sverige 73
Norge 70
Finland 69
Välfärdsbarometern 2011 6

7. Finland leder utbildningsligan Ekonomiskt stöd till föräldrarindex
En kategori där Finland ligger högst är synen på barn­ Sverige 59
omsorg och skola. Här har de intervjuade fått frågan Danmark 56
om de är trygga med att respektive lands barnomsorg
Norge 54
och skola håller hög kvalitet. Kanske är det inte så
konstigt att finländarna är nöjda eftersom de i flera Finland 50
olika internationella undersökningar anses ha en skola
med mycket bra prestationer. Finlands indexnivå när
det gäller skola är överlägset högst (71), Norge och Svensken orolig för sjukpenningen
Danmark ligger i mitten (båda 57) och Sverige hamnar
Index för sjukförsäkringen, det vill säga tryggheten
lägst (54) .
med det stöd som man får om man inte kan arbeta
på grund av sjukdom, är lägst i Sverige (43). Danskarna
Att den svenska skolan inte når lika höga kunskaps­
upplever störst trygghet (59) följt av Norge (58) och
resultat som den finska, utan till och med tappar mark
Finland (54).
är något som bland annat de internationella PISA-
studierna visat.
Det finns också relativt stora faktiska skillnader mellan
länderna, både i hur systemen fungerar vid korta och
Skola och barnomsorgsindex långa sjukskrivningar. Till skillnad från Sverige har
Finland 71 varken Danmark, Norge eller Finland karensdag i sjuk­
Danmark 57 försäkringen. Vidare finns det skillnader i hur ersätt­
Norge 57 ningen ser ut på sikt. I Sverige trappas den ned efter ett
år från knappt 80 till knappt 75 procent av årsinkoms­
Sverige 54
ter under 7,5 basbelopp. I Finland är ersättningsnivån
lägre medan Norge och Danmark har mer generösa
sjukförsäkringar. Norge har också ett högre tak.
Bra för föräldrar i Sverige
Den enda kategori där Sverige placerar sig högst är Utöver dessa faktiska skillnader länderna emellan
synen på föräldrapenningen och barnbidraget. Även har sverige haft en intensiv diskussion tillämpning
om attityden delvis är kluven så är svenskarna mest och regeländringar i sjukförsäkringen. Det är rimligt
nöjda när man får bedöma om föräldrar får det eko­ att tro att både de faktiska skillnaderna och denna
nomiska stöd de behöver. Sverige toppar (index 59), diskussion bidrar till det låga svenska resultatet.
medan Danmark (56) och Norge ligger strax efter
(54) och finländarna är minst tillfreds med stödet till Sjukförsäkringsindex
föräldrar (50). Danmark 59
Sverige och Norge har en föräldrapenning som ligger Norge 58
nära varandra när det gäller nivå och längd, 390 dagar Finland 54
med kring 80 procent av inkomsten, men taket för Sverige 43
ersättningen är högre i vårt västra grannland. Norge har
alltså ett system som är bitvis mer generöst, men trots
det är svenskarna mer nöjda med den ekonomiska
tryggheten för föräldrar. Finland som ligger sist på
denna punkt har också den kortaste föräldraledigheten
med cirka 300 dagar och den lägsta ersättningen med
cirka 60 procent av lönen.
Välfärdsbarometern 2011 7

8. Samma möjligheter? Det är en väg framåt som ges stöd också av Välfärds­
Undersökningen ger också svar på om invånarna barometern. Det behövs en mix av flera åtgärder för att
upplever att alla har samma möjligheter att ta del av höja de framtida pensionerna och därmed förtroendet
välfärden. Här får Sverige ett relativt lågt index (49), för pensionssystemet.
men i Finland upplevs det som ännu sämre (47).
Medborgarna verkar också till stor del vara medvetna
Danmark och Norge toppar (båda 54).
om ett större eget ansvar men har hittills haft svårt att
fullt ut agera i enlighet med detta ansvar.
Jämlikhetsindex
Danmark 54
Pensionsindex
Norge 54
Danmark 58
Sverige 49
Norge 50
Finland 47
Finland 49
Sverige 43
Låg tilltro till nivån på pensionen
Svenskarna upplever lägst tilltro till att man får den Lågt socialbidragsindex
pension man behöver. Indexet för Sverige (43) hamnar
Sverige har också lägst index (43) bland de nordiska
betydligt lägre än i Danmark (58) som är det land
länderna vad gäller att känna sig trygg med att få
där invånarna mest litar på att de får den pension de
socialbidrag (försörjningsstöd) från kommunen om
behöver, även om Danmarks siffror också är relativt
det behövs. Danmark (49) och Norge (45) ligger i
låga. Norge (50) och Finland (49) ligger nära det
mitten och här är det Finland som ligger högst (54).
nordiska snittet.
