SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 20
Att få visa vad man kan
Kartläggning och bedömning av nyanlända
elevers språk- och kunskapsutveckling
Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson,
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Sami Said,
Väldigt sällan fin
(2012)
Vår föreläsning
● Kort bakgrund
● Kartläggning – förhållningssätt
● Formativ bedömning – andraspråksutveckling
Utbildningen för nyanlända elever
● Bristande kartläggning av elevernas tidigare
erfarenheter och kunskaper
● Kartläggningen används inte som utgångspunkt
för planering
● Brister i anpassning av undervisningen utifrån
elevernas förutsättningar och behov
Se t.ex. Skolverket 2006, 2008; Skolinspektionen 2009, 2014;
Vetenskapsrådet 2010; Bunar (red.) 2015.
Nya författningar
● En nyanländ elevs kunskaper ska kartläggas
● Kartläggningen ska göras skyndsamt
● Resultatet ska beaktas vid beslut om placering i
årskurs och undervisningsgrupp samt vid
planering av undervisningen och fördelning av
undervisningstiden
● Lagen träder i kraft 1 januari 2016
Nyanlända elever
(Burr 2003)
”Hur vi tolkar och gör andra människor
begripliga för oss själva hänger inte
nödvändigtvis ihop med vad vi faktiskt ser,
utan vad vi redan från början tror oss veta.”
Vad innebär kartläggning?
”En kartläggning är en form av bedömning som
sker i olika skeden och sammanhang under
skolgången. När det gäller kartläggning av en
nyanländ elevs kunskaper är syftet att fånga
elevens utgångsläge inför undervisningen i Sverige.
I kartläggningen får skolan en bild av vilka
erfarenheter och kunskaper eleven har med sig.”
(Skolverket u.u.)
Kartläggning som brygga
mellan olika praktiker
Foto: Pixabay
2015-10-13 /Namn Namn, Institution eller liknande
Vad kartlägger vi?
Toppen av isberget eller också det dolda?
”Om man kartlägger och bara begränsar sig till
frågorna, då tappar man ju det där öppna som
kanske ger nån annan del av kartläggningen som
man inte hade tänkt […] Men där blev det ju att de
började prata generellt om SO och då försökte jag ju
öppna lite för det då och höra lite om deras tankar
och då blev ju det väldigt fritt för det var ju de själva
som drog in på det spåret. Och så fick jag ju även lite
bakgrund kring hur de kopplade SO till krig de kom
ifrån så att det blev ett väldigt öppet samtal och jag fick
också syn på hur eleverna reflekterar i lite större
sammanhang än bara just om precis det här området.
Lite allmänt hur de drar trådar och vad man har för
värld på nåt sätt med sig för det är ju det man också
vill veta.”
(Sandell Ring 2015)
”Så mycket mer än bara faktakunskaper”
Öppet,
utforskande
Flexibelt
Intresserad av
hur …
Om formativ bedömning
● Ta reda på var eleven befinner sig, planera och
anpassa undervisningen utifrån det och utifrån
målen.
Se t.ex. Black & Wiliam (1998), Lundahl (2011),
Jönsson (2013), Wiliam & Leahy (2015)
Exempel från nyanländ elev,
mellanstadiet
● Textanalys: helhetsbedömning och analytisk
bedömning.
Redskap för analys och bedömning
● Performansanalys
● Processbarhetsteorin
● Genre och register
Se vidare Olofsson & Sjöqvist (2013) i
Hyltenstam & Lindberg Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle
Exempel från språkintroduktion
● Ämnesövergripande/tematiskt arbetssätt
(sva, so, no)
● Explicit skrivundervisning enligt cirkelmodellen
(se t.ex. Gibbons 2013, Kuyumcu 2013)
Bedömning av andraspråksutveckling
● Så breda, varierade bedömningssätt som möjligt
● Helhetsbedömning – och analytisk bedömning
● Inga genvägar: ”att göra det viktigaste
bedömbart och inte det enkelt mätbara till det
viktiga” (Pettersson 2013)
Sammanfattning
● Ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och
lärande
● Kartläggning – en del av den formativa
bedömningen
● Formativ bedömning och analysverktyg för att
följa utveckling
Referenser
Adichie, Ngozi Chimamanda (2009) The Danger of a Single Story. TED Talks.
https://www.youtube.com/watch?v=D9Ihs241zeg
Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998). Assessment and classroom learning.
Assessment in Education vol. 5, s. 7‐74.
Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande. Stockholm: Natur och kultur.
Burr, Vivian (2003). Social constructionism. London: Routledge.
Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. Lund: Gleerups.
Kuyumcu, Eija (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande
undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. Svenska som andraspråk – i
forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Lave, Jean & Wenger, Etienne (1991). Situated learning. Legitimate peripheral participation.
Cambridge: Cambridge Univ. Press.
Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling (2005). Vid sidan av eller mitt i? – om
undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger.
Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund:
Studentlitteratur.
Pettersson, Astrid (2013) Bedömning- varför, vad och varthän? I:
Lindström,, Lars, Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid. Pedagogisk bedömning : om
att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Liber.
Said, Sami (2012). Väldigt sällan fin. Stockholm: Natur och kultur.
Sandell Ring, Anniqa (2015). Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper –
om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning.
Masteruppsats. Göteborg: Göteborgs universitet.
Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god
utbildning i en trygg miljö (2009:3). Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever (2014:03). Stockholm:
Skolinspektionen.
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2006). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Redovisning av
ett regeringsuppdrag (2006:2145). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (u.u.). Informationsmaterial om kartläggning.
Säljö, Roger (2014). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det
kollektiva minnet. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända
elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2010:6.
Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhan (2015). Handbok i formativ bedömning. Stockholm:
Natur och Kultur.

