5. Ekonomi
•
•
...för individer, företag och stater:
•
tisdag 4 februari 14
Hushållning med knappa resurser
Privatekonomi, företagsekonomi (business) och
nationalekonomi (economics)
9. Ekonomiska system
•
tisdag 4 februari 14
Planekonomi
Staten/myndigheter planerar vad som ska
produceras, för vem och till vilket pris.
10. Ekonomiska system
•
•
tisdag 4 februari 14
Planekonomi
Staten/myndigheter planerar vad som ska
produceras, för vem och till vilket pris.
Marknadsekonomi
Utbud och efterfrågan fastställer vad som produceras
och marknadspris, och den som har råd betalar.
11. Ekonomiska system
•
•
Marknadsekonomi
Utbud och efterfrågan fastställer vad som produceras
och marknadspris, och den som har råd betalar.
•
tisdag 4 februari 14
Planekonomi
Staten/myndigheter planerar vad som ska
produceras, för vem och till vilket pris.
Blandekonomi
En blandning av marknadsekonomi och
planekonomi
16. Olika marknader
•
•
tisdag 4 februari 14
Produktmarknaden
Varor och tjänster byter ägare mot ersättning
Arbetsmarknaden
Arbetstagare säljer sin tid till arbetsgivare
17. Olika marknader
•
•
Arbetsmarknaden
Arbetstagare säljer sin tid till arbetsgivare
•
tisdag 4 februari 14
Produktmarknaden
Varor och tjänster byter ägare mot ersättning
Kreditmarknaden
Krediter (lån) ges mot ersättning (ränta)
18. Olika marknader
•
•
Arbetsmarknaden
Arbetstagare säljer sin tid till arbetsgivare
•
Kreditmarknaden
Krediter (lån) ges mot ersättning (ränta)
•
tisdag 4 februari 14
Produktmarknaden
Varor och tjänster byter ägare mot ersättning
Finansmarknaden
Värdepapper, aktier (hopp om framtida avkastning)
20. Konkurrens
•
•
tisdag 4 februari 14
Den perfekta marknaden med fullständig konkurrens
är svår att uppnå (alla varor lika, ingen enskild aktör
kan påverka priset, inga hinder för nya säljare)
Olika typer av ofullständig konkurrens:
- Monopol – en säljare (företag) sätter pris
- Oligopol – ett fåtal säljare (i värsta fall i samarbete
om att hålla ett högt pris - kartell)
- Monopolistisk konkurrens
- Monopol genom fri konkurrens
21. Produktion
•
•
tisdag 4 februari 14
För produktion krävs:
- Råvaror
- Arbetskraft
- Realkapital (maskiner, fabriker, fordon)
( - Humankapital - kunskap)
Dessa kallas tillsammans för produktionsfaktorer
23. Bruttonationalprodukten (BNP)
•
•
Motsvarar ungefär löner + vinster (eller konsumtion +
offentlig konsumtion + investeringar + nettoexport)
•
Konsumtion - slutanvändning
•
tisdag 4 februari 14
BNP är värdet av produktionen i ett land under ett år
När man jämför länders ekonomier räknar man om
till BNP per person, BNP per capita
24. BNP-toppen
•
tisdag 4 februari 14
BNP per capita PPP USD (2012) enligt IMF:
1. Qatar 100.889
2. Luxemburg 77.958
3. Singapore 60.799
4. Norge 54.397
14. Sverige 40.304
42. Grekland 24.260
68. Turkiet 14.812
130. Filippinerna 4.380
187. Kongo-Kinshasa 365
26. Brister med BNP
som välfärdsmått
•
•
BNP tar ingen hänsyn till vad som produceras, alla
varor betraktas som lika nyttiga: Läkemedel och
utbildning är lika viktigt som bazookas och porr
•
”Informell ekonomi” (svarta marknaden) räknas inte vanligt med privat byteshandel i många länder
•
tisdag 4 februari 14
BNP används för att mäta ekonomin: Ofta antar man
att ju större, desto bättre, men:
Fördelningen beaktas ej: Värdet på produktionen
hamnar i händerna på några få
28. HDI - human
development index
•
tisdag 4 februari 14
Ett alternativt mått på välfärd som förutom BNP
också räknar med medellivslängd och
utbildningsnivå, 2013:
1. Norge 0.955 (4)
2. Australien 0.938 (10)
3. USA 0.937 (6)
4. Nederländerna 0.921 (12)
8. Sverige 0.916 (14)
29. Grekland 0.860 (42)
36. Qatar 0.834 (1)
186. Kongo-Kinshasa 0.534 (187)
29. Vad är tillväxt?
•
•
tisdag 4 februari 14
Ökning av BNP per capita
Alla vill ha tillväxt, det är så välfärd kan skapas
30. Hur uppstår tillväxt?
•
•
BNP kan dock öka snabbare än så, tack vare:
•
Teknisk och vetenskaplig utveckling...
•
tisdag 4 februari 14
BNP ökar ständigt tack vare befolkningsökningen; ju
fler vi är desto mer kan vi och bör vi producera
...vilket ökat produktiviteten: en bonde med traktor
kan göra avsevärt mycket mer än 100
jordbruksarbetare förr i tiden
34. Lågkonjunktur
•
•
tisdag 4 februari 14
Låg tillväxt, växande arbetslöshet
Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera
(kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar
35. Lågkonjunktur
•
•
Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera
(kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar
•
tisdag 4 februari 14
Låg tillväxt, växande arbetslöshet
Lagren växer, maskiner står stilla
36. Lågkonjunktur
•
•
Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera
(kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar
•
Lagren växer, maskiner står stilla
•
tisdag 4 februari 14
Låg tillväxt, växande arbetslöshet
Pessimism: Människor väljer att spara, företag väljer
att inte investera
37. Lågkonjunktur
•
•
Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera
(kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar
•
Lagren växer, maskiner står stilla
•
Pessimism: Människor väljer att spara, företag väljer
att inte investera
•
tisdag 4 februari 14
Låg tillväxt, växande arbetslöshet
Recession: Minskande BNP Depression: Kraftigt
minskande BNP under en längre tid
40. Varför vänder
konjunkturen uppåt?
•
•
tisdag 4 februari 14
Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är slutsålda
måste man börja producera och anställa...
...när fler får arbete ökar efterfrågan...
41. Varför vänder
konjunkturen uppåt?
•
•
...när fler får arbete ökar efterfrågan...
•
tisdag 4 februari 14
Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är slutsålda
måste man börja producera och anställa...
...och ännu mer måste produceras, fler anställas och
vips, är ekonomin på väg upp ur lågkonjunkturen
45. Högkonjunktur
•
•
Snabb tillväxt och optimism
•
tisdag 4 februari 14
”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv
Efterfrågan är hög, företagen har fullt
upp med att leverera
46. Högkonjunktur
•
•
Snabb tillväxt och optimism
•
Efterfrågan är hög, företagen har fullt
upp med att leverera
•
tisdag 4 februari 14
”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv
Konkurrens om produktionsfaktorerna: brist på
arbetskraft driver upp lönerna och bristen på råvaror
driver upp priserna - företagens kostnader ökar och
de måste höja priset på sina varor - inflation
48. Varför vänder
konjunkturen nedåt?
•
tisdag 4 februari 14
Till slut räcker inte produktionsfaktorerna till konkurrensen om arbetskraften höjer lönerna och till
slut kan företagen inte höja priset mer
49. Varför vänder
konjunkturen nedåt?
•
•
tisdag 4 februari 14
Till slut räcker inte produktionsfaktorerna till konkurrensen om arbetskraften höjer lönerna och till
slut kan företagen inte höja priset mer
Mättade marknader
50. Varför vänder
konjunkturen nedåt?
