2. Snustorra, neutrala vita viner!
Ò Krispiga, uppfriskande viner
utan överdrivna
smakexplosioner, brukar ha
toner av citrus och äpple.
Ò Alltid oekade och neutrala.
Terroir!
Ò Suveräna till skaldjur.
Ò Exempel: Oekad chablis,
muscadet från Loire, pinot grigio
från Italien.
3. Gröna, smakrika viner!
Ò Skarpa, pigga viner ofta med
smak av krusbär
Ò Mest typisk är nyazeeländsk
sauvignon blanc från
Marlborough.
Ò Mer aromatiska och mineralrika
viner i Frankrike: Sancerre och
Pouilly-Fumé. Även Bordeaux
har goda sauvignon blanc.
Ò Riesling från Tyskland och
Österrike.
4. Intensiva, vita viner med nötton !
Ò Torra men ändå saftiga vita
viner med någon nötton.
Ò Ofta lagrade på ek.
Ò Grundstilen är ekfatslagrad
Bourgogne på chardonnay men
görs även bra i USA, Australien
och Sydafrika.
Ò Oekad australiensisk semillon
och vita Rioja är också typiska
för den här stilen.
5. Mogna viner med smak av rostat bröd!
Ò Generösa aromer av tropiska
frukter, vanilj, rostat bröd och
knäck.
Ò Over the top, på gränsen till
vulgära
Ò Skapades i Australien och görs
uteslutande på chardonnay.
Görs numera i Sydamerika och
USA.
Ò Svennebanan!
6. Aromatiska viner!
Ò Parfymerade viner med exotiska
dofter, ofta blommiga.
Ò Mest typiska vinet:
gewurtztraminer från Alsace.
Ò Goda till kryddstark mat,
speciellt kinesiskt.
Ò Varning: älska eller hata!
Ò Även viognier från Rhône och
albarino från Spanien.
7. Godissaftiga roséviner!
Ò Somriga, lättdruckna viner med
tydlig jordgubbston.
Ò Gott till sallader och andra
grönsaksrätter
Ò Görs i hela världen.
Ò Undvik zinfandel från
Kalifornien (“blush”) och Rosé d’
Anjou från Loire
8. Matvänliga, örtiga roséviner!
Ò Nästan alltid från södra
Frankrike, Rhône (Tavel) eller
Provence
Ò Ofta smak av röda vinbär, örter,
körsbär och citrus.
Ò Gott till grillad fisk samt fågel.
Ò Druvor: grenache (bäst) och
cinsault
9. Saftiga, fruktiga viner!
Ò Föddes i nya världen
Ò Tydlig fruktighet med mjuka
tanniner, lättdruckna
Ò Funkar ofta bra till grillbufféer
Ò Servera lätt kylt för att ta bort
värsta syltigheten
Ò Exempel: chilensk merlot,
zinfandel från Kalifornien,
malbec från Argentina
10. Sidenmjuka, jordgubbsaktiga viner!
Ò Mjuka, parfyrmerade rödviner
med mild smak av jordgubbe,
hallon eller körsbär.
Ò Köp inte för billiga pinot noir!
Ò Mogna viner av denna typ får
aromer av tryffel, vilt och
murkna höstlöv. Svindyra.
Ò Exempel: Pinot noir från
bourgogne och USA, rött från
Rioja, Navarra och Côtes du
Rhône
11. Intensiva svartavinbärsliknande viner!
Ò Fylliga viner med strama
tanniner och en tydlig ton av
svarta vinbär.
Ò Görs på cabernet sauvignonoch
blandas ibland med merlot
Ò Ursprunget är Bordeaux men
görs över hela världen.
Fortfarande bäst. Nya världen
gör bäst billiga.
Ò Exempel: Bordeaux, USA, Chile
och Sydafrika
12. Kryddiga, fylliga viner!
Ò Täta, rika smaker av frukt och
bär, svartpeppar och choklad
Ò Goda på vintern eller till grillat
Ò Två typer: klassiska, stramare
peppriga från Rhônedalen eller
fylliga från Australien.
