behovsanalys för för-rehabilitering

Behovsanalys för
för-rehabilitering
Tillgång hos befintliga aktörer och möjliga samverkansparter för att möta ett
förändrat behov hos individen
Samordningsförbundets samverkansparter har genom enkäter och intervju påtalat ett förändrat
stödbehov hos individer för att återgå till arbetsmarknaden. Resultatet visar att personal
önskar en högre grad av samverkan runt specifika målgrupper.
November 2016

2
Innehåll
Förkortningslista...................................................................................................................................... 4
1.0 Sammanfattning................................................................................................................................ 5
2.0 Uppdraget.......................................................................................................................................... 6
2.1 Samordningsförbundet ................................................................................................................. 6
2.2 Mål och målgrupp ......................................................................................................................... 6
2.3 Metod............................................................................................................................................ 7
2.4 Specifikt uppdrag processledare................................................................................................... 7
3. Allmänt om rehabilitering. .................................................................................................................. 8
3.1 Rehabiliteringsaktörerna............................................................................................................... 8
3.2 Ansvarsområden.......................................................................................................................... 10
3.3 Bakomliggande principer............................................................................................................. 11
3.4 Faktorer av betydelse för rehabiliterings resultat....................................................................... 12
3.5 Rehabiliteringsmodeller .............................................................................................................. 13
3.6 Arbetsförmåga............................................................................................................................. 17
4. Kartläggning av den befintliga situationen i Ale, Kungälv Stenungsund och Tjörn........................... 20
4.1 Allmänt för samtliga kommuner: ................................................................................................ 20
4.3 Ale kommun ................................................................................................................................ 24
4.4 Kungälvs kommun ....................................................................................................................... 25
4.5 Stenungsunds kommun............................................................................................................... 26
4.6 Tjörns kommun............................................................................................................................ 27
4.7 Arbetsförmedlingen (kontor Stenungsund) ................................................................................ 28
4.8 Försäkringskassan........................................................................................................................ 29
4.9 VG Regionen Psykiatri/vårdcentralen ............................................................................................. 31
5.0 Socialttjänsten, försörjningsstöd..................................................................................................... 32
5.1 allmänt......................................................................................................................................... 32
5.2 Stenungsund................................................................................................................................ 32
5.3 Tjörn ............................................................................................................................................ 33
5.4 Arbetsmarknadsenheten............................................................................................................. 34
6.0 Behovsanalys................................................................................................................................... 38
6.1 Försäkringskassan........................................................................................................................ 38
6.2 Sammanställning Arbetsförmedlingen Stenungsund/Ale/Kungälv............................................. 40
6.3 Försörjningsstöd.......................................................................................................................... 42

3
6.4 Sammanställning Psykiatri........................................................................................................... 44
6.5 Arbetsmarknadsenheten Kungälv och Ale .................................................................................. 46
6.6 vårdcentraler............................................................................................................................... 47
6.8 Sammanfattande resultat av enkäter ......................................................................................... 49
7.0 Resultat............................................................................................................................................ 52
7.1 Utifrån behovsanalysen kan vi konstatera att följande områden önskas prioriteras................. 52
7.2 Gemensam kartläggning.............................................................................................................. 55
7.3 IPS:............................................................................................................................................... 55
7.4 Grön Rehab................................................................................................................................. 56
8.0 Den sociala ekonomin ..................................................................................................................... 58
8.1 Begrepp: ...................................................................................................................................... 58
8.2 Hösten 2015 ................................................................................................................................ 58
8.3 Känsla av sammanhang............................................................................................................... 59
8.4 Psykisk Hälsa................................................................................................................................ 59
8.5 Röda korset.................................................................................................................................. 60
8.6 Svenska kyrkan ............................................................................................................................ 60
8.7 Lions............................................................................................................................................. 60
8.8 Idrottsföreningar......................................................................................................................... 60
8.9 Sociala arbetskooperativ eller sociala företag. ........................................................................... 61
9.0 rekommendationer inför Hur frågan............................................................................................... 62
9.1 Prioriterade målgrupper.............................................................................................................. 62
9.2 förrehabilitering på praktiska arbetsträningsplatser i en gemensam arena.............................. 62
9.3 Förrehabilitering på praktiska arbetsplatser inom den sociala ekonomin.................................. 62
9.4 Aktivitetshusen utifrån befintlig och möjlig framtid................................................................... 63
9.5 Stödperson/Case manager/ för-rehabiliteringsvägledare .......................................................... 63
9.6 information/utbildning inom ekonomi (skuld- skuldsanering- budget)...................................... 63
9.7 Samhällsorientering..................................................................................................................... 64
9.8 Samordningsförbundet Väst (Uddevalla modellen).................................................................... 64
10.0 Referenslista.............................................................................................................................. 66

4
Förkortningslista
ADL aktivities of daily living (allmän daglig livsföring)
AFL Lagen om allmän försäkring
AF Arbetsförmedlingen
AME Arbetsmarknadsenheten
DV Daglig verksamhet (enligt LSS)
CSF Centrum för socialförsäkringsforskning
Case manager individuell stödperson under rehabilitering se sida 13-14
EU Europeiska unionen
ESF Europeiska social fond
FK Försäkringskassan
FS Försörjningsstöd
HSL hälso och sjukvårdslagen
IFO Individ och familj omsorg
IPS Individual Placement and support
IOP idéburna offentlig partnerskap
ICF internationell classification of functioning disability and health
ICD-10 Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem
PTSD Post traumatic stress disorder (Posttraumatisk stressyndrom)
SFB Social försäkringsbalken
SOU Statens offentliga utredningar
SE Supported employment
SOL Socialtjänst lagen
SIUS Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd
WHO World health organisation

5
1.0 Sammanfattning
I Sverige finns idag ett flertal myndigheter och närliggande aktörer som arbetar professionellt
med arbetslivsrehabilitering. Alla med sitt egen ansvarsområden och utifrån de principerna
som tillämpas. Alla arbetar mot samma mål: ”att individer återgår eller introduceras till den
öppna arbetsmarknaden eller studier”. Tiden utanför är av stor betydelse för individens
möjlighet att återgå eller introduceras till arbetsmarknaden. De insatser som man hittills har
kunnat använda sig av för att nå målet räcker kanske inte idag för att nå önskat resultat. Det är
framförallt handläggare / rehab-vägledare /arbetsförmedlare/ coacher/handledare som besitter
kunskapen över vad som saknas och var behovet ligger. Under de senaste decennier har en rad
av projekt implementerats och verksamheten utvecklats. Mångfald bland befintliga
verksamheter är stort. För den enskilde är mångfalden mer ett hinder än tillgång. Samverkan
mellan olika myndigheter är ibland långt ifrån optimal och ibland saknas kunskap om
varandras verksamhet.
Denna behovsanalys försöker skapa en samlad bild av samordningsförbundets område där
fyra kommuner ingår: Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Trots att regionala och statliga
organisation arbetar på likvärdigt sätt i alla kommuner, ser bilden av kommunal organisation
olika ut i varje kommun. Arbetsmarknadsenheterna har exempelvis olika roll i olika
kommuner.
En enkät som genomfördes i maj 2016 ger en tydlig bild över vilka målgrupper som anses
behöva för-rehabiliterande insatser enligt personalen i befintliga organisationer. Men också
vilken typ av insatser som behövs och vilken problematik individer med förrehabiliterande
behov har.
Vid förrehabiliterande insatser är det primära inte att individen kommer vidare i
självförsörjning. Det primära är att individen ska få en känsla av sammanhang där den kan få
vardagen att fungera för att så småningom ta i tur med den egna försörjningen.
Den sociala ekonomin har den förmågan och möjlighet att skapa just den känslan.
Myndigheter och den sociala ekonomin har en möjlighet att komplementera varandra till
bådas fördel.
Sammanlagt 90 enkäter kartlägger behovet av minst 400 unika individer inom
samordningsförbundets område. Både kartläggningen och enkäter pekar på bristande
möjligheter att påbörja en process med individen på en praktisk arbetsträning. Efterfrågan
efter gemensamma arenor för arbetsträning samt gemensamma kartläggningar av individens
behov med tillgång till Case management uttalas av samtliga aktörer. Rapporten ger en rad av
förslag över hur ”hur” frågan kan påbörjas och har också tittat närmare hur andra
samordningsförbund har organiserat sig i frågan.
Samordningsförbundet Styrelse har tidigare uttalat sig att vilja utveckla flera
samverkanscentra i kommunerna. För-rehabiliterande insatser skulle kunna bli ett nödvändigt
komplement till dessa centra. Samtliga organisationer beskriver behovet för unga vuxna med
psykisk ohälsa. Delar av denna grupp är idag inte aktuellt hos någon av samverkansparter men
är huvudsakligen ”hemmasittande” där föräldrar kan vara initiativtagare till vårdkontakten.
Statistiken påvisa en utveckling av antal beslut med aktivitetsersättning.

6
2.0 Uppdraget
2.1 Samordningsförbundet
Samordningsförbundens syfte är att verka för att medborgare får stöd och rehabilitering som
ger dem möjlighet att försörja sig själva. Genom samordnade insatser ska verksamheten bidra
till ökade möjligheter och förbättrade förutsättningarna för aktörerna att tillsammans
identifiera och tillgodose individers behov av stöd och insatser i de fall insatser från flera
aktörer krävs. Den finansiella samordningen ska därmed bidra till att flera människor kan
delta i samhälls- och arbetsliv utifrån sina egna förutsättningar. Enligt lagen om finansiell
samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) är målgrupperna för
samordningsförbundens verksamhet individer, i förvärvsaktiv ålder, som är i behov av
samordnade insatser från flera av de samverkande parterna för att kunna komma in på
arbetsmarknaden eller återvända till densamma. Unga upp till 30 år har av regeringen särskilt
pekats ut som en målgrupp för samordningsförbundens verksamhet.
2.2 Mål och målgrupp
Målgruppen är personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd/insatser för att bli
arbetsföra/annat avslut. Målgruppen är så kallade ”rundgångsärenden”. Individerna kan både
ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov. Företrädesvis ska yngre personer
prioriteras först.
Definition av rundgångsärende:
- Ärenden som är och har varit aktuella under många år i flera
myndigheter/vårdinstanser där man gjort flera insatser och där ärendet även har
skickats mellan myndigheterna utan framgång och där man behöver komma fram till
en hållbar lösning för individen.
- Ärenden som kräver utökad samverkan mellan myndigheter/vård med en bedömning
att individen behöver klargöra sin arbetsförmåga alternativt uttömma
arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser med målet att komma fram till en hållbar
lösning.
- Ärenden där individen har flera myndighets -och vårdkontakter och som kräver utökad
samverkan än vad myndigheterna/vårdinstanserna själva har resurser till.
- Ärenden där det behöver tydliggöras vad som krävs för att individen ska komma till
rätt myndighet/vårdinstans och där vi (myndigheter/vård) har ett gemensamt ansvar att
hjälpa individen till rätt myndighet och rätt försörjning.
Följande mål för arbetet ska gälla (ingen inbördes gradering):
1- Klargöra vilka insatser som behövs för att undvika ytterligare rundgång och ta nästa
steg i rehabiliteringssyfte för att nå hållbar försörjning och öka uppnå eller öka
förmåga till förvärvsarbete
2- Identifiera inom vilken myndighet ett ärende hör hemma för att möjliggöra bästa
möjliga stöd i rehabilitering samt möjliggöra rätt ersättning