•
•
Mättade marknader
•
tisdag 4 februari 14
Till slut räcker inte produktionsfaktorerna till konkurrensen om arbetskraften höjer lönerna och till
slut kan företagen inte höja priset mer
Importerad lågkonjunktur - ett litet exportberoende
land som Sverige är väldigt känslig för konjunkturer i
utlandet
51. Kan man förutse
konjunkturen?
•
•
tisdag 4 februari 14
Man försöker:
Konjunkturinstitutet gör enkäter hos företag, följer
nybilsregistreringar, handelns omsättning och
sammanställer en prognos (konj.se)
60. Orsaker till inflation
•
•
tisdag 4 februari 14
Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas
upp i högkonjunkturer
Kostnadsinflation - uppstår när det är brist på råvaror
och arbetskraft - löner och priser pressas upp (”lönepris-spiralen”)
61. Orsaker till inflation
•
•
Kostnadsinflation - uppstår när det är brist på råvaror
och arbetskraft - löner och priser pressas upp (”lönepris-spiralen”)
•
tisdag 4 februari 14
Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas
upp i högkonjunkturer
Importerad inflation - prisökningar i utlandet leder
till prisökningar i Sverige, särskilt oljepriset
62. Orsaker till inflation
•
•
Kostnadsinflation - uppstår när det är brist på råvaror
och arbetskraft - löner och priser pressas upp (”lönepris-spiralen”)
•
Importerad inflation - prisökningar i utlandet leder
till prisökningar i Sverige, särskilt oljepriset
•
tisdag 4 februari 14
Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas
upp i högkonjunkturer
Inflation via sedelpressarna
64. Varför är inflationen
så skadlig?
•
tisdag 4 februari 14
Våra exportvaror blir dyrare - ingen vill ha dem (och
exporten är 1/3 av vår BNP)
65. Varför är inflationen
så skadlig?
•
•
tisdag 4 februari 14
Våra exportvaror blir dyrare - ingen vill ha dem (och
exporten är 1/3 av vår BNP)
De som sparar förlorar, skuldsatta vinner - det krävs
sparande för investeringar
66. Varför är inflationen
så skadlig?
•
•
De som sparar förlorar, skuldsatta vinner - det krävs
sparande för investeringar
•
tisdag 4 februari 14
Våra exportvaror blir dyrare - ingen vill ha dem (och
exporten är 1/3 av vår BNP)
De som har råd och kunskap att ”spara” i t ex
fastigheter klarar sig i inflationsekonomier
69. Arbetslöshet
•
•
tisdag 4 februari 14
Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens
minskade efterfrågan
Strukturarbetslöshet uppstår när maskiner eller
produktion i låglöneländer konkurrerar ut vår
arbetskraft
70. Arbetslöshet
•
•
Strukturarbetslöshet uppstår när maskiner eller
produktion i låglöneländer konkurrerar ut vår
arbetskraft
•
tisdag 4 februari 14
Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens
minskade efterfrågan
Friktionsarbetslöshet beror på att det alltid tar viss tid
för en arbetssökande att hitta ett jobb
71. Arbetslöshet
•
•
Strukturarbetslöshet uppstår när maskiner eller
produktion i låglöneländer konkurrerar ut vår
arbetskraft
•
Friktionsarbetslöshet beror på att det alltid tar viss tid
för en arbetssökande att hitta ett jobb
•
tisdag 4 februari 14
Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens
minskade efterfrågan
(Strukturarbetslöshet + friktionsarbetslöshet =
jämviktsarbetslöshet, bör ej bekämpas, menar vissa)
73. USA:s konjunkturcykler under mellankrigstiden
Efter depressionen igångsätter president Roosevelt
sin nya giv, New Deal: omfattande offentliga
satsningar i keynesiansk modell.
