Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Ähnlich wie Målmedvetenhet, tydliga förväntningar och tankestruktur
Ähnlich wie Målmedvetenhet, tydliga förväntningar och tankestruktur (20)
Mehr von Malinspplugg
Mehr von Malinspplugg (11)
Målmedvetenhet, tydliga förväntningar och tankestruktur
- 1. Målmedvetenhet, tydliga förväntningar och tankestruktur. Ge eleverna redskap att lyckas!
- 2. Malin Carlsson, Lindblomskolan Hultsfred http://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/ malin.carlsson@edu.hultsfred.se @MalinCarlsson4 www.slideshare.net/malinspplugg
- 3. I mitt klassrum ang målmedvetenhet:
- 4. Dagens mål. Visa och förmedla hur jag jobbar för att stötta mina elever i skolarbetet med modellering eller tankestrukturer. Visa och förmedla hur jag jobbar för att eleverna ska vara aktiva i sitt eget lärande och på så sätt utmana sig själva genom tydliga mål och nivåer. Matriser Målbok PP-vägg Förmågor med hjälp av bilder 4-rutan Genrepedagogik Mallar som stöd för självständigt arbete
- 5. 4-rutan
- 6. Berättelsen om 4-rutan En tankestruktur för att skriva berättelser med röd tråd.
- 8. 4-ruta till 8-ruta. Tankestruktur för att visa på progressionen i berättelseskrivningen.
- 9. 8-rutan 1.Vad heter figuren i sagan? Hur ser figuren ut? Beskriv figuren. 2. Var är figuren? Och hur är vädret? Vilken tid på dygnet är det? 3. Vad gör figuren? 4. Vad längtar figuren efter? MÅL? 5. Vad gör figuren för att börja ta sig mot sitt mål? 6. Problem! Vad stoppar figuren att nå sitt mål 7. Lösning. Hur lyckas figuren ta sig förbi hindret och komma närmare målet? 8. Slut. Nu har figuren nått sitt mål. Måla en bild av miljön där figuren är. Vad gör figuren nu?
- 10. Flerproblems mall. Tankestruktur för att visa på progressionen i berättelseskrivning en.
- 11. Fler personer, ämnesspecifika ord
- 12. Konfliktlösning
- 13. Genrepedagogik
- 14. Genreplansch. Tankestruktur för hur man skriver olika sorters texter.
- 15. Mallar som stöd för självständigt arbete
- 19. Blåsippa Blåsippan är en vårblomma. Blomman är blå. Bladen har tre flikar och är gröna. Blåsippan växter i skogar och hagar och mest i södra Sverige. Södra betyder långt ner i vårt land. Den blommar tidigt på våren. Den är klar redan på hösten. Den är en knopp under vintern. Myrorna sprider blåsippans frön. Blåsippan är fridlyst. Man får inte plocka blåsippan.
- 22. Dagens mål. Visa och förmedla hur jag jobbar för att stötta mina elever i skolarbetet med modellering eller tankestrukturer. Visa och förmedla hur jag jobbar för att eleverna ska vara aktiva i sitt eget lärande och på så sätt utmana sig själva genom tydliga mål och nivåer. Matriser Målbok PP-vägg Förmågor med hjälp av bilder 4-rutan Genrepedagogik Mallar som stöd för självständigt arbete
- 23. Matriser
- 25. Målbok
- 27. PP-vägg
- 28. PP-vägg
- 30. Förmågor med hjälp av bilder
- 31. Förtydliga bedömningen av förmågorna. Begreppsvägg.
- 36. Dagens mål. Har vi kommit närmare målen? Visa och förmedla hur jag jobbar för att stötta mina elever i skolarbetet med modellering eller tankestrukturer. Visa och förmedla hur jag jobbar för att eleverna ska vara aktiva i sitt eget lärande och på så sätt utmana sig själva genom tydliga mål och nivåer. Matriser Målbok PP-vägg Förmågor med hjälp av bilder 4-rutan Genrepedagogik Mallar som stöd för självständigt arbete
- 37. Malin Carlsson, Lindblomskolan Hultsfred http://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/ malin.carlsson@edu.hultsfred.se @MalinCarlsson4 www.slideshare.net/malinspplugg
Hinweis der Redaktion
- Det här är berättelsen om 4-rutan och problemet med berättelseskrivning med röd tråd. Grunden till mitt arbete och intresse för stöttning i undervisningen och även genrepedagogiken. Det gav ett väldigt tydligt och snabbt resultat!! Vilket ville att jag vill jobba på liknande sätt även i andra ämnen.
