Susanne Mogstads presentation.

1. Professionellt bemötande
Kommunikation och samspel med personer som
har Aspergers syndrom och AD/HD, NPF ur ett
transkulturellt perspektiv samt PTSD
Susanne Mogstad
Iris Hadar AB

2. PTSD och stress hos barn
Posttraumatiskt stressyndrom, som förkortas PTSD efter engelskans
posttraumatic stress disorder, är en form av ångestsyndrom.
•Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn och unga kan orsakas
av traumatiska händelser som barnet eller den unge inte klarar av att
ta sig igenom utan att drabbas av psykiska symtom.
•Barnets upplevelse är också beroende av föräldrarnas och
omgivningens möjlighet att ge psykisk, fysisk och social trygghet. För
barn i kris är det ganska vanligt att även föräldrarnas förmåga att
skydda barnet är begränsad, vilket kan medföra en förlust av den
trygghet som utgör grunden i barnets tillvaro.

3. PTSD fortsättning….
Man brukar beskriva tre grupper av symtom vid posttraumatiskt
stressyndrom:
•
Återupplevande. Typiskt för PTSD är att barnet återupplever den
traumatiska händelsen om och om igen, ofta när det försöker somna.
Det är inte ovanligt att barn upprepar ett visst beteende i lek,
teckningar och tal.
•
Undvikande. Barnet betraktar de hemska händelserna utifrån ett
sakligt och oberört perspektiv, vilket kan tolkas som tecken på att
barnet inte har blivit påverkat. Barn med PTSD verkar ofta håglösa,
likgiltiga och vill inte längre leka med sina kamrater.
•
Överdriven vaksamhet. Motvilja att gå till skolan,
sömnsvårigheter, retlighet och mörkerrädsla är vanligt.

4. Stöd och hjälp för barn med PTSD
Stödet och hjälpen som t ex bibliotekspersonal syftar till att lära barnet
att kontrollera stressreaktioner och att skapa trygga sociala
relationer samt öka den sociala kompetensen. Detta igenom t ex:
•
lek eller genom att låta barnet/barnen rita, skriva och måla.
För att vuxna som befinner sig i barnen närhet ska kunna ge
dessa barn det professionella bemötandet de är i behov av krävs
kunskap och kännedom om deras kultur och problematik som
hänger samman med de eventuella traumatiska händelser de
upplevt.
Sådan bemötande och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö
som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet"

5. Definitioner
PTSD är en psykisk störning som föregåtts av ett psykiskt trauma där
krisreaktionen inte gått tillbaka på ett naturligt sätt.
Psykiskt trauma innebär ett inflöde av stimuli som är så starkt att
kroppens funktioner och försvarsmekanismer inte förmår att
bemästra det. Traumat kan exempelvis innebära upplevelser av krig,
död, hot, tortyr, våldtäkt och misshandel. Den drabbades reaktion
skall ha präglats av intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck.
Trygghet är av stor betydelse i bemötandet av barn med PTSD.
Nationalencyklopedin definierar ordet trygg som att inte känna oro
eller hot från händelser som utgör en del av människans omgivning.

6. Definitioner
Individ
Alla flyktingar har tvingats bryta upp från sitt hem och sin invanda
miljö och måste i det nya landet försöka skapa sig en ny tillvaro. Att
sörja det man förlorat och kraven på förändring för att anpassa sig
till den nya tillvaron, betecknas ofta som invandringskris. Många
flyktingar bär med sig svåra minnen från krig och politisk förföljelse
som färgar den första tiden i det nya landet. Denna traumatiska
stress har en stor betydelse för hur flyktingbarnen och deras
föräldrar mår under de första åren i Sverige. Hos barnen leder den
inte sällan till symptom som sömnstörningar, fobiska rädslor,
koncentrationssvårigheter och nedstämdhet.

7. Definitioner
Relationer
Flyktingfamiljen har vanligen lämnat sitt sociala nätverk i det land man
flytt från, och har därför ofta extremt svaga sociala nätverk under
den första tiden i det nya landet. Nätverket behöver inte
nödvändigtvis vara tunt i antal människor räknat, men är ofta tunt på
människor som kan erbjuda ett känslomässigt stöd eller hjälpa en att
lösa praktiska problem i det nya landet. Det svaga sociala nätverket
gör att den egna familjens förmåga att förmedla socialt stöd blir än
viktigare än vanligt. För barnen kan föräldrarnas betydelse som stöd
under den första tiden i det nya landet knappast överdrivas av detta.

