- The Swedish economy is picking up steam after falling sharply during the financial crisis. GDP growth is projected to be 4.2% in 2010 and around 3% in 2011-2012.
- While uncertainty remains high globally, most major economies are expected to avoid recession. The US economy in particular is forecast to continue growing, albeit at a slower pace, supported by household balance sheet repair and accommodative monetary policy.
- The euro area recovery is surprising strong, led by Germany, and growth is expected to continue despite fiscal consolidation efforts and sovereign debt issues that remain a risk.
3. Innehåll
ÖVERSIKT
Bärkraftig tillväxt trots allt ............................................................................. 4
Tabellsamling
SVERIGE
Nyckeltal ................................. 6 Svensk ekonomi varvar upp .......................................................................... 8
Räntor och valutor ............... 7
Norden
DENMARK
Economy back on the growth track ...............................................................................10
Redaktör
Annika Winsth, NORWAY
Chefekonom Consumer spending disappoints .................................................................. 12
annika.winsth@nordea.com FINLAND
Tel +46 614 8608 Recovery at fluctuating speed ...................................................................... 14
Gått till tryck Större industriländer
25 August 2010
USA
Weak growth, but no new recession ............................................................ 16
EURO AREA
Recovery continues as sovereign debt crisis smoulders .............................. 18
Besök oss på
UK
www.nordea.se/analys
Economy is losing steam ............................................................................ 20
Källor:
Övriga länder
Reuters EcoWin och officiell natio-
nell statistik om inget annat anges. POLAND
Bright economic outlook, but less so ........................................................... 21
RUSSIA
Growth returning but public finances strained ............................................. 23
ESTONIA
Recovery gaining strength .......................................................................... 25
LATVIA
Towards brighter times ............................................................................... 26
LITHUANIA
Gradual economic recovery......................................................................... 27
HUNGARY
Considerable uncertainty ............................................................................ 28
CZECH REPUBLIC
A good start for the new government ........................................................... 29
CHINA
Economic activity is slowing as intended by the authorities ......................... 30
INDIA
Healthier - but not healthy - outlook for public finances ................................ 32
BRAZIL
Overheating fears abating ........................................................................... 33
TURKEY
Amazing recovery ....................................................................................... 34
Råvaror
OIL
Risk appetite back in the limelight ................................................................ 35
OTHER COMMODITIES
Only temporary price dips ............................................................................ 36
3 September 2010 Ekonomiska Utsikter
4. Översikt
Bärkraftig tillväxt trots allt
• Dämpad riskaptit i närtid BNP, procentuell förändring årstakt
2009 2010 2011 2012
• USA i fokus – recession undviks Världen -1.0 4.1 3.5 4.1
USA -2.6 2.5 2.0 3.0
• Svensk ekonomi varvar upp Euroområdet -4.1 1.6 1.4 1.8
Japan -5.2 2.4 1.8 2.0
Kina 9.1 9.8 8.6 8.9
Osäkerheten på finansmarknaderna är fortsatt påtaglig USA – undviker recession
och riskviljan dämpad. Flera åtgärder har emellertid vid- Den amerikanska ekonomin växer nu långsammare och
tagits för att mildra de risker som är förknippade med även om det till viss del var väntat är marknadsreaktio-
statsskuldsproblematiken i Europa och till viss del har de nerna tydliga och riskaptiten har minskat. Lagerupp-
fått önskad effekt. I stället finns en ny oro för deflation byggnaden som hittills varit central i återhämtningen, går
och lägre tillväxt i USA, vilket har pressat ned långrän- nu mot sitt slut. Samtidigt står såväl delstaternas som den
torna till historiskt mycket låga nivåer. federala budgeten inför stora besparingar då underskotten
i de offentliga finanserna växt till oroväckande höga ni-
Svagare makrodata i närtid våer under krisen. Kalifornien är en av världens större
250 250 ekonomier och problemen där kan få genomslag på såväl
Index, 2000=100 Världshandel Index, 2000=100
225 225 tillväxt som riskaptit. Alla delstater är dock inte lika illa
Tillväxt-
200
länder
200 ute. Det är dessutom kongressval i november i år i USA
175 175 och det kan givetvis komma att sätta käppar i hjulen för
Totalt
150 150
Obama-administrationen.
125 125
Samtidigt som det finns flera oroshärdar är vår bedöm-
100 100
Industrialiserade ning att den amerikanska ekonomin inte faller tillbaka i
75 länder 75 recession. I stället tar tillväxten bättre fart igen i början
50 50 av nästa år. Återhämtningen i den globala ekonomin är
25 25 givetvis viktig, men hushållens sparkvot har också stigit
92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 till drygt 6 procent och hushållen har därmed kommit en
bit på vägen när det gäller att komma till rätta med sin
Flera ledande indikatorer har vänt ned och bedöms vara
ekonomiska situation. Penningpolitiken är fortsatt myck-
fortsatt svaga i närtid. Det får sannolikt genomslag på
et expansiv och vi räknar med att Fed inte inleder ränte-
riskviljan i höst och psykologi kan komma att spela en
höjningscykeln förrän under fjärde kvartalet 2011. Bo-
stor roll. Det betyder inte att vi står inför en ny global
stadspriserna lär dock falla tillbaka ytterligare med 5-10
konjunkturnedgång, utan snarare en dämpad tillväxt ett
procent, vilket dämpar tillväxten med runt en halv pro-
antal kvartal. Vi står därmed fast vid att 2011 blir ett sva-
centenhet.
gare år än 2010 vad gäller global tillväxten. I år lyfts till-
växten på många håll av stimulanser och omslag i lager-
Euroområdet – bättre än befarat
cykeln. Nästa år blir därmed ett mellanår, då tillväxten
Europa står inför fortsatt stora utmaningar, men i närtid
tar bättre fart igen 2012.
räknar vi med en viss stabilisering. De utfästelser som
EU tillsammans med IMF och ECB har gjort talar för att
USA är inte allt
inget av euroländerna rekonstruerar sina statsskulder i
Utvecklingen i USA är givetvis central då det är världens
närtid då de länder som är värst ute har säkerställt sin fi-
största ekonomi, men USA är inte allt. Grafen över
nansiering de närmaste åren. Därutöver har stresstesterna
världshandeln visar att handeln i tillväxtländerna redan är
av de europeiska bankerna ökat transparensen samtidigt
klart över den nivå som gällde innan länderna gick in i
som de regleringar som är på väg, i kölvattnet av finans-
finanskrisen 2008, men även de utvecklade länderna är
krisen, tycks bli något uppmjukade och möjligen ligga
på god väg tillbaka. Tillväxten i Kina dämpas något
lite längre fram i tiden.