7
3- Med hjälp av flera kompetenser se vilka behov som behöver tillgodogöras för att nå
nästa steg i rehabilitering/väg mot egen försörjning
4- Erbjuda möjlighet till lämplig aktivitet som t.ex. arbetsträning för att närma sig
arbetsåtergång
5- Uppnå eller öka förmåga till förvärvsarbete
6- Förbättrad livskvalité
7- Stärkt social kompetens
8- Ge ökad kompetensöverföring mellan myndigheter
2.3 Metod
Efter att en bedömning av individens behov har gjorts så måste teamet ha tillgång till
ett”batteri” av verktyg för olika insatser.
Insatserna kan vara av skiftande karaktär beroende på behovet för den enskilde. Exempelvis
kan det vara samtalsbehandling/ korttids-terapi, arbetsträning, social träning och medicinsk
rehabilitering. Om de insatser som behöver sättas in inte finns tillgängliga inom teamet eller
inom myndigheterna så kan det bli aktuellt att upphandla detta. Det är viktigt att kunna
använda sig av den kompetens som redan finns tillgänglig i kommunerna Ale, Kungälv,
Stenungsund och Tjörn idag. I varje enskilt fall ska en rehabiliteringsplan/behandlingsplan
upprättas.
2.4 Specifikt uppdrag processledare
I Samordningsförbundets Lokala Ledningsgrupper (LLG) har samverkansparter framfört att
de personer som deltar i arbetsrehabilitering inte alltid är redo för deras respektive
verksamheter. De har uttryckt ett behov av ett försteg där deltagaren ges en chans att bli mer
redo för att kunna ta del av arbetslivsinriktad rehabilitering.
Ambitionen är att en tilltänkt för-rehabilitering skall fylla det tomrum som idag finns när det
gäller att förbereda/rusta individer för arbetsrehabilitering och förhoppningsvis sedermera
arbete och egen försörjning.
För att skapa förutsättningen för att en för-rehabilitering ska bli den pusselbit som saknas i
dagens utbud inom området rehabilitering mot arbete behövs mer kunskap kring hur behovet
ser ut och inom vilka områden man anser att det saknas insatser. Det finns även behov av att
undersöka hur vi på bästa sätt kan knyta an till de befintliga verksamheterna och hur
samordningen mellan dessa kunna se ut.
Därför behöver det göras en djupgående behovsanalys och plan för insatser för denna
målgrupp i kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn.
Att inventera vad som kan erbjudas idag men även ge förslag på insatser som kan vara
relevanta för målgruppen.
Denna rapport är en sammanställning av
1- Ansvar, principerna, utredning av begrepp i hela Sverige.
2- Oversikt lokalt i varje kommun hos samverkansparter
3- Behovet av tillgång till insatser hos handläggare och övrig personal
4- Förslag på insatser

8
3. Allmänt om rehabilitering.
3.1 Rehabiliteringsaktörerna
Rehabiliteringsbegreppet år mångfacetterat. Begreppet står för återanpassning, återinsättning
Enligt 22 kap § AFL (lagen om allmän försäkring) skall rehabilitering syfta till att återge den som
drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättning för att försörja sig själv genom
förvärvsarbete. Denna rehabilitering brukar benämnas arbetslivinriktad rehabilitering.
Det primära syftet med rehabilitering i sin vidare bemärkelse är att utan att specifik inrikta sig på
arbetslivet öka människors livskvalitet och förbättra deras förutsättningar att fungerar självständigt i
samhällslivet.
Den arbetslivsinriktade rehabilitering har nära anknytning till andra rehabiliteringsgrenar. Hälsa och
sjukvårdens rehabiliterings insatser påverka den enskildes möjligheter att påbörja arbetsliv inriktad
rehabilitering.
Ansvaret delas mellan fyra parallella sektorer vilket var och en har ett övergripande ansvar för sitt
verksamhetsområde Hälsovårdsmyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsmarknadsmyndigheter och
Socialtjänsten.
Det visa sig att denna uppdelning har led till att rehabilitering inriktas på de organisationer som
ansvarar för dem istället för på den enskilde individen som är föremål för de varierande stödåtgärderna
detta har försvarat helhetssyn som men har önskat ha på individen i rehabiliteringsverksamheten
(SOU 2000:78)
Kritiker har uttalat sig om ansvarsförhållande och en alltför sektoriserat rehabilitering
Tabel 1 översikt rehabiliteringsaktörer
Organisation Huvudman Rehabiliteringsinnehall
Patienten Medverka i rehabiliteringsplanering och i
erbjudna åtgärder baserat på planeringen.
arbetsgivaren Lagstadgat ansvar för att uppmärksamma
rehabiliteringsbehov hos de anställda, samt
vidta arbetsanpassningen och åtgärder som
kan ske inom eller i ansluttning till egna
verksamheter.
Hälso - och sjukvården Landsting eller
privat
Medicinsk utredning, behandling, vård och
rehabiliteringsmedicinska åtgärder.
Försäkringskassan Staten Övergripande samordningsansvar för de
åtgärder som behövs för att den försäkrade
skall kunna återgå i arbete och att ha möjlighet
till at försörja sig genom arbete.
Arbetsförmedlingen Staten Hjälpa den sökande att få och behålla ett
arbete. Utreda den arbetslöses
intresseinriktning och profil beträffande

9
yrkesinriktning.
Arbetsförmedlingens avdelning
för rehabilitering till arbete
Staten Utredningen av arbetsförmåga och
utbildningsbehov m.m. till personer som
saknar arbete och där medicinska
rehabilitering är avslutat eller i det närmaste
avslutat.
Samhall AB Statsägd koncern Tillhandahåller anpassade arbetsplatser till
personer som inte kan få arbete på den
reguljära arbetsmarknaden.
Arbetslivsresurs AB Statsägt Bolag Erbjuder mot betalning sina resurser till
företag ,försäkringsbolag, Arbetsförmedlingen
och andra organisationer för att förbättre
patientens arbetsförmåga (sammanslagning av
tidigare Arbetslivstjänst och Samhall resurs)
Socialtjänsten Kommun Hjälpa personer med ekonomiska och sociala
problem Anlita utförare såsom
Arbetsmarknadsenheten för att hjälpa personer
mot egen-försörjning bort från
försörjningsstöd.
Samt hjälp till att bryta alkohol och narkotika
beroende
Privata rehab-aktörer Erbjuder mot betalning sina resurser till
företag, försäkringskassan och organisationer
för att förbättra patientens arbetsförmåga.

10
3.2 Ansvarsområden
Medicinsk rehabilitering
Medicinsk rehabilitering tillhandahålls av hälso och sjukvården. Syftet med den medicinska
rehabilitering är att så långt det är möjligt återställa , förbättra eller bibehålla
funktionsförmågan hos den enskilde som drabbats av sjukdom eller skada (hälsa och
sjukvårdslagen 1982:763) Praktiskt sett innebär detta utöver den sedvanliga sjukvården
insatser såsom sjukgymnastik, arbetsterapi hjälpmedelutprövning och rådgivning.
Ansvaret för den medicinska rehabiliteringen ligger på hälsö-och sjukvårdshuvudmännen i
första hand Landstinget (undantaget är viss sjukvård för äldre och funktionshindrade).
Social rehabilitering
Social rehabilitering regleras i socialtjänstlagen (2001:453) Ansvaret ligger på kommunernas
socialtjänst. Övergripande mål är att skapa social och ekonomisk trygghet på lika villkor samt
aktivt deltagande i samhällslivet- Kommunerna har den yttersta ansvar för den som vistas i
kommunen och har ett behov som inte kan tillgodoses på annat vis. Kommunernas ansvar
träder därför i kraft när någon annan inte längre har ansvaret och till någon annan huvudman
återigen är skyldig att ta över.
Social rehabilitering kan bestå av olika insatser såsom att fånga upp hjälpbehov, bistå i olika
kontaktförmedlingen där den enskilde får hjälp att bygga upp sitt sociala nätverk och
rådgivning av olika slag.
Yrkesinriktad rehabilitering
Arbetsförmedlingen ansvarar för yrkesinriktad rehabilitering. Målet är att hjälpa & stärka
människors ställning på arbetsmarknaden, både att få och behålla ett arbete dessutom att
arbetssökande med funktionshinder skall finna arbete på den reguljära arbetsmarknaden
Det ligger i arbetsförmedlingens uppgift att effektivt matcha och motverka utanförskap.
Arbetslivinriktad rehabilitering
Yrkesinriktad rehabilitering ingår som en del av den arbetslivinriktade rehabilitering. Som
rehabiliteringsform introducerades begreppet inte förrän 1990 talet.
Begreppet avser rehabiliteringsåtgärder som syftar till att underlätta återgången till arbetslivet
för personer som är sjukskrivna eller uppbär sjukersättning och kan inbegripa såväl
medicinska, yrkesinriktade som sociala insatser .

11
3.3 Bakomliggande principer
Principen om arbetslinje:
Kortfattat skall aktiva insatser prioriteras framför passiva utbetalningar bygger på insikten om
sjukskrivningens negativa effekter på samhället och individen Arbetslinjen innebär att alla i
yrkesverksam ålder förväntas bidra till den gemensamma välfärden och trygghetsystem
genom att aktivt delta i arbetsliv.(Marklund, 1995)
Principen om tidiga insatser
Kap 22 AFL betonas vikten av att i ett så tidigt stadium som möjligt introducera aktiva
rehabiliteringsinsatser för att bryta den negativa trenden. den trend att fånga upp
rehabiliteringsfall kan ses som en bärande princip i rehabiliteringsarbetet
Det finns dock blandande forskningsresultat i huruvida tidiga insatser öka chansen att återgå
till arbete.
Principen om helhetssyn
Innebär att människor står i centrum i rehabiliteringssituationen Rehabilitering är en process
(inte ett antal lösrykta åtgärder). Helhetssyn har sitt ursprung i människovärdesprincipen.
”Rehabiliteringsåtgärder är i regel av den natur att en positiv resultat endast kan förväntas om
vederbörande själv är besjälad med önskan att nå det åsyftande målet och villig att underkasta
sig de erforderliga åtgärderna Hans inställning till dessa kommer givitvis att i hög grad vara
beroende av huruvida han kan erhålla ett sådant ekonomisk stöd att han icke behöver har
ekonomiska bekymmer för sig och sin familj under rehabiliteringstiden” (1958
socialförsäkringskommitee)
Redan 1958 fanns kunskap om att ekonomisk trygghet är avgörande för individens inställning
till rehabiliteringsinsatser. Principen om helhetssyn innebär att förutom de medicinska
aspekten också den sociala och arbetsmarknadsmässiga aspekten borde beaktas för att en
återgång till arbetsliv är möjligt.
Principen om renodling
Sent 90 tal förändrades begreppet sjukdom/arbetsförmåga (27 kap 2 § SFB) för att kunna
prioritera den rent medicinska bedömningen inom sjukförsäkringen härmed minskade
tolkningen utifrån en helhetsyn. Dessa aspekter fick tas hand om av andra ansvarsområden
(arbetsmarknadsmyndigheten och socialttjänsten).
Principen om samordning och samverkan
Begreppen samordning och samverkan nämns ofta i rehabiliteringssamanhang I 30 kap 8 §
SFB beskrivs att försäkringskassan samordna och utövar tillsyn över de insatser som behövs
för rehabiliteringsverksamhet. 30 kap 10§SFB fastslås att försäkringskassans samverkansplikt

12
kan innebära kontakter med arbetsgivare, arbetstagarorganisationer, hälso och sjukvård,
socialtjänst, arbetsmarknadsmyndigheter och andra berörda myndigheters samordning detta
innebär att rehabiliteringsinsatser fogas samman. Den bild som visas för den enskilde ter sig
annars vara splitrad. Samordningen inriktas på att aktivt arbeta med att rehabiliteringsåtgärder
kan länka in till varandra, löpa parallellt eller på annat sätt bilda en fungerande helhet.
Sektoriseringen inom rehabiliteringsområdet har varit en stötesten vad gäller att åstadkomma
den önskvärda samverkan.
3.4 Faktorer av betydelse för rehabiliterings resultat
Inom rehabilitering pratas oftast om underlättande och hindrande faktorer
Ett hindrande faktor är en faktor som minska sannolikheten att något positiv ska inträffa
(såsom återgång till arbetsmarknaden)
Underlättande faktorer är motsatsen till hindrande alltså faktorer som möjligtvis kan påverka
att något positiv ska inträffa i rätt riktning
Nedanför finns ett antal faktorer på individ organisation och samhällsnivå som kan vara
underlättande eller hindrande. (Ekholm 2015)
Nivå Hindrande faktorer Underlättande faktorer
Individ Hög ålder , låg utbildning , boende på
landsbyggden, arbetslös, extern ”locus
of control” , Mer vård och behandling
innan rehabilitering
Ung ålder, socialt nätverk,
boende i storstäder, arbete att
återgå till., Bra självförtroende
, låg grad av stress och oro
Organisation Enskilda aktör, endast arbetsträning,
dålig kommunikation mellan rehab-
aktörer , dålig arbetsmiljö att återgå
till,
Multidimodala åtgärder,
utbildning som en del av
rehabilitering, möjlighet för
individen att påverka innehåll i
insatser
samhällsnivå Hög arbetslöshet, hög ersättningsnivå, Låg ersättningsnivå,
Ekonomiska drivkrafter för
rehabiliteringsaktör