8. Definitioner fortsätter…….
Dessvärre är det inte ovanligt att flyktingföräldrar har svårt att stödja
sina barn på grund av egna svårigheter att tackla posttraumatiska
symptom och flyktingsituationen, vilket gör att familjelivet gnisslar.
Kontext
Många föräldrar saknar också daglig sysselsättning utanför hemmet.
Barn har rätt till förskola och skola, men hamnar ibland i situationer
där dessa rättigheter inte kan förverkligas. Sammantaget leder detta
till att såväl de vuxna som barnen ofta lever i en händelsefattig
vardag utan struktur. Föräldrar som barnen försöker att bemästra
symtom på psykisk ohälsa på egen hand och försöker skapa en
kulturspecifik ram.

9. Barns utveckling och PTSD
Förskoleåldern
Förskolebarn är särskilt sårbara vid allvarlig fara. I denna ålder är barn
egocentriska och tror att de själva och det som kretsar runt dem är
medelpunkten i universum. Denna världsbild kan göra att barn som
utsatts för traumatiska händelser tror att allt är deras fel. Barn i
denna ålder har dålig inlevelseförmåga och förstår kanske inte
föräldrarnas reaktioner på extrema händelser utan tror det hänger
samman med något de själva gjort. Små barn som upplever en
traumatisk händelse har färre erfarenheter, vilket gör det svårare för
dem att tolka en situation eller en händelse. Då de utsatts för fara
kan de inte ens i fantasin förstå hur de ska klara sig ur den hotfulla
situationen. Att förskolebarnen är beroende av sina föräldrar gör
dem känsliga för föräldrarnas reaktioner. Speciellt för
förskolebarnet är också att de leker lekar med traumatiska teman.

10. Barns utveckling och PTSD fortsättning…..
Skolbarn
Skolbarn är inte hjälplösa på samma sätt som de mindre barnen då de
konfronteras med traumatiska händelser. Barn i skolåldern har en
ökad förståelse för vad som händer och har hänt i en specifik
situation.
De har förmåga att i sin fantasi fundera ut handlingsplaner, ofta handlar
det om hur de ska agera om krissituation uppstår igen och om
hämnd. Efter en traumatisk upplevelse väljer barn ofta att inte tänka
på sina känslor och minnen från händelsen genom att sysselsätta sig
med något annat. De funderar kring vem som bär ansvaret och på
eventuella orättvisor. Barn i skolåldern har fler PTSD- symtom än
mindre barn och lider på liknande sätt som vuxna av påträngande
minnen som de försöker förtränga.

11. Stödjande miljöer och dess betydelse
Att skapa landningsbanor inom skola och förskola är troligen den allra
viktigaste förebyggande insatsen för nyanlända flyktingbarn.
Sådana landningsbanor kan fungera som stödjande miljöer om den
personal som möter barnen får extra tid för arbetet med just dessa
barn och lämplig utbildning. Förskoleverksamhet där
traumatiserade barn kan få en struktur på sin vardag och tillgång till
vikarierande vuxna när föräldrarna sviktar har en nyckelroll för de
små barnen. Introduktionsklasser med begränsat elevantal kan ha
en liknande stödjande funktion för de äldre barnen. Personal i de
stödjande miljöerna har en viktig funktion även i arbetet med
flyktingföräldrarna, men det kräver extra tidsutrymme och tolkstöd
för att kunna arbeta över kultur och språkbarriärer.

12. Att klara/hantera svårigheterna
I dag är Coping en av flera faktorer som används för att förstå de
mekanismer som leder till att vissa individer inte utvecklar PTSD
medan andra gör det.
•Coping är en process
•Coping måste betraktas i sitt aktuella sammanhang
•Coping är en del av processen men säger inget om resultatet

13. Fortsättning…
Resiliance är komplext, men förenklat handlar det om anpassning
till en svår situation där faktorer som:
•
•
Socialt stöd, kommunikations förmåga, positiva känslor,
uppskattning
Självtillit innebär känslan av kontroll, självförtroende, positiv
förebild, känslan av mening/sammanhang (KASAM),
emotionell flexibilitet, kognitivförmåga och
problemlösningsförmåga.

14. En berättelse, ett barn
Sayeh fick ett gott råd: ”Skriv, så slipper du gå till psykolog”. För Sayeh
blev skrivandet till en läkande process. Det hjälpte henne att bearbeta
sina upplevelser, i dikt efter dikt. Hon betonar hur mycket språket
betyder för barn och ungdomar, särskilt de som kommer från ett annat
land. Sayeh önskar att fler flyktingbarn fick samma chans som hon.
Alla behöver inte åka på skrivläger, men i skolorna kan mycket göras
för att uppmuntra elevernas förmåga att uttrycka sig. Lärarna har ett
stort ansvar enligt Sayeh som tror att det rentav kan vara farligt för
barn att inte läsa. Språket är intimt förknippat med utvecklingen. Sayeh
är övertygad om att kunskaper i hemspråket är en förutsättning för att
erövra svenskan, vilket i sin tur är nyckeln till en egen identitet och ett
gott självförtroende, liksom till samhället och framtiden.