framöver, men då det i första hand beror på politiska åt-
gärder är vi mindre oroliga för att det ska få stora negati-
Euroområdet har uppvisat en överraskande stark tillväxt
va spridningseffekter. Kina kommer tillsammans med
under andra kvartalet och i synnerhet tysk ekonomi växer
övriga BRIC länder att vara en fortsatt viktig motor för
kraftfullt. En svagare euro, men också en ökad världs-
världsekonomin under hela prognosperioden. Vi räknar
handel spelar givetvis roll för en exportberoende nation
med tillväxttal för Kina och Indien på strax under 10 pro-
som den tyska. Även de två andra stora, Frankrike och
cent under de närmaste åren.
Italien, bidrar med en hygglig tillväxt. Flera länder inom
Euroområdet står inför besparingar, men det tycks inte
dämpa tillväxten lika mycket som först befarats. Framför
allt tycks effekterna inte bli så betungande för de tre stora
4 September 2010 Ekonomiska Utsikter
5. Översikt
länderna. Frankrike har större behov av att sanera statsfi- baka i någon större omfattning. Vår syn är dock att det
nanserna än de två andra, men tyngdpunkten på åtstram- sker en omsvängning framöver där utbudet av arbetskraft
ningarna ligger i första hand efter prognosperiodens slut. ökar långsammare och arbetslösheten därmed dämpas
mer tydligt. Vår prognos är en arbetslöshet under 7 pro-
Risken att euron stärks och därmed dämpar tillväxten cent i slutet av prognosperioden, vilket även det är ett ut-
samt låg inflation och gott om lediga resurser gör att även tryck för att resursutnyttjandet stiger i ekonomin.
ECB väntar till slutet av 2011 med att höja reporäntan.
ECB går dock något långsammare fram än Fed när de väl Förra avtalsrörelsen slöts under finanskrisen. I den kom-
inleder sin räntehöjningscykel. Det ger en förstärkning av mande avtalsrörelsen, som troligen inleds redan nästa
dollarn mot euron till 1,15 i slutet av prognosperioden. höst, bedöms löneökningarna landa betydligt högre.
Kompensationskrav för det låga utfallet sist, höga vinster
Norden – en stark region och den överraskande snabba återhämtning vi nu ser
Danmark som var först in i krisen och som också har haft framför oss ligger bakom den bedömningen. I prognosen
en kraftig korrigering av bostadsmarknaden visar nu allt ligger löneökningar på 3 respektive 4 procent under 2011
tydligare tecken på återhämtning. Såväl statsfinanser som och 2012.
hushållens finanser har dock påverkats ordentligt av kri-
sen och återhämtningen bedöms därmed bli något mer Ökat resursutnyttjande, stigande löner och råvarupriser
dämpad än i övriga Norden. Finland, som likt Sverige, får KPIF-inflationen att nå Riksbankens mål på 2 procent
drabbades mycket hårt när världskonjunkturen vek växer under 2012. Det finns därmed flera inhemska skäl för
snabbt igen. Norge har klarat sig väl genom krisen. Hus- Riksbanken att höja räntan. Vi räknar med att de fortsät-
hållen har emellertid ökat sitt sparande och konsumtio- ter med räntehöjningar om 25 räntepunkter på var och ett
nen växer därför relativt långsamt. av de tre återstående mötena i höst. Därefter går de något
långsammare fram, då den globala efterfrågan dämpas
BNP, procentuell förändring årstakt och kronan stärks.
2009 2010 2011 2012
Danmark -4.7 1.4 1.8 2.0
Finland -8.0 3.5 3.0 3.5 Ekonomisk fundamenta, som starka statsfinanser och god
Norge -1.4 1.5 2.3 3.2 tillväxt, samt en högre styrränta talar för en förstärkning
Sverige -5.1 4.2 2.8 3.1
av kronan. Det är dock inte omöjligt att kronan försvagas
på kort sikt då ökad riskaversion kan påverka kronan till-
Sverige sticker ut fälligt. Långsiktigt räknar vi med en krona på 9,10 mot
Från att vara ett av de länder där tillväxten föll mest un- euron.
der finanskrisen, sticker Sverige ut med en återhämtning
som ligger i toppskiktet. Vi närmar oss i snabb takt ett Risker - i första hand globala
normalt konjunkturläge då vi räknar med en tillväxt på Det går inte att utesluta att skuldkrisen i euroområdet
4,2 procent i år och med 2,8 samt 3,1 procent under förvärras igen. USA, Storbritannien och Euroområdet
2011-2012. Resursutnyttjandet ökar därmed snabbt. står dessutom inför fortsatt konsolidering. En svagare in-
ternationell konjunktur kan få negativt genomslag på
Inhemsk ekonomi fortsätter att vara en viktig motor börsen och därmed dämpa tillväxten än mer, då börsut-
framöver, men tillväxten breddas nu och såväl exporten vecklingen är central i flera avseenden inte minst för
som investeringarna bidrar mer tydligt de kommande många svenska hushåll. För svensk del tillkommer dess-
åren. Trots att vi räknar med en långsammare global ef- utom valet, där möjligen en osäker parlamentarisk situa-
terfrågan under nästa år är vår prognos att svensk varu- tion kortsiktigt kan påverka framför allt stämningsläget
export redan till nästa sommar är tillbaka på de nivåer på finansmarknaderna negativt. Å andra sidan är det inte
som rådde före finanskrisen. Investeringarna tog bättre heller omöjligt att när väl den amerikanska ekonomin tar
fart under andra kvartalet 2010 och omfattar flera sekto- fart så växer den snabbare än vad som ligger i vår pro-
rer, vilket indikerar att företagen nu ser behov av att byg- gnos. Sannolikt finns det då ett uppdämt behov för såväl
ga ut kapaciteten. privat konsumtion som investeringar efter en tid med be-
sparingar.
Hushållssektorn har det fortsatt väl förspänt med låga
räntor, ökad sysselsättning och ett högt sparande. Vi räk-
nar dessutom med att hushållen får finanspolitiska stimu- Annika Winsth
annika.winsth@nordea.com +46 8 614 8608
lanser framöver, om än i mindre omfattning, då statsfi-
nanserna väntas nå balans redan i år. Hushållens förtro-
ende ligger på en hög nivå och konsumtionen väntas öka
med 3 procent i år och med 2,5 procent de kommande
åren.
