Åhörarkopior från Annika Karlssons presentation på Symposium 2015: http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/kodv%C3%A4xling-mellan-f%C3%B6rsta-och-andraspr%C3%A5k-som-resurs-i-no-klassrummet-1.231421

1. KODVÄXLING
MELLAN FÖRSTA- OCH ANDRASPRÅK
SOM RESURS I NO-KLASSRUMMET
ANNIKA KARLSSON
SYMPOSIUM 2015
8-9 OKTOBER 2015

2. VAD ÄR SPRÅKUTVECKLANDE
NO-UNDERVISNING
OCH HUR KAN DEN UTVECKLAS?
Ämnet, med dess
ämnesspecifika språk
Elevernas
språkanvändning
Undervisning/ Stöttning
Utbildning/
Kompetensutveckling
Språkutvecklande
NO-undervisning

5. SPRÅKET SOM EN RESURS I LÄRANDET

6. LONGITUDINELL ETNOGRAFISK STUDIE
2012
November 2013 2014 2015
Maj

7. VAD SKULLE HÄNDA OM SOLEN
SLOCKNADE?

8. Fotosyntesen
‫الضوئي‬ ‫التركيب‬
Solenergi
C2O
C2O
Koldioxid
(från bilar och
människor)
Fotosyntesen sker i växternas
gröna blad
Socker produceras (glucose)
H2O H2O
Vatten sugs upp av trädens rötter
O2
O2
Syre släpps i fri form
O2

9. INTERVJU MED ALI
”På arabiska det är lättare för att jag kan inte riktigt
mycket / svenska / jag kan riktigt mycket men jag kan
inte snacka riktigt mycket / och på arabiska jag kan
nästan alla ord / det är därför.”
”Vi lärde oss från ettan till trean om fotosyntesen och
sist på fyran vi hade prov om fotosyntesen/hur går det
från början till sist.”

10. TEORIER OM SPÅK OCH LÄRANDE
• Sociokulturellt perspektiv
• Lärandet sker genom mänsklig interaktion i samspel
med ämnesinnehållet (Lemke, 1990)
• Språket som verktyg (Vygotsky,1986)
• Funktionell språksyn (Halliday & Matthiessen, 2004)
• Translanguaging (Garcia &Wei, 2014)
• Växelverkan mellan olika diskurser i lärandet
(Dewey, 1902)

11. VÄXELVERKAN MELLAN TVÅ DISKURSER
skolaelev
Skolans mer opersonliga
värld, läroplanen med
sina specialiserade
ämnen och
naturvetenskapens
abstrakta principer,
tankemönster och teorier
Barnets
begränsade,
personliga,
praktiska och
konkreta
upplevelse av
världen
(Dewey, 1902)

12. REGISTER
allmän, vardaglig
informell och personlig,
jämnlik makt och status,
vanlig kontakt,
hög känslomässig involvering
muntlig, närhet,
spårk som handling,
interaktiv och dialogisk
spontan
specialiserad, teknisk och abstrakt
formell och opersonlig,
ojämnlik makt och status,
svag eller ingen kontakt
låg känslomässig involvering
skriftlig, distans,
spårk som reflektion,
monologisk
avslutad
Vardagligt register Vetenskapligt register
Fält
Relation
Kommunikation

13. ANALYS
Diskursiv rörlighet
Förmåga att språkligt
röra sig mellan och
inom diskurser
(Nygård Larsson, 2011)
Vardaglig diskurs
(Vardagligt språkbruk)
Ämnesspecifik diskurs
(Mer vetenskapligt
språkbruk)
Elevers sociala
och kulturella
bakgrund
(Socialt och
kulturellt
språkbruk)

14. SPRÅKLIGA LOOPAR
Vardagligt
språkbruk
Mer
vetenskapligt
språkbruk
Kodväxling

15. TVÅ KODVÄXLINGAR I NYANLÄNDA ELEVERS
SPRÅKLIGA LOOPAR
Vardagligt språkbruk
tabât lqowa
(skickar styrka)
biyetla
(går ut)
Mer vetenskapligt
språkbruk
syre
koldioxid
Kodväxling

16. Hur använder elever kodväxling mellan första- och andraspråk i
kommunikativa situationer i NO-klassrummet?
Hur påverkar detta elevers rörlighet mellan olika diskurser i det
naturorienterande lärandet?
Hur använder nyanlända elever translanguaging då de
tillsammans med sina klasskamrater skapar förståelse för NO-
innehållet och hur förändras denna språkanvändning över tid?
FORSKNINGSFRÅGOR

