4. BAKGRUND
1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid
Columbus 1492. Under 1600-talet koloniseras Nordamerika
av britter och fransmän - ”The Pilgrim Fathers”
onsdag 5 februari 14
5. BAKGRUND
1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid
Columbus 1492. Under 1600-talet koloniseras Nordamerika
av britter och fransmän - ”The Pilgrim Fathers”
Ärorika revolutionen 1688: början till konstitutionellt styre
och individens rättigheter när Bill of Rights antas 1689 (jfr
frihetstiden i Sverige)
onsdag 5 februari 14
6. BAKGRUND
1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid
Columbus 1492. Under 1600-talet koloniseras Nordamerika
av britter och fransmän - ”The Pilgrim Fathers”
Ärorika revolutionen 1688: början till konstitutionellt styre
och individens rättigheter när Bill of Rights antas 1689 (jfr
frihetstiden i Sverige)
1748 ”Om lagarnas anda” (Montesquieu) och upplysta
despoter
onsdag 5 februari 14
8. BAKGRUND:
SJUÅRSKRIGET
Ett krig 1756-1763 mellan arvfienderna Storbritannien och
Frankrike och deras allierade - främst om makt över
kolonier och havet
onsdag 5 februari 14
9. BAKGRUND:
SJUÅRSKRIGET
Ett krig 1756-1763 mellan arvfienderna Storbritannien och
Frankrike och deras allierade - främst om makt över
kolonier och havet
...utvecklas till lite av ett världskrig med strider på flera håll i
Europa, men också i Amerika..
onsdag 5 februari 14
10. BAKGRUND:
SJUÅRSKRIGET
Ett krig 1756-1763 mellan arvfienderna Storbritannien och
Frankrike och deras allierade - främst om makt över
kolonier och havet
...utvecklas till lite av ett världskrig med strider på flera håll i
Europa, men också i Amerika..
..där fransmännens dröm om att sammankoppla Kanada
med Louisiana grusas.
onsdag 5 februari 14
11. BAKGRUND:
SJUÅRSKRIGET
Ett krig 1756-1763 mellan arvfienderna Storbritannien och
Frankrike och deras allierade - främst om makt över
kolonier och havet
...utvecklas till lite av ett världskrig med strider på flera håll i
Europa, men också i Amerika..
..där fransmännens dröm om att sammankoppla Kanada
med Louisiana grusas.
onsdag 5 februari 14
14. DE BRITTISKA
KOLONIERNA
Många invånare var britter på flykt från religiös förföljelse
och höga skatter - andra var lycksökare
Njöt av de nya friheter och möjligheter, men kände ofta
tillhörighet till moderlandet Storbritannien
onsdag 5 februari 14
15. DE BRITTISKA
KOLONIERNA
Många invånare var britter på flykt från religiös förföljelse
och höga skatter - andra var lycksökare
Njöt av de nya friheter och möjligheter, men kände ofta
tillhörighet till moderlandet Storbritannien
Ett tjugotal provinser
onsdag 5 februari 14
18. ORSAKER TILL
REVOLUTION
Sjuårskriget hade kostat för britterna och man planerade för
en stående armé i sina kolonier i Amerika...
...vilket genom att ta ut nya och högre skatter och tullar
skulle betalas av folket i kolonierna
onsdag 5 februari 14
19. ORSAKER TILL
REVOLUTION
Sjuårskriget hade kostat för britterna och man planerade för
en stående armé i sina kolonier i Amerika...
...vilket genom att ta ut nya och högre skatter och tullar
skulle betalas av folket i kolonierna
Stamp Act 1765 - en direktskatt på stämplade varor
onsdag 5 februari 14
20. ORSAKER TILL
REVOLUTION
Sjuårskriget hade kostat för britterna och man planerade för
en stående armé i sina kolonier i Amerika...
...vilket genom att ta ut nya och högre skatter och tullar
skulle betalas av folket i kolonierna
Stamp Act 1765 - en direktskatt på stämplade varor
”No taxation, without representation”
onsdag 5 februari 14
21. ORSAKER TILL
REVOLUTION
Sjuårskriget hade kostat för britterna och man planerade för
en stående armé i sina kolonier i Amerika...
