slides från föreläsning om bedömning och kursplaner 120130

1. ”Skolan är den plats dit eleverna går för att se lärare arbeta”

2. Skola 2011
Kursplan och bedömning
Patrik Bergman
Ljungby 2012-01-30

3. Stödmaterial
Kunskapsbedömning i skolan
Kunskapsbedömning (Vad, Hur och Varför?)
- Sammanställning av forskning kring bedömning
Diskussionsunderlag
- Läroplanens uppbyggnad och struktur
- Exempel på hur den kan användas för planering av
undervisningen i ämnena.

4. Kursplaner -Tidigare och i andra länder
Olika läro- och kursplaner skiljer sig åt genom hur de
formulerar…
• Målen (vad det är för slags kunnande eleverna ska
utveckla),
• Innehållet (vilka kunskaper som ska behandlas),
• Metoderna (hur undervisningen ska gå till)
• Resultatet (elevernas kunnighet).

5. Kursplaner
Syfte
Centralt innehåll
Kunskapskrav

6. Kursplaner - Syfte
Undervisningen
… ska syfta till att eleverna utvecklar…
… ska ge eleverna möjlighet att utveckla, använda…
… ska bidra till att eleverna utvecklar …
… ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan
att …

7. Lgr 11 – Matematiska förmågor
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna
sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan
begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra
beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera
och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

8. Kursplaner och kunskapskrav - Innehåll
Vilket lärande pågår?  Mer träffsäkra åtgärdsprogram mer träffsäker
undervisning

9. Förmåga Nivå E Nivå C Nivå A
1 formulera och lösa problem Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer Eleven kan lösa olika problem i bekanta Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer
med hjälp av matematik samt på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja situationer på ett relativt väl fungerande sätt på ett välfungerande sätt genom att välja och
värdera valda strategier och använda strategier och metoder med viss genom att välja och använda strategier och använda strategier och metoder med god
och metoder
anpassning till problemets karaktär samtbidra till att metoder med förhållandevis god anpassning till anpassning till problemets karaktär samt formulera
formulera enkla matematiska modeller som kan problemets karaktär samt formulera enkla enkla matematiska modeller som kan tillämpas i
tillämpas i sammanhanget. Du för enkla och till viss matematiska modeller som efter någon sammanhanget. Du för välutvecklade och väl
del underbyggda resonemang om val av bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Du underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och
tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i för utvecklade och relativt väl underbyggda om resultatens rimlighet i förhållande till
förhållande till problem-situationen samt kan bidra resonemang om tillvägagångssätt och om problemsituationen samt kan ge förslag på
till att ge något förslag på alternativt resultatens rimlighet i förhållande till alternativa tillvägagångssätt.
tillvägagångssätt. problemsituationen samt kan ge något förslag på
alternativt tillvägagångssätt.
2 använda och analysera Eleven har grundläggande kunskaper om Eleven har goda kunskaper om matematiska Eleven har mycket goda kunskaper om
matematiska begrepp och matematiska begrepp och visar det genom att begrepp och visar det genom att använda dem i matematiska begrepp och visar det genom att
samband mellan begrepp. använda dem i välkända sammanhang på ett i bekanta sammanhang på ett relativt väl använda dem i nya sammanhang på ett väl
huvudsak fungerande sätt. Du kan även beskriva fungerande sätt. Du kan även beskriva olika fungerande sätt. Du kan även beskriva olika
olika begrepp med hjälp av matematiska begrepp med hjälp av matematiska begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer
uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan
beskrivningarna kan eleven växla mellan olika beskrivningarna kan eleven växla mellan olika eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra
uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang välutvecklade resonemang kring hur begreppen
hur begreppen relaterar till varandra. kring hur begreppen relaterar till varandra. relaterar till varandra.
3 välja och använda lämpliga Eleven kan välja och använda i huvudsak Eleven kan välja och använda ändamålsenliga Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och
matematiska metoder för att fungerande matematiska metoder med viss matematiska metoder med relativt god effektiva matematiska metoder med god
göra beräkningar och lösa anpassning till sammanhanget för att göra anpassning till sammanhanget för att göra anpassning till sammanhanget för att göra
rutinuppgifter
beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, beräkningar och lösa rutinuppgifter inom beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik,
algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt
samband och förändring med tillfredställande samt samband och förändring med gott resultat. samband och förändring med mycket gott resultat
resultat.
4 föra och följa matematiska I redovisningar och diskussioner för och följer I redovisningar och diskussioner för och följer I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa
resonemang, och eleven matematiska resonemang genom att eleven matematiska resonemang genom att matematiska resonemang genom att ställa frågor
framföra och bemöta matematiska argument på ett framföra och bemöta matematiska argument på och framföra och bemöta matematiska argument på
sätt som till viss del för resonemangen framåt. ett sätt som för resonemangen framåt. ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar
eller breddar dem
5 använda matematikens Eleven kan redogöra för och samtala om Eleven kan redogöra för och samtala om Eleven kan redogöra för och samtala om
uttrycksformer för att samtala tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt
om, argumentera och redogöra och använder då symboler, algebraiska uttryck, använder då symboler, algebraiska uttryck, sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck,
för fråge-ställningar,
formler, grafer, funktioner och andra matematiska formler, grafer, funktioner och andra matematiska formler, grafer, funktioner och andra matematiska
beräkningar och slutsatser
uttrycksformer med viss anpassning till syfte och uttrycksformer med för-hållandevis god uttrycksformer med god anpassning till syfte och
sammanhang. anpassning till syfte och sammanhang. sammanhang.