13
3.5 Rehabiliteringsmodeller
Det finns en rad olika rehabiliteringsmodeller, här följer några som används i Sverige
(Bergroth 2015) och där det finns utvärdering tillgängligt.
Samverkansmodell med systematiserade flerpartsamtal
Modellen går ut på att rehabiliteringsaktörer i samverkan utreder, planerar och genomför
rehabiliteringsinsatser tillsammans med den individ som är i behov av dessa insatser.
Flerpartsamtal ska leda till en individuellt rehabiliteringsplan med individen i centrum.
(socialstyrelsen visat i sin utvärdering av FRISAM (2001) att detta rör sig om 5 procent ,
motsvarande 280.000 personer i arbetsförålder 18-65 i Sverige- Bra förebilder för detta
samverkan är BETA-projektet (Kungsbacka kommun Jacobsson 2000) och Stockholm
projektet (Jacobsson 2000)
Betaprojektet (Beta av ärenden) introducerades begreppet ”brukare” (taget från den engelska
”service user”) istället för patient, klient, försäkrad eller arbetssökande. Projektet utgick från
en gemensam handläggning av ärendet samt en gemensam grundsyn.
Beta projektet utvecklade bland annat ett policydokument för samtliga myndigheter där var
och ens kunskaper och erfarenheter togs till vara på. Med hjälp av helhetsprincipen menar de
att de kunde lösa problem
Stockholmprojektet hade ett större fokus på arbetsgivare och företaghälsovården eftersom
deltagare/brukare hade ett arbeta att återgå till.
Beta projektens arbetsmetoder med remiss, medgivande, inhämtning av kunskap inför
rehabiliteringsåtgärder används idag inom flera samordningsförbundets rehabiliteringsteamen.
I tabellen nedanför nämns ett antal för och nackdelar för brukaren i BETA modellen.
Positiv Negativ
Gemensam handläggning
Egen försörjning i större omfattning
Helhetsbedömning görs i större omfattning
Mindre rundgång
Individer upplever att de kan påverka sin
situation i större omfattning
Rehabhandläggare som inte kopplat till
försörjning ger större förtroende för rehab-
handläggare
Myndigheten få ingående information om
individen som kan användas till nackdel för
individen
20 % upplever fortfarande otrygghet i att
men inte står i centrum och att ingen lyssna
på dem
Flerpartsamtalen passar inte alla (20 procent)

14
Undanröjda samverkanssvårigheter mellan
myndigheter upplevs som positiv.
Handläggargrupp lär känna varandras
kompetens
Kombinationsmodell systematiserade flerpartsamtal i rehabiliteringsgrupp med personlig
stödperson.
För att rehabiliteringen ska kunna lyckas krävs att brukare nå en mer central roll i
utformningen. För detta behöver individen en personlig stödperson möjligt i form av en ”Case
manager”.
Case manager har utifrån ett lösningsfokuserat förhållningsätt uppgiften att förespråka
klientens intresse och styrka istället för brister och begränsningar. Case manager föreslår och
användar samhällets resurser. Metoden baseras på en så individuellt anpassat
rehabiliteringsplan som möjligt. Case manager ser till att man tar hänsyn till brukarens egna
mål.
Supported employment (SE)
Trestegsmodell med rötter i 80-talets USA som utgår från integrering och normalisering
Modellen används i Sverige av bland annat SIUS (arbetsförmedlingen) riktat mot
huvudsakligen personer med funktionshinder.
Stegen går ut på:
1. Före arbetstillträdet
2. Under arbete med inslag av träning
3. Efter en arbetsplacering
Individen har en individuell stödperson i hela processen. Användning och fokus på de olika
stegen är varierande i olika länder.
En mer evidensbaserad modell av SE är IPS där psykiatri har en mer tydligt roll och där fokus
ligger mer på ett” riktig” arbete och frivillighet bland brukare att delta.

15
Återhämtningsmodellen
Är grundläggande vid rehabilitering av psykisk funktionshindrade med målsättning
arbete/sysselsättning/aktivitet.
Modellen omskrivs i Bergholm & Ekholm (2006) utredning om nationell
psykiatrisamordning. Modellen är en kartläggning och analys av rehabiliterande komponenter
i verksamhet som bedrivs av klubbhus, sociala kooperativ (senare sociala företag) och ideella
organisationer.
RSMH projekt ”på väg mot återhämtning” som bekostades av allmänna arvsfonden är ett
annat exempel Projektet omskrev en handbok med olika steg i återhämtningen där egna
resurser och andra i direkta omgivning har en betydlig roll i rehabiliteringen
1. Individens egna resurser
2. Andra människors betydelse
3. Annat som hjälper
4. Hur blev det sedan
Kombinationen från hur aktivitet och sysselsättning kan leda till ett arbete, given tid och
möjlighet har framförallt varat framgångsrik. bland ideella organisationer och sociala företag.
Förrehabilitering på folkhögskola som rehabiliteringsmodell
Några Folkhögskolorna i Sverige har provat en modell som de kallar förrehabilitering.
Bakgrunden till termen är att denna rehabiliterande insats är tänkt att kunna användas ”före”
individens början i sedvanliga arbetslivsrehabiliterande åtgärder. Idén är att vissa personer är
för sköra efter lång tids sjukfrånvaro för att på ett positivt sätt kunna klara av de åtgärdstyper
som är vanliga i samband med ordinarie arbetslivsrehabilitering, med till exempel praktik på
arbetsplats eller liknande.
Projektledningen beskrev definitionen av förrehabilitering på följande sätt:
” personer som länge har varit borta från arbetslivet eller aldrig har varit inne på
arbetsmarknaden men är på väg till, eller tillbaka till ,ett arbete behöver oftast en startsträcka.
Folkhögskolarnas pedagogik, metodik och människosyn kan starta långtidssjuka så att de
snabbare och lättare kan komma till arbetslivinriktat rehabilitering och därmed komma
närmare ett arbete”
Folkhögskolarnas salutogena perspektiv är avgörande samt möjligheterna att ”anpassa”
innehållet efter varje individens förutsättning, erfarenhet och önskemål.
Förutom deltagarens egen önskan ingår aktiviteter såsom introduktion, kvalitetsmässigt
kartläggning, gruppdynamiska övningen för ökat självkänsla. Praktiska övningar inom

16
områden konst/hantverk motion, natur skapar förutsättningen för deltagaren till återhämtning.
Projektet hade 315 deltagaren fördelat på 10 folkhögskolor. 50% var aktiva i
arbetslivsrehabilitering efter avslutat förrehabilitering, 65% kom närmare arbetsmarknaden
enlig försäkringskassans experter.
Mellan 2010 och 2013 genomförde Stenungsunds kommun i samverkan med
arbetsförmedlingen, samordningsförbundet och försäkringskassan ett ESF projekt
Jordhammars Växtkraft. Också här utgick de från det salutogena perspektivet samt anpassade
innehållet efter deltagarens egna önskan och förutsättningar. Riktade aktiviteter mot
gruppdynamiska övningar inom hantverk, natur, och ökad självkänsla. 155 deltog varav 41
procent återintroducerades i arbetsmarknaden eller studier efter avslut.

17
3.6 Arbetsförmåga
Trots begreppets aktualitet och betydelsefullhet för såväl individer, organisationer och
samhället är vi fortfarande inte överens över begreppets innehåll
(Tengland, 2006)
Begreppet arbetsförmåga är komplext med flera interagerande dimensioner. (Ahlstrom, et. al.,
2010)
Arbetsförmedlingen lyfter fram följande aspekter i sin arbetsförmågemodell, enligt SOU
2009:89:
• Kunskaper, erfarenheter
• Färdigheter och förmågor
• Intresse, livsstil, personlighet och motivation
• Social situation
• Hälsotillstånd och funktionshinder
Ludvigsson (2006) beskriver begreppet arbetsförmåga i tre
grunddimensioner av arbetsförmåga: den fysiska, den psykiska och den sociala.
Begreppet “General Mental Ability” – GMA – beskrivs av Schmidt & Hunter (2004) såväll
uppnådd arbetsstatus på individnivå som prestation i ett valt (specifikt) yrke
Bertua, & Rolland (2003) GMA definieras på två,tre eller flera förmågor som exempelvis
verbal, numerisk eller spatial förmåga.
Tengland (2006) presenterar både individfaktorer och arbetets krav som en del av
arbetsförmåga i ett tvådimensionellt perspektiv:
1) en s.k. specifik arbetsförmåga som relateras till en individs yrke eller nuvarande befattning
och
2) en s.k. generell arbetsförmåga som inkluderar den förmåga en person har att arbeta oavsett
sitt nuvarande yrke.
Den 31 januari 2008 beslutade regeringen att generaldirektör Anna Hedborg skulle få i
uppdrag att utreda begreppet arbetsförmåga. (Socialdepartementet, 2008) I SOU (2009:89)
står att läsa att ” Arbetsförmåga uppstår när en bestämd individ utför specifika
arbetsuppgifter i en specifik miljö. Arbetsförmåga är alltså relationellt och
situationsberoende.” Utredarna föreslår att begreppet arbetsförmåga ska förbehållas dem som
har ett arbete och att begreppet ”medicinska förutsättningar för arbete” ska användas när en
sjukdoms aktivitetsbegränsningar ska bedömas mot den reguljära arbetsmarknaden. Trots
utredarnas rekommendationer används idag begreppet arbetsförmåga för samtliga personer
som står utanför arbetsmarknaden. Också metoder för att mäta arbetsförmåga har fått en
ibland lokalt utveckling.
Metoder för bedömning av arbetsförmåga
Arbetsförmågeutredningen konstaterar att metoder för att beskriva individers
funktionstillstånd och arbetsförmåga måste klara av att göra detta på ett likformigt och
rättssäkert sätt. (SOU 2008:66)

18
Det råder stor brist vad gäller valida, reliabla och teoretiskt förankrade mätmetoder för att
bedöma arbetsförmåga..
(Ludvigsson 2006) menar att det principiellt finns två övergripande sätt att dela in
metoder för att mäta arbetsförmåga,
objektiva mätmetoder (vilket görs av externa bedömare enligt tydliga kriterier)
subjektiva mätmetoder (vilket görs av individen själv).
.
Lundqvist & Salomonssons (2009, lyfter fram sju instrument. Dessa instrument fångar alla, i
någon form, psykologiska aspekter relaterat till arbete specifikt eller generellt genom metoder
som observation, självskattning, Instrumenten är :
1.AWP (Assessment of Work Performance)
2.DOA (Dialog om arbetsförmåga)
3.WAI (Work Ability Index),
4.WEIS (Work Environment Impact Scale)
5.WRI (Worker Role Interview)
6.WRS (Worker Role Self-assessment).
”Krav och Funktionsschema” är en norsk metod som lämpar sig för bedömningar inom
företagshälsovård. Metoden kommer ursprungligen från Nederländerna men har utvecklats
och översatts till norska av Marijke Engbergs och till svenska av Arbets- och miljömedicin i
Uppsala. Metoden knyter an till World Health Organizations (WHO’s) klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (International Classification of Functioning,
Disability and Health) och genomförs genom möte mellan representant från
företagshälsovården, den anställde och chef.
Metoden innebär en systematisk genomgång av balansen mellan krav och funktion. Den
syftar till att skapa underlag för ställningstagande om eventuell arbetsanpassning i nuvarande
arbete.
Världshälsoorganisationen (WHO) presenterade i november 2001 ett klassifikationssystem
-International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) – som syftar till att
erbjuda ett standardiserat internationellt språk för att beskriva funktionsförmåga och
funktionshinder i relation till hälsa. ICF utgår huvudsakligen från ICD-10 och hälsorelaterade
komponenter så som utbildning och arbete ingår. Tillämpningen av ICF återfinns bland annat
som ett kliniskt verktyg, vid exempelvis arbetsbedömningar och rehabilitering m.m.
(Socialstyrelsen, 2008)

