Skapar nödvändiga samband i mellanrummen
• Studie av fängelsesystem i Sverige
• Målsättning: var att få f.d. fångar i arbete
• Problem: ovilja, glapp
• Socialarbetare agerade som gränsgångare
• Informella relationer och arbete i mellanrummen
• Etablerade kopplingar där det fanns ”glapp”
Mathiesen, T. (1971) ”Across the boundaries of organizations”
Organiserar kopplingar över gränser
• Studie av samverkan i vårdsystemet
• Målsättning: patienten skall bli frisk
• Problem: snäva gränser
• Gränsgångare ”lotsade” patienten över gränser
• Olika typer av arrangemang och verktyg för arbete med gränser
• Frivilliga arbetssätt, men professionella normer viktiga
• Att behålla rådande gränser var avgörande!
Lindberg, K. (2002) ”Kopplandets kraft”
Brygga över gränser
• Professionella gränser när professioner samarbetar
• Inte enbart konflikter om ”innehåll” utan även ”task boundaries”,
professionella normer, arbetssätt ”vi brukar göra såhär…”,
vem som skall göra vad osv.
• Gränser behöver hanteras
Abbot, A., 1998; Ester Carolina, 2014; Bochner, S., 1981; Strauss, A., 1979; Bechky, B.A., 2011
Varför är arbete i mellanrummen viktig?
• Hur får vi en mångfald av autonoma aktörer att agera kollektivt?
• Specialisering bidrar till samarbetssvårigheter
• Organisationer har olika förutsättningar, uppdrag och professionsgrupper
• Gränser har blivit snävare och organisationer mer särpräglade
(stuprörsorganisationer)
Gränsgångare…
• Informell koordinering är avgörande för fungerande
”multi-organisatoriska” miljöer
• Tillit och tillgång till socialt kapital är en förutsättning för samarbete
• Förhandling och konflikthantering är centrala praktiker!
Var gör en gränsgångare?
Vilka praktiker framträder?
• Informationsinsamling/spridning och kunskapsöverföring
• Relationella aktiviteter och facilitering
• Koordinering, förhandling, konflikthantering
• Mediering och översättning
• Utmana gränser
Vilka effekter?
• Snäva gränser ”mjukas upp” – smörjmedel för samarbete (van Meerkerk et al 2018)
• Resurser och kompetens tillgängliggörs (Likert, 1961)
• Organisationen eller samarbetsmiljöer fungerar ”bättre” (van Meerkert et al. 2018)
• Minskar risken för ”organisatoriska mellanrum” (Tyrstrup, 2007)
Arbetet kan ha olika tonvikt
• Byggandet av förutsättningar
• Koordinering och samordning
• Ledarskap
• Facilitering av samarbetssituationer
• Entreprenörskap
van Meerkerk et al. (2018); Williams, P., 2002, 2012
Gynnsamma förutsättningar för arbete i mellanrummen
• Samarbetsinriktad kultur
• Delade begrepp, mening, erfarenheter, problembild och ”sense of urgency”
• Delade strukturer (avtal, letter-of-intent, standarder, projekt, spelregler)
• Gränsöverskridande beslutsinfrastruktur
• Möjlighet till eskalering när barriärer uppstår (samarbetsstrukturer)
• Tillåtande ledarskap eller ”gränsöverskridande ledarskap”
• Gränsöverskridande forum - som möjliggör förhandling och samarbete –
fysisk närvaro
• Gränsgångare
Goss, 2001; van Meerkerk & Edelenbos 2018; Westrup & Persson, 2015; Himmelman, 1996; Carlile 2002; Huxham, 1996
Aldrich, H. (1971). Organizational Boundaries and Inter-organizational Conflict. Human Relations, 24(4), 279-293.
doi:10.1177/001872677102400401
Bochner, S. (1981). The Mediating person : bridges between cultures. Cambridge, Mass.: Schenkman Pub. Co.
Douglas, M. (1987). How institutions think. London: London : Routledge & Kegan Paul.
Edelenbos, J., & van Meerkerk, I. (2018). Finding common ground in urban governance networks: what are its facilitating factors? Journal of
Environmental Planning and Management, 61(12), 2094-2110. doi:10.1080/09640568.2017.1383232
Langley, A., Lindberg, K., Mork, B. E., Nicolini, D., Raviola, E., & Walter, L. (2019). BOUNDARY WORK AMONG GROUPS,
OCCUPATIONS, AND ORGANIZATIONS: FROM CARTOGRAPHY TO PROCESS. Academy Of Management Annals, 2019,
Vol. 13, Iss. 2, pp. 704-.736, 13(2), 704-736.
Likert, R. (1961). New patterns of management: McGraw-Hill.
Liliequist, B. (2003). Ludwik Flecks jämförande kunskapsteori. In.
Lindberg, K. (2002). Kopplandets kraft : om organisering mellan organisationer. Diss. Göteborg : Univ., 2002,
Lindberg, K. (2009). Samverkan: Liber Malmö.
Löfström, M. (2010). Samverkan och gränser : studier av samverkansprojekt i offentlig sektor. Göteborg: Handelshögskolan, Göteborgs
universitet.
Löfström, M. (2021). Samordnarrollens betydelse för styrningen av samverkan mellan myndigheter.
Shamir, B., & Melnik, Y. (2002). Boundary Permeability as a Cultural Dimension: A Study of Cross Cultural Working Relations between
Americans and Israelis in High-Tech Organizations. International journal of cross cultural management : CCM, 2(2), 219-238.
doi:10.1177/1470595802002002250
van Meerkerk, I., & Edelenbos, J. (2014). The effects of boundary spanners on trust and performance of urban governance networks: findings
from survey research on urban development projects in the Netherlands. Policy Sciences, 47(1), 3-24. doi:10.1007/s11077-013-9181-
2
van Meerkerk, I., & Edelenbos, J. (2018). Boundary Spanners in Public Management and Governance: An Interdisciplinary Assessment: Edward
Elgar Publishing, Incorporated.
van Meerkerk, I., & Edelenbos, J. (2020). Becoming a Competent Boundary Spanning Public Servant. In H. Sullivan, H. Dickinson, & H.
Henderson (Eds.), The Palgrave Handbook of the Public Servant (pp. 1-15). Cham: Springer International Publishing.
van Meerkerk, I., Edelenbos, J., & Klijn, E.-H. (2015). Connective management and governance network performance: the mediating role of
throughput legitimacy. Findings from survey research on complex water projects in the Netherlands. Environment and Planning C:
Government and Policy, 33(4), 746-764. doi:10.1068/c1345
Williams, P. (2012). Collaboration in public policy and practice : perspectives on boundary spanners. Bristol: Bristol : Policy.
Williams, P. (2013). We are all boundary spanners now? The International journal of public sector management, 26(1), 17-32.
doi:10.1108/09513551311293417
Axplock av
Artiklar/vetenskaplig litteratur