Ò Pinotage rökig alternativ druva
från Sydafrika.
13. Aptitretande, sötsura viner!
Ò Toner av körsbär, plommon och
med ett örtigt sting.
Ò Nästan alla kommer från Italien,
de bästa heter Barolo (och är
helt fantastiska)
Ò Alltid tillsammans med mat,
dock ej innan maten
Ò Druvor: sangiovese, barbera,
dolcetto
14. Mousserande vin utanför Champagne!
Ò Bästa görs i Australien,
Kalifornien och Nya Zeeland och
tillverkas på samma sätt som i
Champagne
Ò Även franska crémant från
Bourgogne är ok, likaså viss cava
från Penedes.
Ò Får ej ha för hög syra eller
smaka äppelkart.
15. Champagne!
Ò Anger standarden för
mousserande vin
Ò Ofta nötaktig brödig ton med
frisk äppel- och citrussmak.
Ò Bubblorna ska vara små och
pigga.
Ò Skräpchampagne >
Standardchampagne >
Årgångschampagne >
Prestigechampagne
16. Gyllene, söta vita viner!
Ò Fylliga, söta dessertviner med
intensiv smak av ananas,
honung och persika.
Ò Sauternes och Barsac från
Bordeaux, Vouvray från Loire,
Beerenauslese och Eiswein från
Tyskland, Tokay från Ungern.
Ò Till gåslever eller desserter,
gärna äppelpaj.
17. Ljus lager!
Ò Delas upp i undergrupper som
modern lager, internationell
laget, pilsner och bocköl
Ò “Ju mindre beska desto större
publik”
Ò Pilsner = ljus malt och mjukt
mineralfattigt vatten. Ofta lite
sötma i smak. Ganska låg
alkoholhalt
Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
18. Mörk lager!
Ò Standard fram till 1840
Ò Smakar ofta rostad malt,
choklad, och bröd. Olika grad av
humlebeska.
Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
19. British Brown Ale!
Ò Från London 1920 men mest
populär i nordöstra England där
den också är mer alkoholstark
Ò En del hittar mjuk tvålighet i
eftersmaken
Ò Knäckig och lättrostad, lite
fruktig och med låg humlebeska
Ò Balanserar sötma med bitterhet
och upplevs ofta som neutralt
Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
20. English Strong Bitter (ESB)!
Ò Lanserades så sent som 1971 av
Fuller’s och blev snabbt en ny
öltyp
Ò Typiskt vinteröl med hög
alkoholgrad
Ò Balanserar knäckig maltighet
med blommig ock kryddig
humle. Får ej bli för sliskig.
Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
21. American Pale Ale (APA)!
Ò Skapades i slutet av 70-talet i
USA.
Ò Relativt ljus i färgen
Ò Lätt och frisk! Ska smaka citrus,
frukt och blommor och ha en
tydlig humlebeska
Ò Får dock inte vara överdrivet
humligt utan ska balanseras upp
av malt
Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
22. Indian Pale Ale (IPA)!
Ò Skapades på 1700-talet när
engelsmännen ville ha öl med
bra hållbarhet. Alkoholstarka
och humlerika.
Ò Vidareutecklades i USA och
numera är amerikansk typ av
IPA mest populär
Ò Torr, besk och lätt malt.
Ò Humlen ska ge toner av citrus
och tropisk frukt
Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
23. Veteöl!
Ò Torrt, friskt och med citrustoner
Ò Filtrerade eller ofiltrerade
(grumliga)
Ò Belgiska veteöl får kryddas.
Vanligt med koriander och
apelsin. Dricks ibland med
citronskiva i glaset.
Ò Humlesorter ger toner av citrus
och tropisk frukt
Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
24. Stout!
Ò Alkoholstarkare variant av
porter.
Ò Mörk, brunsvart färg
Ò Mjuk.
Ò Tydligt brända och beska toner.
Ofta torra och lite syrliga. Kaffe
och choklad.
Ò Gott till ostron
Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
25. Porter!
Ò Från 1700-talet men vid den
tiden mycket syrligare än nu.