...vilket genom att ta ut nya och högre skatter och tullar
skulle betalas av folket i kolonierna
Stamp Act 1765 - en direktskatt på stämplade varor
”No taxation, without representation”
Patrioter (rebeller) och lojalister (och neutrala) - heterogena
grupperingar (”fina” familjer, rika, mindre rika, osv)
onsdag 5 februari 14
24. REVOLUTIONEN
TAR FART
Rebellernas protester besvaras med allt hårdare tag och
våldet eskalerar, 1770 dödas fem personer av brittiska
soldater i Boston
Rebellerna organiserar bojkott av brittiska varor och 1773
stormar man ett brittiskt fartyg och förstör varorna ombord:
”The Boston tea party”
onsdag 5 februari 14
25. REVOLUTIONEN
TAR FART
Rebellernas protester besvaras med allt hårdare tag och
våldet eskalerar, 1770 dödas fem personer av brittiska
soldater i Boston
Rebellerna organiserar bojkott av brittiska varor och 1773
stormar man ett brittiskt fartyg och förstör varorna ombord:
”The Boston tea party”
onsdag 5 februari 14
27. FRIHETSKRIGET
Till slut var kriget oundvikligt och inleds med strider i
Massachusetts 1775: George Washington befälhavare över
illa utrustade trupper, inriktat på gerillakrigföring
onsdag 5 februari 14
28. FRIHETSKRIGET
Till slut var kriget oundvikligt och inleds med strider i
Massachusetts 1775: George Washington befälhavare över
illa utrustade trupper, inriktat på gerillakrigföring
The declaration of independence, 4 juli 1776: USA erkänns
direkt av britternas fiender Frankrike och Spanien...
onsdag 5 februari 14
29. FRIHETSKRIGET
Till slut var kriget oundvikligt och inleds med strider i
Massachusetts 1775: George Washington befälhavare över
illa utrustade trupper, inriktat på gerillakrigföring
The declaration of independence, 4 juli 1776: USA erkänns
direkt av britternas fiender Frankrike och Spanien...
...som senare går med i kriget på USA:s sida
onsdag 5 februari 14
30. FRIHETSKRIGET
Till slut var kriget oundvikligt och inleds med strider i
Massachusetts 1775: George Washington befälhavare över
illa utrustade trupper, inriktat på gerillakrigföring
The declaration of independence, 4 juli 1776: USA erkänns
direkt av britternas fiender Frankrike och Spanien...
...som senare går med i kriget på USA:s sida
Storbritannien måste ge upp och erkänna USA 1783
onsdag 5 februari 14
38. KONSEKVENSER
USA - konstitutionen fastställs 1789
...med maktbalans i Montesquieus anda
En helt ny typ av stat har bildats: utan kung, statskyrka, adel
eller stående armé
onsdag 5 februari 14
39. KONSEKVENSER
USA - konstitutionen fastställs 1789
...med maktbalans i Montesquieus anda
En helt ny typ av stat har bildats: utan kung, statskyrka, adel
eller stående armé
...dock skickades uttalade lojalister till Kanada!
onsdag 5 februari 14
40. FRÅGOR
Vilka orsaker finns det till revolutionen?
Vilka samhällsklasser var det som gjorde revolution?
Vad var det som drev revolutionärerna? Makt och pengar
eller idéer?
Hur framgångsrik var revolutionen?