Weitere ähnliche Inhalte

Andere mochten auch (7)

Verb
VerbVerb
Verb
 
Bilder med ord (2)
Bilder med ord (2)Bilder med ord (2)
Bilder med ord (2)
 
C kursen
C kursenC kursen
C kursen
 
Frågor med bilder (3)
Frågor med bilder (3)Frågor med bilder (3)
Frågor med bilder (3)
 
Studieväg 2 matris anna karin bengtsson sfi-anna
Studieväg 2 matris anna karin bengtsson sfi-annaStudieväg 2 matris anna karin bengtsson sfi-anna
Studieväg 2 matris anna karin bengtsson sfi-anna
 
B kursen 2
B kursen 2B kursen 2
B kursen 2
 
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelseBedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
 

Mehr von Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet

Mehr von Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet (20)

Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015
Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015
Ofelia García åhörarkopior från Symposium 2015
 
What Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and Learning
What Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and LearningWhat Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and Learning
What Counts as Scaffolding? Implications for Language Teaching and Learning
 
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
 
Ways to teach and collaborate in superdiverse schools
Ways to teach and collaborate in superdiverse schoolsWays to teach and collaborate in superdiverse schools
Ways to teach and collaborate in superdiverse schools
 
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfi
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfiKonsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfi
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfi
 
Yrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojekt
Yrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojektYrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojekt
Yrkesutbildning samtidigt med sfi-studier: Ett utvecklingsprojekt
 
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
 
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutvecklingTranslanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
 
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågornaAtt utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
 
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnenAtt utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
 
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
 
Att lära ut vad inlärare kan lära in
Att lära ut vad inlärare kan lära inAtt lära ut vad inlärare kan lära in
Att lära ut vad inlärare kan lära in
 
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildningLitteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
 
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildningLitteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
 
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningenAtt räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
 
Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtidenVuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
 
Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
 Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
 
Bjerregaard strategier för ordförståelse
Bjerregaard strategier för ordförståelseBjerregaard strategier för ordförståelse
Bjerregaard strategier för ordförståelse
 
Bjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalenBjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalen
 
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnenBjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
 

Att få visa vad man kan: Kartläggning och bedömning av nyanländas språk- och kunskapsutveckling