20
4. Kartläggning av den befintliga situationen i Ale,
Kungälv Stenungsund och Tjörn
4.1 Allmänt för samtliga kommuner:
Samtliga kommuner fungerar idag som satelitstäder (pendelkommuner) till Göteborg detta
innebär att flera invånare har tillgång till en större arbetsmarknads utbud an övriga städer med
liknande storlek
I stora drag har samtliga kommuner liknade förutsättningar och deras finansiella nyckaltal är i
jämförelse likvärdig där Tjörn sticker lite ut med högre kassalikviditet och
självfinansieringsgrad för investeringar (se nedanstående figur)
Om vi jämför kommunerna i statistik riktad mot arbetslöshet ser vi att Kungälv, Stenungund
och Tjörn befinna sig betydligt lägre an rikssnittet dock bör noteras att Ale kommun under
2015 haft ett utökat tillgång till infrastruktur (E45, dubbelspåret tåg) som kommer med allt
sannolikhet påverka siffrorna för 2016.
Ale Kungälv Stenungsund Tjörn riket
Arbetslöshet 4,5 2,5 3 2,7 6,3
Invånare 20-64 år, % av befolkning 56,4 55,5 55,3 53,6 57,5
Individer med eftergymnasial utbildning i % 33,4 39,8 39 39,2
Andel förvarvsarbetare 2013 i % 82,2 84,7 84,7 83,5 77,1
Ekonomiskt bistånd % av befolkning 2,6 2,4 2,8 2,2
Antal månader ekonomiskt bistånd 6,6 7,1 6,4 5,8 6,8
Ungdomar etablerat 2 år efter gymn. I % 70,2 76,3 69,6 75,6

21
(källa: Kolada.se)
4.2 Samordningsförbundets samverkansparter:
Nedanstående är aktiva inom arbetslivsrehabiliterings område i enskild och i samverkan.
Försäkringskassan har två avdelningar
1- Sjukpenning, Rehabilitering
2- Aktivitetsersättning, Sjukersättning
Arbetsförmedlingen har en enhet med tre kontor som täcker området
1- Tjörn, Stenungsund (och Orust)
2- Kungälv
3- Nödinge (Ale)
VG region har 3 enheter för psykiatri som är aktiva i området samt ett antal vårdcentraler
1. Stenungsund, Tjörn
2. Kungälv
3. Ale
Samtliga kommuner har var sin enhet för försörjningsstöd och arbetsmarknadsenheten.
Sammanlagt 16 ovanstående enheter har blivit tillfrågade att svara på enkäter samt åtta
intervjuer med respektive föreståndare/enhetschefer har genomförts. Kartläggning av
befintliga insatser har skett delvis genom intervju och delvis genom publicerat material på
Kolada.se och publicerat material från respektive organisation. Organisationen av de statliga

22
och regionala ser likvärdiga ut i samtliga kommuner, medans hur arbetsmarknaden och
försörjningsstöd är organiserat ser olika ut i varje kommun.
I de olika översiktskartan nedan kan vi ser den delen av organisationen som är riktad till
personen som står längre ifrån arbetsmarknaden.
Strukturen av organisation, beslut, stöd och insats, typ av utredning är idag nästan obegripligt
även för den personen som är inarbetat inom rehabiliteringsområdet. Detta mångfald av
insatser gör att individen oftast känner sig vilse eller förvirrad i samanhanget.
De flesta personer som har varit aktuellt en längre period vet idag fortfarande inte skillnader
mellan arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten.
Samverkan sker oftast på individuellt basis mellan handläggare på respektive organisation.
endast försäkringskassan och arbetsförmedlingen har ett strukturerat samverkan på lika villkor
(samverkan). Samordningsförbundets handläggarteam är den andra strukturerade samverkan i
sammanhanget. Simba samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst för VSS är den tredje
strukturella avtalsmässiga samverkan på lika villkor.
Under en period med hög personalsomsättning blir samverkansstrukturen som inte är
förankrat i organisationen sårbar och tenderar att leda till nya hemmaplanslösningar.
Kommunerna har under flera år byggd upp en egen organisation för att hjälpa individer
tillbaka till arbetsmarknaden( AME) som därmed prioriterande individer med
försörjningsstöd. eller under ekonomiska förutsättningar med arbetsförmedlingen (JOB m.m.)
Under 2014 sätts välfärdsstrukturen på prov genom en tillströmning från nyanlända. Under
denna period visade framförallt den sociala ekonomin i form av föreningen, församlingen och
idrotsklubbar sig ha en enorm kapacitet och samhällsengagemang. Engagemanget var till
förmån av målgrupper och har tagits med i kartläggning.
Insatser till förrehabilitering inför arbetslivsrehabilitering för personer med psykisk ohälsa är
inom kommunen oftast organiserat inom social psykiatri. Insatser är oftast kopplat till beslut
utifrån SOL
Arbetet med social psykiatri ser lite olika ut i kommunerna. I Kolada.se hittar vi de mest
relaterade insatser i jämförelse (se bild)

23
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Stenungsund Tjörn Ale Kungälv

24
4.3 Ale kommun
Geografisk är denna kommun betydligt mer isolerad an de övriga tre (fram till 2015). Insatser
som riktas mot personer som står längre ifrån arbetsmarknaden har en utmaning när det gäller
långa avstånden. Transport till och från insatsen är oftast en insats i sig. Detta har förmodligen
resulterat i att samtliga parter har sökt samverkan till allas fördel men också att ledning inom
kommun, arbetsförmedlingen och psykiatri har sökt samverkan. Den utvecklade verksamheter
med IPS metoden i Ale är en bra förebild för det. Sysselsättningsfrågor inom kommunen
organiseras under samma enhet som arbetsmarknaden. Detta medför att individen lättare kan
förflytta sig mellan dessa ”tillhörigheter”. Under 2016 har arbetsmarknadsenheten i
samverkan med samordningsförbundet och arbetsförmedlingen initierat och påbörjat ett
projekt till utveckling av socialt företagande i Alafors.

25
4.4 Kungälvs kommun
Som största ort i området har Kungälv tillgång till en större organisation an de övriga
kommuner (3200 anställda) detta behöver dock inte alltid vara positivt. Samverkansfrågor
försvaras ibland utifrån stuprör Däremot är ledningens och politikernas inställning att skapa
strukturella plattformar för samverkan en tydlig signal till personalen. Det sociala
översiktsplan som sammanställdes och där flera av samordningsförbundets samverkansparter
medverkar är den plattform där strukturell samverkan kan utvecklas.
Tidigare i början av 2000 talet samorganiserades daglig verksamhet med
arbetsmarknadsenheten idag tillhör de fortfarande samma verksamhet men fungerar mer
självständighet an tidigare.
Arbetsmarknadsenheten har några projekt som har ett strukturell samverkan med flera
organisationer. På ungdomssida heter detta Utgångspunkten, ett projekt som
medfinansierades sedan 2007 av samordningsförbundet för att underlätta för ungdomar att nå
den öppna arbetsmarknaden. Projektet har haft en del förändringar där ungdomer har befunnit
sig längre från arbetsmarknaden an tidigare. Ett samverkansteam med personal från flera
samverkansparter träffas en gång i veckan för rådgivande möte På vuxensida finns
Mötesplatsen ett aktivitetshus där flera parter är inblandad. Arbetsförmedlingen och
arbetsmarknadsenheten har långtgående planer för att skapa en gemensam mottagning (en väg
in) för ungdomar. Centret skulle inkludera Utgångspunkten i så fall. Konceptet med
gemensamma mottagningar har varit välbeprövat i flera kommuner.
Kartan ge en bild över hur det ser ut i Kungälv.

26
4.5 Stenungsunds kommun
Under många år har Stenungsund haft ett traditionellt samverkansklimat som var inarbetat
från 4S tider (försökskommun om finansiell samordning).
En del projekt från 4S tider har implementerats i ordinära verksameten. 2015 beställde
kommunledning en utredning för att effektivisera arbetsmarknadsenhetens verksamheter.
Verksamheten har under det senaste året nästan halverat. Där flera samverkansparter (IFO,
AF; FK) inte längre har möjligheter att remitera individer som står längre ifrån
arbetsmarknaden till AME in Stenungsund. Detta har lämnat ett tomrum i kommunen som vid
dagens datum inte är fyllt. Samverkansteam i Stenungsund har noterat att antal remisser från
kommunen till samordningsförbundet har ökat med 500 % sedan omorganisation har
genomförts. De praktiska verksamheterna används nu enbart för att kartlägga individens
arbetsförmåga i samråd med arbetsterapeut men arbetar alltså inte aktivt med att förbättra den.
Härmed ökar genomflöde inom AME men saknar nedstående översiktskarta en naturlig plats
där individer som står längre ifrån arbetsmarknaden få möjligheter till återhämtning. Ett antal
praktiska arbetsplatser överlämnades till IFO för att kunna fylla tomrummet. Som enligt
informationen blir uteslutande för individer med försörjningsstöd. Detta har lämnat AF, FK
och samordningsförbundet utan möjligheter till praktiska arbetsträningsplatser i kommunens
regi.
Enkäter och intervjuer som genomförde i Stenungsund juni 2016 bekräfta detta. För att för-
rehabilitering ska kunna ske inom kommungränser behövs en debatt mellan samtliga
samverkansparter över målgrupp, behov och utföraren. Bilden nedanför ge en samlad bild av
Stenungsund

27
4.6 Tjörns kommun
Tjörn är den minsta av dessa kommuner och har andra förutsättningar som de andra tre. Den
offentliga delen av kommunen är strax över 1000 årsarbetare (Kungälv 3400, Stenungsund
2200 Ale 2000) vilket gör att antal avdelningar och enheter är oftast sammanfogade (till
exempel finns arbetsmarknad, social medicin verksamhet under samma ”enhet för öppenvård
och arbetsmarknad” )
Tjörn har en aktivt småföretags kultur som rekryterar föredragningsvis från ortsbefolkning.
Kommunen har en hög medelålder och procentuella siffror för gruppen 20-64 (arbetsför ålder
är 5 % under rikssnittet)
Verksamheten med äldreomsorg och hemtjänst är relativ stor i jämförelse med övriga
verksamheten.
Tjörn är den enda kommun i sammanhanget utan vara sig egen vuxenutbildning eller SFI
tjänsten. Dessa köpas in vid behov i granskommunerna.
Försörjningsstöd i Tjörns kommun har implementerat kartläggningen enligt DUR modellen i
synnerlighet rund begreppet livsområden. Modellen utvecklades av Göteborgs stad.
Kartläggning av sociala nätverk, boende, fritidsintressen, ADL sker redan vid första besöket
av försörjningsstöd.
För ett antal år sedan (2009) avvecklades Arbetsmarknadsenheten nästan helt och personalen
placerades på olika avdelningar eller kommunala bolag. Under senare år har kommunen på
nytt inrett en arbetsmarknadsavdelning och projekt finansierar bland annat utvecklingen av
sociala företag på Billströmska folkhögskolan.