onsdag 5 februari 14
43. BAKGRUND
1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid (kung
Sol - Ludvig XIV, regent 1643-1715 - kanske den
enväldigaste av dem alla)
onsdag 5 februari 14
44. BAKGRUND
1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid (kung
Sol - Ludvig XIV, regent 1643-1715 - kanske den
enväldigaste av dem alla)
Ståndssamhället: Adel och präster privilegierade
(skattebefriade), det tredje ståndet - borgare och bönder betalade för kalaset
onsdag 5 februari 14
45. BAKGRUND
1500- och 1600-talen är de enväldiga kungarnas tid (kung
Sol - Ludvig XIV, regent 1643-1715 - kanske den
enväldigaste av dem alla)
Ståndssamhället: Adel och präster privilegierade
(skattebefriade), det tredje ståndet - borgare och bönder betalade för kalaset
Upplysningsidéer och liberalism: ”Two Treatises of
Government” (1690), ”Om lagarnas anda” (1748),
”Nationernas välstånd” (1776),
onsdag 5 februari 14
49. ORSAKER TILL
REVOLUTION
Amerikanska frihetskriget kostade och inspirerade
Missväxtår i slutet av 1780-talet - skyhöga matpriser
...som kung Ludvig XVI försökte lösa genom höjda skatter,
även på de privilegierade stånden
onsdag 5 februari 14
50. ORSAKER TILL
REVOLUTION
Amerikanska frihetskriget kostade och inspirerade
Missväxtår i slutet av 1780-talet - skyhöga matpriser
...som kung Ludvig XVI försökte lösa genom höjda skatter,
även på de privilegierade stånden
Generalständerna (ståndsriksdagen) sammankallades för
första gången sedan 1614 - ett tecken på kungens oförmåga
att styra - bollen var i rullning...
onsdag 5 februari 14
53. NATIONALFÖRSAMLINGEN
Generalständerna: En röst per stånd
Hela tredje ståndet och upplysta representanter ur övriga
stånd bryter sig ur och bildar Nationalförsamlingen...
onsdag 5 februari 14
54. NATIONALFÖRSAMLINGEN
Generalständerna: En röst per stånd
Hela tredje ståndet och upplysta representanter ur övriga
stånd bryter sig ur och bildar Nationalförsamlingen...
...de svär ”eden i Bollhuset” den 20 juni 1789 - de ska stanna
tills Frankrike har en ny grundlag
onsdag 5 februari 14
55. NATIONALFÖRSAMLINGEN
Generalständerna: En röst per stånd
Hela tredje ståndet och upplysta representanter ur övriga
stånd bryter sig ur och bildar Nationalförsamlingen...
...de svär ”eden i Bollhuset” den 20 juni 1789 - de ska stanna
tills Frankrike har en ny grundlag
Juli: I Paris stormas fästningen Bastiljen av folkmassorna
och kapitulerar
onsdag 5 februari 14
58. 1. Alla människor är födda och förblir fria och lika i rättigheter.
Sociala skillnader må endast grundas på det allmänna bästa.
2. Målet med alla politiska sammanslutningar är bevarandet av
de naturliga och oförytterliga mänskliga rättigheterna. Dessa
rättigheter är frihet, ägande, säkerhet och motstånd mot
förtryck.
3. All överhöghet (suveränitet) härstammar från nationen. Ingen
sammanslutning eller individ kan utöva någon auktoritet som
inte kommer direkt från nationen.
4. Frihet består i friheten att göra allt som inte skadar någon
annan; därav att utövandet av de naturliga rättigheterna för
varje individ inte har några andra begränsningar än de som
försäkrar varje annan medlem av samhället samma rättigheter.
Dessa begränsningar kan endast fastställas genom lag.
5. Lagen kan endast förbjuda sådana handlingar som skadar
samhället. Ingenting kan förhindras, som inte är förbjudet i lag
och ingen kan tvingas att göra något som inte är föreskrivet i
lag.
6. Lagen är ett uttryck för den allmänna meningen. Varje
medborgare har rätt att delta, personligen eller genom en
representant, i dess författande. Den måste vara lika för alla,
vare sig den skyddar eller bestraffar. Alla medborgare, som är
lika i lagens ögon, har lika tillträde till samhällets fördelar och
till alla offentliga positioner och arbeten, efter deras företräden,
och utan annan åtskillnad än efter deras dygder och talanger.
onsdag 5 februari 14
59. Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter
antagen av Nationalförsamlingen den 26 augusti 1789
1. Alla människor är födda och förblir fria och lika i rättigheter.
Sociala skillnader må endast grundas på det allmänna bästa.
2. Målet med alla politiska sammanslutningar är bevarandet av
de naturliga och oförytterliga mänskliga rättigheterna. Dessa
rättigheter är frihet, ägande, säkerhet och motstånd mot
förtryck.