När ekonomin växer så starkt förbättras också arbets-
marknaden i snabb takt. Hittills har det tagit uttryck i sti-
gande sysselsättning, medan arbetslösheten inte fallit till-
5 September 2010 Ekonomiska Utsikter
6. Översikt
Growth, % Inflation, %
2008 2009 2010 2011E 2012E 2008 2009 2010 2011E 2012E
World1) 2.3 -1.0 4.1 3.5 4.1 World 4.7 0.7 2.5 2.2 2.1
BIG-3 2) 0.0 -3.5 2.1 1.8 2.4 BIG-3 3.3 -0.3 1.1 1.1 1.3
USA 0.0 -2.6 2.5 2.0 3.0 USA 3.8 -0.3 1.6 1.4 1.3
Japan 3) -1.2 -5.2 2.4 1.8 2.0 Japan3) 1.4 -1.4 -1.4 -0.5 0 .1
Euro area 0.4 -4.1 1.6 1.4 1.8 Euro area 3.3 0.3 1.5 1.5 1.6
Germany 0.7 -4.7 3.0 1.8 2.2 Germany 2.8 0.3 1.2 1.4 1.6
France 0.1 -2.5 1.6 1.5 1.8 France 3.2 0.1 1.6 1.4 1.7
Italy -1.3 -5.1 1.0 1.1 1.5 Italy 3.5 0.6 1.6 1.7 1.6
Spain 0.9 -3.6 -0.6 0.0 0.8 Spain 4.2 -0.3 1.8 1.3 1.0
Netherlands 1.9 -3.9 2.0 1.8 2.2 Netherlands 2.2 1.0 1.2 1.5 1.6
Belgium 1.0 -2.8 1.8 1.6 2.0 Belgium 4.5 0.0 2.0 1.7 1.6
Austria 2.2 -3.4 1.6 1.8 2.1 Austria 3.2 0.4 1.5 1.5 1.6
Portugal 0.0 -2.6 0.8 0.7 1.0 Portugal 2.7 -0.9 0.9 1.1 1.2
Greece 2.0 -2.0 -4.5 -2.6 1.0 Greece 4.3 1.3 4.4 1.3 1.0
Finland 0.9 -8.0 3.5 3.0 3.5 Finland 4.1 0.0 0.8 2.0 2.5
Ireland -3.0 -7.1 -0.5 1.0 2.5 Ireland 3.1 -1.7 -1.6 0.1 1.0
Denmark -0.9 -4.7 1.4 1.8 2.0 Denmark 3.4 1.3 2.2 1.8 2.0
Sweden -0.4 -5.1 4.2 2.8 3.1 Sweden 3.4 -0.3 1.1 2.0 2.9
Norway 1.8 -1.4 1.5 2.3 3.2 Norway 3.8 2.1 2.3 1.3 2.1
Iceland 5.6 1.3 -7.3 -4.9 2.3 Iceland 5.0 12.4 12.0 6.0 2.0
UK -0.1 -4.9 1.5 1.5 2.0 UK 3.6 2.2 3.0 2.5 1.5
Switzerland3) 1.8 -1.5 1.5 1.8 1.8 Switzerland 3) 2.4 -0.4 0.7 1.0 1.0
Russia 5.6 -7.9 5.7 4.8 5.2 Russia 14.1 11.7 6.7 6.9 7.3
Poland 5.1 1.8 3.4 3.0 3.7 Poland 4.4 3.8 2.7 3.1 2.3
Estonia -3.6 -14.1 1.8 4.2 4.5 Estonia 10.6 -0.1 2.6 3.0 2.7
Latvia -4.6 -18.0 -1.8 3.0 4.3 Latvia 15.3 3.6 -0.8 2.2 3.0
Lithuania 2.8 -14.9 0.9 3.2 4.0 Lithuania 11.1 4.2 1.2 2.0 2.8
China 9.6 9.1 9.8 8.6 8.9 China 6.0 -0.7 3.3 3.0 3.0
India 5.1 7.7 9.1 8.8 9.6 India 9.1 2.1 9.0 5.0 4.0
Brazil 5.1 -0.2 7.6 4.6 5.1 Brazil 5.7 4.9 5.4 4.8 4.5
1) W eighted average of countries in this table. Accounts for 70.5% of world GDP. Weights calculated using PPP adjusted GD P levels for 2007 according to the IMF's World Economic Outlook
2) U S, Japan and the Euro area
3) Source: IIMF W E O April 2010
Public finances, % of GDP Current account, % of GDP
2008 2009 2010 2011E 2012E 2008 2009 2010 2011E 2012E
BIG-3 -2.9 -8.7 -8.2 -7.2 -5.6 BIG-3 - - - - -
USA -3.2 -10.0 -9.5 -8.5 -6.2 USA -4.7 -2.7 -3.0 -2.5 -2.5
Japan 3) -4.2 -10.3 -9.8 -9.1 -8.5 Japan3) 3.2 2.8 2.8 2.4 2.1
Euro area -2.0 -6.3 -5.8 -4.7 -3.5 Euro area -1.7 -0.8 -0.5 -0.2 -0.1
Germany 0.0 -3.3 -4.3 -3.3 -2.3 Germany 6.6 5.0 6.1 6.5 7.0
France -3.3 -7.5 -7.9 -6.5 -5.8 France -2.3 -2.0 -1.9 -1.8 -1.6
Italy -2.7 -5.3 -4.9 -3.5 -2.7 Italy -3.4 -3.2 -3.0 -2.9 -2.7
Finland 4.2 -2.5 -2.5 -0.5 0.0 Finland 3.1 1.3 1.6 2.0 2.0
Denmark 3.4 -2.8 -4.9 -4.6 -3.7 Denmark 2.0 4.0 3.5 2.8 2.8
Sweden 2.2 -1.0 0.0 0.5 1.1 Sweden 8.8 7.2 6.4 6.6 6.8
Norway 19.3 9.9 12.4 14.6 18.0 Norway 17.7 14.2 15.3 15.7 19.0
Iceland 5.4 -13.6 -15.0 -10.0 -5.0 Iceland -20.6 -42.2 -10.0 3.0 5.0
UK -4.9 -11.5 -10.5 -8.0 -6.0 UK -1.5 -1.3 -1.1 -1.0 -0.5
Switzerland3) 0.8 1.4 -1.0 -0.9 -0.9 Switzerland 3) 2.4 8.7 9.5 9.6 9.8
Russia 4.1 -5.3 -5.2 -3.5 -2.8 Russia 6.2 3.9 5.0 4.5 3.0
Poland -3.7 -7.1 -6.0 -5.0 -3.5 Poland -5.0 -1.6 -2.2 -1.6 -0.6
Estonia -2.7 -1.7 -2.2 -1.9 -1.5 Estonia -9.1 4.6 4.0 2.0 0.8
Latvia -4.1 -9.0 -7.2 -5.8 -3.0 Latvia -13.0 9.4 7.0 4.0 3.3
Lithuania -3.2 -8.9 -7.8 -6.0 -3.0 Lithuania -11.9 3.8 3.0 2.5 1.5
China -0.4 -2.1 -3.0 -2.2 -1.8 China 9.6 6.1 4.5 4.1 3.7
India -6.0 -6.5 -5.5 -5.0 -4.5 India -2.2 -2.1 -2.2 -2.0 -2.3
Brazil -1.6 -3.2 -2.7 -2.0 -1.8 Brazil -1.8 -1.5 -2.5 -3.0 -3.0
6 September 2010 Ekonomiska Utsikter
8. Sverige
Svensk ekonomi varvar upp
• BNP-tillväxten är hög men dämpas 2011 över. Inte minst innebär förbättringen på arbetsmarkna-
den att inkomsterna stiger. Vi räknar också med skatte-
• Resursutnyttjandet stiger lättnader för hushållen på cirka 15 miljarder kronor de
• Reporäntan höjs till 2 procent 2011 kommande två åren. Då sparandet i utgångsläget är högt
och hushållens tillförsikt inför är god väntas hushållen
Återhämtningen i den svenska ekonomin fortgår. Den in- utnyttja det ekonomiska utrymmet till konsumtion. Hus-