- Jag heter alltså Malin Carlsson och jobbar på Lindblomskolan i Hultsfred. Jag är klasslärare i en 2:a just nu. Jag är FL och så driver jag min blogg malins Pplugg. PP för att jag jobbar mycket kring våra pedagogiska planeringar och försöker tydliggöra mål, kunskapskrav och förmågor så mycket jag bara kan för eleverna ibland för kollegor och förhoppningsvis också för föräldrarna. Lindblomskolan är en skola med ca 480 elever varav ca 100 är nyanlända, vi har 28 olika språk på skolan och 187 som har ett annat modersmål än svenska. Vilket gör att jag också bloggar mycket kring genrepedagogik. Intresset för genrepedagogiken och att tydliggöra förväntningar och tankestrukturer som jag kallat det men också blir en slags stöttning eller scaffolding, vaknade nämligen för att jag på ett bättre sätt skulle möte mina nyanlända på ett bättre sätt i klassrummet. Det har dock visat sig ALLA barn i mitt klassrum har nytta av det här arbetssättet.
- Så här ser min tavla ofta ut i vardagen i mitt klassrum. Vi jobbar mot mål plockade från våra PP-väggar som jag återkommer till. Men jag gillar att jobba mot mål så såklart har jag mål även för idag.
- Jag jobbar alltså som sagt målinriktat och i inledningen av lektioner plockar jag fram mål på tavlan från våra PP-väggar, kommer exempel på det senare. Mål som vi ska jobba för att alla ska nå under lektionen. Det här är mina mål för dagen idag. Jag hoppas att jag kan sprida mina tankar och idéer till er alla som sitter här. Jag hoppas kunna visa och förmedla hur jag jobbar för att stötta mina elever. Förtydliga för eleverna hur man kan tänka för att nå målet eller tänka och vad som är nästa steg för dem. Hur vi jobbar med tankestrukturer. Jag hoppas också att jag genom det förmedlar hur eleverna blir aktiva i sitt eget lärande och själva kan utmana sig genom att veta vad som är nästa nivå. Kring de här två målen kommer vi att komma in på lite olika delar som ofta hakar in i varandra men jag har för tydligheten skull valt att dela på dem lite iaf.
- Vi börjar med stöttningen och exempel från min vardag där jag jobbar med det jag kallar för tankestrukturer. Hur ska man tänka? Det började en gång med 4-rutan.
- Det här är berättelsen om 4-rutan och problemet med berättelseskrivning med röd tråd. Grunden till mitt arbete och intresse för genrepedagogiken. Det gav ett väldigt tydligt och snabbt resultat!! Vilket ville att jag vill jobba på liknande sätt även i andra ämnen. Men vi börjar med berättelsen om 4-rutan alltså. INLEDNING PROBLEM LÖSNING SLUT. Här är jag i mitt klassrum då med en årskurs 3:a och vi jobbar förfullt med att skriva berättelser. Det gick dock inte så bra. Jag insåg att de inte förstod vad jag menade med ”röd tråd” och hade svårt att hålla ihop berättelserna. Problem: En del skrev otroligt långa berättelser med många personer som var med och många händelser men helt plötsligt slutade de med snipp, snapp snut, så var sagan slut. Andra kunde berätta för mig vad de tänkte skriva men klarade inte att börja ens för det kändes evighets långt och jobbigt. Och så en del som bara undrade vad minsta möjliga var. –Hur mycket måste man skriva? Jag insåg att här hade vi ett problem och jag måste ändra min undervisning för att få dem att förstå vad jag menar. Lösning: Jag började på allvar fundera på vad jag egentligen menade. Vad är det viktiga och hur tänker jag när jag skriver en berättelse? Hur vill jag att slutprodukten ska vara när eleverna är klara? Jag konstaterade att vi måste lösa det här med att förstå vad röd tråd är. Och i LGR11 står det: De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Jag gjorde om lite för att få med ett problem och lösning istället för ”handling”. Slut: vi läste modelltexter mha bilderböcker! Bl.a. Max-böcker. Jag var lite orolig att mina treor skulle tycka att det var larvigt men inte alls! De tyckte att det var väldigt roligt att läsa bilder böcker. Vi läste och funderade på vad som var inledningen i böcker. Vad som var problemet, ibland var det fler problem i en bok. Hur problemet eller problemen löste sig och hur boken slutade, oftast lyckligt. Detta arbete gjorde själva skrivandet för eleverna lättare. De visste vad jag förväntade av dem. En Max-saga till att börja med, en huvudperson, ett problem. Där börjar vi och sedan ökar vi svårighetsgraden från det. Alla eleverna visste nu förutsättningarna och förväntningarna, hade många idéer och skrev många små sagor MED röd tråd istället för en jättelång UTAN röd tråd. Ingen frågade hur mycket man behövde skriva för svaret var hela tiden att det inte spelade någon roll bara det fanns en inledning, ett problem, en lösning och ett slut. Tydlighet! Även om det var åk 3 men vi ökade på progressionen lite snabbare för att hinna nå kunskapskrav.