10. Kursplaner och kunskapskrav - Innehåll

11. ”Kunskapsområdena bör inte ses som separata
arbetsområden för undervisningen, utan de kan
kombineras på de sätt som läraren bedömer som
mest lämpliga för att uppnå syftet med
undervisningen”
Kommentarmaterial till den samlade läroplanen

12. ”det är väldigt viktigt att analyserar hur det centrala innehållet
är konstruerat, det går inte att bara beta av det, punkt för
punkt”
”kan ses som väldigt omfattande, viktigt att titta noggrant på
vad punkterna säger, värdera punkternas relation till varandra”
Från filmen: Skola i förändring-Den nya läroplanen
Hur kan undervisningen se ut?
(Hur stämmer vår undervisning med uppdraget?)

13. Svårigheter
• Att förmågorna är något man tar sikte på men inte ser det
som att det ska realisera genom undervisning
• Att innehållet checkas av ”då får vi in det också” istället för att
se hur olika innehåll kan konkretisera förmågorna (målen)
• Att arbetet med att uttolka och konkretisera kravnivåerna
(igen) tar bort fokus på lärandeundervisning
• Att vi (igen) påbörjar ett jättearbete med att skriva planer,
istället för att realisera och utveckla en rik och undervisning

14. Diskussionsuppgift
A) Analysera syftet och bilda dig en uppfattning:
- vad är det syftet säger om en som är kunnig i ditt ämne
En som är kunnig i ämnet matematik:
-är bl.a. väl förtrogen med matematik som man kan
tänkas möta i vardagen, men ser också matematiska
tillämpningar på situationer som uppkommer i
vardagen.
-Ser matematikens betydelse för omvärlden och har
inga problem att motivera sig till att lära
-Har en sådan förståelse för matematik att det inte är
några problem att tillämpa ”gammal” kunskap på nya
problem

15. Analys av syftestext
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens
användning i vardagen och inom olika ämnesområden.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda
matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med
matematiska mönster, former och samband.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt
reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att
utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa
med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska
begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att
utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för
att presentera och tolka data.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska
resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med
matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och
matematiska sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga
begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att
reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under
historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.

