SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 16
Vatten
Vad behöver vi för att kunna leva?

  Luft     (O)   Värme och ljus




  Vatten
                  Näring
  (H ² O )
Regn     Snö




 Hagel
               Is
Vattnets kretslopp
solen

         Ett moln




                            Vatten avdunstar
                            och bildar moln.



           vatten

marken
Solen värmer haven och sjöar och vattenånga bildas.
Vattnet avdunstar (ändrar form)

Vattenångan är en osynlig gas som stiger uppåt
Vattenångan kyls ner när den   Den kallare
  kommer högre upp i luften      luften gör att
                                 ångan
                                 förvandlas till
                                 vattendroppa
                                 r som samlas
                                 i moln.




                                 När dropparna
Vattnet rinner                   blir för tunga
tillbaka till havet.             faller de ner
                                 som regn eller
                                 snö
En del av regnvattnet samlas
i åar, älvar och sjöar och     En del av regnvattnet sipprar ner i jorden
rinner ner mot havet. Det      och samlas upp i underjordiska hålrum.
kallas ytvatten.               Det vattnet kallas grundvatten.

                               Grundvattnet rör sig sakta och hamnar så
                               småningom i sjöar och hav.
Har du koll på....

...att vattnet är mer än 4 miljarder år gammalt.

...att det alltid finns lika mycket vatten på jorden.

...att två tredjedelar av din kropp är vanligt vatten.




                                           9
Hur använder vi vattnet?
      Transporter
      Eftersom Sverige har så lång kust så transporteras nästan
      alla varor till och från Sverige med båt. Längs med kusten
      och i de stora sjöarna finns många hamnar.



                        Fiske




                                                 10
Sött, salt och blandat
sötvatten eller färskvatten, är vatten som har så låg salthalt att det inte smakar salt. Används som dricksvatten.

Två procent av världens vatten är sötvatten och det mesta finns i glaciärer och som is vid Nordpolen och Sydpolen.
Resten finns i floder och sjöar och i marken.




saltvatten är vatten som innehåller så mycket salt att det inte kan användas som dricksvatten.

Saltvatten finns också i många stora sjöar, till exempel Kaspiska havet och Döda havet. Vattnet i Döda havet är
extremt salt.




brackvatten eller bräckt vatten är vatten som inte är lika salt som vattnet i haven men saltare än sötvatten. Detta
gör att både de djur som trivs i saltvatten och de som lever i sötvatten har svårt att klara sig i brackvatten.

Östersjön är ett av jordens största områden med brackvatten.




                                                                                                     11
Algblomning
       algblomning

       Under sommaren blommar alger på många stället i
       Östersjön. Algblomning är ett tecken på att vattnet mår
       dåligt av föroreningar. Alger gillar gödsel, och bereder
       därför ut sig i det förorenade vattnet. Algerna kan vara
       giftiga för människor och djur.




                                          12
Östersjön

Östersjön har drabbats hårt av nedsmutsning.
Föroreningarna kommer från olika håll. Gödsel från
åkrarna följer med regnvattnet ut i Östersjön. Båtar
släpper ut olja och vissa industrier dumpar giftigt
avfall direkt i havet.

Växter och djur tar stor skada av det och därför
försöker länderna runt Östersjön samarbeta för att
göra havet renare igen.

                                               13
Vattnet i samhället
                      3
                                                 Reningsverk
                                                 Tar bort allt skräp och
2                                                vissa ämnen som t.ex.
    Här lagras                                   tvättmedel
    vattnet innan
    det pumpas
                                                   4
    vattnet ut till             Avlopp
    hushåll och
    industrier

             Vattenverk
1
             Vattnet pumpas in i vattenverket. Det
             silas för att få bort småfisk, löv och annat.
             Sedan renas vattnet i olika steg.



                                                             14
Är vattenkraft miljövänligt?
              Ja och nej.

     Vattenkraften ger inga farliga
   utsläpp i luft och vatten tar aldrig
   slut. Men vattenkraften förändrar
   älvarna på ett sätt som kan vara
  skadligt för de växter och djur som
    lever där. Därför har riksdagen
    bestämt att man inte får bygga
   kraftverk vid vissa av våra älvar.