- När jag förra hösten började med ett nytt gäng i 1:an så drog i förstås igång med berättelse skrivadet från första dagen. De ritade sagor i 4-rutan och berättade för mig. Men snart övergick vi till att skriva ett namn på huvudpersonen. Sedan fortsatte vi med att använda våra ordbilder och försöka skriva så mycket vi kunde. Alla fick förstås jobba på deras nivå. De som redan kunde skriva skrev ju så mycket de kunde! Här skrev vi max-sagor. För hand skrev vi på bebisspråk. Så som Barbro Lindgren har gjort i böckerna. Men på datorn sedan skrev vi så som det skulle stå egentligen. Nyttigt för meningsuppbyggnad. bl.a. DATORN Utveckla sagorna!! Talsyntes. Det var alltså här mitt intresse för genrepedagogisken började. Det gav som sagt ett så direkt resultat för förståelsen så jag tänkte att så här måste jag jobba i fler ämnen och arbetsområden. Detta har spridit sig och man jobbar med 4-rutan på elevernas nivå redan i förskoleklassen på vår skola.
- För att komma vidare i berättelseskrivandet så jobbar vi nämligen med något som jag kallar för 8-rutan. För att utmana oss och skriva mer i våra berättelser så vill jag att eleverna beskriver mer i sina texter. Här ser ni hur jag har försökt förtydliga för eleverna hur jag menar. Det gröna på 4-rutan är också grönt på 8-rutan som ni ser här. Syftet är att eleverna ska skriva mer om huvudpersonen vad han eller hon har för mål t.ex. För att förtydliga det så läste vi t.ex. boken ”över bäcken” av Pija Lindenbaum. De har nämligen ett väldigt tydligt mål i den boken, att ta sig över bäcken! Men råkar ut för tokiga problem. Men det går också att läsa maxböcker även här. De har också en längre inledning än bara en sida.
- Här har jag skrivit ut på datorn en mall för vad som kan vara med i varje ruta. Eleverna kan ha den bredvid sig när de skriver på sitt stora 8-rutors papper som vi liksom 4-rutan bara viker till. Vi skriver oftast bara stödord i 8-rutan och sedan utvecklar vi sagan på datorn.
- Nästa steg i progressionen är att skriva om fler personer som råkar ut för fler problem och ändå hålla ihop den röda tråden. Vårt arbete kring att skriva berättelser har gjort att alla kan skriva berättelser med röd tråd nu. Progressionen vidare är att ha flera problem med i berättelsen och att läsaren får reda på hur alla problem löser sig. Progressionen ligger i att först kunna med stöd av vuxen eller kompis ev någon mall till att man själv ska klara att skriva en narrativtext med tydlig handling.
- Fler Personer: Deckare Petrus Dahlin författarbesök Kalle Skavank, Dilsa Misstänkta Ämnesspecifika ord: Bevis, Motiv vittne. Tanken är att de inte ska behöva några rutor utan ska klara sig själva så småningom. Utveckla sagor på datorn, men även med two stars and a wish. BOKRECENSIONER läsfixarna. Ligger på bloggen
- Konfliktlösning Eller helt enkelt tankar kring de sociala målen. Jag fyller i inledning och problem rutan och så får eleverna fylla i lösning och slut. Hur är det att komma ny till skolan? Allt kring 4-rutan är tänk för att stötta eleverna. Hur skriver man en berättelse? Alla mallar och rutor kring berättelseskrivning är för att stötta eleverna i progressionen mot att skriva berättelser.
