Presentation på Klimatkommunernas årsmöte 2011. Verktyget REAP (Resources and Energy Analysis Programme) är framtaget för att hjälpa organisationer räkna på och åskådliggöra sin förbrukning av energi och resurser. Med REAP kan man också undersöka vilka scenarier olika klimat- och miljörelaterade beslut kan tänkas leda till.

1. Klimatkommunernas årsmöte 2011:
Kommunalt klimatarbete i praktiken
– vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare?
Studera miljöpåverkan från
konsumtion med REAP
Katarina Axelsson, Stockholm Environment Institute
14 april, 2011
katarina.axelsson@sei.se

2. Stockholm Environment Institute - SEI
• Oberoende forskningsinstitut med 7
kontor (Sverige, USA, England (2),
Estland, Tanzania, Thailand)
• Arbetar med frågor om uthållig
utveckling och miljö på lokal,
regional och global nivå sedan 1989
• Målsättning:
“To bring about change for
sustainable development by
bridging science and policy”
http://sei-international.org/

3. Fyra forskningsområden
 Managing environmental systems
 Reducing climate risks
 Transforming governance
 Rethinking development
Alternatives for a sustainable future,
from the planetary scale down to local,
• on-the-ground solutions.
- Sustainable consumption and
production sub-group

4. Översikt - Studera miljöpåverkan från
konsumtion med REAP
1. Uthållig konsumtion och produktion
2. Vad är REAP och hur kan det användas?
3. Metoder och data
4. Exempel på tillämpning
5. Diskussion

5. Uthållig produktion
Tillgångssidan Tillgånssidan
– Direkta utsläpp – Direkt resursanvändning
• Minska de direkta utsläppen • Minska resursanvändningen vid
vid källan tillverkningen, resurseffektivisering

6. Allt vi konsumerar är inte
producerat i Sverige…
Världens leksaks-
konsumtion
Världens leksaks-
produktion

7. Uthållig konsumtion?
Ta ansvar för den påverkan vår konsumtion
har på vår miljö oavsett var produkterna och
tjänsterna har producerats.
Utsläpp och resursanvändning är inbäddade i de produkter vi
konsumerar.

8. Generationsmålet i miljömålssystemet
• ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
nästa generation lämna över ett samhälle där de
stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade
miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
• ”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster
orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.”
Vad vet vi om vår konsumtion?
Hur mäter vi effekterna av vår konsumtion?

9. REAP
Resources and
Energy Analysis Programme
Ett planerings- och scenarioverktyg för att
mäta, uppmärksamma och minska
det globala fotavtrycket på nationell,
regional och lokal nivå
katarina.axelsson@sei.se

10. REAP UK
Färdigt 2006 – Används idag över hela UK
REAP Sweden 1.0
Finansiering från WWF
Färdigt april 2011
EUREAPA
Arbete pågår för att ta fram REAP för EU27 + 16
katarina.axelsson@sei.se

11. Påverkan från konsumtion i form av
 Direkta utsläpp
Transporter
Uppvärmning
 Indirekta utsläpp
Konsumtion av varor och tjänster
(Mat, kläder, möbler, hälsa, rekreation
och kultur, frisör m.m.)

12. Vad kan REAP göra?
Mäta fotavtryck
Databas med konsumtionsbaserade miljöindikatorer:
- Ekologiskt fotavtryck; Koldioxidfotavtryck; Växthusgasfotavtryck
Planeringsverktyg
- Scenarier om framtida fotavtryck
- Identifiera och jämföra fokusområden
På olika nivåer
Nationellt; regionalt och lokalt (kommun)
Per konsumtionskategori
Övergripande (boende, mat, transport m.m.)
COIOP kategorier

14. Vad kan REAP användas till?
1. Uppskatta utsläppen från konsumtion inom ett givet område;
2. Identifiera prioriterade konsumtionskategorier;
3. Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i
klimatfrågan;
4. Jämföra med andra kommuner och regioner;
5. Värdefullt verktyg i arbetet med att uppnå uthålliga konsumtions- och
produktionsmönster och för att etablera mer uthålliga livsstilar;
6. Intressant utgångspunkt och kompletterande information till det vi
redan har
PLUS…

15. Studera möjlig påverkan från politiska beslut
med hjälp av scenarier i REAP
Vilken effekt har olika politiska beslut på vårt fotavtryck?
REAP kan användas för att testa antaganden och svara på
frågan“Vad händer om” man ändrar olika parametrar som påverkar
utsläpp från vår konsumtion i ett område
Scenarier för följande områden:
– Transporter
– Mat
– Konsumtionsvaror (kläder, kapitalvaror, tjänster m.m.)
– Energikonsumtion
– Demografi