                                          15
Har du koll på...

...att kemikalier som t.ex. gammal målarfärg
och nagellack ska lämnas till miljöstationen?

....att gamla mediciner ska lämnas tillbaka till
apoteket?

...att reningsverken i Stockholm rensar bort 32
000 ton skräp varje vecka som bord ha slängts
i papperskorgen?




                                       16

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg
 
Ekologi för Naturkunskap A
Ekologi för Naturkunskap AEkologi för Naturkunskap A
Ekologi för Naturkunskap AMarkku Julin
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMarie Södergren
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhargulzay12
 
Ekosystemgenomgång med 11De
Ekosystemgenomgång med 11DeEkosystemgenomgång med 11De
Ekosystemgenomgång med 11DeSimon Ekdahl
 
Jorden, landformer och landskap
Jorden, landformer och landskapJorden, landformer och landskap
Jorden, landformer och landskapArlandagymnasiet
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Kemi net21-uppgift
Kemi net21-uppgiftKemi net21-uppgift
Kemi net21-uppgiftism09ibr
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg
 
Sex och samlevnad del 2 - Sex
Sex och samlevnad del 2 - SexSex och samlevnad del 2 - Sex
Sex och samlevnad del 2 - SexMarie Södergren
 

Was ist angesagt? (20)

Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Ekologi för Naturkunskap A
Ekologi för Naturkunskap AEkologi för Naturkunskap A
Ekologi för Naturkunskap A
 
Ekologi
EkologiEkologi
Ekologi
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Ekosystemgenomgång med 11De
Ekosystemgenomgång med 11DeEkosystemgenomgång med 11De
Ekosystemgenomgång med 11De
 
Jorden, landformer och landskap
Jorden, landformer och landskapJorden, landformer och landskap
Jorden, landformer och landskap
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Enkla maskiner
Enkla maskinerEnkla maskiner
Enkla maskiner
 
Atmosfären
AtmosfärenAtmosfären
Atmosfären
 
Kemi net21-uppgift
Kemi net21-uppgiftKemi net21-uppgift
Kemi net21-uppgift
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Sex och samlevnad del 2 - Sex
Sex och samlevnad del 2 - SexSex och samlevnad del 2 - Sex
Sex och samlevnad del 2 - Sex
 

Andere mochten auch

Andere mochten auch (6)

VattenEoD
VattenEoDVattenEoD
VattenEoD
 
Vattnets kretslopp (1)leon
Vattnets kretslopp (1)leonVattnets kretslopp (1)leon
Vattnets kretslopp (1)leon
 
Vatten!
Vatten!Vatten!
Vatten!
 
Genomgång geografi v. 3
Genomgång geografi v. 3 Genomgång geografi v. 3
Genomgång geografi v. 3
 
apptips
apptipsapptips
apptips
 
Pp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slagPp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slag
 

Ähnlich wie Vattnets kretslopp

Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Oceanerna ge år 7
Oceanerna ge år 7Oceanerna ge år 7
Oceanerna ge år 7Lars Thim
 
Vatten M
Vatten MVatten M
Vatten Mlotand
 
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Vatten från olika källor i Västra Götaland
Vatten från olika källor i Västra GötalandVatten från olika källor i Västra Götaland
Vatten från olika källor i Västra GötalandStig-Arne Kristoffersen
 
Miljö kemi rätta
Miljö kemi rättaMiljö kemi rätta
Miljö kemi rättagulzay
 

Ähnlich wie Vattnets kretslopp (8)

Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Kalkning i västerbotten
Kalkning i västerbottenKalkning i västerbotten
Kalkning i västerbotten
 
Oceanerna ge år 7
Oceanerna ge år 7Oceanerna ge år 7
Oceanerna ge år 7
 
Vatten M
Vatten MVatten M
Vatten M
 
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
 
Vatten från olika källor i Västra Götaland
Vatten från olika källor i Västra GötalandVatten från olika källor i Västra Götaland
Vatten från olika källor i Västra Götaland
 