- Vi fortsätter med stöttningen men glider över lite på genrepedagogiken. Där jag jobbar med olika planscher för att stötta min elever i sina tankar hur man skriver olika sorter texter.
- 1. Att skriva berättelser tillhör den narrativa genren i genrepedagogiken. Och för varje genre vi använder oss av i det vardagliga skolarbetet så har vi en plansch som tankestöd. Hur var det vi gjorde och hur skulle man tänka? Vad är syftet med texten och när använder jag vilken? 2. Narrativa genren ser ni ju som sagt här och det är den jag pratat mycket om nu. 3. Varje måndag använder vi den återgivande genren då vi skriver dagbok om helgen. Då använder vi tidsorden som är typiska. Först, sedan, sen, efter det… 4. Vi skriver också återgivande texter efter någon arbetsområde eller besök vi gjort eller någon liknande aktivitet. Det är viktigt att sätta ord på vad vi gjort och varför vi gjort olika aktiviteter för att öka medvetenheten för sitt eget lärande, men också för våra nyanlända som får ord och begrepp upprepade. Här skriver eleverna en återberättande text om en utflykt i svampskogen. Vad hände först, sedan, efterdet… Varför var vi i skogen?? Stöttningen ligger här bla i våra planscher. Man kan titta för att påminna sig om vad som ska vara med.
- Genom genrepedagogiken som hänger tätt samman med cirkelmodellen kommer vi också in på hur jag arbetar med olika mallar. 4-rutan och de andra är ju en slags mallar men vi skriver också i mallar som en slags lucktext. Stöttningen här är att använda sig av mallar och rutor.
- 1. Men vi jobbar också med argumenterande texter för syftet att övertyga någon om en åsikt. Vi har bl.a. skrivit argumenterande tex om vilken årstid som är den bästa, vilken svamp som är bäst och vilken högtid som är bäst. Detta kopplat till de områden som vi jobbar men i t.ex. No eller So. Vi använder då de typiska begreppen. 2. Vi påbörjade arbetet med att skriva argumenterande texter under hösten. Vi jobbade då först med en modelltext. 3. Vi använder också här en mall att skriva efter som tankestöd för att så småningom kunna skriva egna argumenterande texter sedan. Här är ett ex om varför våren är bäst.
- Det kan handla om växter och djur och då har vi använt oss av 6-fältaren, som en tankestruktur eller stöttning. Då är de ämnesspecifika orden klassificering, utseende, förekomst, föda / livscykel, förökning och övrigt. Ibland skriver vi istället mindmaps men syftet är ändå samma. Främst när det inte handlar om växter och djur, t.ex. är vi jobbade med rymden. Vi skriver stödord i 6-fältaren eller mindmapen för att sedan använda för att skriva våra egna faktatexter. Gemensamt arbete. Stryker under tillsammans. Funderar på begreppen tillsammans. Progressionen att klara det tillsmammans med en kompis, för attt så småning om klara det själva. Skriva stödord i rutorna!! Utveckla till en enkel faktatext i datorn. Med talsyntes!
- Elevexempel. En faktatext om blåsippan som vi skrev i år 1. Här blev rutan för övrigt viktigt och tydlig. Information som vi inte tidigare fått med i 6-fältaren som är viktig att ha med. Ex. blåsippan är fridlyft, den får inte plockas.
- För att öka progressionen kring målet att använda sig av de ämnesspecifika orden själv så måste undervisnigen också innehålla träning på det så klart. Då måste vi förtydliga och jobba för att få in begreppen på ett enkelt sätt i våra egna faktatexter. Här är början på en lektion där vi jobbar mot de språkliga målen. Vi skumläser för att kunna skriva stödord i 6-fältaren. Uppdraget är nu då att använda de ämnesspecifika orden i sin faktatext samtidigt som vi jobbar mot kunskapskraven att veta vad djur och växter gör under årets gång. Vi använder då en mall för att träna men tanken är ju att så småning om klara det helt själv!
- Så här blev slutresultatet den här första gången. Ibland blir det lite tokigt men bra ändå.
