1. GRODDJUR
Det här kapitlet handlar om groddjur. Groddjur kan
också kallas amfibier. Ordet betyder att det kan leva
både i vatten och på land. De vuxna groddjuren brukar
mest hålla sig på land medan ynglen och groddjurens
ägg lever i vattnet.
Dem flesta groddjuren lever där det är fuktigt i varma
länder. Två av de groddjuren som gör det är
salamandrar, de andra är grodor eller paddor. I Sverige
är alla groddjur fridlysta.
Salamandrar kan ibland kallas för vatten ödla eftersom
de har lång stjärt och liknar ödlor. Det är dock helt fel
eftersom ödlor tillhör kräldjur och inte groddjur.
De äter t ex. insekter och spindlar för att det jagar dem
på land.
På våren lägger de sina ägg i dammar eller sjöar.
Grodor och paddor har ingen stjärt. Istället har det långa
bakben som de kan hoppa med. Både grodor och paddor
är rovdjur. De äter bl. a insekter och spindlar som de
fångar med tungan. Djuren fastnar på tungan eftersom
den är så klibbig. Varken grodor eller paddor har tänder,
utan de fångar djuren och sväljer dem hela.
Paddans hud är knottrigare än grodans. Den innehåller
giftkörtlar som gör att många rovdjur låter bli att fånga
paddor.
Precis som fiskarna lägger groddjuren ägg. Äggen har
inga skal och därför måste de ligga i vattnet. När ynglen

2. sedan kommer måste dem också simma i vattnet innan
det är färdigutvecklade.
Fler likheter mellan fiskar och groddjur är att ynglen
andas med gälar. När de gälarna sedan utvecklas till
lungor kan grodynglen vara på land och inte bara i
vatten. Groddjurens lungor är väldigt små och de
behöver också andas med huden. Därför behöver deras
hud hållas fuktig.
Groddjuren är växelvarma. Det gör så att de blir kalla
när det är kallt i luften och tvärtom när det är varmt.
Groddjuren sover hela vintern. De klarar inte av
minusgrader så de kan t ex gräva ner sig och sova eller
ligga på botten av sjöar. I vattnet andas de bara med
huden.
Skriven av: Karin Asp