Exakt vad som ligger bakom det låga förtroendet för Socialbidragsindex
pensionerna i Sverige besvarar inte SEB:s välfärdsindex, Finland 54
men de senaste årens nyhetsrapportering om att Danmark 49
pensionssystemets automatiska balansering, bromsen, Norge 45
slagit till med sänkta pensioner som följd bidrar troligen.
Sverige 43
Svenskarnas krav på sin framtida pension förefaller
också vara högre än det förväntade utfallet. Om livet
efter arbetslivet ska bli som svenskarna vill att det ska Jag skulle behöva
bli behöver många pensionsspara mer, vilket man ock­ spara mer än 25 25 14 35 1
vad jag gör
så är medveten om. I SEB:s välfärdsbarometer 2011
0% 20% 40% 60% 80% 100%
säger 50 procent av de förvärvsarbetande svenskarna
Stämmer väl Stämmer ganska dåligt Vet ej/Ej svar
att de skulle behöva spara mer än vad de gör idag. Stämmer ganska väl Stämmer inte alls Bas: Förvärvsarbetande
I en nyligen publicerad rapport från OECD, Pensions at
a Glance 2011, skriver man att rapport från OECD,
Pensions at a Glance 2011, skriver man att ”I det långa
perspektivet är ett diversifierat pensionssystem – med
en mix av offentliga och privata åtgärder – inte bara
den mest realistiska utan även den bästa lösningen”.
Välfärdsbarometern 2011 8

9. Högst stöd för dansk flexicurity SEB:s välfärdsindex
Danskarna noterar det högsta indexet (50) när det Dessa påståenden ligger till grund för SEB:s
gäller trygghet med ersättning vid arbetslöshet. Norge välfärdsindex
och Finland (båda 48) ligger strax efter Danmark, • När man behöver gå till tandläkaren kan man
medan svenskarna ligger klart efter (36). känna sig trygg med att ha tillgång till tandvård
av hög kvalitet
Systemen ser olika ut i de nordiska länderna. De senaste
• Om jag skulle bli sjuk eller skadad känner jag
åren har den danska flexicurity­modellen på arbets­
stort förtroende för att få vård inom rimlig tid
marknaden uppmärksammats i den svenska debatten.
Den svenska ersättningen vid arbetslöshet bygger på • Barnföräldrar kan känna sig trygga med att
en nedtrappning efter en viss tids arbetslöshet. I Norge föräldrapenning och barnbidrag ger dem det
får man en lägre procentuell ersättning, men taket är ekonomiska stöd man behöver
högre. I Finland börjar ersättningen på runt 60 procent • Alla danskar/finländare/norskar/svenskar har
av lönen, men sjunker med ökad inkomst. Den danska samma möjligheter att ta del av den danska/
flexicurity­modellen bygger på hög ersättning, men finska/norska/svenska välfärden
mer osäkra anställningsvillkor. • Om man hamnar i ekonomisk kris och utan
inkomst kan man känna sig trygg med att få
A-kasseindex försörjningsstöd (socialbidrag) från kommunen
Danmark 50 • Jag har ett stort förtroende för att äldrevården
Norge 48 tar hand om mig som gammal
Finland 48 • Om jag skulle bli sjuk eller skadad känner jag
Sverige 36 stort förtroende att få vård av hög kvalitet
• Jag känner mig trygg med att den danska/finska/
norska/svenska barnomsorgen och skolan håller
hög kvalitet
Lågt förtroende för hjälp till arbetslösa • Om jag skulle bli sjuk så att jag inte kan arbeta
Allra lägst tilltro i undersökningen har uppmätts känner jag mig trygg i att sjukförsäkringen ger
angående möjligheterna att få hjälp för att komma mig det ekonomiska stöd jag behöver
tillbaka i arbete. Undersökningens lägsta indexnote­ • Pensionärer kan känna trygghet att man i
ringar alla kategorier ger svenskarna på denna fråga Danmark/Finland/Norge/Sverige får den nivå
(34). Finland toppar (50), därefter Danmark (49) och på pension som man behöver
Norge (44).
• Som arbetslös kan man känna sig trygg med att
få det ekonomiska stöd man behöver
Arbetsförmedlingsindex
• Som arbetslös kan man känna sig trygg med att
Finland 50
få den assistans från Arbetsförmedling och andra
Danmark 49 myndigheter man behöver för att komma tillbaka
Norge 44 i arbetslivet
Sverige 34
De intervjuade ombads ange sin inställning till
dessa påståenden. Svaren gavs på en skala mellan
1 och 10 där 1 betyder ”stämmer inte alls” och 10
”stämmer mycket väl”.