- Då kommer vi in på dagens andra mål om hur jag jobbar med att eleverna ska vara aktiva i sitt eget lärande, hur de är medvetna om målen vi jobbar mot målen och progressionen i deras arbete.
- Då kommer vi in på att jag vill förmedla hur jag jobbar för att eleverna ska bli medvetna om sitt eget lärande och vad som är nästa steg. Progressionen. Då jobbar jag med matriser!
- För att förtydliga progressionen som jag pratar om och även bedömningen så jobbar jag med matriser. Progressionen ligger här i att kunna skriva en faktatext från med stöd av vuxen, kompis och mall till att klara det helt själv. Undervisar jag för alla mina elever på allas nivå så att de ska nå så långt som de kan? Får alla den utmaning som de ska få i skolan? Hur ger jag dem det isf? Detta började jag fundera på när vi jobbade med familjen. Vi skulle göra släktträd….
- Men för att eleverna ska vara aktiva i sitt eget lärande så jobbar vi också med något som vi kallar målbok där elverna gör en självbedömning.
- Matriserna är krångliga för eleverna i tvåan att förstå. Så matriserna är mest för mig, min undervisning, min bedömning och framförallt för min dokumentation av bedömningen. Alla matriser ligger dock tillsammans med de pedagogsiak planeringarna på vår plattform som heter infomentor. Där kan föräldrar och elever gå in och titta på sina matriser och hur långt jag bedömt dem att nå. Eleverna själva kan också göra en självbedömning där, men som sagt är det lite krångligt för mina små elever så vi jobbar istället med våra målböcker där vi har moln som eleverna målar helt om de tycker att målet i sig är lätt eller i olika delar, oftast i tredjedelar beroende på hur långt de tycker sig kommit. Jag använder matirisen som stöd och visar med dokumentkameran vilket mål jag pratar om och eleverna målar hur långt de tycker de kommit. Här är ett färgglatt exempel. Där han tycker att han glömmer att använda mellanrum när han skriver vilket gör att det blir svårt att läsa så då fyller han inte i det helt. Ligger till grund för hur vi jobbar vidare i undervisningen. Tex har vi nu gjort planscher även för two stars and a wish för att många tyckte att det var svårt att komma på bra saker och önskningar till kompisarna.
- Men för att kunna vara aktiva i sitt eget lärande så måste eleverna varje dag påminnas om att vi jobbar mot mål. Då jobbar jag med PP-vägg som jag kallar det.
- Allt mitt arbete utgår ifrån de pedagogiska planeringarna. I arbetet för att förtydliga skolarbetet för eleverna så jobbar jag med något som jag kallar för PP-vägg. Utgår från alignmentmallen för att skapa mina PP:er. PP-väggen är för att göra eleverna medvetna om vad vi jobbar mot. Det är inte något jag har hittat på att vi ska göra. Tydliggöra målen och visa varför vi jobbar med olika saker i skolan. Men även för att skapa motivation då eleverna får vara med och bestämma hur vi ska jobba och hur de ska visa sina kunskaper!! När vi sedan ska jobba med att skriva faktatexter plockar vi fram målet på tavlan och påminner om vart det är vi ska. Så småningom är målet att alla ska kunna skriva faktatext helt själva. Men vi kanske också plockar fram målet att skriva läsligt. När lektionen eller dagen är slut sätter vi tillbaka målen på PP-väggen och funderar på om vi kommit närmare målet eller målen.
- Så här jobbar vi fram en PP-vägg från början. Den här är om läsförståelse. Alignmentmall!!! Finns på bloggen. Jag har skrivit en inledning kring PP:n. Varför ska vi jobba med det här området?? Jag utgår från kunskapskraven och formulerar konkretiserade mål som eleverna lättare ska förstå. Vad är det vi ska lära oss står det? Här funderade vi också på begreppet läsförståelse. Vad betyder det?? Vi jobbar med detektiven och tänker att vi kanske kan dela upp ordet? Så funderar vi också på när man behöver förstå vad man läser. Eleverna får med elevinflytande vara med och bestämma hur vi ska nå målen. Vad kan vi jobba med i skolan för att lära oss de här målen på ett roligt och motiverande sätt? Barnen har massor med förslag. Så är de också med och tycker till om hur de tycker att de kan visa sina kunskaper för mig. Hur ska jag veta vad de kan så jag kan bedöma dem på ett bra sätt? Så här blir slutresultatet! Plocka fram mål på tavlan beroende på vad vi ska jobba mot! Plocka tillbaka som avslutning på lektionen. Kom vi närmare? Läsfixarna
- För att tydliggöra vad vi för eleverna att vi bedömer kunskapskraven via förmågorna. Vilka är de och vad betyder dem så jobbar jag med bilder. Eftersom jag vill att eleverna ska kunna tycka till kring vilken förmåga som är deras starkaste resp den de behöver träna lite mer på till utvecklingssamtalet är den här delen av undervisningen jätteviktig. De kan koppla speciella situationer till olika förmågor och kan då tänka hur lätt eller svårt det är för dem.