Miljö kemi rätta
Miljö kemi rättaMiljö kemi rätta
Miljö kemi rätta
 
Ekologi
EkologiEkologi
Ekologi
 

Vattnets kretslopp

  • 2. Vad behöver vi för att kunna leva? Luft (O) Värme och ljus Vatten Näring (H ² O )
  • 3. Regn Snö Hagel Is
  • 5. solen Ett moln Vatten avdunstar och bildar moln. vatten marken
  • 6. Solen värmer haven och sjöar och vattenånga bildas. Vattnet avdunstar (ändrar form) Vattenångan är en osynlig gas som stiger uppåt
  • 7. Vattenångan kyls ner när den Den kallare kommer högre upp i luften luften gör att ångan förvandlas till vattendroppa r som samlas i moln. När dropparna Vattnet rinner blir för tunga tillbaka till havet. faller de ner som regn eller snö
  • 8. En del av regnvattnet samlas i åar, älvar och sjöar och En del av regnvattnet sipprar ner i jorden rinner ner mot havet. Det och samlas upp i underjordiska hålrum. kallas ytvatten. Det vattnet kallas grundvatten. Grundvattnet rör sig sakta och hamnar så småningom i sjöar och hav.
  • 9. Har du koll på.... ...att vattnet är mer än 4 miljarder år gammalt. ...att det alltid finns lika mycket vatten på jorden. ...att två tredjedelar av din kropp är vanligt vatten. 9
  • 10. Hur använder vi vattnet? Transporter Eftersom Sverige har så lång kust så transporteras nästan alla varor till och från Sverige med båt. Längs med kusten och i de stora sjöarna finns många hamnar. Fiske 10
  • 11. Sött, salt och blandat sötvatten eller färskvatten, är vatten som har så låg salthalt att det inte smakar salt. Används som dricksvatten. Två procent av världens vatten är sötvatten och det mesta finns i glaciärer och som is vid Nordpolen och Sydpolen. Resten finns i floder och sjöar och i marken. saltvatten är vatten som innehåller så mycket salt att det inte kan användas som dricksvatten. Saltvatten finns också i många stora sjöar, till exempel Kaspiska havet och Döda havet. Vattnet i Döda havet är extremt salt. brackvatten eller bräckt vatten är vatten som inte är lika salt som vattnet i haven men saltare än sötvatten. Detta gör att både de djur som trivs i saltvatten och de som lever i sötvatten har svårt att klara sig i brackvatten. Östersjön är ett av jordens största områden med brackvatten. 11
  • 12. Algblomning algblomning Under sommaren blommar alger på många stället i Östersjön. Algblomning är ett tecken på att vattnet mår dåligt av föroreningar. Alger gillar gödsel, och bereder därför ut sig i det förorenade vattnet. Algerna kan vara giftiga för människor och djur. 12
  • 13. Östersjön Östersjön har drabbats hårt av nedsmutsning. Föroreningarna kommer från olika håll. Gödsel från åkrarna följer med regnvattnet ut i Östersjön. Båtar släpper ut olja och vissa industrier dumpar giftigt avfall direkt i havet. Växter och djur tar stor skada av det och därför försöker länderna runt Östersjön samarbeta för att göra havet renare igen. 13
  • 14. Vattnet i samhället 3 Reningsverk Tar bort allt skräp och 2 vissa ämnen som t.ex. Här lagras tvättmedel vattnet innan det pumpas 4 vattnet ut till Avlopp hushåll och industrier Vattenverk 1 Vattnet pumpas in i vattenverket. Det silas för att få bort småfisk, löv och annat. Sedan renas vattnet i olika steg. 14
  • 15. Är vattenkraft miljövänligt? Ja och nej. Vattenkraften ger inga farliga utsläpp i luft och vatten tar aldrig slut. Men vattenkraften förändrar älvarna på ett sätt som kan vara skadligt för de växter och djur som lever där. Därför har riksdagen bestämt att man inte får bygga kraftverk vid vissa av våra älvar. 15
  • 16. Har du koll på... ...att kemikalier som t.ex. gammal målarfärg och nagellack ska lämnas till miljöstationen? ....att gamla mediciner ska lämnas tillbaka till apoteket? ...att reningsverken i Stockholm rensar bort 32 000 ton skräp varje vecka som bord ha slängts i papperskorgen? 16