hemska efterfrågan började repa sig redan i mitten av priserna har planat ut något i år efter uppgången ifjol.
2009 och när exportindustrin växlade upp under första Nya regler om bolånetak, osäkerhet om fastighetsskatten
halvåret i år vann uppgången i styrka. BNP beräknas öka och signaler om kommande räntehöjningar kan ha bidra-
med drygt 4 procent i år. Den globala ekonomin går in i git till dämpningen. Räntorna bedöms förvisso stiga
en lugnare återhämtningsfas under de närmaste kvartalen, framöver, men eftersom ränteuppgången är relativt mått-
vilket med viss eftersläpning även påverkar den svenska lig och förutsättningarna för hushållen i övrigt är mycket
ekonomin. Tack vare gynnsamma inhemska förhållanden gynnsamma bedöms effekterna på såväl huspriser som
kan BNP-tillväxten ändå upprätthållas på en god nivå konsumtion bli begränsade.
även nästa år. Med en accelererande internationell efter-
frågan stärks tillväxten igen 2012. I kontrast till avmattningen i huspriserna har bostadsin-
vesteringarna skjutit fart igen, vilket visar att hushållen är
Ökad efterfrågan på svensk export fortsatt aktiva på bostadsmarknaden. Ökade om- och ny-
Den globala handeln har återhämtat sig snabbt det senas- byggnationer av bostäder var en bidragande orsak till att
te året, vilket har medfört en kraftig ökning av svensk investeringarna i näringslivet vände upp redan under
export. Än så länge förbättras orderingången, vilket tyder andra kvartalet i år. Uppgången var bred. Utöver bostads-
på en fortsatt god utveckling under återstoden av året. Så investeringarna så expanderade såväl industrin som flera
småningom kommer dock dämpningen i den internatio- tjänstebranscher. De ökade investeringarna speglar ökad
nella tillväxten även påverka den svenska exporten. Trots produktion, högre vinster och att företagen hyser tillför-
det räknar vi med att varuexporten redan i mitten av 2011 sikt inför framtiden. Investeringsmiljön väntas vara god
är tillbaka på de nivåer som gällde innan krisen slog till även framöver.
för två år sedan. Längre fram är prognosen behäftad med
stor osäkerhet. Då framför allt den amerikanska ekono- Arbetslösheten faller snabbt
min växlar upp så väntas den globala efterfrågan skjuta Den snabba och breda uppgången i ekonomin har ökat
fart igen, vilket också den svenska exportindustrin kom- efterfrågan på arbetskraft. Allt fler lediga platser på lan-
mer att dra nytta av mot slutet av prognosperioden. dets arbetsförmedlingar och företagens mycket optimis-
tiska anställningsplaner skvallrar om att uppgången fort-
Inhemsk ekonomi viktig motor sätter. Hittills har den ökade sysselsättningen inte slagit
Hushållen tog täten i återhämtningen då konsumtionen igenom i arbetslöshetstalen i någon större omfattning.
började öka redan i mitten av 2009. Mycket talar för att Orsaken är att tillströmningen av arbetskraft har varit
den kommer att vara en viktig tillväxtmotor även fram- ovanligt kraftig under det senaste året. En bidragande or-
Sverige: Makroekonomiska nyckeltal (årlig tillväxt i procent om inget annat anges)
2007 (mdr. SEK) 2008 2009 2010E 2011E 2012E
Privat konsumtion 1,460 -0.1 -0.8 3.0 2.5 2.5
Offentlig konsumtion 797 1.3 1.7 1.1 0.9 0.7
Fasta bruttoinvesteringar 612 1.7 -16.0 3.8 6.5 7.0
- industri 95 2.7 -22.3 -2.8 12.4 11.3
- bostadsinvesteringar 121 -9.5 -23.4 15.6 9.8 6.3
Lagerinvesteringar* 23 -0.5 -1.5 1.5 0.0 0.0
Export 1,621 1.4 -12.4 11.4 6.7 6.0
Import 1,388 2.9 -13.2 12.6 7.2 6.0
BNP -0.4 -5.1 4.2 2.8 3.1
Nominell BNP (mdr SEK) 3,126 3,214 3,108 3,264 3,397 3,564
Arbetslöshet (% av arbetskraften) 6.2 8.3 8.4 7.7 7.1
Sysselsättning 1.2 -2.1 0.9 1.1 1.0
Konsumentpriser (årsgenomsnitt KPI) 3.4 -0.3 1.1 2.0 2.9
Underliggande inflation (årsgenomsnitt KPIF) 2.7 1.9 1.9 1.4 1.9
Timlöner (nationalräkenskaper) 3.9 3.0 2.3 3.0 4.0
Bytesbalans (mdr SEK) 283 224 210 225 244
- % av BNP 8.8 7.2 6.4 6.6 6.8
Handelsbalans (% av BNP) 3.8 3.5 3.1 3.3 3.5
Offentligt finansiellt sparande (mdr SEK) 71 -32 -1 17 40
- % av BNP 2.2 -1.0 0.0 0.5 1.1
Offentlig bruttoskuld, % av BNP 37.6 41.5 38.1 37.6 36.2
* Bidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter
8 September 2010 Ekonomiska Utsikter
9. Sverige
sak är att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska pro- Svensk export ökar i linje med global handel
gram har ökat. Eftersom dessa i allt större utsträckning är 145 375
USD mdr. SEK mdr.