2509 intervjuer genomfördes under april 2011 i
Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Välfärdsbarometern 2011 9

10. Skeptisk inställning
till obligatorisk a-kassa
I budgeten för 2011 skriver regeringen att en obligato­ Frivillig eller obligatorisk a-kassa?
risk arbetslöshetsförsäkring bör införas för att stärka Det är stor skillnad mellan ungas och äldres attityd
människors trygghet och stabiliteten på arbetsmark­ till en obligatorisk a­kassa. Bland de över 50 år är en
naden. Frågan utreds nu. Regeringspartierna har majoritet för ett obligatorium, medan en majoritet
uttalat att de eftersträvar en utformning som undviker bland de unga är för frivillghet. Det största stödet för
negativa effekter på arbetsmarknadens funktionssätt obligatorisk a­kassa finns bland de som har fyllt 65 år,
samt undviker onödiga kostnadsökningar för grupper det vill säga bland dem som varken kommer att betala
i arbetslivet. till eller ha nytta av en sådan försäkring. Där är det
56 procent som är för ett obligatorium och endast 39
SEB:s välfärdsbarometer för 2011 visar att regeringen
procent som tycker att a­kassan ska bygga på frivillighet.
också har opinionsmässiga skäl att söka efter lösningar
som minimerar negativa effekter av en obligatorisk Det finns små skillnader mellan könen och mellan olika
a­kassa. Mer än varannan svensk tycker att arbets­ inkomstskikt. Studenter är tydliga motståndare till
löshetsförsäkringen ska vara frivillig. Möjligen har det en obligatorisk a­kassa. Bara en knapp tredjedel av
påverkats av den kritiska debatt om tidigare presen­ studenterna stödjer en obligatorisk arbetslöshets­
terade förslag till a­kassa där alla måste vara med. försäkring. Det kanske inte är så förvånande. Många
Om utredarna lyckas med ambitionen att finna sätt studenter saknar en inkomst att försäkra och har inte
att införa ett obligatorium som inte ger onödiga kost­ heller samma behov som yrkesarbetande att ha en
nadsökningar för enskilda eller stör arbetsmarkna­ tryggad försörjning vid arbetslöshet eftersom de ofta
dens funktionssätt blir opinionen kanske en annan. inte är försörjare. Bara en tredjedel av alla som är arbets­
sökande tycker att det ska vara obligatoriskt att vara
med i a­kassan.
Samtliga 51 46 3
Män 49 48 3
Kvinnor 52 44 4
18–29 år 64 34 3
30–49 år 56 41 3
50–64 år 42 55 3
64–89 år 39 56 5
Grundskola 50 44 6
Gymnasium 53 44 3
Högskola 48 49 3
Förvärvsarbetande 50 48 2
Arbetssökande 58 33 9
Student 65 31 4
Ålderspensionär 39 56 5
Förtidspensionär 51 44 5
Privat sektor 48 49 2
Offentlig sektor 55 45 1
Inkomst –200 Tkr 53 43 4
Inkomst 200–300 Tkr 52 44 3
Inkomst 300–400 Tkr 47 52 1
Inkomst 400– Tkr 49 49 2
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Det ska vara frivilligt Man ska vara tvungen att vara med Vet ej/Ej svar
Välfärdsbarometern 2011 10

11. Starkt stöd för
kombinerad välfärdsfinansiering
En återkommande fråga de senaste åren i SEB:s väl­ Människors ansvar att säkra
färdsbarometer är hur svenskarna ser på välfärdens sin egen välfärd
finansiering. Det starka stödet från tidigare år för
Ett konkret exempel på ett möjligt privat bidrag till
offentlig och privat samverkan består. Sju av tio
välfärden är en vårdförsäkring, det vill säga en för­
svenskar anser att det bästa sättet att finansiera
säkring som garanterar vårdinsatser utan köer.
trygghetsförsäkringar och välfärdstjänster är en
kombination av privata pengar och skatter. Bara var I undersökningen har frågan ställts om man är beredd
fjärde svensk anser att välfärden ska vara helt skatte­ att betala 200 kronor i månaden för att bli garanterad
finansierad. Det finns också en stark uppfattning att snabb tillgång till vård vid sjukdom eller skada. Var­
det egna ansvaret bör vara större än idag. annan svensk är beredd att betala en sådan summa.