17. Främja elevers lärande i NO
Del 2. NO-undervisning som kommunikativ
verksamhet
https://lasochskrivportalen.skolverket.se/webcenter/p
ortal/laslyftet/Moduler?_afrLoop=167368222550821&
_adf.ctrl-state=up4sql2yc_318
UTFORSKANDE SAMTAL I NO-
UNDERVISNINGEN

18. FEM EXCERPT
November
2012
November
2013
Mars
2014
Oktober
2014
Februari
2015

19. Gruppen består av Yousef, Musa, Mohammed, Ali, Mariam och
Furkan.
Ali har varit i Sverige ett år och precis placerats i den
reguljära NO-undervisningen.
EPA (Elev, par, alla)
VAD SKULLE HÄNDA OM SOLEN
SLOCKNADE?
NOVEMBER 2012

20. Läraren har bett eleverna att skriva ner vad ordet dimma är som en EPA
övning.
Ali skriver kort och fortsätter sen leka med ett papper som han har vikt ihop
till en ”loppa” Han och Furkan är upptagna med ”loppan”. Ali säger till
läraren att han har ont i magen. En taklampa trillar ner från taket i
klassrummet intill och eleverna från det andra klassrummet kommer in och
berättar.
Läraren ber eleverna att i grupp diskutera vad de har skrivit. Ali verkar
ha svårt att koncentrera sig på uppgiften. Läraren får därför påminna Ali
och Furkan om att det ska prata med varandra om vad dimma är.
Vi samma bord sitter också Zeinab och hennes elevassistent. Läraren
påminner Ali och Furkan att ta in Zeinab i samtalet. Furkan fortsätter skriva
på sin text under samtalets gång.
VAD ÄR DIMMA?
NOVEMBER 2013

21. Eleverna ska läsa en text ”Vad händer med allt som dör?”. Texten
handlar om nedbrytare och näringsämnens kretslopp.
Läraren använder sig av en lässtrategi (förutspå) i Reciprok
Undervisning (RU). Utifrån rubriken får eleverna i uppgift att ställa en
hypotes om vad texten handlar om.
Eleverna gör en EPA om vad de tror att texten handlar om.
I gruppen är Zeinab, Furkan, Sana, Ali och Omar. Några av eleverna
kommer ihåg en bild på ett kretslopp från åk 2, på bilden finns det en
hare som äter gräs, en varg som äter haren och sen en bild på en död
varg. Längst upp på bilden flyger en örn.
NÄRINGSÄMNENS KRETSLOPP,
NEDBRYTARE
MARS 2014

22. Seriekoppling, parallellkoppling, isolering, statisk elektricitet,
strömbrytare, sluten krets, ledning och kopplingsschema
Eleverna får var och en fundera på vad orden betyder och skriva
ner detta. Efter det får de diskutera vad orden betyder i grupper.
Hadi, Rahim, Rayan, Ali, Mona och Abir sitter vid ett bord. Hadi,
Rahim och Abir har nyligen kommit till klassen från
förberedelseklass.
Läraren kommer fram till Abir och frågar om det är svårt. Hon ber
Rayan översätta orden till arabiska.
ELEKTRISKA BEGREPP
OKTOBER 2014

23. Film ”Avskiljning av ämnen, filtrering, destillering och dekantering”. På
filmen visar en NO-lärare praktiskt hur avskiljning, filtrering, destillering och
dekantering går till, läraren berättar under hela filmen vad han gör, sätter ord på
det som sker.
Eleverna gör en EPA och får fundera på och arbeta med följande frågor:
• Hur skiljer man saltet från en saltlösning?
• Hur skiljer man en blandning av vatten och olja?
• När du blandar vatten och mjöl så blir det en slamning, hur skiljer du
mjölet från vatten?
Läraren skriver orden filtrering, destillering, avdunstning och dekantering på
tavlan och ber eleverna använda dessa orden i EPA övningen.
I gruppen är Ali, Rahim, Hadi och Mariam.
FILTRERING, DESTILLERING OCH
DEKANTERING
(SEPARATIONSMETODER)
FEBRUARI 2015

24. Jämför och fundera över vad ni ser i Alis
språkutveckling i de fem excerpten.
Arbeta tillsammans i tre-grupper.
VAD SER NI I EXCERPTEN?

25. Annika Karlsson
Malmö högskola
annika.karlsson@mah.se
Pedagogisk Inspiration
Grundskoleförvaltningen, Malmö stad
annika.karlsson16@malmo.se
TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!