3. All överhöghet (suveränitet) härstammar från nationen. Ingen
sammanslutning eller individ kan utöva någon auktoritet som
inte kommer direkt från nationen.
4. Frihet består i friheten att göra allt som inte skadar någon
annan; därav att utövandet av de naturliga rättigheterna för
varje individ inte har några andra begränsningar än de som
försäkrar varje annan medlem av samhället samma rättigheter.
Dessa begränsningar kan endast fastställas genom lag.
5. Lagen kan endast förbjuda sådana handlingar som skadar
samhället. Ingenting kan förhindras, som inte är förbjudet i lag
och ingen kan tvingas att göra något som inte är föreskrivet i
lag.
6. Lagen är ett uttryck för den allmänna meningen. Varje
medborgare har rätt att delta, personligen eller genom en
representant, i dess författande. Den måste vara lika för alla,
vare sig den skyddar eller bestraffar. Alla medborgare, som är
lika i lagens ögon, har lika tillträde till samhällets fördelar och
till alla offentliga positioner och arbeten, efter deras företräden,
och utan annan åtskillnad än efter deras dygder och talanger.
onsdag 5 februari 14
61. DET NYA FRANKRIKE
Adelsmän flydde landet och kungen hade tappat makten i den
nya konstitutionella monarkin
onsdag 5 februari 14
62. DET NYA FRANKRIKE
Adelsmän flydde landet och kungen hade tappat makten i den
nya konstitutionella monarkin
...men hölls ändå ansvarig för de höga matpriserna - efter
kvinnotåget under hösten 1789 sattes kungafamiljen i husarrest
onsdag 5 februari 14
63. DET NYA FRANKRIKE
Adelsmän flydde landet och kungen hade tappat makten i den
nya konstitutionella monarkin
...men hölls ändå ansvarig för de höga matpriserna - efter
kvinnotåget under hösten 1789 sattes kungafamiljen i husarrest
Exempel på NF:s åtgärder 1789-91:
- ståndsprivilegierna avskaffas
- adelstitlar avskaffas (alla är medborgare)
- armén upplöses och ersätts med nationalgardet
- ny författning fr o m 3 september 1791 - revolutionen klar!
onsdag 5 februari 14
66. REVOLUTIONSKRIGEN
Kungen hade inte helt gett upp och sökte hjälp hos andra
kungar
...som dock tvekade: återställa lugnet eller utnyttja kaoset?
onsdag 5 februari 14
67. REVOLUTIONSKRIGEN
Kungen hade inte helt gett upp och sökte hjälp hos andra
kungar
...som dock tvekade: återställa lugnet eller utnyttja kaoset?
Men när revolutionen hotade att sprida sig inleddes
revolutionskrigen 1792 - 1802
onsdag 5 februari 14
68. REVOLUTIONSKRIGEN
Kungen hade inte helt gett upp och sökte hjälp hos andra
kungar
...som dock tvekade: återställa lugnet eller utnyttja kaoset?
Men när revolutionen hotade att sprida sig inleddes
revolutionskrigen 1792 - 1802
Frankrike saknade militära ledare (tidigare adelsmän) och
kriget gick uselt
onsdag 5 februari 14
69. REVOLUTIONSKRIGEN
Kungen hade inte helt gett upp och sökte hjälp hos andra
kungar
...som dock tvekade: återställa lugnet eller utnyttja kaoset?