28
4.7 Arbetsförmedlingen (kontor Stenungsund)
Totalt 42 anställda arbeta på stenungsunds kontoret
(Situation maj 2016)
- Antal personer i aktivitet 1203 (inkl. orust)
- 75% (904 peroner) är i behov av någon form av arbetsträning/rehabilitering
- varav drygt 45% (400 personer) skulle behöva någon form av förrehabilitering.
Målgrupper ålder 18-64 arbetssökande eller rehabiliterande eller etablerande
Bilden av Stenungsund idag: något otydlig med målgruppen när det gäller samverkan med
Arbetsmarknadsenheten. Det är svårt att se skildnaden mellan den egna verksamheten och AME.
Behovet ligger utanför det som erbjuds idag. Tillgång till praktiska arbetsplatser är starkt efterfrågad,
liksom praktikplatser inom skolor/förskolor och äldreomsorg Steget mellan dessa sektorer och ame är
onodigt komplicerat för klienten och AF.
Nya målgruppen inom etablering kommer att ta stor del av arbetskraft framöver.. Nätverket för
etablering måste prioriteras från alla sidor.
AF har idag stort behov av så kallade ”gröna Jobb” det har blivit ett tomrum efter att Jordhammar
upphört. Jordhammar hade strukturerade metoder för för-rehabilitering och möjligheten att ta emot
volymer.
Situations karta från Stenungsund visa att det finns goda tillgånger till olika utredning eller möjligheter
att stödja individen som står längre ifrån arbetsmarknaden Dock är majoritetet av dessa tillgångar inte
heltäckande för en meningsfull arbetsvecka.
Det saknas praktiska arbetsträningsplatser.för individer som befinner sig närmare arbetsmarknaden ske
detta inom näringslivet på företag. Personer som har behov av förrehabilitering har förutom med IPS
eller SE svår att arbetsträna inom näringslivet.
Behovsområden inom förrehabilitering allmänt
Boende – Enbart brist på bostäder noteras som problem.
Vardagsfungerande (ADL) – aktuellt i allra högsta grad. Det handlar om arbetslivets basala krav,
som allt för oftast är ett hinder för arbetslivstrehabilitering.Arbetsförmedlingen har ingen samverkan
med kommunen runt detta enskilda fall är boendestöd med för klientens skull. Skulle behöva tillgång
till expertise i flera fall. Idag remitteras dessa individen oftast till samordningsförbundet på grund av
komplexiteten.
Ekonomi De flesta har ekonomin ordnad, handläggare kartlägger inte. När individen har hamnat på
ekonomisk obalans hänvisas personen till försörjningsstöd ibland. Det kan finnas vinster med
ekonomisk rådgivning i form av föreläsningar etc. detta skulle kunna undvika rundgångsärenden.
Socialt nätverk remittera till samordningsförbundet med komplexa ärenden
Sociala färdigheter konstatera fakta med arbeta inte med detta aktivt mer an i utredningar. Skulle
behöva insatser för stora delar av målgrupper.
Familj/anhöriga Enbart med utredningar av ungdomar med aktivitetsersättning att familjesituation
blir aktuellt.
Fritidsintressen Sius och social konsulent kartlägger eller arbeta aktivt med detta övriga inte.
Kost/ Hälsa Sius eller social konsulent kartlägger detta
Proff. Nätverk . Vid behov individuellt , samordningsförbundet LLG, avstämmning med utförare,
samverkan med vården/FK
Samhällsorientering Etableringen har ett starkt behov. Skulle behöva samverkan med andra aktörer
för detta. Efterlyser bland annat samverkan med föreningslivet.
Motivationsarbete m.m. Alla handläggare arbete inom ramen av uppdrag med motivationsarbete till
en viss nivå. Inom arbetsrehab arbetar men mest med detta.

29
4.8 Försäkringskassan
(situation Augusti 2016)
Försäkringskassan har nyligen genomgått en strukturell organisationsförändring som har
påverkat den aktuella situation för båda personal och för den försäkrade. Tidigare var, oavsett
vilket beslut, handläggare indelat i olika geografiska områden . Idag har den geografiska delen
blivit större och har beroende på beslut skett en uppdelning i organisation. Anledning för detta
var att minska antalet varaktiga sjukersättningar och aktivitetsersättningar.
Den nya indelningen har orsakat att flera personer ramla mellan dessa stolar inom
försäkringskassan.
Den nya uppkomna stuprör har orsaket bekymmer inom försäkringskassans personal.
Rehabiliteringskedjan* har medfört att rätten till sjukpenning omprövas utifrån läkerutlåtande
därmed blev kartläggningen enligt SASSAM** mer eller mindre secundär och har idag en
praxis till ungefär 25 % av ärenden)
*Rehabiliteringskedjan innebär att arbetsförmåga ska bedömas vid ett antal fastställda
tidpunkter utifrån olika premisser. De första 90 dagarna bedöms arbetsförmåga i relation
till det egna arbetet. Efter 90 dagars sjukskrivning bedöms arbetsförmågan i relation till
andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda, och efter 180 dagar ska
arbetsförmågan bedömas i relation till den reguljära arbetsmarknaden. Vid dessa
tidsgränser ska nya läkarutlåtanden göras, och varje bedömning innebär att rätten till
sjukpenning omprövas.
**Sassam innebär att den sjukskrivne träffar Försäkringskassans handläggare för att
diskutera möjligheter och hinder för en återgång i arbetslivet. Syftet
är att utreda rätten till ersättning och behovet av rehabiliteringsinsatser. Kartläggning ske
med hjälp av en skattningsskala inom olika livsområden
Försäkringskassan har idag små eller inga ekonomiska möjligheter att köpa
rehabiliteringstjänster. Detta ske i form av remiss till sjukhus i undantagsfall. Därmed arbetar
försäkringskassan trots den samordnande rehabiliteringsansvar inte längre aktivt med självaste
rehabiliteringen. Den uppdraget ligger hos arbetsförmedlingen eller samordningsförbundet.
När sjukpenning ej längre beviljas och rehabersättning endast i fåtal fall beviljas hamnar
individen i en gråzon mellan organisationen. Oftast är Jobb och utvecklingsgarantin med
aktivitetsstöd den enda utvägen. Dock säger JOB regler att individen behöver vara i aktivitet
100% (vilket oftast är precis det som är för individen ett hinder). Vi vet utifrån flera
utvärderingar av olika samverkansprojekt att ekonomisk otrygghet i form av ersättning och
tillhörande krav är en stor orsak till psykisk ohälsa hos individen***
*** utvärdering av samverkan för särskild utsatta FRISAM (socialstyrelsen 2001 ) och
”Från sysselsättning till arbete” Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer
med funktionsnedsättning. (Lövgren, Umeå universitet, 2014)
I Norge har det beslutats om en reform som kallas ” Ny arbeids- og velferdsforvaltning”, som
går under benämningen NAV-reformen. Till skillnad från Sverige är den norska lagstiftningen
av tvingande natur när det gäller samverkan mellan i första hand arbetsförmedling,
försäkringskassa och socialtjänst. Med undantag från försörjningsstöd (som är ett eget
avdelning inom NAV) är det inte av betydelse för rehabilitering vilken ersättningsform som
tilllämpas. Därmed undanröjar Norge den storsta hot för individens motivation till
arbetslivsrehabilitering. (socialstyrelsen 2001)

30
I intervju med lokala ledningen för Försäkringskassan medges att de gärna ser ett utökad
samarbete runt samtliga målgrupper för såväll förrehabilitering som arbetslivsrehabilitering
Diskussionen runt lokala samverkanscentrum för samordningsförbundet anses vara
nödvändigt för hållbara lösningar Förankring på högre ledningsnivå är nödvändigt för att
kunna genomföra detta.
Antal beslut inom aktivitetsersättning (19-29 år) har ökad oroveckande de senaste tre åren.
Siffrorna är delvis påverkade av ändrade regler inom beslut för varaktig sjukersättning.
(källa Försäkringskassan)
Tabellen visar att samtliga kommen ökade antal beslut ( genomsnitt 66% ) under perioden
201307-201601

31
4.9 VG Regionen Psykiatri/vårdcentralen
Allmänt:
Psykisk ohälsa är ett snabbt växande problem i Sverige. Under perioden 2010-2015 står de
psykiatriska diagnoserna för 59 procent av sjukskrivningarna. Bland kvinnor ökade antalet
sjukfall med 71 procent, bland männen med 63 procent (Socialstyrelsen 2016).
Socialstyrelsen arbetar i dagarna fram nya riktlinjer för sjukskrivningstider. I det uppdaterade
beslutsstödet finns nu en ökad differentiering av den rekommenderade längden på
sjukskrivningen. Detta är precis som innan att rekommendationerna är endast vägledande,
vilket betyder att bedömningen av en persons arbetsförmåga alltid ska vara individuell.
Trots flera försök har UT inte lyckads få till stånd ett sammanträde med någon av
enhetschefen inom psykiatri nedanstående är en slutsats utifrån en enkät som Stenungsunds
enhetschef svarade
Stenungsund/Tjörn
Stenungsund och Tjörn har tidigare under en längre period huvudsakligen arbetat med
utredningar.
Boende frågan är aktuellt inom målgruppen Unga vuxna som oftast saknar möjlighet att flytta
hemifrån,.desutom anses att många behöver stöd med basala färdigheter såsom passa tider och
gå upp på morgonen. En del av gruppen unga vuxna är inte aktuellt hos någon av myndigheter
som försörjningsstöd, arbetsformedlingen eller försäkringskassan. Det är oftast föräldrar som
har kontakt med vården om individer. Enhetschefen anser att det finns förrehabilitering idag i
en aldeles för liten omfattning. De skulle gärna ser aktiviteter inom vardagsfungerande och ett
fungerande IPS i Stenungsund och Tjörn.
Vårdcentralen (rehabkoodinatorer. Samverkan med vådcentraler försvårades i och med
regleringen om den fria vårdvalet. Idag finns cirka 14 vårdcentraler i området som var för sig
har en rehabkoodinator (ibland bara för en dag i veckan). Rehabkoodinatorer som är utseda
för samverkansfrågor med övriga offentliga aktörer runt individer. Engemang för samverkan
är varierande bland kommuner och centraler. I Stenungsund finns två av tre koordinatorer
representerat i den lokala handläggargruppen för samordningsförbundet medans i Kungälv är
detta sporadisk förekommande för någon av de fem centraler.
Diskontinuitet av närvaro i samverkansfrågor försvara rehabiliteringsarbetet i allmänhet och
specifik hos samtliga parter inom samordningsförbundet.
Sedan 2010 finns Lagen om den samordnade individuella planen (SIP) som gäller alla
enskilda och syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen, så att individens
samlade behov av hälso- och sjukvård samt socialtjänst tillgodoses. Företrädare från kommun
och landsting ska göra en bedömning om en plan behövs för att den enskilde ska få sina behov
tillgodosedda. Planen kan dock inte göras utan att den vuxne ger sitt samtycke till samarbetet.
Arbetsförmedlingen och försäkringskassan inkluderas enbart på inbjudan av socialtjänst eller
vården (eller individen).
Eftersom vården bedömmer den fysiska och ibland psykiska förutsättningen en individ har för
att delta i någon form av för eller arbetslivsrehabilitering borde samverkan med övriga parter
vara betydlig mer kontinuerligt an vad det är idag.
Samordningsförbundet finansierar ”Tidig samordnad rehabilitering Försäkringskassan och
vården” ett projekt som ge möjligheten till försäkringskassan att samordna
rehabiliteringsbehov i ett tidigt skede i samråd med vården. Projektet har utvarderats av Pay
Off nyligen.