tisdag 4 februari 14
78. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
• Hög tillväxt
• Hög sysselsättning
• Balans i utrikeshandeln
tisdag 4 februari 14
79. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
• Hög tillväxt
• Hög sysselsättning
• Balans i utrikeshandeln
•
tisdag 4 februari 14
Hållbar utveckling
80. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
• Hög tillväxt
• Hög sysselsättning
• Balans i utrikeshandeln
•
•
tisdag 4 februari 14
Hållbar utveckling
Fördelningspolitik för minskade klyftor
81. Sveriges ekonomiskpolitiska mål
• Stabilt penningvärde
• Hög tillväxt
• Hög sysselsättning
• Balans i utrikeshandeln
•
•
Fördelningspolitik för minskade klyftor
•
tisdag 4 februari 14
Hållbar utveckling
Regional balans
88. Finanspolitik
•
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs med statens budget
(kallas även budgetpolitik)
Presenteras i budgetpropositionen, två gånger per år
- höst och vår
89. Finanspolitik
•
•
Presenteras i budgetpropositionen, två gånger per år
- höst och vår
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs med statens budget
(kallas även budgetpolitik)
Finansministern presenterar
regeringens budgetproposition, som sedan antas av
riksdagen
93. Finanspolitik
•
•
tisdag 4 februari 14
Staten gör tvärtom jämfört med hushåll och företag:
Expansiv finanspolitik: I lågkonjunktur slösar staten
pengar för att stimulera ekonomin, t ex genom
skattesänkningar eller stora infrastrukturprojekt
94. Finanspolitik
•
•
Expansiv finanspolitik: I lågkonjunktur slösar staten
pengar för att stimulera ekonomin, t ex genom
skattesänkningar eller stora infrastrukturprojekt
•
tisdag 4 februari 14
Staten gör tvärtom jämfört med hushåll och företag:
Kontraktiv finanspolitik: I högkonjunktur sparar man
pengar för att kyla av ekonomin
97. Penningpolitik
•
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta
(Repa, repurchase agreement)
Reporäntan bestäms av riksbanksdirektionen utifrån
sitt uppdrag som är fastställt i lagen - att hålla
inflationen på 2%
98. Penningpolitik
•
•
Reporäntan bestäms av riksbanksdirektionen utifrån
sitt uppdrag som är fastställt i lagen - att hålla
inflationen på 2%
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta
(Repa, repurchase agreement)
Riksbanken ger ut pengar...
99. Penningpolitik
•
•
Reporäntan bestäms av riksbanksdirektionen utifrån
sitt uppdrag som är fastställt i lagen - att hålla
inflationen på 2%
•
Riksbanken ger ut pengar...
•
tisdag 4 februari 14
Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta
(Repa, repurchase agreement)
...och påverkar hur mycket pengar som ska finnas i
omlopp, penningmängden, genom reporäntan
103. Penningpolitik
•
•
tisdag 4 februari 14
Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas
kortsiktiga lån från Riksbanken...
...och därmed också de privata bankernas räntor mot hushåll
och företag
104. Penningpolitik
•
•
...och därmed också de privata bankernas räntor mot hushåll
och företag
•
tisdag 4 februari 14
Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas
kortsiktiga lån från Riksbanken...
Expansiv penningpolitik: I lågkonjunktur sänker Riksbanken
reporäntan --> marknadsräntorna sänks --> billigare lån ökar
efterfrågan på varor och tjänster- ekonomin stimuleras
105. Penningpolitik
•
•
...och därmed också de privata bankernas räntor mot hushåll
och företag
•
Expansiv penningpolitik: I lågkonjunktur sänker Riksbanken
reporäntan --> marknadsräntorna sänks --> billigare lån ökar
efterfrågan på varor och tjänster- ekonomin stimuleras
•
tisdag 4 februari 14
Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas
kortsiktiga lån från Riksbanken...
Kontraktiv penningpolitik: I högkonjunktur höjer Riksbanken
reporäntan --> marknadsräntorna höjs --> det blir lönsamt att
spara och efterfrågan dämpas --> ekonomin kyls av