16. Analys av syftestext
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens
användning i vardagen och inom olika ämnesområden.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda
matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med
matematiska mönster, former och samband.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt
reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att
utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera
dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska
begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att
utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för
att presentera och tolka data.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska
resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med
matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och
matematiska sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga
begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att
reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och
under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.

17. Analys av syftestext
Eleverna utvecklar kunskaper om…matematikens användning i vardagen och
inom olika ämnesområden.
Eleverna utvecklar… tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika
sammanhang
Eleverna ska.. utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och
matematiska situationer
Matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att
kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
Eleverna…reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i
vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom
kunna se matematikens sammanhang och relevans.

18. Diskussionsuppgift
B) Välj ut ett eller ett par av de förmågor som ska utvecklas och ett
centralt innehåll och konkretisera de valda förmågorna
med hjälp av valt centralt innehåll.
Förmågor
Centralt Innehåll
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges
Sannolikhet och statistik
förutsättningar att utveckla metoder för att beräkna
- Likformig sannolikhet och förmågan att
-sannolikheten i lösa problem med hjälp av matematik samt
formulera och vardagliga situationer.
värdera valda strategier och metoder,
- Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla
-vardagliga ochlogiska matematiska resonemang, samt
föra och följa matematiska problem.
--använda matematikensoch chanser utifrånatt samtala om,
Bedömningar av risker uttrycksformer för statistiskt
argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och
material.
slutsatser..

19. Exempeluppgift: Skolans dag

20. Tror jag att alla mina elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kan
hindra dem?
Hur vet jag att eleverna har förstått vad de ska lära sig?
Hur vet mina elever vad jag lägger vikt vid när jag bedömer deras uppgifter eller
prestationer?
I vilken omfattning ger jag eleverna återkoppling som berättar om kvaliteten på
arbetet/prestationen?
I vilken omfattning är min praktik sådan att eleverna får återkoppling som de lär av
och som hjälper dem vidare i sin kunskapsutveckling?
Hur använder jag den återkoppling jag ger eleverna för att identifiera elevernas
behov och planera därefter?
Hur ger jag eleverna möjlighet till att värdera det egna arbetet? I vilken omfattning
bedömer eleverna varandras uppgifter/arbete efter tydliga kriterier?
I vilken omfattning använder jag elevernas responser/svar för att ta reda på vad
eleverna förstår och för att planera den vidare undervisningen?
Kunskapsbedömning i skolan

21. Tror jag att alla mina elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kan
hindra dem?
Hur vet jag att eleverna har förstått vad de ska lära sig?
Hur vet mina elever vad jag lägger vikt vid när jag bedömer deras uppgifter eller
prestationer?
I vilken omfattning ger jag eleverna återkoppling som berättar om kvaliteten på
arbetet/prestationen?
I vilken omfattning är min praktik sådan att eleverna får återkoppling som de lär av
och som hjälper dem vidare i sin kunskapsutveckling?
Hur använder jag den återkoppling jag ger eleverna för att identifiera elevernas
behov och planera därefter?
Hur ger jag eleverna möjlighet till att värdera det egna arbetet? I vilken omfattning
bedömer eleverna varandras uppgifter/arbete efter tydliga kriterier?
I vilken omfattning använder jag elevernas responser/svar för att ta reda på vad
eleverna förstår och för att planera den vidare undervisningen?
Kunskapsbedömning i skolan

22. Kunskapsutvecklingen har försämrats-orsak?
Otydliga styrdokument Tydligare nu?
.
Läromedlet styr. Skillnad nu?

23. ”En alltför långt driven tydlighet gör lärarna till
instruktionsföljande tjänstemän. Å andra sidan kan en
alltför stor brist på tydlighet skapa ett omöjligt
uppdrag”
Ingrid Carlgren, Stockholm universitet

24. Kunskapskrav
”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till
uttryck i olika former
– såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet
– som förutsätter och samspelar med varandra”
”Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika
kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former
balanseras och blir till en helhet…”
Läroplanens första kapitel.