inriktade på jobbsökande har både arbetskraften och ar- 135 350
325
betslösheten stigit. Jobbskatteavdraget och sjukförsäk- 125
Global handel, 300
ringsreformen torde också ha bidragit till att fler har sökt 115 industriländer, fasta priser
275
sig ut på arbetsmarknaden. Arbetskraften ökar i betydligt 105 250
lugnare takt framöver eftersom bland annat antalet per- 225
95
soner i arbetsmarknadspolitiska program stabiliseras. Det 200
85
innebär att sysselsättningsuppgången kommer att få allt Svensk export
175
75 av varor, säsongsrensat,
större genomslag på arbetslöshetstalen. höger 150
65 125
Osäkerhet om den långsiktiga jämviktsnivån på arbets- 55 Prognos 100
lösheten är stor. Det finns anledning att tro att den har 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
höjts under de senaste åren. Förvisso dröjer det innan ar-
Hushållens inkomster stiger
betslösheten sjunker till de låga nivåerna innan krisen, 6 13
% y/y % av disp. inkomst
men en arbetslöshet på mellan 6 och 7 procent har histo-
5 Reala 12
riskt varit förenlig med svårigheter för företagen att re- inkomster
krytera personal. Bristen på arbetskraft har redan börjat 4 Sparkvot, 11
Konsumtion höger
öka och låg nära det historiska genomsnittet redan andra 10
kvartalet i år, vilket kan vara en indikation på att nivån på 3
9
den strukturella arbetslösheten har stigit. 2
8
1
Stigande inflation på sikt 7
Begynnande brist på arbetskraft är en konsekvens av den 0 6
höga tillväxten och är ett av flera tecken på att återhämt- Prognos
-1 5
ningen i den svenska ekonomin går snabbt. Uppgången 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
av investeringarna visar också att resursutnyttjandet sti-
ger då företagen uppenbarligen redan har behov av att Arbetslösheten faller, ökad brist på arbetskraft
öka produktionskapaciteten. Den stigande aktiviteten in- 4 9.0
% Företag med brist % av arbetskraften
nebär att de offentliga finanserna förbättras och bedöms på arbetskraft
9 8.5
(omvänd skala)
vara i balans redan i år. Goda finanser talar för ytterligare
14
finanspolitiska stimulanser kommande år. 8.0
19
7.5
Inflationstrycket är för närvarande måttligt. Ett stigande 24
resursutnyttjande påverkar dock inflationsutsikterna läng- 7.0
29
re fram. Till exempel kommer läget att vara väsentligt 6.5
34
annorlunda vid nästa avtalsrörelse som av allt att döma
39 Arbetslöshet, 6.0
inleds hösten 2011. Det talar för att löneökningarna blir höger
betydligt större 2012 jämfört med årets historiskt sett 44 Prognos 5.5
låga ökningstakt och medför att det inhemska kostnads- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
trycket ökar. Det finns således starka skäl för Riksbanken
att höja reporäntan från de mycket låga nivåer som eta- Underliggande inflation bottnar 2011
5 5
blerades under 2009. Vi räknar med att reporäntan ligger % y/y % y/y
på 1,25 procent vid det kommande årsskiftet och på 2,00 4
KPI
4
procent i slutet av 2011. Riksbankens räntehöjningar be-
3 3
döms bidra till att kronan stärks. Kronan handlas till strax
över 9 kronor mot euron om ett år enligt vår prognos. 2 2
1 1
Valet - en risk KPIF
Riskerna i prognosen är framför allt förknippade med den 0 0
globala ekonomin. Till de inhemska riskerna hör det -1 -1
kommande riksdagsvalet. Ett regeringsskifte, eller om
-2 Prognos -2
valet skulle resultera i en oklar parlamentarisk situation,
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
skulle åtminstone kortsiktigt kunna medföra att kronan
försvagas. Även börsutvecklingen är ett osäkerhetsmo-
ment bland annat då det påverkar hushållens finanser.
Torbjörn Isaksson
torbjorn.isaksson@nordea.com +46 8 614 8859
9 September 2010 Ekonomiska Utsikter
10. Denmark
Economy back on the growth track
• Consumers out of the shadow of the financial crisis Private sector to drive growth in future
The public sector is thus passing the “growth baton” to the
• Public sector passing the baton to the private sector private sector, which is to drive economic growth going
• Employment set to grow in 2011 forward. So far private consumption and exports have
provided the first signs of the private sector being able to
• Tentative housing market pick-up run with the baton. But we have not yet seen positive
growth in business investment and residential construction.