32
5.0 Socialttjänsten, försörjningsstöd
5.1 allmänt
Under 2014 och 2015 har skett en del förändringen i Sveriges Socialtjänsten. Äldre erfarna
socialsekreterare har börjat gå i pension i allt högre utstrekning. Samtidigt har yrkeskategori
som traditionellt rekryterat till socialtjänsten fått en spridning inom andra myndigheter och
sektorer. Resultat av detta blev en stor bristvara på socionomer. Under den första hälft av
2015 sökte migrationsverket inte mindre an 700 socionomer över hela Sverige den oftast
relativt lågavlönade yrkesgrupp av socialsekreterare har nu börjat ser sig omkring. Några,
oftast mer erfaren socionomer, har startat eget eller anslutat sig till bemanningsföretag för att
på sån sätt kunna välja lättare var och när man önskar arbete. Lönerna utveckladat mer än
övriga delar av offentliga sektor.
Omsättningen av personal medför ofta en ökad arbetsbelastning för ledningen (pågående
rekryteringsprocessen) Personalens samarbete med övriga aktörer kan blir sårbart.
Ny personal har kanske inte nätverk av handläggare från samverkanspartens med sig i det nya
arbetet. I vissa fall rekryterar organisationer varandras personal vilket till och med kan
försämra samverkansmöjligheter bland organisationer.
5.2 Stenungsund
Totalt 15 anställda varav 7 är ekonomisk handläggare & socionomer och
8 anställda i vuxenenhet och social psykiatri
Antal personer i aktivitet: 270 ekonomisk bistånd , 120 övriga insatser
Målgrupper: ålder 18-64- försörjningsstöd, psykisk ohälsa(soc psykiatri ), missbruk, våld i
nära relationer
Bilden av Stenungsund idag: Det är något otydlig för målgruppen när det gäller samverkan
med arbetsmarknadsenheten tendens att omgående återremmitera. Återremmis handlar om att
personer stå för långt från arbetsmarknaden. Det är svårt att se skildnaden idag mellan AF och
AME. Samverkan med AF har börjat blir tydligare
Översikt inventering befintliga insatser/behovet för-rehabinsatser enligt enhetschefen.
Boende – aktuellt i bristande bostäder Boendestöd vill/kan inte arbeta med missbruk klienter
ett hinder
Vardagsfungerande (ADL) – aktuellt kommer att ha egna insatser på Jordhammar framöver
här finns stor behov
Ekonomi behov av insatser men mer informativa om andra ersättningsformer (Handläggare
har en del ekonomisk rådgivning till klienter)
Socialt nätverk ser behovet arbetar inte själv med den men kan hänvisa till (AME och SoF
har den ansvaret)
Sociala färdigheter har samverkan med aktivitetshuset men om personen är sjukskriven kan
ej remiteras dit annars AME eller SoF som jobbar med arbetsrehabilitering
Familj/anhöriga inom IFO och inom vuxenenheten jobbar de tillsammans med anhöriga
Fritidsintressen utreds inom FIA
Kost/ Hälsa lämnar över ansvar för att arbeta med till AME-SoF

33
Socialttjänst har ibland bra inblick i kostvanor (snabbmatkedjor etc)
Proffessionella Nätverk tillgodoses vid behov individuellt men använda sig av
samordningsförbundet och ibland personligt ombud (sällan men förekommande)
Samhällsorientering Efterlyser mer struktur inom etablering. Det är oklara förhållande
genom att myndighetsutövning(kontaktmannaskap) ligger inom sektor utbildning. I andra
kommuner har IFO en större ansvar för dessa frågor
Motivationsarbete m.m. MI som förhållningssätt används i allt arbete motivationshöjande
insatser efterlyses mer av AME (de menar att arbetsförmåga enbart konstateras och sedan
inte aktivt arbetas med).
De ser att en stor grupp, över 75% av försörjningsstödtagare har behov av dessa insatser.
Enbart 50 personer står till AME`s förfogande andra är antingen sjukskrivna med eller utan
psykisk ohälsa.
5.3 Tjörn
Totalt 8 anställda varav 3 st handläggare
Inremmitenter: mottagning sekreterare (för tillfälligt enbart en person.)
Översikt& inventering av befintliga insatser samt behovet av för-rehabinsatser enligt
enhetschefen.
Bilden av Tjörn idag: Bra att arbete med arbetsmarknadsenheten har kommit igång på nytt
(sedan 2009)
Det är problem med att få tag i bemanning detta är ett hinder både för organisation och
klienter. Som följd blir det hög arbetsbelastning för de som får ro i land nuvarande situation.
Boende – boende är en bristvara. Boendestöd har 40 personer aktuella för tillfället (4
boendestödjare)
Vardagsfungerande (ADL) – boendestöd jobbar med detta enligt SOL.
Ekonomi :De hänvisar till ekonomiska rådgivare i kommunen men är medvetna om köerna
dit. Insatser skulle underlätta för socionomer som inte hinner med detta.
Socialt nätverk AME jobbar aktivt utifrån DUR modellen där kartläggning av sociala
nätverk ingår.
Sociala färdigheter AME vid arbetsträning.
Familj/anhöriga I samband med ungdomverksamhet är oftast föräldrar initiativtagare till
kontakt.
Fritidsintressen DUR modellen kartläggs
Kost/ Hälsa I AME,s trapstegsmodell ingår insatser för kost och hälsa.
Proffessionela Nätverk Diverse nätverk på ledningsnivå, samordningsförbundet, GR Fou
Samhällsorientering De jobbar inte mycket med detta
Motivationsarbete m.m. De har egna resurser arbetsmarknadskonsulenter. Detta sker under
kartläggnings fasen.
Kungälv och Ale har jag inte haft någon kontakt med enhetschefer (trots flera försök) Den
ansträngda situationen med personal är en möjligt orsak till detta. Trots att personalen i
försörjningsstöd har svarat på enkäter i Ale finns vid dagens datum inga av de ekonomiska
handläggarna kvar i kommunen inklusive enhetschef.

34
5.4 Arbetsmarknadsenheten
Kommunala arbetsmarknadsinsatser är en omfattande verksamhet. I en enkätstudie från 2012
(SKL) uppgav 93 procent av de 250 kommuner som svarat på enkäten att de satsade
egna medel på arbetsmarknadsåtgärder. Enkäten visade också att över 4000 kommunanställda
arbetar med arbetsmarknadsfrågor och att kostnaderna för de kommunala insatserna
uppgick till drygt tre miljarder (FOU rapport/GR ”det handlar om jobb” 2015).
kostnader för de aktuella fyra kommunerna för 2015 är:
Ale Kungälv Stenungsund Tjörn
Intäkter arbetsmarknadsåtgärder Kr/inv. 376 420 324 288
Bruttokostnader arbetsmarknadsåtgärder kr/inv 840 1031 863 676
Netto kostnader arbetsmarknadsåtgärder kr/inv 465 611 540 388
Årsarbetare kommunala arbetsmarknadsanställningar antal 31 100 28
Deltagare i arbetsmarknadsåtgärd antal 243 284 222
(källa Kolada.se)
Tjörn har för 2015 inte lämnat in några statistik till KAS (kommunal
arbetsmarknadsstatistik/Kolada.
Kungälv har högsta bruttokostnad men har också 100 arbetsmarknads anställningar detta
minskar i sin tur kostnader för försörjningsstöd.
Nettokostnad per invånare per deltagare har Ale kommun 1.91 kr/inv./delt.
Stenungsund 2.4 kr/inv./delt.
Kungälv 2.1 kr/inv./delt.

35
Ale kommun
Antal personer i aktivitet 243 (Kolada 2015)
Totalt 22 anställda (14 årsarbetare) varav 11 handläggare/arbetsmarknadskonsulenter/coacher
och 11 arbetsledare praktiska verksamheter.
Målgrupper: ålder 18-64 inbegriper allt från LSS (personkrets 2 och 3) till JOB/UGA
/psykisk ohälsa och försörjningsstöd.
Inremmitenter: Försörjningsstöd/IFO / Arbetsförmedlingen (JOB/UGA) / Försäkringskassan
/ Samordningsförbundet (köpta platser) och IM introduktionsprogram.
Översikt inventering av befinntliga insatser och behovet för för-rehabinsatser
Boende – ej aktuellt hos AME
Vardagsfungerande (ADL) – arbetsmarknadsenheten har egna insatser med konsulenter
Ekonomi aktuellt och har egna insatser i gruppaktiviteter i form av föreläsningar
försörjningsstöd, skattemyndigher och kronofogden.
Socialt nätverk har egna insatser av konsulenter.
Sociala färdigheter har samverkan med aktivitetshuset med det är sällan.
Familj/anhöriga De jobbar tillsammans inom IFO och i samverkan med vuxenenheten
Fritidsintressen konsulenterna arbetar med fritid i samverkan med föreningslivet.
Kost/ Hälsa De jobbar med egna medel mot träning/promenad, Bad och Yoga
Proffessionella nätverk IPS/SE nätverket. GR arbetsmarknad nätverket,
samordningsförbundet LLG och personligt ombud (sällan men förekommande)
Samhällsorientering De har egna insatser för NPF grupper
Motivationsarbete m.m. Egna resurser i form av arbetsmarknadskonsulenter.
Ale har en heltäckande arbetsmarknadsenhet som har egna insatser inom de flesta för-
rahabiliterande insatser Deras arbete med IPS metoden har haft bra framgång för personer
med psykisk funktionshinder. Detta har också medfört att övriga samverkansparter har
”hittat” samverkan runt individen hurvida detta påverkas av den geografiska (något isolerade)
situationen eller ledningens inställning till gemensamma mål är oklart. Enhetschefen har
utalat sitt oro över att verksamheten ska behöva fokusera på enbart försörjningsstöd (och
därmed tappar helhets principen) framöver. En gemensam satsningen på bland annat sociala
företag i Alefors har inlets och kommer att genomföras under hösten 2016 och 2017.

36
Kungälv
Totalt 30 anställda och 100 arbetsmarknadsanställningar Antal personer i aktivitet är 220
(284 i kolada 2015)
Inremmitenter Försörjningsstödet i Kungälv, samverkan med AF (fas 3 och i viss mån
rehab-ärenden) AME är en del av ALC där också daglig verksamhet (DV) finns det händer
att DV remittera in till AME (företagsförlagd DV).
Målgrupper ålder 18-64 de med försörjningsstöd, psykisk ohälsa (social psykiatri ),
Arbetsförmedlingens uppdrag och samhällsorientering (enbart vid uppdrag)
Bilden av Kungälv idag: huvudsakligen är samverkan individuellt behovstyrt. Det är en
avsaknad av strukturella samverkanformer inom kommunen Det finns tendenser till stuprör
tänkande dock har några förändringar skett såsom arbeten med Mötesplatsen där Boendestöd-
social psykiatri ,Psykiatrin och AME samverkar runt individens behov . Här får de kontakt
med personen som har sjukersättning och som oftast är hemmasittande utan vårdkontakter
Boende – Brist på fysiska bostäder är ett stort hinder idag . Dialog pågår men resultat är
långsamt.
Vardagsfungerande (ADL) – aktuellt och de har egna insatser på verksamheter med
metodstöd
Ekonomi arbetsmarknadshandläggarens roll innebär mer inslag av ekonomisk rådgivning
skulle behöva mera insatser inom ekonomin
Socialt nätverk: Den praktiska verksamheten skapar oftast nya sociala nätverk för klienter
Sociala färdigheter: Handledare arbeta kontinuerligt med detta. Dock skulle det behöva flera
insatser som arbetar med detta
Familj/anhöriga De jobbar tillsammans med Resurscentrum när det gäller ungdomsgrupper
Fritidsintressen Kungälv samverkan med naturföreningar och arbeta mycket ute i naturen
med arbetslag Arbetsmarknadshandläggare kartlägger fritidsintressen för att möjliggöra
inträde till arbetsmarknaden
Kost/ Hälsa Inom rehabärenden arbetar enheten de själv med kost och hälsa. De se behovet
framförallt bland ungdomar och psykisk ohälsa
Proffessionell. nätverk . Vid behov individuellt , samordningsförbundet LLG och personligt
ombud (sällan men förekommande)
Samhällsorientering sker endast utifrån uppdrag med nyanlända.
Motivationsarbete m.m. MI som förhållningssätt i allt arbete. Motivationshöjande insatser
behövs kontinuerligt. Arbetsmarknadshandläggare i samverkan med arbetsterapeut har eller
ger löpande insatser.