25. Är detta en förändring med hur vi tänker nu?
Vad innebär det för vår planering,
undervisning och bedömning av eleven?

26. Diskussion (ca 15 min)
• Vad signalerar kunskapskraven – bedömning av förmågor,
bedömning av innehållsliga aspekter, kombinationer?
• Vad framstår som en kunnig elev sett till kunskapskraven
och hur relaterar detta till förmågorna.
• Vad kan utgöra indikatorer på att detta kunnande är under
utveckling och vilka aspekter av kravnivåerna kan användas
för att beskriva nivåer på detta kunnande?
• Uppstår det konstigheter, problem, motsägelsefulla
aspekter? Var?
• Vad är fetat i kunskapskraven och hur styr det läsandet av
vad som ska bedömas!

27. Betygsskalan

28. Kunskapskraven…. i fetstil
E C A
Huvudsak fungerande Relativt väl fungerande Väl fungerande
Grundläggande Goda Mycket goda
Tillfredställande Gott Mycket gott
Huvudsak fungerande Ändamålsenligt Ändamålsenliga och
effektiva
Enkla Utvecklade Väl utvecklade
Välkända Bekanta Nya

29. Bedömning – Varför då?)
Bedömningens syfte
• för att kartlägga kunskaper
• att värdera kunskaper
• att återkoppla för lärande
• att synliggöra praktiska kunskaper
• att utvärdera undervisning

30. Undervisning Bedömning

31. Lgr 11 2.7 Betyg och Bedömning
Skolans mål är att varje elev
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa
egen och andras bedömning i relation till de egna
arbetsprestationerna och förutsättningarna.
John Hattie

37. 0,40 – 0,80
William och Black,1988

38. Invändningar mot Hatties studier
Klasstorlek
 Tid till individuell återkoppling till eleverna är att klasserna inte är allt för stora.
Mindre klasser kan i sig skapa goda
förutsättningar för lärare att kompetensutveckla sig och få mer tid för sina elever.
Tolkning av resultaten
 Alla effekter som är mindre än 0.4 som små. När övergår något från att vara en
liten effekt, till att bli en medelstor eller stor effekt?
Elevprestationerna.
Grundläggande begrepp som “skolframgång” förklaras inte vara tillräckligt väl
definierade, skolframgång syftar endast på att eleven klarar de nationella proven i
skolår 9.
Det saknas mått för förmågan till kritiskt tänkande, tänka nytt, kreativitet.

39. Roll
i
läroprocessen
Dokumentation
Betyg och Fortlöpande
Bedömning
Elevens
delaktighet

40. Bedömning
”Att göra det viktigaste bedömbart och inte
det enkelt bedömbara till det viktigaste”
Astrid Pettersson, PRIM-gruppen

41. Forts. Bedömning
Bedömning för elever,
inte mot!

42. Negativa effekter av bedömning
När ett prov är ”high stakes”, dvs. mycket står på spel för eleven,läraren eller skolan,
tenderar lärare att övergå till förmedlingspedagogik, vilket ger fördelar åt elever som
föredrar denna undervisningsform och missgynnar elever som fördrar mer aktiva och
kreativa former.
Lärares egna bedömningar blir mer inriktade på summativa syften på bekostnad av
formativa syften.
Eleverna tenderar att tolka alla bedömningsaktiviteter som kopplade till summativa
syften – också sådana som görs med syftet att stödja lärandet.
Externa prov leder ofta till att undervisningstiden prioriteras till de ämnen som proven
ges i och till kunskapsformer som testas, vilket gör att mål relaterade till kreativitet och
elevernas personliga och sociala utveckling kommer i skymundan
Mycket tid ägnas åt att förbereda eleverna för proven; särskilt åt
att ”drilla” elever på lägre prestationsnivåer i baskunskaper.
Kunskapsbedömning (Vad, Hur och Varför?)