Men när revolutionen hotade att sprida sig inleddes
revolutionskrigen 1792 - 1802
Frankrike saknade militära ledare (tidigare adelsmän) och
kriget gick uselt
...vilket ledde till radikalisering av revolutionen
onsdag 5 februari 14
71. SPLITTRING OCH
UPPTRAPPNING
I den nya lagstiftande församlingen uppstår två block:
jakobiner (radikala) och girondister slåss om
regeringsmakten i nationalkonventet fr om hösten 1792
onsdag 5 februari 14
72. SPLITTRING OCH
UPPTRAPPNING
I den nya lagstiftande församlingen uppstår två block:
jakobiner (radikala) och girondister slåss om
regeringsmakten i nationalkonventet fr om hösten 1792
Kungen avsätts och republik införs, liksom ny tideräkning
och metersystemet
onsdag 5 februari 14
73. SPLITTRING OCH
UPPTRAPPNING
I den nya lagstiftande församlingen uppstår två block:
jakobiner (radikala) och girondister slåss om
regeringsmakten i nationalkonventet fr om hösten 1792
Kungen avsätts och republik införs, liksom ny tideräkning
och metersystemet
I januari 1793 döms kungen till döden av
nationalkonventet och giljotineras
onsdag 5 februari 14
77. SKRÄCKVÄLDET
Konventets välfärdsutskott blir snart ensamma om den
verkställande makten i dessa kristider och dess ledare i det
närmaste en diktator
Juli 1793 - juli 1794 Robespierres skräckvälde:
- Allmän värnplikt
- Maxpriser på mat
- Religion avskaffas
- Förföljelse av ”revolutionens fiender” - tiotusentals människor
avrättades på Robespierres order genom tillfälliga
revolutionstribunalen
onsdag 5 februari 14
78. SKRÄCKVÄLDET
Konventets välfärdsutskott blir snart ensamma om den
verkställande makten i dessa kristider och dess ledare i det
närmaste en diktator
Juli 1793 - juli 1794 Robespierres skräckvälde:
- Allmän värnplikt
- Maxpriser på mat
- Religion avskaffas
- Förföljelse av ”revolutionens fiender” - tiotusentals människor
avrättades på Robespierres order genom tillfälliga
revolutionstribunalen
Tills...
onsdag 5 februari 14
81. REVOLUTIONENS SLUT
Efter Robespierre mildrades revolutionen och man backade
till 1789 års idéer, t ex ekonomiskt baserad rösträtt
onsdag 5 februari 14
82. REVOLUTIONENS SLUT
Efter Robespierre mildrades revolutionen och man backade
till 1789 års idéer, t ex ekonomiskt baserad rösträtt
Nyinstiftade direktoriet (fem direktorer) styrde landet med
överhus och ett underhus - ineffektivt (1795-99)
onsdag 5 februari 14
83. REVOLUTIONENS SLUT
Efter Robespierre mildrades revolutionen och man backade
till 1789 års idéer, t ex ekonomiskt baserad rösträtt
Nyinstiftade direktoriet (fem direktorer) styrde landet med
överhus och ett underhus - ineffektivt (1795-99)
Motgångar i krigen och den inre politiska oron ledde till att
många välkomnade den statskupp som kom av Napoleon
Bonaparte (konsul 1799, diktator på 10 år 1802 efter
folkomröstning, krönt kejsare på livstid 1804)
onsdag 5 februari 14
86. KONSEKVENSER
Ståndssamhälle (i arv) -> klassamhälle (utifrån merit)
Borgarklassen och dess värderingar dominerar: ”liberalism”,
individualism och kapitalism
onsdag 5 februari 14
87. KONSEKVENSER
Ståndssamhälle (i arv) -> klassamhälle (utifrån merit)
Borgarklassen och dess värderingar dominerar: ”liberalism”,
individualism och kapitalism
...som i förlängningen bidrar till de politiska ideologiernas
framväxt
onsdag 5 februari 14
88. KONSEKVENSER
Ståndssamhälle (i arv) -> klassamhälle (utifrån merit)
Borgarklassen och dess värderingar dominerar: ”liberalism”,
individualism och kapitalism
...som i förlängningen bidrar till de politiska ideologiernas
framväxt
En revolutionär tradition i Frankrike (och inspiration till
andra revolutionärer)
onsdag 5 februari 14
90. FRÅGOR
Vilka orsaker finns det till revolutionen?
Vilka samhällsklasser var det som gjorde revolution?
Vad var det som drev revolutionärerna? Makt och pengar
eller idéer?
Hur framgångsrik var revolutionen?
Vilka likheter och skillnader kan du se om du jämför
revolutionerna i Amerika och Frankrike?
onsdag 5 februari 14