37
Kungälv initierade en socialt översiktsplan i 2015 som nu har lett till en rad åtgärder för ett
mer hållbart samhälle bland annat ska man;
1. Starta områdesbaserade tvärsektoriella team i samverkan med andra myndigheter och
civilsamhället. Teamen leds av kommunen och stödjer målet: Samordning av resurser
för effekt i Kungälvs samhälle.
2. Prioriterat vid genomförande av steg tre social översiktsplan är att förvaltningen
systematiserar externa aktörers rutiner och tidsplan för avtalsprocesser.
3. Fokus är att utveckla plattformar gentemot Västra Götalandsregionens organisation för
beställd hälso- och sjukvård och därmed etablera gemensamma synergier och
prioriteringar.
Kommunledningens intention till samordnade resurser och gemensamma plattformar skapa
möjligheter och förutsättningen för bland annat olika lokala samverkanscentra.
Stenungsunds kommun
Stenungsund har nyligen genomfört en utredning på sin arbetsmarknad där utredare kom fram
till att ” de insatser som görs för deltagarna inte leder till arbete i tillräckligt stor
utsträckning, utan i vissa fall handlar mer om sysselsättning.”
Av de grupper som har intervjuats så är det IFO som tydligt uttalar ett behov av ökad
uppdragsstyrning med en arbets- och styrmodell. Övriga respondenter angav under
intervjuerna att dagens arbetssätt fungerar bra.
Genomförande av uppdragstyrt verksamhet har medfört en betydlig minskning i antal
deltagaren vid genomgång har AME minskat antal deltagaren från 222 (december 2015) till
60 (maj 2016) härav är 24 personer kommunala arbetsmarknadsanställningar och 19 personer
aktuellt för kommunal aktivitetsansvar.(KAA) Förändringar har orsakat en oro bland
deltagaren. I samband med den gynnsamma arbetsmarknaden (våren 2016) har inflöde till
AME med den nya uppdraget varit minimal.
Ut genomförde en intervju med den nytillsatta enhetschef där det framkom att individer i
behov av för-rehabiliterings insatser inte längre kommer att vara aktuellt på
Arbetsmarknadsenheten i Stenungsund. Framöver kommer vid behov en arbetsterapeut att
fastställa den arbetsförmåga gentemot den verksamhet de arbetstränar på. De verksamheter
som hade specialiserat sig för individen som står längre ifrån arbetsmarknaden (Textil ,
Jordhammar och Datamedia) har lämnads över till IFO att bedriva i eget regi.
Eftersom AME anser inte arbete med individen med förrehabilitering var genomgång av
möjliga insatser inte aktuellt vid intervju tillfället.
Tjörns kommun
Efter att har sökt båda enhetschef och arbetsledare vid flera tillfällen har jag inte kunnat få till
stånd ett sammanträde.

38
6.0 Behovsanalys
6.1 Försäkringskassan
Åldersgrupp 19-30:
Efterlyser praktiska verksamheter i form av aktivitetshus i kombination med stödpersoner
De hänvisa till exempel till Göteborg där aktivitetshusen är öppen för alla organisationen att
samverka med.
Det finns individer som inte vill tillhöra LSS p.g.a. eventuella inlåsningseffekt och icke
anpassade aktiviteter i daglig verksamhet.
Målgruppen som borde prioriteras: Asperger syndrom (autism spektrum) ADHD och svag
begåvade.
Förrehabilitering borde koncentrera sig runt psykiska och sociala faktorer/mål.
Boende och vardagsfungerande återkommer som problematik likväl självkänsla, uthålighet
och motivation.
6 svar initierade behovet på uppemot 175 individer.
Åldersgrupp 25-64
Efterlyser motivationshöjande verksamheter, förslag på dramapedagoger och grön rehab.
Målgruppen som borde prioriteras individen med psykiska hinder eller social fobi
Vardagfungerande och sociala färdigheter är återkommande behov sociala nätverk nämns vid
flera enkäter. Målgruppen som borde prioriteras: individer som ej har diagnos men där
misstanke finns, samverkan med psykiatri efterfrågas (som med IPS metoden)
Lösningsfokuserat förhållningssätt samt individanpassade aktiviteter. Vikten att påbörja på
rätt nivå med aktiviteter nämns i flera enkäter.
5 enkäter initierade behovet för uppemot 65 personer
Hela upptagningsområden oavsett ålder:
Efterlyser gruppaktiviteter som är samhällsfungerande samt motivationshöjande insatser, i
formen av rehab ansvariga (vägledare-case-manager eller stödperson) samt praktiska
arbetsträningsplatser. Utomeuropeiska individer nämns som en prioriterad målgrupp.
Många betonar vikten av kunskap om sjukförsäkringen hos rehab vägledare som en
förutsättning för förrehabilitering.
4 enkäter initiera behovet för uppemot 80 personer.

39
Sammanställning Försäkringskassan:
Fråga n = 15
Samverkan med andra myndigheter psykiatri=15
AF=15
vårdcentraler = 14
Socialtjänst=9
Gemensam kartläggning Ja=15
Behov av förrehabilitering Ja =15
Könsfördelning Flest kvinnor= 8
Lika= 7
Ersättningsformer för personer med
behov av förrehabilitering
Sjukpenning=10
Försörjningsstöd= 8
Sjuker./aktivitetser.=6
Aktivitetsstöd/utvecklingsers. = 4
Vilken problematik som är
vanligast
Psykisk= 15
Social=12
Fysisk= 4
Finns det kännedom om tillgång till
förrehabilitering idag
Nej =10
Ja=5
Vilka behovsområden finns för
förrehabilitering
Motivation=15
Självkänsla=15
Vardagsfungerande = 12
Samhällsorientering=10
Ekonomi=10
Socialt nätverk = 9
Sociala färdigheter=8
Proff. Nätverk=8
Boende=6,
Familj=6,
Kost/hälsa=3
Fritid=2
Totala antalet individer med behov
av förrehabiliterande insatser
Uppemot 320 personer
.

40
6.2 Sammanställning Arbetsförmedlingen Stenungsund/Ale/Kungälv
Åldersgrupp 16-25
Efterlyser individuella aktiviteter istället för gruppaktiviteter. Individen har oftast någon form
av NPF, ser behovet i personligt stöd (typ boendestöd, Case-manager ) samt att krav på
närvaro och aktivitet anpassas efter individens förutsättning. Ale ser att samverkan med AME
i detta. Stenungsund saknar plattform och möjligheter till aktivitet och efterlyser gemensam
planering runt individen.
3 svar initierade behovet för uppemot 55 personer
Åldersgrupp 25-64
Alla efterlyser praktiska arbetsplatser för att ”få igång” deltagare. Det finns behov av
lågtröskel verksamhet i kombination med utredningen i arbetsförmåga. Förebilder näms från
Uddevalla och Trollhättan som baseras mer på ICF och AWC. Behov av system för
kvalitetssäkring nämns i flera enkäter.
Samspel mellan arbetsträning och utbildning(kurser) förespråkas.
Kvalificerat kontaktperson för individen för kontakten med kommunen där
vardagsfungerande stöd saknas.
Tydliga rollfördelningen i samverkan anses vara en grundläggande förutsättning för
förrehabilitering.
Hel upptagningsområdet oavsett ålder
Efterlyser praktiska arbetsplatser med en större bredd. De som arbetar med
vardagsfungerande och andra basala krav för arbetsmarknaden. Dessa platser borde också bli
arena för rekvitering till övrig arbetsträning. Anser att utbudet av förrehabilitering minskar
medans behovet ökar i snabb takt
Motivationsarbete borde prioriteras. Kursverksamhet som ”Uddevalla” efterfrågas.

41
Sammanställning Arbetsförmedlingen
Fråga n = 19
Samverkan med andra myndigheter Socialtjänst=15
FK=13
Psykiatri=8
Vårdcentraler = 5
Gemensam kartläggning Ja=12 nej =3 ej svarat 4
Behov av förrehabilitering Ja = 19
Lika= 9 ej svarat 1
Eget/inget =8
Sjukpenning=7
A-Kassa= 7
Vilken problematik är vanligast Psykisk= 13
Social=12
Fysisk= 7
förrehabilitering idag?
Nej =12
Ja=7 (AME för kortare perioder)
Vilket behovsområde finns för
förrehabilitering?
Motivation=17
Självkänsla=15
Ekonomi=11
Kost/hälsa=7
Boende=7
Proff. Nätverk=6
Familj=3
Fritid=3

42
6.3 Försörjningsstöd
Stenungsund
Förespråkar att unga med psykisk ohälsa prioriteras ”en stor grupp som behöver mycket stöd”
Gemensamma kartläggningar där samarbete med myndigheter och sjukvård blir
förutsättningen för lyckade insatser. Att tillgodose deltagarens behov och egna initiativ utifrån
ett salutogent perspektiv anses vara avgörande
Men ser idag allt för många klienter som ej kan starta arbetsrehabilitering på grund av ohälsa
eller annat hinder såsom tidigare missbruk en tanke är att förrehabilitering skulle placeras
mellan medicinsk och arbetslivrehabilitering och därmed bli ett naturligt flöde.
Kontakt personer (typ Case-manager) ses positivt och att aktiviteter skulle kunna vara inriktat
på arbetsmarknadens basala krav (typ vardagsfungerande och samhällorientering).
4 enkäter uppskattade behov för förrehabilitering för 50 personer
Tjörn
Efterlyser ett centrum med ”praktisk hjälp” för båda vardagsfungerande och jobbsök
(dataanvändning m.m.)
Praktiska verksamheter för personer som står längre ifrån arbetsmarknader saknas.
Unga borde vara den prioriterade gruppen. Gemensam kartläggning med olika kompetenser
innan individen kommer ut i aktivitet efterlyses. Också individens egen delaktighet i
rehabiliteringsprocessen ses som en förutsättning till framgång.
2 enkäter uppskattade behov för förrehabilitering för 25 personer.
Ale
Efterlyser motivationshöjande och vardagsfungerande insatser gärna i grupp ser
förrehabilitering som en bra möjlighet att ”få igång ” individen men där ett tydligt syfte och
tidsbegränsning borde vara del av planeringen efter den gemensamma kartläggningen. Där
alla respektive myndigheter och vården är överens om insatser (mål & syfte).
Att insatser anpassas efter individen ses som nödvändighet för önskat resultat.
5 enkäter uppskattade behov för förrehabilitering för 95 personer

43
Samanställning socialtjänst Stenungsund/Ale/Tjörn
Fråga n = 11
Samverkan med andra myndigheter AF=11
Vårdcentraler = 7
Psykiatri=6
FK=6
Gemensam kartläggning Ja=10 ej svarat 1
Lika= 9
Flest män= 1
Sjuker./aktivitetser.= 3
Eget/inget =0
Sjukpenning= 5
A-Kassa= 0
Social=11
Fysisk= 6
Nej = 4 (Stenungsund)
Ja=7 (Ale och Tjörn via AME)
förrehabilitering?
Motivation=10
Självkänsla=9
Kost/hälsa=6
Proff. Nätverk=6
Ekonomi=5
Fritid=5
Boende=3
Familj=1

44
6.4 Sammanställning Psykiatri
Stenungsund/Tjörn
Hemmasittande unga vuxna som har en avsaknad av någon kännedom om arbetsmarknadens
basala krav är en växande grupp som har stor behov av förrehabiliterande insatser. Oftast
uppfyller personen inte kriterier för diagnos, individ inriktade aktiviteter borde konkret
prioriteras som en länk till ökade sociala kontaktytor. Kontaktpersoner typ boendestöd/Case
manager efterfrågas för denna grupp
Psykisk ohälsa anges oftast anledning till skeptisk hållning från individen till gruppaktiviteter.
Behov av aktiviteter som att” lära sig arbeta med och känna sin egen kropp för att på sätt
starka sig själv” efterlyses. Inför planeringen av aktiviteter anses att det inte få bli ”alla vill ha
ingen vill bidra”. Vikten av att samverka runt individen betonas som nödvändigt för
framgången med förrehabilitering. Också här efterfrågas gemensam kartläggning.
3 enkäter initiera behovet av förrehabilitering för uppemot 65 personer
Kungälv
Några anser att VSS patienter (vård och stöd samordning) borde prioriteras medans andra
anser att långtidssjukskrivna utan försörjningsstöd ska prioriteras för förrehabilitering. Också
unga hemmasittande hos föräldrar anses vara prioriterat.
Insatser i form av arbetsmarknadsinriktade aktivitetshus och sociala arbetskooperativ nämns
som aktiviteter för förrehabilitering. Struktur i vardagen och organisation är avgörande för
framgång. Nuvarande exempel på aktivitetshusen ifrågasätts som meningsfullt i en av enkäter.
Tidsperspektiv i återhämtningsprocessen anses vara viktig samt samordnade insatser
(gemensam kartläggning bland annat) .
5 enkäter initiera behovet av förrehabilitering för uppemot 80 personer