43. Freakonomics…om ”High Stakes”- prov
Chapter 1: Discovering cheating as
applied to teachers and sumo wrestlers
Chicago 1996  Skolor som presterade dåligt
sattes under prövning och riskerade att få stängas
Lärare vars studenter presterade dåligt riskerade
bli utan löneökningar
Kalifornien  Lärare vars elever presterade stora
höjningar i testresultaten kunde få bonus på
$ 25000

44. Bedömningsformer
• Självskattning innan avsnitt
• Bedöma egna prov
• Göra egna prov och
bedömningsanvisningar
• Loggbok / reflektion
• Laborationsrapporter
• Inlämningsuppgifter
• Muntliga redovisningar
• Muntliga prov
• Skriftliga prov / parprov

45. En bedömningsmetod som ger en helhetsbild innebär att läraren gör
en generellbedömning av elevens prestation på en specifik
bedömningssituation. Elevensprestation jämförs då med allmänna
bedömningsanvisningar som kan användas med olika uppgifter inom
ämnet.
Om bedömningsmetoden istället är uppgiftsspecifik använder sig
läraren av bedömningsanvisningar som är konstruerade för att fungera
för en specifik uppgift.
Kunskapsbedömning i skolan

46. Bedömningstöd år6

47. Forts. Bedömningstöd år6

48. Förmågor i NO
Förmåga att använda kunskaper (i biologi) (i fysik) (i kemi) för att
granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör
(hälsa, naturbruk och ekologisk) (energi, teknik, miljö och samhälle)
(energi, miljö, hälsa och samhälle)
Förmåga att genomföra systematiska undersökningar (i biologi) (i
fysik) (i kemi) , och
Förmåga att använda (biologins) (fysikens) (kemins) begrepp,
modeller och teorier för att beskriva och förklara (biologiska)
(fysiska) (kemiska) samband (i människokroppen, naturen och
samhället) (naturen och samhället) (samhället, naturen och inuti
människan).

49. forts. Förmågor i NO
Förmåga att använda kunskaper för att granska information,
kommunicera och ta ställning i frågor som rör…, miljö, hälsa och sa
mhälle)
Förmåga att genomföra systematiska undersökningar
Förmåga att använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva
och förklara samband (i människokroppen, naturen och samhället)
(naturen och samhället) (samhället, naturen och inuti människan).

50. forts. Förmågor i NO
Förmåga att ställa frågor
Förmåga att formulera hypoteser, miljö, hälsa och samhälle
Förmåga att planera en undersökning
Förmåga att samla data
Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser
Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat
Förmåga att utvärdera en undersökning
Förmåga att observera

51. Forts. Bedömningstöd år6

52. Diskussion
Välj en förmåga som du tycker är svår att arbeta
med:
• Vad gör den svår att arbeta med?
• Vad i relation till olika centrala innehåll gör en
förmåga speciellt svår?
• Är den svår generellt?
• Är förmågan lättare/svårare att arbeta med
beroende på barnens ålder?
• Hur kan vi arbeta med denna förmåga?

53. Exempel
• föra och följa matematiska resonemang
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska
resonemang genom att framföra och bemöta matematiska
argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska
resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument
på ett sätt som för resonemangen framåt.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska
resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett
sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

54. Gruppuppgift: Hitta kvadraten
Rita en kvadrat som har arean 10 cm2 på
prickpappret nedanför.
Kvadratens fyra hörn ska alla ligga på
någon prick.
Visa hur ni vet att er kvadrat är 10 cm2.
Fundera 2 min själv först och gå sedan
varvet runt och lyssna på allas idéer. Lös
uppgiften tillsammans och redovisa hur ni
gjorde genom att rita i figuren och skriva
här:

55. Uppgiftsspecifik Bedömningsmatris

56. Formativ och summativ bedömning
Variation!
I både undervisning och bedömning ger allsidig och
rättvis bedömning.
Formativ eller summativ bedömning
När, hur och varför?
Vad kan man bedöma?