15. ”Ett vanligt liv”
- Arbete, skola och fritid (vardagsaktiviteter) kan kännas
svåra att hantera och klara av.
- Människor runt omkring en kan upplevas som mera
irriterande än innan.
- Sämre tålamod.
- Livet blir allt mera komplext och många problem uppstår
samtidigt.
- Det vanliga är att alla individer strävar efter olika mål
samtidigt som man vill klara av sin vardag.
- När något inte blir som man har tänkt sig kan individen bli
upprörd. Människor reagerar olika på motgångar. Vissa
blir deprimerade, arga och misstänksamma.
- Det är först när känslorna inta kan kontroleras som man
börja tala om emotionella/känslomässiga eller psykiatriska

16. Emotionella symptom fortsättning……
- Emotionella symptom påverkar individens förmåga att
hantera vardagsaktiviteterna.
- Många upplever att de inte längre kan utföra aktiviteter
som de vanligtvis kan och klarar av. All tid och energi går
åt att hantera symptomen.
- Stresskänsliga individer kan känna sig ångestfyllda och
deprimerade och kan få stora sömnsvårigheter.
- För mycket stress inverkar negativt på
koncentrationsförmågan.
- För vissa individer kan långvarig stress till och med
framkalla symptom som hallucinationer.
- Vissa människor finner allternativa strategier för att
hantera stress, så som att lyssna på sin favorit musik m m.
- Vissa individen använder alkohol och narkotika för att
lindra symptom.

17. Missbruk
Missbruk
Lättstörd av
Lättstörd av
yttre stimuli
yttre stimuli
Glömmer
Glömmer
överensöverenskommelser
kommelser
Svarar innan
Svarar innan
frågan är ställd,
frågan är ställd,
svaret är inte alltid
svaret är inte alltid
igenomtänkt
igenomtänkt
Svårt att bibehålla
Svårt att bibehålla
uppmärksamheten
uppmärksamheten
→
→
Tvång
Tvång
Svårt att
Svårt att
organisera och
organisera och
planera uppgifter
planera uppgifter
och miljö
och miljö
Maria
Maria
AD/HD
AD/HD
Bipolär
Bipolär
sjukdom
sjukdom
Svårt att följa
Svårt att följa
instruktioner
instruktioner
Rastlös ––
Rastlös
svårt att sitta
svårt att sitta
still vid möten
still vid möten

18. Vill vara
Vill vara
förberedd
förberedd
Har svårt att
Har svårt att
skapa struktur
skapa struktur
och planera
och planera
Har svårt med sociala
Har svårt med sociala
samspelet
samspelet
Niklas
Niklas
Aspergers
Aspergers
syndrom
syndrom
Dyslexi
Dyslexi
Har svårt att filtrera
Har svårt att filtrera
och sortera intryck
och sortera intryck
Tvång
Tvång
Har svårt med
Har svårt med
kommunikation
kommunikation
→
→
Har svårt att
Har svårt att
se helhet och
se helhet och
sammanhang
sammanhang

19. Socialt samspel
•
Säg det du vill ha sagt och fråga exakt det du vill ha svar på
 ”läsa mellan raderna”, ironi
•
Icke verbal kommunikation, kopplad till den sociala kontexten
•
Rak och tydlig kommunikation
 Vad är rak kommunikation?
•
Inlärt beteende kopplad till den specifika kontexten
•
Tillrättavisa inte utan visa tillrätta
•
”Jag skulle gjort så här….”

20. Minne och organisationsförmåga
•
En person hittar inte sina saker:
-
Det kan bero på att individen har bristande minne för var
saker och ting har sin plats.
-
Bristande uppmärksamhet, svårigheten att söka systematiskt
och hitta/minnas vad man söker
-
Att tänka på flera saker samtidigt
-
- Dålig självbild som säger att man är hopplös på att hålla
ordning.
-
Svårt att göra val och det kan beror på att individen har svårt
att ta in och sortera information samt visualisera
konsekvenserna av sina val.
-
Svårt att komma vidare i aktiviteten (startmotorn saknas)

21. Kommunikation
•
Finns annan problematik som kan försvåra kommunikation?
ex dyslexi, ångest
•
Vilka kommunikationsmedel passar individen bäst?
Ex sms, mail, telefon
•
Konkret och tydlig information

22. Sammanfattning Maria
•
Ta reda på vad som kan störa Maria och reducera dessa
moment så mycket som möjligt
•
Du måste står för stukturen, både i miljö och i samtal
•
Kom överens om sätt för Maria att komma ihåg (sms,
mobillarm), påminnelser
•
Ge instruktioner som Maria klarar av att följa och ge feedback
om hon är på fel spår
•
Acceptera motorisk oro och hantera den
→

23. Sammanfattning Niklas
•
•
•
•
•
•
Säg det du vill ha sagt och använd ett konkret och tydligt
språk.
Fråga det du vill veta.
Tillrättavisa inte utan visa tillrätta.
Ta reda på hur Niklas behov av förberedelse ser ut.
Skapa struktur
o Stöd för att kunna överblicka en situation
o Självständigt arbete
Vilka faktorer i miljön är Niklas känslig för? Hur kan dessa
reduceras?