Tre av tio svarar ja, helt säkert på frågan om de är
Denna studie ger inte svar på varför så många svenskar
beredda att betala för en privat vårdförsäkring,
anser att de själva bör vara med och finansiera delar
medan två av tio säger att de troligen är det.
av välfärden med egna pengar, men klart är att det är
en minoritet som tycker att skattefinansieringen De som är öppna för att betala för en privat vårdför­
räcker för att klara välfärd och trygghet på den nivå säkring är i stort sett lika många som under 2009.
som efterfrågas. En skillnad är emellertid att det är klart fler som har
en bestämd uppfattning och svarar ja, helt säkert
eller nej, absolut inte. Att svenskarna nu ger mer säkra
svar tyder på att frågan mognat i opinionen.
Samtliga 14 46 23 6 10
Män 15 49 21 6 8
Kvinnor 13 43 25 6 12
18–29 år 15 49 23 5 8
30–49 år 13 48 26 6 7
50–64 år 13 42 27 7 11
64–89 år 17 46 15 6 15
Grundskola 12 49 20 5 14
Gymnasium 15 45 24 6 10
Högskola 14 46 25 6 9
Förvärvsarbetande 15 45 27 5 8
Arbetssökande 6 45 22 11 16
Student 10 47 25 8 10
Ålderspensionär 17 48 13 6 16
Förtidspensionär 22 34 24 12 8
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Mycket större Lite mindre Vet ej/Ej svar
Lite större Mycket mindre
Välfärdsbarometern 2011 11

12. Är du beredd att betala
för en vårdförsäkring?
En klar majoritet, 63 procent tycker att arbetsgivarna Samtliga 29 21 21 26 3
ska stå för privata vårdförsäkringar för medarbetarna.
Privat sektor 34 26 16 21 2
Här är utvecklingen liknande den för frågan om man
Offentlig sektor 26 25 23 25 2
själv är beredd att betala för en försäkring för snabb
vård. Det är fler som tydligt tar ställning för eller emot. Inkomst – 200 Tkr 24 21 22 29 4
Förslaget har ett utbrett stöd bland unga och arbetare. Inkomst 200 – 300 Tkr 25 24 20 26 5
Egenföretagare är mest emot. Inkomst 300 – 400 Tkr 35 21 22 21 1
Inkomst 400 – Tkr 44 20 16 19 1
Sammantaget visar siffrorna att svenskarna har ett
Har barn 30 20 20 27 3
allt större intresse av att vara med och själva bidra till
28 25 22 23 2
finansieringen av välfärden och de system som ska ge Har ej barn
trygghet vid sjukdomar och skador. Sambo/Gift 31 21 20 24 3
Singel 25 21 22 29 3
I sammanhanget kan man reflektera över att den delen Storstadsområde 31 24 21 21 3
av vården och trygghetssystemen som har högst för­
Övriga stadsområden 27 19 21 29 3
troende bland svenskarna är tandvården. Det är också
Övriga landet 31 20 20 26 3
det välfärdsområde som har högst privatfinansierad
andel. I jämförelse med till exempel äldreomsorgen 0% 20% 40% 60% 80% 100%
eller barnomsorgen och skolan är förtroendet för Ja, helt säkert Nej, troligen inte Vet ej/Ej svar
Ja, troligen Nej, absolut inte
tandvården betydligt högre.
I Välfärdsbarometerns frågor får medborgarna skatta
sitt förtroende på en skala från ett till tio. När frågan
ställs om man kan känna sig trygg med tillgång till en
tandvård av hög kvalitet så är det sex av tio svenskar
som anger åtta eller högre.
Välfärdsbarometern 2011 12

13. Önskad pensionsålder
I västvärldens industriländer diskuteras behovet av pensionsåldern, utan minst lika mycket om att bättre
att äldre stannar kvar längre på arbetsmarknaden. ta hand om mer senior arbetskraft – som kan behöva
Men en klar majoritet av svenskarna, 72 procent, flexiblare arbeten, anpassad vidareutbildning, ny
vill inte att pensionsåldern ska höjas. I valmanifestet motivation och fysisk anpassning.
inför 2010 års val lovade allianspartierna att rätten
80 Genomsnittsålder
att kvarstå i anställning ska höjas från 67 år till 69 år.