The Danish economy has slowly but steadily returned to Fortunately, the arrow points in the right direction for
the growth path. The improvement has been aided by business investment. The manufacturing sector’s order
consumers now emerging from the shadow of the books are starting to fill up again concurrently with a rise
financial crisis and starting to loosen their purse strings in capacity utilisation. The conditions thus seem in place
again after being bolstered by income tax cuts and for an uptick in business investment as early as next year.
record-low interest rates. Moreover, exporters have At the same time destocking may stop as early as this year,
finally started to benefit from the decent global upswing. which may contribute positively to growth. Residential
And public spending is still making a positive investment, on the other hand, is unlikely to provide any
contribution to growth, albeit on borrowed time. help until 2012. In 2009 housing starts had plunged to a
59-year low and the number of completed units in 2010
Public spending under pressure therefore looks set to be the lowest in the almost 60 years
A sharp increase in public spending and investment on record.
during the crisis has to some degree offset the decline in
private-sector activity. The automatic stabilisers kicked Unemployment curve to break in early 2011
in, with the economic setback leading to shrinking tax During the severe economic downturn, labour market
receipts and rising transfer income expenses. trends have been subject to much mystery. At first glance
Consequently, public budgets have deteriorated sharply. total employment has dropped by just over 180,000 per-
We expect this year’s deficit to reach 4.9% of GDP, sons from its peak, while official unemployment figures
which is the largest deficit in 25 years. With the EU’s have only edged higher by 70,000. The significant devia-
covergence programme as a guideline, the government tion is due to the combination of the surge in persons en-
has initiated a sweeping restoration plan, aiming at low gaged in labour market schemes, a large number of per-
growth in public spending from 2011 to 2013. However, sons not eligible for unemployment benefits and a
given the past difficulty in reaching long-term goals, we shrinking labour force, with the pool of available labour
expect the election year of 2011 to bring a moderate being reduced by the outflow of foreign labour. Going
increase in public spending of 0.8%, while in 2012 we forward the gross number of unemployed (including
see a good chance of a minor drop once growth in the people in labour market schemes) is expected to increase
global economy accelerates again. moderately during the autumn. The increase will first and
foremost be triggered by continued low capacity utilisa-
Denmark: Macroeconomic indicators (% annual real changes unless otherwise noted)
2007 (DKKbn) 2008 2009 2010E 2011E 2012E
Private consumption 822 -0.2 -4.6 3.2 2.2 1.7
Government consumption 439 1.6 3.4 1.2 0.8 -0.2
Fixed investment 380 -4.7 -13.0 -6.0 3.7 2.7
- government investment 31 -2.9 12.4 19.3 1.0 -7.6
- residential investment 117 -14.2 -18.1 -8.9 -0.3 1.6
- business fixed investment 231 -0.1 -13.9 -9.0 5.6 5.3
Stockbuilding* 10 0.3 -1.7 0.8 0.3 0.0
Exports 886 2.4 -10.2 3.3 5.1 5.4
Imports 845 3.3 -13.2 5.2 6.6 4.3
GDP -0.9 -4.7 1.4 1.8 2.0
Nominal GDP (DKKbn) 1,691 1,737 1,662 1,714 1,767 1,840
Unemployment rate, % 1.8 3.4 4.4 4.7 4.5
Unemployment level, '000 persons 48.1 92.2 118.2 128.0 122.3
Gross unemployment level, '000 persons 74.2 130.6 170.4 189.5 179.6
Consumer prices, % y/y 3.4 1.3 2.2 1.8 2.0
Hourly earnings, % y/y 4.5 2.9 2.4 2.1 2.2
Nominal house prices, one-family, % y/y -4.5 -13.2 4.0 2.0 2.0
Current account (DKKbn) 35.2 65.9 60.0 50.0 52.0
- % of GDP 2.0 4.0 3.5 2.8 2.8
General govt. budget balance (DKKbn) 59.8 -47.0 -85.0 -81.0 -68.0
- % of GDP 3.4 -2.8 -4.9 -4.6 -3.7
Gross public debt, % of GDP 34.2 41.4 43.5 46.0 48.0
* Contribution to GDP growth (% points)
10 September 2010 Ekonomiska Utsikter
11. Denmark
tion, enabling businesses to scale up production without Order books no longer shrinking
hiring additional manpower – beneficial for productivity 30 30
% y/y New orders, manufacturing ex. ships, % y/y
but detrimental for unemployment. Moreover, the prospect 25 2Q mov. avg., advanced 1Q 25
20 20
of slightly falling employment in the public sector will re-
15 15
duce the number of job vacancies and job-seekers’ chances
10 10
of finding employment. With the unemployment curve set
5 5
to finally break in early 2011, we expect employment to 0 0
start climbing a bit next year, while unemployment will -5 -5
peak at an average of 128,000 full-time unemployed, or a -10 -10
Gross capital formation,
gross unemployment rate of almost 7%. -15 machines and equipment, -15
-20 2Q mov. avg. -20
Prospect of low wage growth -25 -25
With unemployment set to remain high and only slowly 96 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
declining in the years ahead, wage growth is likely to be Source: Statistics Denmark and own forecasts
very moderate. Not least in the public sector where slug-
gish wage formation has deferred negative adjustments to Easier said than done to manage public spending
4.0 4.0
2011, the stage is set for very weak nominal wage growth % of GDP % of GDP
in the coming years. This will inevitably put pressure on 3.5 Actual government consumption growth 3.5
Planned government consumption growth
real wages and thus mean lower growth in consumers’ 3.0 3.0
real purchasing power. Moreover, consumer spending Nordea
2.5 2.5
forecast
will not be boosted by tax breaks and interest rate cuts to 2.0 2.0
the same extent as this year, and we therefore expect 1.5 1.5
consumer spending to grow at slightly lower rates in
1.0 1.0
2011 and 2012 than this year.
0.5 0.5
Tentative housing market pick-up 0.0 0.0
A good gauge of the health of the Danish economy is the -0.5 -0.5
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
trend in the housing market where in particular strong
trading activity has many positive spill-over effects on Source: Statistics Denmark, the Finance Ministry and own forecasts
the rest of the economy. The sharp drops in mortgage
rates seen since end-2008 lent a welcome helping hand to Unemployment curve to peak in early 2011
225 225
the then badly ailing housing market. The combination of Persons ('000) Persons ('000)
200 200
interest rate declines and falling house prices has gener-
175 Gross unemployed 175
ally made it more affordable for first-time buyers and
people upgrading to larger homes – as reflected in mod- 150 150
erately rising trading activity. Prices per square meter 125 125
have also begun to climb, but measured by housing af- 100 100
fordability, it has not become more expensive to buy a
75 75
home, as continued falling long mortgage rates have
50 50
compensated for the higher home prices. The key driver Unemployed
in the Danish housing market has been the Greater Co- 25 25
Forecast
penhagen area – it has the lowest supply of homes for 0 0
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
sale and the highest increase in trading activity and
prices. Going forward we expect house prices to rise Source: Statistics Denmark and own forecasts
moderately. This year and the next, house prices will
Home buyers starting to come back
benefit from continued low interest rates, and growing 120 28
employment may take over when interest rates start to Index % of disp. income
2004=100 27
move up. However, there are still many homes for sale 110
DanBolig house sales, 26
and it is a buyer’s market in large parts of the country, so 12M mov. avg.