- Oerhört viktigt att de vet vad det är och vad det innebär för dem. Därför har vi en förmågevägg. Jag har valt att använda djuren just för att förtydliga. Vid noshörningen som hos mig innebär den begreppsliga förmågan finns vår begreppsvägg. Fylls hela tiden på. Nya begrepp vid genomgångar blir ny lapp på begreppsväggen. Hur var det man skulle tänka?
- För att förmågorna verkligen är det som vi bedömer så är jag noga med att de ska finnas med i matriserna. Och då också i målboken såklart. Här handlar det mycket om att resonera, Analys förmågan och att beskriva farliga trafikplatser i Hultsfred. Den kommunikativa förmågan. Här bedömer jag hur eleven kan resonera då måste jag också undervisa i hur man resonerar. Jag vill också att eleverna ska förklara för varandra men då måste jag undervisa i hur man förklarar. Det kan man läsa mer om på min blogg.
- Jag vill att eleverna ska kunna resonera som syntes i molnet på förra bilden och så måste jag undervisa i att resonera. Jag vill också att eleverna ska kunna förklara och då måste jag undervisa i det! Hur resonerar man? Hur förklarar man? Här har eleverna fått förklara för varandra hur man gör när man ställer upp. I den här undervisningssituationen har eleverna fått resonera kring vårt besök på kommunhuset. Jag kan inte ta förgivet att eleverna vet hur de ska göra om jag inte har undervisat i det.
- Varje dag i undervisningen använder jag mina förmågebilder som sitter lätttillgängligt framme vid tavlan. Vi kopplar dem till det arbete vi gör och till målen vi jobbar mot.
- Så här kan det se ut i vardagen. Ord och begrepp, mål och förmågor! Då använder jag mina tavelbilder av förmågorna. De kan jag lätt plocka fram och koppla ihop med det vi gör och de förmågor vi tränar just precis nu. Det gör att eleverna vet vad förmågorna innebär på ett naturligare sätt. Inte bara svåra ord som jag inte riktigt vet vad de betyder. De kopplas hela tiden till det konkreta jobbet vi gör. Läsfixarna. Detektiven för att förstå ord och begrepp som vi inte kan. Just lektionen som bilden är tagen ifrån jobbar vi med Kommunikativa förmågan, Den begreppsliga förmågan och analysförmågan. Det gör att eleverna lättare sedan kan göra en självbedömning i vilken förmåga som är deras starkaste och vilken de behöver jobba mer med. Analysförmågan jobbar vi mycket med i samband med veckans ord och glosor t.ex. Se likheter och skillnader som en strategi för att komma ihåg – studieteknik. Läs mer på bloggen.
- Så åter till dagens mål. Nu sätter vi tillbaka dem på PP-väggen!! Låtsas vi precis som jag jobba med barnen. Har vi kommit närmare målen?? Jag har försökt visa hur jag jobbar med stöttning och tankestrukturer genom att visa mitt arbete med 4-rutan, genrepedagogik och mallar Jag har också försökt visa hur jag försöker jobba för att eleverna ska vara aktiva i sitt eget lärande genom matriser, målbok, PP-vägg och förmågebilder. Hoppas att ni känner att vi har nått målen…
- Tack för mig! På min blogg kan ni läsa mer om progressionen i arbetet. Om Studieteknik vilket jag tycker är superviktigt att vi lär ut i skolan. Om att undervisa i allt som jag ska bedöma i… så som resonera och förklara. Alignmentmallar och arbete kring pedagogiska planeringar.