Beskrivning av resurser och näringar. Gäller främst för de nordiska länderna.

2. Sådant ssoomm mmäännnniisskkaann nnyyttttjjaarr oocchh hhaarr
nnyyttttaa aavv..
NNaattuurrrreessuurrsseerr äärr ssååddaanntt vvii bbrruukkaarr eelllleerr
fföörrbbrruukkaarr ffrråånn nnaattuurreenn..
SSkkooggeenn,, hhaavveett oocchh mmaarrkkeenn..

3. SSååddaanntt ssoomm mmäännnniisskkaann ggöörr fföörr aatttt
öövveerrlleevvaa..
BBaassnnäärriinnggaarrnnaa ii NNoorrddeenn hhaarr eennlliiggtt
ttrraaddiittiioonn vvaarriitt jjoorrddbbrruukkeett,, sskkooggeenn oocchh
ffiisskkeett..

4. Ändliga resurser är t.ex.
1. Olja, gas och kol
2. Malmer, sten och sand
3. Metaller
Ändliga resurser är sådant som vi människor inte kan återskapa inom en
överskådlig tid. När t.ex. oljan är slut så kan vi inte göra ny.

5. Luft, vatten och mark går att nyttja samtidigt som vi
kan förnya det som finns där.
De naturliga kretsloppen är resurser som inte tar
slut. Kallas också för hållbara resurser.
Solens energi är näst intill oändlig…

6. Luften är livsviktig för oss.
Syret (21%) måste vi ha för att överleva.
Luften har inga gränser, den rör sig fritt över hela
jorden.
Luftföroreningar är alltså ett hot mot oss alla.
Atmosfären är dessutom ett skydd mot solens strålar
och att vi får en temperatur och ett klimat som är
beboeligt.

7. Vattnet finns i många olika former.
Havet har varit viktigt för människan.
Handelsvägar, fiske, mineraler.
Sötvatten i vattendrag och sjöar ger
oss även dricksvatten och
möjlighet till att tvätta och laga
mat.
Vattnet är också gränslöst och
påverkas av oss alla.

8. Marken föder oss och ger oss möjlighet att bygga och
utveckla samhället.
Skogen ger oss bl.a. skydd och byggmaterial.
Jorden ger oss möjlighet att odla
Växterna, solfångarna som via fotosyntesen ger oss vårt
livsviktiga syre.

9. För att allt människan gör ska fungera så behövs energi.
Människan behöver energi för att kunna leva.
Samhällets alla funktioner behöver energi för att
fungera.

10. •VVaatttteennkkrraafftt
•OOlljjaa
•GGaass
•KKäärrnnkkrraafftt
•BBiioobbrräännssllee
•VViinndd
•JJoorrddvväärrmmee
•SSoolleenn

11. •Jordbruk
•Skogsbruk
•Fiske
Tre basnäringar som bidragit till rikedomarna i Norden
…men det har tillkommit fler…

12. Beroende av klimatet
Både för- och nackdelar. Svårare att odla i
kallare klimat men skadeinsekter och
sjukdomar har svårt att överleva frostperioden i
kalla Norden.
Förändring över tid
Från många småbruk till ett fåtal storjordbruk
som producerar mycket.
Teknikintensivt
Jordbruket i Norden bedrivs med mycket teknik
och maskiner. Gödsel och ogräsbekämpning
används också.
Växt- och köttproduktion
Beroende av klimatet så sker mer växtodling i
t.ex. södra Sverige än i norra där man odlar
foderväxter till djurhållningen.

13. 1. Danmark
Nordens främsta jordbruksland med en stor andel
uppodlad mark. En liten del av danskarna jobbar
numera i jordbruket (mekanisering).
Storproducenter av fläskkött.
2. Finland
Mindre jordbruk men fler jordbrukare än i övriga
Norden. Ofta jordbruk i kombination med skogsbruk.
3. Norge
Det norska klimatet gynnar inte jordbruk. Lantbruket
är oftare en bisyssla till fisket. Marken används oftare
till bete (säterdrift). Jordbruket kan inte försörja den
norska befolkningen
– kräver import av jordbruksvaror.
4. Island
Ytterst liten areal uppodlad mark på Island. Klimatets
växlingar gör det svårt att odla. Djurfoder odlas mest –
för mjölkproduktion och fårskötsel.

14. Förnyelsebar resurs över ett
sekel (100 år)
Skogsbruket i Sverige har under de senaste
århundradena varit uthålligt, där nyplantering
sker när skog avverkats.
Hela Sverige är skog
Sverige är täckt av skog. I söder växer
lövskog samt att det i mellan- och norra Sverige
växer barrskog.
Naturresurs
Sverige tillsammans med Finland är känt som
”Europas vedbod”. Andelen avverkningsbar
skog växer då mer skog planteras än vad som
avverkas.

15. Hälften av alla Europas barrskogar
finns i Norden
Skog i Norden
Goda jordar för skogsbruk i Sverige och Finland,
jordbruket trivs inte lika bra.
Sverige och Finland har stora exportinkomster från
skogen och dess träprodukter (ex. massa och
pappersvaror)

16. Lång kuststräcka
De nordiska länderna har långa kuststräckor och har
en lång tradition av fiske. Främst fiskar vi i Nord- och
Östersjön samt Nordatlanten.
Främst i världen
Norge, Danmark och Island hör till de 15 främsta
fiskenationerna i världen och har stor del av sina
inkomster från fisket. Island är mest beroende av
fiskenäringen.
Sill och torsk
Sillen och senare även torsk, har varit de främsta
fiskesorterna inom det nordiska fisket
Moderna fiskeredskap
Fisket idag är högteknologiskt och effektivt. Allt
större fångster tas upp men samtidigt ökar risken för
utfiskning och att fisken ”tar slut”…

17. Malmfyndigheter
Bergrunden i bl.a. Sverige är rik på mineraler. Malmen
som bryts innehåller t.ex. järn, koppar, bly, zink, guld
och silver.
LKAB
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag. Drivs av
svenska staten och förädlar främst järnmalm till olika
stålprodukter. Dessa exporteras till hela världen.
Svenskt stål
Säljer på hög kvalité och att det kan fås i många olika
varianter.

18. •RRååvvaarroorr
•MMaasskkiinneerr
•AArrbbeettsskkrraafftt
•EEnneerrggii
•IInnvveesstteerriinnggaarr
•BBaassiinndduussttrrii
•FFöörrääddlliinnggssiinndduussttrrii
•NNäärraa rrååvvaarroorr eelllleerr
kkoonnssuummeenntt??

19. •Den Nordiska industrin har vuxit ssiigg ssttaarrkk oocchh ggååtttt
ffrråånn rrååvvaarruupprroodduukkttiioonn ttiillll fföörrääddllaaddee vvaarroorr
((ttiillllvveerrkknniinnggssiinndduussttrrii))..
•IInndduussttrriinn ssyysssseellssäätttteerr fflleesstt mmäännnniisskkoorr ii ddee nnoorrddiisskkaa
lläännddeerrnnaa mmeenn äärr ppåå nneeddggåånngg
•IIssttäälllleett vvääxxeerr sseerrvviiccee-- oocchh ttjjäännsstteesseekkttoorrnn ddäärr vvii
hhaannddllaarr mmeedd aakkttiivviitteetteerr oocchh kkuunnsskkaapp iissttäälllleett fföörr vvaarroorr..

20. Din kunskap blir allt
viktigare!
Den viktigaste resursen av
dem alla…