there are very slim chances of a nation-wide price surge. 100 25
If house prices should rise sharply, they will most likely 24
90
decline again once interest rates start to move higher. 23
80 22
Troels Theill Eriksen 21
troels.t.eriksen@nordea.com +45 3333 2448 70
20
Housing burden, rhs
60 19
Jan Størup Nielsen 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09
jan.storup.nielsen@nordea.com +45 3333 5115
Source: Nordea and Danbolig
11 September 2010 Ekonomiska Utsikter
12. Norway
Consumer spending disappoints
• Low growth and inflation – 2012 will be better ing growth. But consumer spending growth remained
weak during the first six months of this year. To some
• No interest rate hike until well into 2011 extent we see this as a sign that consumers are more
• NOK to strengthen in 2011 on the back of rate hikes prone to save than we had assumed. Tighter credit stan-
dards for households may also have contributed to
Growth disappoints – but will improve in 2012 dampen consumption growth.
In the May issue of Economic Outlook we revised down
our growth forecast for 2010, and now we have to do it However, we still stick to our view that consumer spend-
again, mainly because the Norwegians have been more ing growth will gradually pick up. Real disposable in-
prone to save rather than to spend than we thought. come growth is relatively high, the level of unemploy-
ment is moderate and interest rates are low.
But we see no reason to revise down our GDP growth
forecast for 2011. The pick-up in interest rates looks set Oil sector investment rising
to become smaller than we expected, which will add Oil sector investment has fallen somewhat from the high
stimulus to consumer spending. Higher oil sector invest- level in early 2009, but there is now every indication that
ment next year than originally assumed will also help investment is rising again. Oil companies' investment
underpinning GDP growth. plans point to markedly higher investment activity in
2011 than in 2010. This means better times for the oil
For the first time we now publish our forecast for 2012. services industry. The improvement is already beginning
We see global growth rising in that year, which will to show through in current production numbers and cor-
boost Norwegian export growth and result in higher oil porate surveys. In 2012 we see oil prices moving higher
prices and a further increase in oil sector investment. again. More projects will become profitable, and oil sec-
Corporate profitability will pick up, the labour market tor investment may increase further.
will tighten slightly and wage growth will edge higher.
This will underpin consumer spending growth while Also the mainland economy is showing signs of rising
Norges Bank accelerates its monetary policy tightening. corporate investment. Low interest rates, looser credit
standards and brighter prospects for many industries all
Consumers more cautious point towards rising investment activity. But the already
The significant rate cuts in 2008 and 2009 sharply high investment level suggests that the pick-up will be
boosted household income growth. To begin with, con- moderate. Housing investment growth, meanwhile, will
sumers chose to save the additional income. When their likely be stronger. Home prices have increased, and sus-
savings had reached a fairly high level, consumers al- tained low interest rates and low unemployment point to
lowed themselves to spend more of the additional income a sustained, albeit smaller than originally expected, in-
in 2009. And consumption rose sharply. We had ex- crease in home prices during the rest of 2010. In 2011 we
pected the low level of interest rates and reduced eco- see only a minor, if any, increase in home prices.
nomic uncertainty to put a floor under consumer spend-
Norway: Macroeconomic indicators (% annual real changes unless otherwise noted)
2007 (NOK bn) 2008 2009 2010E 2011E 2012E
Private consumption 940 1.6 0.2 2.3 2.2 3.0
Government consumption 447 4.1 4.7 3.0 2.0 2.0
Fixed investment 504 2.0 -9.1 -2.6 5.6 5.7
- gross investment, mainland 376 -1.4 -11.7 -1.8 3.5 4.3
- gross investment, oil 113 5.5 2.4 -5.0 12.0 10.0
Stockbuilding* 33 -0.3 -2.2 2.0 0.0 0.0
Exports 1,040 1.0 -4.0 -0.4 0.8 1.5
- crude oil and natural gas 480 -2.0 -1.2 -3.2 -0.6 -0.6
- other goods 302 4.2 -8.2 5.0 2.5 4.3
Imports 691 4.3 -11.4 7.8 3.9 3.7
GDP 2,272 0.8 -1.4 0.7 1.7 2.4
GDP, mainland 1,724 1.8 -1.4 1.5 2.3 3.2
Unemployment rate, % 2.6 3.2 3.6 3.9 3.7
Consumer prices, % y/y 3.8 2.1 2.3 1.3 2.1
Core inflation, % y/y 2.6 2.6 1.5 1.5 2.1
Annual wages (incl. pension costs), % y/y 6.0 4.5 3.4 3.8 4.3
Current account (NOKbn) 466.6 337.4 395.5 429.5 582.9
- % of GDP 17.7 14.2 15.3 15.7 19.0
Trade balance, % of GDP 19.1 14.8 15.7 15.7 19.0
General govt budget balance (NOKbn) 484.7 234.7 320.0 400.0 550.0
- % of GDP 19.3 9.9 12.4 14.6 18.0
* Contribution to GDP growth (% points)
12 September 2010 Ekonomiska Utsikter
13. Norway
Slowing export growth Declining retail sales
Traditional goods exports rose sharply in H2 2009, but 118 118
Index Retail sales Index
there are now clear signs of slowdown in this area. More 2005=100 2005=100
117 117
subdued economic growth in Norway's key trading part-
ners and a continued erosion of competitive power point 116 116
to sustained moderate export growth at least until the 115 115
global economy gains further momentum in 2012.
114 114
Balanced labour market and low inflation 113 113
Trend
There are signs that unemployment has peaked, but with (4M centered mov. avg.)
112 112
our expectation of moderate growth we do not see the la-
bour market situation tighten any time soon. A lower rate 111 111
of increase in public sector employment after the past 07 08 09 10
years’ strong growth points in the same direction.
Corporate investment remains at relatively high level
Despite rising economic growth in 2012 we expect the 200 200
Index Investment mainland Index
drop in joblessness to be fairly modest. Companies were Jan 2001=100 Jan 2001=100
careful not to lay off too many people during the down- 180 180
turn, to limit the need for new hirings once activity picks Firms
up again. Growing labour supply when the economy im- 160 160
proves will also dampen the fall in unemployment.