57. Summativ bedömning
Summativ bedömning är en form av bedömning som
summerar en persons samlade kunskaper vid ett
specifikt tillfälle.
En summativ bedömning görs efter att ett
undervisningsområde har avslutats.

58. Förskjutning från….
Lärande Bedömning

59. ..i riktning mot….

60. Bedömning

61. Formativ bedömning
• En formativ bedömning görs under pågående
arbetsprocess, dvs. under tiden ett
undervisningsområde pågår. Elevens styrkor och
utvecklingsbehov i ämnet analyseras och beskrivs
och inget värderande helhetsomdöme av elevens
prestation avges.

62. När resultatet av en bedömning beskrivs i sammanfattande termer
som en lägesrapport, t.ex. i form av ett omdöme eller ett betyg till
eleven, har den en summativ funktion.
Utgör den istället en grund för att hjälpa eleven vidare i sin
kunskapsutveckling utifrån den lägesbeskrivning och de styrkor och
svagheter som framkommit, fungerar den formativt.

63. "Practice in a classroom is formative to the extent
that evidence about student achievement is
elicited, interpreted, and used by teachers,
learners, or their peers, to make decisions about
the next steps in instruction that are likely to be
better, or better founded, than the decisions they
would have taken in the absence of the evidence
that was elicited.
Dylan William och Paul Black

64. ”Assesment is the bridge between teaching and learning”
William (2011)
Dylan William

65. Feedback
Effektiv feedback måste besvara tre huvudsakliga frågor
ställda av en lärare och/eller elev:
Vart är jag på väg? (Vilka är målen?)
Var befinner jag mig? (Hur framskrider kunskapsutvecklingen i
förhållande till målen?)
Vart ska jag härnäst? (Vilka aktiviteter ska jag engagera mig i för
att utvecklas så att jag närmar mig målen?)
(Hattie & Timperley, 2007)

66. Nyckelstrategier
Vart ska jag härnäst?
Var befinner jag mig? (Hur
(Vilka aktiviteter ska jag
Vart är jag på väg? framskrider
engagera mig i för att
(Vilka är målen?) kunskapsutvecklingen i
utvecklas så att jag
förhållande till målen?)
närmar mig målen?)
Få till stånd ett lärande
Klargöra och skapa
klassrum: diskussioner,
delaktighet i Ge feedback som för
Pedagog frågor, aktiviteter och
intentionerna med lärandet framåt
uppgifter som utvecklar och
lärandet
visar elevers lärande
Förstå och dela med sig
av intentionerna med
Studie-
undervisningen och vad Aktivera eleverna som resurser för varandra
kamrat som krävs för att lyckas
i ens lärande
Förstå intentionerna
med undervisningen
Elev Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande
och vad som krävs för
att lyckas i sitt lärande
William och Thompson (2007)

67. Målen måste vara tydliga för eleven och återkopplingen
kopplad till relevanta kriterier för de aktuella målen. Om syftet
med en skrivuppgift är att utveckla och visa elevens förmåga
att förmedla en viss stämning i en text, och återkopplingen
gäller t.ex. stavning och mängden text, så fungerar inte
återkopplingen.
(Hattie & Timperley, 2007)

68. Tror jag att alla mina elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kan
hindra dem?
Hur vet jag att eleverna har förstått vad de ska lära sig?
Hur vet mina elever vad jag lägger vikt vid när jag bedömer deras uppgifter eller
prestationer?
I vilken omfattning ger jag eleverna återkoppling som berättar om kvaliteten på
arbetet/prestationen?
I vilken omfattning är min praktik sådan att eleverna får återkoppling som de lär
av och som hjälper dem vidare i sin kunskapsutveckling?
Hur använder jag den återkoppling jag ger eleverna för att identifiera elevernas
behov och planera därefter?
Hur ger jag eleverna möjlighet till att värdera det egna arbetet? I vilken omfattning
bedömer eleverna varandras uppgifter/arbete efter tydliga kriterier?
I vilken omfattning använder jag elevernas responser/svar för att ta reda på vad
eleverna förstår och för att planera den vidare undervisningen?
Kunskapsbedömning i skolan