24. STÖD VID MÖTEN
1. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen utanför deras rum.
2. Möten i lugn och ostörd miljö.
3 . Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör.
4. Att ha en stödperson på möten, som förklarar för mig vad som
händer och berättar för andra om vilket stöd jag kan behöva.
5. Information i god tid om vad som ska hända. Det är jobbigt för mig
om det händer något oväntat.
6. Jag tycker inte om beröring, t.ex. klappar på axeln.
7. Jag vill inte småprata.
8. Jag tolkar språket bokstavligt. Säg därför inte sådant som ”Hoppa
över kaffet”, ”Stå på egna ben” eller ”Ta med dig
dörren när du
går.”

25. Användning av tolk/före samtalet
. Ta noga reda på vilket språk som behövs (eventuellt
dialekt).
-Ta reda på om individen har önskemål om tolkens kön
-Informera noga att även om individen inte upplever själv att
tolk behövs att det är av vikt att den som ska förmedla
information är säker på att individen har förstått.
-Anhöriga, vänner, personal och barn bör näst intill aldrig
användas som tolk.
-Ta reda på om individen är analfabet.
-Ta reda på om det finns skriftlig information på andra språk
än svenska på Arbetsförmedlingen.
-Det är viktigt att det finns ett rum (personalens kafferum) där
tolken kan sitta och vänta då kan man undvika att tolken och
individen börjar prata med varandra.

26. Före samtalet med tolk fortsättning…..
- Att tolken inte ska börja prata med individen innan och att
tolken ska erbjudas ett rum där han/hon kan vänta i visa
respekt för tolkens profession.

27. Under tolksamtalet
- Personalen ska ta god tid på sig. Samtal med tolk tar mer
tid i anspråk.
- Se till att ni får vara ostörda under hela samtalet.
- Sitt i rummet på ett sådant sätt att alla har ögon kontakt
med varandra så att ingen möbel hindrar mötet.
- Låt tolken presentera sig och beskriv syftet med mötet.
- Tolken skall klargöra att han/hon kommer att tolka
ENBART det som sägs i rummet och att han/hon har
tystnadsplikt.
- Tolken ska hållas opartisk och därför ska inte han/hon
frågas om råd.
- Ha ögonkontakt med den du talar till och tala i jag form
och ni form och aldrig till tolken.

28. Under tolksamtalet fortsätter…..
Glöm inte barnen, tala direkt till barnen och inte via
föräldrarna.
Visa respekt för den kultur och seder individen har med sig. I
Sverige är vi ovanligt jämnlika, men i andra länder förväntas
att läkaren har vit rock som står för kompetens och respekt. I
andra situationer då man möter tortyrskadade personer kan
den vita rocken återuppväcka trauman.
Man ska visa förståelse för att människor från andra länder är
vana att tala om att man är sjuk. Då blir man omhändertagen
i social mening även om medicinskt behandling inte står till
buds. I Sverige vill man veta hur man är sjuk. Då hjälper det i
mötet med myndigheter att ställa diagnos eller sätta in
åtgärder.

29. Under tolksamtalet fortsätter…..
- Ställ korta frågor och håll meningarna korta.
- Undvik dialektbetonade uttryck och onödiga facktermer.
- Att tolken slår upp ett speciellt ord kan vara tecken på
noggrannhet.
- Lyssna till individens tonläge, pauser när han/hon talar på
sitt språk även om man inte kan språket.
- Våga avbryta om du märker att något är fel i tolkningen.
Handläggare bär ansvaret att information förmedlas på rätt
sätt.
- Vid avslutandet av samtalet bör du ta reda på hur
individen uppfattade samtalet och om han/hon skulle
önska samma tolk vid ett annat tillfälle.

30. Efter tolksamtalet
- Man bör erbjuda tolken uppföljningssamtal efter varje tolk
tillfälle. Detta syftar inte för att diskutera individen utan att
gå igenom tolkprocessen och eventuellt identifiera
svårigheter under samtalets gång samt hur tolkningen kan
förbättras vid ett eventuellt framtida möte.
- Uppföljningssamtal är en rättighet och ingen tvång, men
tänk på att tolken inte ska gå ut samtidigt som individen.
Detta för att undvika att individen ber tolken om fortsatt råd
och hjälp, vilket kan försätta tolken i en svår situation.