140 140
Before the financial crisis the labour market was over- 120 120
Dwellings
heated with very high wage growth. But as the labour
market situation became more balanced, wage growth 100 100
slowed. We expect sustained relatively moderate wage
80 80
growth in the coming years, although it may pick up 01 02 03 04 05 06 07 08 09
slightly in 2012. This will contribute to putting a lid on
price increases and keep inflation below the 2.5% target.
But the dampening effect of the NOK’s appreciation over Is the labour market starting to improve?
the past one to two years will fade and cause core infla- 5 5
% y/y % y/y
tion to rise slightly. 4 4
Interest rates to stay low for some time yet 3 3
Despite the expected relatively low GDP growth, stable 2 2
capacity utilisation and moderate inflation level in 2010 Labour supply
and most of 2011, we see interest rates rising slightly in 1 1
2011 and more in 2012. The rate of increase from the 0 0
current low level will accelerate over the forecast period.
We expect Norwegian long yields to largely track Euro- -1 -1
Employment
area equivalents, with no major changes to yield spreads. -2 -2
04 05 06 07 08 09 10
NOK appreciation – over time
Rates hikes or expectations of imminent rate hikes are
not on the cards for 2010, and we see EUR/NOK trading Growth in imported goods prices about to bottom
2.0 12
around 8.00 during the rest of the year. Changes in inter- % y/y % y/y
10
national investors’ risk appetite may periodically result in 1.5
8
relatively wide fluctuations, though. In H1 2011 we ex- 1.0 6
Prices on imported goods, rhs
pect Norges Bank to hike its policy rate while the ECB 0.5 4
signals unchanged interest rates. When the market is con- 2
0.0
vinced that Norges Bank will indeed hike rates, the NOK 0
may strengthen quite sharply. We expect sustained NOK -0.5 -2
strength throughout 2012 despite rate hikes also from the -1.0 -4
ECB. As global economic growth becomes more robust, -6
-1.5 Import weighted NOK
we see rising risk appetite and much higher oil prices, -8
6M advanced
which will underpin a strong NOK -2.0 Note: 4M centered mov. avg. -10
05 06 07 08 09 10
Erik Bruce
erik.bruce@nordea.com +47 2248 7977
13 September 2010 Ekonomiska Utsikter
14. Finland
Recovery at fluctuating speed
• Growth will peak during the winter when the impact of the weakened currency starts to
show. This year’s growth leap is proving stronger than
• Speed still reasonably good in the next few years previously expected with the export of base metals and
• Surprisingly low unemployment – sluggish decrease forest industry as the main driver.
• General government close to balance next year Export growth will naturally fade next year, as available
capacity will diminish and the comparison levels will
After a slow start in 2010, the Finnish economy started to have risen substantially. The leading indicators are
pick up in the spring. Based on preliminary data, the total already showing that growth will peak next winter.
production increased more than 4% in Q2 compared to Nevertheless, we forecast that the global economy will
one year ago. Also, the outlook for the rest of the year is grow at a decent speed in the next few years and drive
favourable. Growth will continue to accelerate, and Finnish exports.
towards the end of the year GDP growth may reach 6-
7%. Residential construction growing briskly
In the next few years, the recovery of exports will also be
During the next year, growth will begin to slow down reflected in companies’ machinery and equipment
from the brisk figures of H2 2010. In 2011, GDP will on investments, which will, however, continue to contract
average grow a little slower than this year. On the whole, this year along with office and commercial construction.
the trend will be reasonably favourable in the next few On the other hand, residential construction has grown so
years. much that, on the whole, construction investment is now
growing. Part of the increase in residential construction is
Despite the broadness of the past recession, its impact based on fiscal stimulus, but the demand outlook is
has been fairly mild. GDP took a huge drop, but the level favourable also after the subsidised construction starts to
of unemployment remained much lower than feared. slow down. Consequently, residential construction is,
Moreover, the general government deficit never exceed- after a slump, rising quickly above the previous peak.
ed the EU’s 3% target, and next year general government
finances will again be close to balancing. The reason for The momentum of residential construction is based on
the fairly mild impact is that the sharp drop in GDP was the activity of the housing market, supported by the low
mainly the result of a decrease in capital-intensive interest rate level. When the recession hit Finland, the
exports. The international financial crisis remained housing market stagnated for a while and prices fell, but
distant for households and many Finnish SMEs, and the the turn towards the better already coincided with the
low interest rates and favourable income trend quickly equity market. The momentum will continue to be strong
returned confidence and propensity to consume. next year, as the rise in interest rates will be moderate in
the next few years and the labour market situation is
Moderate export growth after a leap improving. Growth in housing supply will probably curb
Export growth picked up speed in early 2010, and the a price rise but not stop it.
outlook for the rest of the year remains good – especially
Finland: Macroeconomic indicators (% annual real changes unless otherwise noted)
2007 (EURbn) 2008 2009 2010E 2011E 2012E
Private consumption 91 1.7 -1.9 2.4 2.6 3.0
Government consumption 39 2.4 1.2 0.5 0.5 1.0
Fixed investment 38 -0.4 -14.7 0.7 4.1 5.0
Stockbuilding* 3 -0.9 -1.5 0.6 0.0 0.0
Exports 82 6.3 -20.3 10.0 6.9 8.0
Imports 73 6.5 -18.1 7.5 6.3 7.8
GDP 0.9 -8.0 3.5 3.0 3.5
Nominal GDP (EURbn) 179.7 184.6 171.3 179.0 188.3 197.9
Unemployment rate, % 6.4 8.2 8.5 8.1 7.7
Industrial production, % y/y -0.3 -17.8 10.0 5.0 6.0
Consumer prices, % y/y 4.1 0.0 0.8 2.0 2.5
Hourly wages, % y/y 5.5 3.9 2.7 2.3 2.5
Current account (EURbn) 5.8 2.3 2.8 3.8 4.0
- % of GDP 3.1 1.3 1.6 2.0 2.0
Trade balance (EURbn) 6.9 3.5 3.9 4.5 5.0
- % of GDP 3.7 2.0 2.2 2.4 2.5
General govt budget balance (EURbn) 7.7 -4.3 -4.5 -1.0 0.0
- % of GDP 4.2 -2.5 -2.5 -0.5 0.0
Gross public debt (EURbn) 63.0 75.4 85.0 91.0 97.0
- % of GDP 34.1 44.0 47.5 48.3 49.0
* Contribution to GDP growth (% points)
14 September 2010 Ekonomiska Utsikter