45
Sammanställning Psykiatri
Fråga n = 8
Samverkan med andra myndigheter Socialtjänst=5
FK=7
AF=5
Vårdcentraler = 2
Gemensam kartläggning Ja=5 nej =2 ej svarat 1
Lika= 4 flest män= 1
Eget/inget =0
Sjukpenning=7
A-Kassa= 0
Social=8
Fysisk= 5
Nej = 5
Ja=3(aktivitetshus eller utanför hemkommun)
förrehabilitering?
Motivation=6
Självkänsla=7
Ekonomi=6
Kost/hälsa=4
Proff. Nätverk=5
Boende=3
Familj=4
Fritid=3

46
6.5 Arbetsmarknadsenheten Kungälv och Ale
Ale
Som prioriterade grupper nämns ungdomer med psykisk ohälsa men också ungdomstjänst och
ensamkommande flyktingar
Allmänt önskas gemensamma kartläggningar
Aktiviteter efterlyses inom vardagsfungerande (det noteras bland annat brist på stöd på
stödboende) Case manager anses lösa en del av det problem där deltagaren kan börja äga sitt
egen ärendet. Föreläsningar av olika slag såsom kost/hälsa, ekonomi och samhällsorientering
och kunskap om de olika funktionshinder som möts i vardagen efterfrågas
Några enkäter pratar om tidsbegränsningar i insatser medans andra förespråka processens
hålbarhet genom ”det få ta den tid den ta” inställning till insatser.
Det finns i Ale ett antal logistiska svårigheter att organisera inom AME meningsfulla utflykt
och studiebesök. Kostnadsfria friskvård efterfrågas. Några utrycka sig vara föreståndare från
en mer grön rehab metodik.
Beroende på roll och funktion i verksamheten har tillfrågade haft olika ”önskemål” av
verksamhetsförbättringar. Oftast är dessa inåtriktat mer än på samverkannivå.
15 enkäter initierade behovet för uppemot 290 personer.
Kungälv
Tre målgrupper kommer fram som möjligt prioriterade
1. Medicinskt färdig behandlade missbrukare som riskerar återfall under provperioden inför
insatser av AME
2. Unga med psykisk ohälsa där väntetider för utredning är lång eller inte led till ekonomisk
trygghet.
3. Föräldrar med långvarig bidragsberoende där barnens ”sociala arv” påverkar ungdomens
möjlighet till arbete eller studien
Mötesplatsen och Utgångspunkten nämns som tydliga exempel av förrehabiliterande insatser.
dock ser man i visa fall problem med begränsningar (in-remitent) eller struktur (avsaknad av
tydliga mål och syfte med verksamheten).
Växthuset nämns enbart en gång trots den enorma möjligheten med grön rehab.
Case manager/vägledare förespråkas i ett tidigt skede av rehabilitering av flera handläggare.
Prioriteringar på vardagsfungerande som är grundläggande inför alla aktiviteter.
Det efterlyses mer samverkan med flera aktörer(myndigheter) för gemensamma
kartläggningar och handlingsplaner.
Aktiviteter borde vara anpassade efter individen och inte tvärtom. Det förespråkas kontinuitet
i personal genom hela processen från förrehabilitering till arbetsrehabilitering.
Kunskapslyft inom samhällsorienteringen och ekonomi efterfrågas (typ
föreläsningen/workshops).
Problematik med rubbad dygnsrytm eller rent av sömnbrist hos målgrupperna
15 enkäter initierade behovet för förrehabilitering till 130 personer

47
Samanställning arbetsmarknadsenheten Kungälv/Ale
Fråga n = 30
Samverkan med andra myndigheter Socialtjänst 25
AF=23
FK= 21
Psykiatri=19
Vårdcentraler = 10
Gemensam kartläggning Ja=24 Nej=6 (handledare/arbetsledare) ej svarat 2
Behov av förrehabilitering Ja = 28 ej svarat=2
Lika= 9
Flest män= 19
Vet ej=1
Försörjningsstöd=29
Sjuker./aktivitetser.= 19
Eget/inget =0
Sjukpenning= 12
A-Kassa= 5
Social=28
Fysisk= 16
Nej = 10
Ja=20
förrehabilitering?
Motivation= 23
Boende=23
Självkänsla=20
Kost/hälsa=18
Proff. Nätverk=17
Ekonomi=17
Fritid=17
Familj=9
6.6 vårdcentraler
Endast ett fullständigt svar har kommit in från vårdcentralen rehab-koordinatörer och har
därmed utelämnat från sammanställning

48
6.7 Sammanställning hela området
Sammanställning samtliga organisationen
Fråga n = 87
Samverkan med andra myndigheter AF=58
Socialtjänst=58
Psykiatri=54
FK=51
Vårdcentraler = 38
Gemensam kartläggning Ja=69 nej =11 ej svarat= 6
Behov av förrehabilitering Ja = 85 ej svarat 2
Lika=39 flest män=21 ej svarat 2
Sjukpenning=45
A-Kassa= 15
Eget/inget =8
Social=74
Fysisk= 40
förrehabilitering idag
Nej = 41
Ja=46 (varav 20 inom AME)
förrehabilitering
Motivation=75
Självkänsla=69
Ekonomi=53
Boende=46
Proff. Nätverk=46
Kost/hälsa=43
Fritid=33
Familj=26
Totala antal individen med behov

49
6.8 Sammanfattande resultat av enkäter
Prioriterade grupper: Givitvis finns många målgrupper som omnämns flera gånger
men om vi sortera unika målgrupper så kommer vi fram till följande:
Prioriterade målgrupper Prioriterat av
Aktivitetsersättning, möjligt tillhörande LSS
utan aktivitet, autismspektrum, svag-
begåvade
FK
Unga vuxna utan diagnos med psykisk ohälsa Samtliga organisationer
VSS patienter Psykiatri
Långtidssjukskrivna utan försörjningsstöd AF , FK
Individer med oklar förmåga och indragen
sjukpenning
AF , FK
Kvinnor med psykisk ohälsa Psykiatri, AME, Försörjningsstöd
Individer med beroende problematik (ej
aktivt)
Försörjningsstöd , AME
Ensamstående 40-50 åriga med psykisk
ohälsa
AF
Alla med en oklar arbetsförmåga. AME , försörjningsstöd, FK , AF
Befintliga/Möjliga aktörer enligt enkäter
Ale : Arbetsmarknadsenheten, grön-rehab, aktivitetshus(Fontänhusmodellen) och sociala
företag ,
Kungälv : Mötesplatsen och utgångspunkten, NSPH (Attention), Grön rehab (växthuset) ,
utbildningsaktör, och samordningsförbundet.
Stenungsund/Tjörn : Samordningsförbundet (modell typ Uddevalla), Jordhammar (grön
rehab), modell typ Hjortmossen Trollhättan.
Framgångfaktorer som förväntas enligt enkäter
Enkäterna har framfört en rad med förväntade framgångsfaktorer om för-
rehabiliteringsinsatser skulle vara tillgängligt för alla samverkansparter
De förväntade framgångsfaktorer koncentrera sig framförallt runt begreppet arbetsförmåga,
hur den gemensamma kartläggningen kan organiseras samt effekten på rutiner och
samverkan.
Arbetsförmåga Kartläggning Individ anpassad Rutiner
Individ nivå Täta
uppföljningar med
specialister,
Gemensam
kartläggning+ Case
managers
Att kunna möta
individen där de
befinner sig i
processen,
Mjukstart för
deltagaren
Struktur i vardagen,
tidsperspektiv i
återhämtningsprocesen
bättre rustade mindre
misslyckande
Organisations
nivå
Bättre kvalitet på
utredningen om
arbetsförmåga rätt
insats i rätt tid.
Gemensamma
kartläggningar
(samsyn runt
insatser),
Tidigt insats, låg
tröskel
Tvärprofessionella
team
Ökad kunskap om
arbetsmarknadens
basala krav att lotsa
individen rätt från
början ger färre
misslyckandet
Samhällsnivå Ett gemensamt
definierat begrepp
”arbetsförmåga”
Helhetsperspektiv
vid rehabiliterings
insatser
Att kunna tillgodose
det individuella
behovet,
Bryta isolering för
individen

50
Samverkan Övrigt
Bra underlag för vidareplacering, Gruppaktiviteter såsom föreläsningar om
funktionshinder,
Individ nivå
En större kunskap om
försäkringskassan hos övriga
samverkansparter
Organisations nivå
Minskade belastning på socialtjänst
och vården,
Självförsörjande individer, Samhällsnivå
Behovsområden
Det framkommer en gemensam behovsbild där man till stor del lyfter samma behovsområden
oavsett myndighetstillhörighet eller arbetsrehabiliteringsverksamhet.
På frågan om vilken behovsområden som finns för insatser för förrehabilitering svarade
följande:
86 % svarade att motivationshöjande insatser inför arbetslivsrehabilitering är nödvändiga
79 % anser att insatser som förbättra självkänsla och självförtroende är önskvärt.
74 % träffar klienter med problem inom vardagsfungerande och skulle vilja ser insatser för
det.
71 % anser att målgruppen saknar eller behöver insatser som ökar sociala färdigheter
61 % ser behovet av bredare samhällsorientering (denna grupp är som störst på AF och AME)
och insatser som rör ekonomi (budget och skuldfrågor)
53 % ser boende fråga vara aktuellt liksom avsaknaden av professionella nätverk
< 50 % Sociala nätverk, kost-hälsa, fritid och familj
Vanligaste ersättningsformerna bland de som har
behov av förberedande insatser är försörjningsstöd och sjukpenning.

51
Problematik
Vilken problematik är vanligast bland individer med behov av förrehabiliterande insatser?
Utifrån 87 enkäter ansågs
• 93 % att psykiska problematik är vanlig bland individer i behov av för-
rehabiliteringsinsatser
• 85 % upplevde sociala problematik som vanligt förrekommande.
• Enbart 45 % ansågs att individer med fysiska hinder skulle har behov av
förrehabiliterande insatser.
Volym
Volymen av antal personer som anses vara aktuellt för för-rehabiliterande insatser är svårt att
beräkna exakt, inte minst för att inte alla tillfrågade har svarat på enkäter ( 58% svarade.)
Det finns olika sett att beräkna den uppskattade volymen
• Samma individ är med allt sannolikhet aktuellt hos flera myndigheten Om vi kan utgår
från påstående att individen alltid är aktuellt på minst tre av fem organisationen (AF-
FK-Försörjningsstöd- AME- Psykiatri) kan totala antal personer vara uppemot (1415 /
5 x 3= ) 849 individer/år för samtliga kommuner
• Om vi tittar enbart utifrån ekonomi är de flesta aktuellt i alltingen AF (aktivitetsstöd
A- kassan) Socialtjänst (försörjningsstöd) eller Försäkringskassan (sjukpenning,
sjukersättning, rehab-ersättning, aktivitetsersättning) Dessa organisationer har initierat
sammanlagd 905 personer. Om individen är aktuellt på två av dessa myndigheter
borde totala behovet ligger på 453 individer per/år för samtliga kommuner.
Fördelning mellan parterna
Om vi ser fördelningen av behovet mellan parterna ser vi att den procentuella skillnaden
mellan parter är minimal (Arbetsmarknadenheten har lämnat ut denna jämförelse eftersom
individer alltid är aktuellt hos några av nedanstående myndigheter inför aktualisering)

behovsanalys för för-rehabilitering

behovsanalys för för-rehabilitering

Empfohlen

Empfohlen

Weitere ähnliche Inhalte

Andere mochten auch

Andere mochten auch (19)

Ähnlich wie behovsanalys för för-rehabilitering

Ähnlich wie behovsanalys för för-rehabilitering (20)

Mehr von Rick Mulder

Mehr von Rick Mulder (6)

behovsanalys för för-rehabilitering