Nyligen fastställde regeringen direktiv för utredningen 70
om ”Översyn av pensionsrelaterade åldersgränser och 60
möjligheter för ett längre arbetsliv”. Men regeringens 50
ambition att människor ska jobba längre verkar inte 40
61 62 62 62 64 64 64 65
ha något större stöd hos allmänheten och hittills 30
tagna initiativ har haft ett begränsat genomslag på 20
den faktiska pensionsåldern. 10
0
vill du gå i pension tror du att du kommer att gå i pension
Det finns några tydliga skillnader i attityder mellan Samtliga 2008 Samtliga 2009 Samtliga 2010 Samtliga 2011
olika grupper i undersökningen. Kvinnor och låg­ och Bas: Om förvärvsarbetande, 556 intervjuer
medelinkomsttagare är mer negativa än genomsnittet
till att höja pensionsåldern. En av de mest kritiska
grupperna är de som står närmast på tur att gå i
pension, de mellan 50 och 64 år. I den åldersgruppen Faktaruta pensionsålder:
motsätter sig 79 procent att pensionsåldern ska höjas. I det allmänna pensionssystemet finns i princip
Mest intresserade av att höja pensionsåldern är hög­ ingen fastställd pensionsålder. Tidigaste uttag
inkomsttagare som tjänar över 400 000 kronor. för inkomst­ och premiepension är 61 år, men
pensionen blir högre ju längre man väntar.
Också svenskarnas uppfattning om tidpunkten för den Garantipensionen kan tidigast tas ut från 65 års
egna pensioneringen visar att ambitionen att få fler ålder. Arbetsgivaren har rätt att pensionera
att jobba längre än 65 års ålder har svag förankring. medarbetare äldre än 67 år.
I årets undersökning svarar svenska folket att de vill
gå i pension vid 62 års ålder, men de tror att de kommer Inför valet 2010 skrev Alliansen i sitt valmanifest
gå i pension vid 65 års ålder. Oavsett vilken åldersgrupp, att rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 69 år
inkomstgrupp eller utbildningsnivå som studeras så är istället för, som idag, till 67 år.
svaren samstämmiga. Dessutom har synen på önskad
pensionsålder varit konstant de senaste åren, även En utredning tillsattes den 14 april i år, där direktiven
om den förväntade pensionsåldern steg med ett år togs fram i samråd med pensionsgruppen där allians­
jämfört med förra årets undersökning. partierna och socialdemokraterna är representerade.
Bilden av att man går i pension vid 65 är etablerad.
Med tanke på hur den demografiska utvecklingen ser
ut med allt fler äldre som ska försörjas är det en stor
utmaning att förändra förväntningarna och få fler att
stanna kvar längre i yrkeslivet och på det sättet vara
med och försörja de som inte kan arbeta. Kanske är det
också så att svenskarna ser det OECD pekade på i
sin rapport ”Pensions at a Glance 2011” nyligen.
Nämligen att de flesta länder, inklusive Sverige,
saknar mekanismer för att få äldre anställda att jobba
längre. Vägen framåt handlar inte bara om att höja
Välfärdsbarometern 2011 13

14. Avslutande kommentar
Det finns stora delar av den svenska välfärden som önskar få ut är stor. Och den skillnaden kommer att
upplevs som väl fungerande. Men två huvudslutsatser växa framöver när försörjningsbördan blir tyngre och
kan dras om välfärden grundat på årets upplaga av kraven höjs med en åldrande befolkning. Detta väl­
SEB:s välfärdsbarometer. Den första är att svenskarna färdsgap verkar nu många svenskar se som något man
är de som är minst trygga med sin välfärd i Norden. behöver ta eget ansvar för, trots att denna uppfattning
Den andra är att svenskarna är beredda att komplet­ knappast är spridd i det politiska landskapet.
tera de offentliga systemen med egen finansiering för
att få den vård, omsorg eller trygghet man behöver. Välfärdsbarometern 2011 visar att det kan finnas en
grogrund för ett fördjupat samtal om välfärdens fram­
Dessa två slutsatser går emot de spridda uppfatt­ tida finansiering. Undersökningen visar att svenskarna
ningarna att svensk välfärd är bäst i världen och att prioriterar välfärden så högt att de kan tänka sig att
det saknas folkligt stöd för privata komplement. komplettera offentliga system med privata lösningar
för att få större trygghet inför arbetslöshet, ålderdom
Undersökningen ger inga besked om hur bra välfärden och sjukdom. Inte för att svenskarna på ideologisk
är med objektiva mått mätt. Men det är uppenbart grund dömer ut offentlig finansiering av välfärden,
att det finns ett gap mellan den välfärd som erbjuds utan för att önskemålen är större än vad det allmänna
och den som svenskarna förväntar sig. Skillnaden erbjuder.
mellan vad skatteinkomsterna kan bära och vad folk
Välfärdsbarometern 2011 14