69. MSN
Snabb feedback
Möjligt att kommentera arbeten

70. Facebook
Möjlighet att ge längre
förklaringar
Fler kan titta på
förklaringen
Diskussion kring
uppgifter mellan
eleverna

73. Fuskboken

74. Bedömning
• Mätsäkerhet
Reliabilitet • Samstämmighet
• I vilken utsträckning är det vi mäter
Validitet det vi avser att mäta
• Likvärdighet
Allsidighet

75. Själv- och kamratbedömning
”…eleven reflekterar över
kvaliteten på sitt arbete, bedömer
om det är i enlighet med
kunskapskraven..” Kunskapsbedömning i skolan

76. Diskussion
• Vilket/vilka syften med bedömningar är mest framträdande i din praktik och
varför är det så?
• När upplever du att bedömningarnas syften överlappar varandra? Är detta
problematiskt?
• När har dina bedömningar summativa respektive formativa funktioner idag?
Är det någon funktion som dominerar och i så fall varför?
• Hur använder och dokumenterar du information från informella respektive
formella bedömningar?
• Vilken typ av bedömningsanvisningar använder du idag? Vad är fördelarna och
nackdelarna med dessa?
• Hur tänker du kring möjligheter och svårigheter med det centrala innehållet
i de ämnen du undervisar i?
• Hur kan man arbeta med bedömningsexempel för att konkretisera kunskapskravens
progressionsuttryck (de ord som avgör gradskillnaden mellan de olika
betygsstegen i ett kunskapskrav) för eleverna?

77. Rika matematiska problem
Problemet ska introducera viktiga matematiska idéer eller vissa
lösningsstrategier.
Problemet ska vara lätt att förstå och alla ska ha en möjlighet att
arbeta med det.
Problemet ska upplevas som en utmaning, kräva ansträngning och
tillåtas ta tid.
Problemet ska kunna lösas på olika sätt, med olika strategier och
representationer.
Problemet ska kunna inititera en matematisk diskussion utifrån
elevernas skilda lösningar, en diskussion som visar på olika strategier,
representationer och matematiska idéer. Dan Meyer
Problemet ska kunna fungera som brobyggare mellan olika
matematiska områden.
Problemet ska kunna leda till att elever och lärare formulerar nya
intressanta problem
Hagland, Hedrén och Taflin (2005)

79. Uppgiften
1. 3 olikfärgade bilar parkerar 3 parkeringsplatser. På hur många sätt
kan bilarna parkera? (Hur vet man att man har hittat alla sätt? Kan
man bevisa det på något sätt?)
2. Hur blir det med 4 bilar/4 platser? 5 bilar/5 platser. På hur många
sätt kan bilarna parkera?
Om vi har 5 bilar/5 platser:
3.
A)Hur blir det om den röda bilen alltid står på en kant. På hur många
sätt kan bilarna parkera?
B) Hur blir det om den guloranga alltid står mellan den blå och den
gröna? På hur många sätt kan bilarna parkera.
C) Om vi har 3 bilar och 5 p-platser då?

80. Bedömning
1. Vilka delar av centralt innehåll täcks in av uppgiften?
(Kort diskussion)
2. Vilka kunskaper sett till kunskapskraven har eleven
möjlighet att träna  visa?
3. Bedömning av elevarbeten
- Dela in år1-3 arbeten i två högar (godtagbara och ej
godtagbara)
- Dela in år 4-9 arbeten i fyra högar (F,E,C och A)
- Diskussion kring nivåer, skillnader, gränsfall osv.