16. Scenarier – några användningsområden
• Bredda perspektiven och de alternativ som
diskuteras
• Skapa en gemensam förståelse för problemen
• Undersöka och utvärdera olika angreppssätt
• Skapa debatt
• Identifiera de mest lämpliga angreppssätten och
ta beslut
• Förtydliga och kommunicera komplex information
och tekniska analyser

18. Metoder och data bakom REAP

19. Vilken data är inkluderad?
Nationella Utsläpp från
utsläpp konsumtion
Traditionell statistik Konsumtionsbaserad statistik
• Alla direkta utsläpp inom Sverige oavsett • Alla utsläpp av de produkter och tjänster
varför som konsumeras i Sverige
• Inkluderar alltså även utsläpp som •Inkluderar även utsläpp som genererats av
genererats av produkter som produkter som importerats.
exporterats. • Exkluderar utsläpp från produkter som
exporterats.
Båda metoderna inkluderar
direkta utsläpp från uppvärmning
av våra bostäder och våra
transporter Karta från Sverigeguiden.com

20. Miljöpåverkan från konsumtion – Indikatorer från
hela kedjan
Återförsäljare
Biltillverkning Bilen Bilen säljs Bilen
transporteras används
Inkluderar även det AVFALL som genereras i varje led
Indirekta utsläpp Direkta utsläpp

21. REAP är en vidareutvecklad input-
output metod:
En miljödimension: direkta utsläpp från industrier från våra
miljöräkenskaper
En import dimension: en förståelse för andelen importerade
produkter och de utsläpp som de genererar (4 regioner)
En hushållsdimension: en mer detaljerad beskrivning av
slutanvändningen/hushållens konsumtion med hjälp av:
1. Regionala och lokala data
2. Geografisk demografi

22. Input: requirements
Utvecklad of industry,
purchasers view
Breakdown of final
demand into
input – output household
consumption
Industries
metodik 1 ... n 1
categories
... l
1 Intermediate flows between industries (n x n) Final demand Total
... categories output
(n x l)
Products
Government
Households
Capital Investment
Output: Exports
sellers
view,
products
n
that are
sold to 1 Value added (k x n) Legend
other n – no. of industries
industries k – no. of value added categories
k l – no. of final demand categories
r – no. of carbon emissions
Total input
E.g. Kt of CO2 from that
industry. Emissions Environmental Extension (r)
intensity = Kt CO2 per unit
of input

23. Datan delas upp mellan
socio-ekonomiska grupper
Geografiskt
Utsläpp område
från
konsumtion

24. Mosaic konsumentprofiler
Procent
Grupper Sverige Norge Storbritannien
A. Sophisticated Singles 4,34 6,43 6,61
B. Bourgeois Prosperity 18,61 7,95 21,58
C. Career and Family 7,13 15,33 9,73
D. Comfortable Retirement 2,54 5,75 3,54
E. Routine Service Workers 11,40 8,23 11,35
F. Hard Working Blue Collar 5,59 14,43 4,68
G. Metropolitan Strugglers 26,02 5,73 15,97
H. Low Income Elders 10,25 9,09 4,39
I. Post Industrial Survivors 2,89 17,16 16,84
J. Rural Inheritance 11,22 8,26 5,32

25. Datakällor
• GTAP database (Global Trade Analysis Project)
• International Energy Agency data
• Nationella miljöräkenskaper (Eurostat, SCB, China,
Australia, Kanada, USA, Japan)
• SCB:
 data om hushållens konsumtion
 regional och lokal energistatistik
• Experian:
 MOSAIC globala data
• Statistik från bilprovningen

26. Svenska utsläppsfakta 2004
Nationella GHG-utsläpp: 7,7 t/capita
GHG-fotavtryck: 13,21 t/capita
Sveriges ekologiska fotavtryck: 5,88 gha/capita
7
Ekologiska 6
fotavtrycket 5
för 7 klimat- 4
kommuner: 6,34 6,54
6,17
3 5,88
5,5 5,35
5,1
2
Källa: REAP och
1
Global Footprint
Network (2010) 0
Malmö Olofström Sollentuna Säffle Uppsala Växjö Åmål

27. En titt på Skåne: koldioxidutsläpp från
hushållens konsumtion
Kommunikati Övr (försäkr,
Mat; 21% smycken,
on; 2%
frisör); 3% Bostäder
Möbler och energi & el;
utrustning; 23%
7%
Hälsa och
Kläder och utbildning ;
skor; 5% Transport; 3%
Rekreation 25%
Alkohol och
tobak ; 1% och kultur;
10%