Ò “Som stout men alkoholsvagare”
Ò Mjukt maltig, aningen rostad
med inslag av choklad, karamell
och knäck.
Ò Engelsk porter är torrare än t.ex.
svensk porter
Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
26. Belgisk och fransk ale!
Ò Enorma variationer från svag
maltig ale till stark, torr
trappistöl
Ò Ofta hög alkoholhalt men
samtidigt lättdrucken
Ò Speciell jäst
Ò Ofta kolsyrad och med kraftigt
skum
Ò Låg humlebeska Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
27. Syrlig öl!
Ò Spontanjäst öl (man tillsätter
alltså inte jäst utan låter jäst och
bakterier från luften starta
jäsningen)
Ò Vissa öl kan jäsa i flera år, t.ex.
Lambik.
Ò Tillåtet att tillsätta frukt eller
bär, vanligt med körsbär och
hallon
Ò Görs framförallt i Belgien.
Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
28. Öltyper!
Ò Ljus lager Ò Veteöl
Ò Mörk lager Ò Stout
Ò Ale Ò Porter
• British Brown Ale Ò Belgisk ale
• English Strong Bitter Ò Syrlig öl
• American Pale Ale
Ò Specialöl
• Indian Pale Ale
30. Vintrender!
Ò Generella trender vin och öl: äkthet, miljövänligt, lägre alkoholhalt
(under 6%), upplevelseorientering
Ò Fortsatt polarisering: Ökning hos billiga boxviner (+11%) och dyrare
viner över 120 kr (+18%)
Ò Gamla världen dominerar fortfarande starkt inom dyrare viner
Ò Svennebanan: 1) Sydafrika 2) Italien 3) Australien
Ò Rosé fortsätter att öka, rött backar för första gången på 50 år
Ò Vitt vin hetast 2013, dock är vi inte beredda att betala lika mycket för
vita viner. Även här är Sydafrika populäraste land. Halvtorrt på
uppgång tack vara låg alkoholhalt.
Ò Mousserande roséöver 100 kr allt populärare
31. Öltrender!
Ò “Vi ser en fortsatt tydlig premiumiseringstrend, där kunderna i allt
större utsträckning väljer dyrare och smakmässigt mer komplexa
ölsorter.”
Ò Ökat intresse för hantverksmässiga produkter och Systembolaget
lanserar uttalad craft-lager på burk under 2013.
Ò Ökat intresse bland kvinnor > lätta ljusa lageröl under 2013
Ò Fler glutenfria lanseringar
Ò Störst ökning inom ale > IPA!
Ò Ekologisk öl ökade med 11% 2011
Ò Torr och halvtorr cider ökar mest inom cider och blanddrycker
33. Fredagsöl!
Ò Prio: hög omsättning
Ò Ambition: variera utbud efter årstid
Ò Ungefärlig inriktning:
• Ljus lager 40% (pilsner, euro lager, ljus)
• IPA och APA: 20% (svensk och amerikansk)
• Belgisk ale: 10%
• Säsongsöl: 20% (summer ale, oktoberfest, mai-bock, ESB eller
winter ale, easter ale)
• Torr cider 10% (svensk, fransk eller engelsk)
34. Geekmeet och rekryteringsevent!
Ò Prio ett: “Valtech har koll” > tweets och incheckningar på
Untappd.com
Ò Ambition: Ett, två öl som ingen har druckit
Ò Ungefärlig inriktning:
• Billigt och prisvärt: lager, APA/IPA och cider: 80%
• Ett, två öl som är nya eller svåra att få tag på: 20%
36. Valtech Days och större branschevents!
Ò Prio ett: Prisvärt!
Ò Ambition: Intressanta, prisvärda öl som de flesta tycker är
goda men kanske inte provat
Ò Ungefärlig inriktning:
• Ljus lager 50% (pilsner, euro lager, ljus)
• IPA och APA: 20% (svensk och amerikansk)
• Säsongs- eller temaöl: 20%
• Torr cider 10% (svensk, fransk eller engelsk)