81. Uppgifts (prov)konstruktion
Idé,
vardagsanknytning,
Teorin som behövs
nytt perspektiv, för
arbetssätt, uppgiften,
examinationsformer, laborationer
tidsramar
Avstämning, läroplanen,
examensmålen, ämnets
syfte och mål, centralt
innehåll

82. Sammanfattning
• Varierad undervisning
• Varierad bedömning
– Formativ i olika former
– Summativ
• Kursplaneinriktad undervisning
– Förmågorna styr
– Rika uppgifter
• Rättvist för alla elever
– Reliabilitet
– Validitet
– Allsidighet

83. Bedömning som verktyg för lärande
Formativ bedömning (fem nyckelfrågor)
• Vad ska eleverna lära sig ?
• Vad kan de redan?
• Hur ska eleven göra för att komma vidare?
• Hur kan eleverna stödja varandras lärande?
• Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet?
Ur stödmaterialet ”Kunskap i skolan”

84. Bedömning som verktyg för lärande
• Överensstämmer undervisningen och bedömningen med ämnets
syfte och kunskapskrav?
• Har undervisningen inneburit att jag som lärare kunnat urskilja de
kunskaper som undervisningsavsnittet avsett att utveckla?
• Har planeringen innehållit möjligheter till själv- eller
kamratbedömning
• Har eleverna getts möjlighet att ta tillvara den återkoppling som
getts?

85. Bedömning som verktyg för lärande
• Välj avsnitt/område/moment (gärna aktuell pedagogisk planering)
• Skissa på upplägg:
– Syfte  Förmågor Kunskapskrav Centralt innehåll
• Bestäm bedömning/bedömningssituation
• Sammanställ i tabell

86. Kunskapsbedömning i skolan

87. Bedömning som verktyg för lärande
Konkretiserade mål Undervisning Bedömningssituationer Kunskapskrav

88. Bedömning som verktyg för lärande
• Överensstämmer bedömningen med de konkretiserade målen?
• Täcker bedömningen de kunskaper som beskrivs i kunskapskraven?
• Ger bedömningssituationen alla elever, oavsett erfarenhet,
bakgrund och motivation, en rättvis chans att visa sina kunskaper
och sitt lärande i relation till kunskapskraven?
• Stimuleras elevers lärande av bedömningssituationen?

89. Bedömning
Enligt aktuella bestämmelser
• …ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs
kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och
hemmen samt informera rektorn.
• …ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om
elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra
en allsidig bedömning av elevens kunskaper.

90. Bedömning
Allmänna råd
Lärare bör
• kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som be-
handlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kun-
skaperna och jämföra dessa med kunskapskraven,
• använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda
möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt,
• tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika
elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven,
• vid bedömningen av om eleven ska få betygen D respektive B utgå från
kursplanens syfte och centrala innehåll för att identifiera och analysera vilka delar
av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar,
• som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de
nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analysera skillnader
och likheter i resultaten, samt
• samråda med rektorn och andra berörda lärare inför beslut om att, vid särskilda
skäl, bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev.

91. Lärare som bedriver
en god bedömningspraktik…
• utgår ifrån en tydlig uppfattning om ämnet och progressionen i ämnet i överensstämmelse
med styrdokumenten.
• strävar efter en klassrumskultur där lärandet står i fokus och eleverna delar
intentionerna med undervisningen.
• fäster vikt vid att eleverna förstår både målen med undervisningen och är förtrogna
med kunskapskraven.
• ger formativ återkoppling som eleverna använder för att utveckla sina förmågor.
• planerar undervisningen så att elevernas lärande och kunskaper synliggörs på
olika vis och på olika nivåer.
• strävar efter att involvera eleverna i bedömningen genom att utveckla former för
kamrat- och självbedömning.
• utvecklar former för att använda summativ bedömning formativt.
• utvecklar bedömningssituationer av hög kvalitet som kännetecknas av att de är
valida och reliabla samt bidrar till en allsidig bedömning av elevers förmågor.
• arbetar för en rättvis och likvärdig betygssättning i samarbete med kolleger.
Kunskapsbedömning i skolan