28. Exempel på REAP-tillämpning
• Leeds Scenarier för att
minska CO2-
fotavtrycket inom
boendesektorn
• Ashford Analys av det
ekologiska
fotavtrycket
• Skottland Identifiera den bästa
dieten

29. Studie över bostadssektorns CO2 fotavtryck
i Leedsregionen (UK, 2008)
Befolkning: 2,7 miljoner (2007)
Förväntad tillväxt: 13% fram till 2030
Planerad nybyggnation: 263,000 bostäder
fram till 2026
Utgångspunkt: Bostadssektorn i Leeds
behöver minska CO2 utsläppen med 38 MT
CO2e till år 2026 för att komma på rätt spår
och ha möjlighet att uppnå -80% till 2050.
Projektet undersökte vilka policy-åtgärder
som skulle behövas för att nå denna
minskning
Kostnadsberäkningar ingick inte i uppdraget

30. Alternativa scenarier
1. Renovera det befintliga
bostadsbeståndet
2. Bygga nya energisnåla hus
3. Beteendeförändringar
4. Tekniker för
energibesparing

31. Scenario 1. Renovera
53,2% av den minskning som behövs

32. Scenario 2. Bygga nya hus
9% av den minskning som behövs

33. Scenario 3. Beteendeförändringar
22% av den minskning som behövs

34. Scenario 4. Tekniker för energibesparing (LZC)
12,4% av den minskning som behövs

35. Ytterligare åtgärder
• Scenario 5: Ytterligare isolering (av väggar)
• 5,000 per år mellan 2010 och 2026
• 3,4 % av 38 mt (den fastställda minskningen)
• Scenario 6: Ytterligare LZC tekniker
• ytterligare 10,000 per år mellan 2010 och 2026
• 3,4 % av 38 mt (den fastställda minskningen)
• Scenario 7: Riva och bygga nytt
• 3,000 hem per år
• 3,4 % av 38 mt (den fastställda minskningen)
•

36. Slutsatser - Leedsprojektet
Renovera det befintliga
bostadsbeståndet (53,2%)
Bygga nya energisnåla hus
(9%)
Beteendeförändringar (22%)
Tekniker för energibesparing
(12,4)
Ombyggnation eller
ytterligare isolering/LZC
teknologier (3,4%)

37. Ashford - Analys av det ekologiska
fotavtrycket (2008)
• Analysera
miljökonsekvenserna av
Ashford’s tillväxt
• Analysera hur fotavtrycket
kan minskas
• Två scenarier: “Business
as planned” & nya
åtgärder

38. Ashford - Ekologiska fotavtryck
Utgångspunkt:
• Ekologiska fotavtrycket = 5,99 gha/capita
• Detta behöver minska med -47% till 2031 för att vara på rätt
väg mot att nå -80% till 2050.
Slutsatser:
• “Business as planned” - 17%
• Nya policyåtgärder inom sektorerna boende, resor, mat och
shopping ytterligare – 30%
• T.ex. Energieffektivering; bilpooler; minskat matavfall;
lokalproducerad mat; återvinning och system för att hyra
utrustning (istället för att köpa) etc

39. Skottland - Identifiera den bästa dieten (2006)
Diet Fotavtryck Nettoförändr
(gha/cap)
100% Import 1.23 63%
Nuvarande genomsnitt 0.75 Baseline
Standarddiet 0.64 -15%
100% Organisk diet 0.63 -16%
100% Lokalt prod. diet 0.53 -29%
100% Vegetarisk diet 0.50 -34%
Bästa dieten (hälso, 0.46 -39%
organisk, vegetarisk, lokal)

40. Tack!

41. Kommunalt klimatarbete i praktiken – vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare
Diskussion: Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha för ert
”klimatarbete i praktiken”
1. Diskuteras konsumtionsmål i era kommuner idag?
2. Tror ni att era kommuner är redo att agera föregångare och inkludera
konsumtionsmål i ert arbete (t.ex. i er upphandling och utvärdera alla
varor och tjänster från deras ekologiska fotavtryck)?
3. Om inte, vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behöva för att göra det?
4. Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest användbara och
varför?
5. Vilka områden och sakfrågor behöver ni som klimatkommuner arbeta
vidare med – var ligger de största utmaningarna?

42. REAP - Kostnad för kommunen
1. Licens
Avgiftsfri. Kostnad i framtiden när infrastrukturen fullt utbyggd.
2. Grundkurs REAP
1 dag: 3,500 kr/person (minst 10 max 15)
3. Fortsättningskurs REAP 1 dag
1 dag: 5,000 kr/person (minst 10 max 15)
4. Datasupport och nätverk
10 timmar samt deltagande i nätverk:
15,000 kr/kommun (5000 kr i rabatt till de 5 första)