  • 1. Att få visa vad man kan Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson, Nationellt centrum för svenska som andraspråk
  • 3. Vår föreläsning ● Kort bakgrund ● Kartläggning – förhållningssätt ● Formativ bedömning – andraspråksutveckling
  • 4. Utbildningen för nyanlända elever ● Bristande kartläggning av elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper ● Kartläggningen används inte som utgångspunkt för planering ● Brister i anpassning av undervisningen utifrån elevernas förutsättningar och behov Se t.ex. Skolverket 2006, 2008; Skolinspektionen 2009, 2014; Vetenskapsrådet 2010; Bunar (red.) 2015.
  • 5. Nya författningar ● En nyanländ elevs kunskaper ska kartläggas ● Kartläggningen ska göras skyndsamt ● Resultatet ska beaktas vid beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt vid planering av undervisningen och fördelning av undervisningstiden ● Lagen träder i kraft 1 januari 2016
  • 7. (Burr 2003) ”Hur vi tolkar och gör andra människor begripliga för oss själva hänger inte nödvändigtvis ihop med vad vi faktiskt ser, utan vad vi redan från början tror oss veta.”
  • 8. Vad innebär kartläggning? ”En kartläggning är en form av bedömning som sker i olika skeden och sammanhang under skolgången. När det gäller kartläggning av en nyanländ elevs kunskaper är syftet att fånga elevens utgångsläge inför undervisningen i Sverige. I kartläggningen får skolan en bild av vilka erfarenheter och kunskaper eleven har med sig.” (Skolverket u.u.)
  • 9. Kartläggning som brygga mellan olika praktiker Foto: Pixabay
  • 10. 2015-10-13 /Namn Namn, Institution eller liknande Vad kartlägger vi? Toppen av isberget eller också det dolda?
  • 11. ”Om man kartlägger och bara begränsar sig till frågorna, då tappar man ju det där öppna som kanske ger nån annan del av kartläggningen som man inte hade tänkt […] Men där blev det ju att de började prata generellt om SO och då försökte jag ju öppna lite för det då och höra lite om deras tankar och då blev ju det väldigt fritt för det var ju de själva som drog in på det spåret. Och så fick jag ju även lite bakgrund kring hur de kopplade SO till krig de kom ifrån så att det blev ett väldigt öppet samtal och jag fick också syn på hur eleverna reflekterar i lite större sammanhang än bara just om precis det här området. Lite allmänt hur de drar trådar och vad man har för värld på nåt sätt med sig för det är ju det man också vill veta.” (Sandell Ring 2015) ”Så mycket mer än bara faktakunskaper” Öppet, utforskande Flexibelt Intresserad av hur …
  • 12. Om formativ bedömning ● Ta reda på var eleven befinner sig, planera och anpassa undervisningen utifrån det och utifrån målen. Se t.ex. Black & Wiliam (1998), Lundahl (2011), Jönsson (2013), Wiliam & Leahy (2015)
  • 13. Exempel från nyanländ elev, mellanstadiet ● Textanalys: helhetsbedömning och analytisk bedömning.
  • 14. Redskap för analys och bedömning ● Performansanalys ● Processbarhetsteorin ● Genre och register Se vidare Olofsson & Sjöqvist (2013) i Hyltenstam & Lindberg Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle
  • 15. Exempel från språkintroduktion ● Ämnesövergripande/tematiskt arbetssätt (sva, so, no) ● Explicit skrivundervisning enligt cirkelmodellen (se t.ex. Gibbons 2013, Kuyumcu 2013)
  • 16. Bedömning av andraspråksutveckling ● Så breda, varierade bedömningssätt som möjligt ● Helhetsbedömning – och analytisk bedömning ● Inga genvägar: ”att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt mätbara till det viktiga” (Pettersson 2013)
  • 17. Sammanfattning ● Ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande ● Kartläggning – en del av den formativa bedömningen ● Formativ bedömning och analysverktyg för att följa utveckling
  • 18. Referenser Adichie, Ngozi Chimamanda (2009) The Danger of a Single Story. TED Talks. https://www.youtube.com/watch?v=D9Ihs241zeg Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education vol. 5, s. 7‐74. Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande. Stockholm: Natur och kultur. Burr, Vivian (2003). Social constructionism. London: Routledge. Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren och Fallgren. Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. Lund: Gleerups. Kuyumcu, Eija (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Lave, Jean & Wenger, Etienne (1991). Situated learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling (2005). Vid sidan av eller mitt i? – om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
  • 19. Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Pettersson, Astrid (2013) Bedömning- varför, vad och varthän? I: Lindström,, Lars, Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid. Pedagogisk bedömning : om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Liber. Said, Sami (2012). Väldigt sällan fin. Stockholm: Natur och kultur. Sandell Ring, Anniqa (2015). Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper – om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning. Masteruppsats. Göteborg: Göteborgs universitet. Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö (2009:3). Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever (2014:03). Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2006). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Redovisning av ett regeringsuppdrag (2006:2145). Stockholm: Skolverket. Skolverket (u.u.). Informationsmaterial om kartläggning.
  • 20. Säljö, Roger (2014). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2010:6. Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhan (2015). Handbok i formativ bedömning. Stockholm: Natur och Kultur.