2. Varför är gränser ”hett”?
• Paradox: “det gränslösa samhället bidrar till fler gränser”
• Samverkan som norm (demokratireformer, krav i utlysningar, “delaktighet är bra”)
• Samverkan som en nödvändighet :
– Fler spelare och intressenter
– Organisatoriska landskapet är fragmenterad och sektoriserad (fler aktörer…)
– Institutionell komplexitet (värdepluralism, svårare att nå samsyn, legitimitet)
– Tackla “problem” som kräver inblanding av olika aktörer
– Organisationsstrukturen är bristfällig och dåligt anpassad till problembild/arbetsuppgiften
3. Gränser
• Uppstår genom interaktion och möten – ”det här är inte ditt ansvar…du tillhör inte vår organisation…”
• I organisationen i relation till någon form av intention eller handling
• Rumsliga, organisatoriska, administrativa, professionella, sociala positioner, kulturella, institutionella….etc
4. Gränser – förutsättningar och hinder
”A boundary is not that at which something stops but, as the Greeks
recognized, the boundary is that from which something begins its
presencing”. (Heidegger)
”Crossing physical boundaries between states can be far easier than
traversing borders between cultural and religious groups” (Newman 2006)
RISE — Research Institutes of Sweden4
5. Gemeinschaft och Gesellschaft
RISE — Research Institutes of Sweden5
Sociala relationer
Status, förhandlade hierarkier
Familj, Vänner, Klaner
Värden: tillit, relationer
Kommunikation: direkt
Främlingar
Personoberoende
Professionella roller
Yrkesmässiga relationer, kontrakt
Värden: effektivitet, förtroende,
rationalitet
Kommunikation: medierad
Hierarkier, Marknad
(ex. byråkrati )
Sociala gemenskaper, nätverk
6. Gränser - egenskaper och typer
• Mer eller mindre ”genomsläppliga” - gränser ”dras”, ”upprätthålls”, ”överskrids” och ”utmanas”
• Gränser är aldrig ”absoluta” i sociala sammanhang – kan förhandlas (men gränsöverskridande kan bestraffas)
• Mentala, sociala (ex. identitet) och fysiska
• Symboliska – gemensam förståelse, delade teorier, ideologi, definitionen av verkligheten…
• Funktionella (ex. roller, profession), hierarkiska (sociala positioner, ansvar) eller sorterande (ex. ”vi och dem”)
• Domäner (ex. administration-politik eller invånare-kommunen)
• Professionella gemenskaper (praxisgemenskaper) – påverkar kunskapssyn/värdering
• Formella (horisontella och vertikala) och informella gränser (gemenskaper, (o)vänner)
• Organisatoriska fält och intra-organisatoriska miljöer – interaktion med liknande organisationer, beroenden…
(”Vi är politiska organisationer som pysslar med välfärd…”)
7. Gränser – varför viktigt?
• I organisationer – gränser påverkar åtkomsten till resurser, mandat, ansvar mm
• Gränsöverskridande organisering kräver koordinering, samordning, integration….
• Organisatorisk mellanrum – saker och ting hamnar ”utanför gränserna” (ex. ansvar, arbetsuppgift osv.)
• Ex. professioner har olika kunskapssyn, olika förvaltningar ser ”sina frågor”, har ”sina uppdrag” etc.
• Gränskonflikter – resurser, delar inte värden, olika ledarskap, delar inte målbild, delar ansvar osv.
• Chefer och beslutsfattare kan påverka gränsernas genomsläpplighet
• Studier av gränsgångare och gränsarbete:
• var gör de…egenskaper…utmaningar...hur viktiga är dessa i dagens institutionella/organisatoriska landskap…
• samspel mellan byråkratins ”hårda gränser” och ”informella gränser”…
8. Gränsgångare och gränsarbete
• Individer som verkar/arbetar inom multi-organisatoriska/tvärsektoriella miljöer
• Individer som har det som en del i sitt jobb – ex. ledare, samordnare, strateger
• Individer som ”blir tvungna” att jobba över gränser på grund av arbetsuppgiften
• Dålig överensstämmelse mellan uppgift och strukturer – hål, diskrepanser osv.
9. Gränsgångare och gränsarbete
• Gränsarbete – vad gör gränsgångare? Enligt studier,
o Bygger nätverk och relationer
o Samordnar/koordinerar
o Förflyttar information
o Kopplar samman människor och olika delar av organisationen/-er
o Strategisk omväldsbevakning/externa relationer
o Driver projekt – utvecklings, samarbets
o Förhandlar, mobiliserar resurser
o Jobbar med normer/värden och de sociala sammanhangen
o Översätter – ex mellan professioner, samhällsdomäner
o Ledarskap (mellanrumsledarskap)
• Gränsgångare – ett kreativt och socialt hantverk i en komplex och ”stökig” miljö
• Gränsgångarroller - ex. nätverkare, översättare, entreprenör, koordinerare
11. Gränsgångare i samverkansmiljöer
Forskningen lyfter fram dessa specifika roller/funktioner:
• Fixare (ex. lösa problem, införskaffa resurser, flytta information osv.)
• Brobyggare (ex. chefer, strateger, ledare…åstadkomma gränsöverskridande samverkan)
• Mäklare (ex. får gränsöverskridande samverkan att ’fungera’ i praktiken, ex processledare)
Mer än så, även en form av ledarskap vilket studien av Kraftsamling Sjöbo visade….
12. RISE — Research Institutes of Sweden12
Kraftsamling Sjöbo
• Fallstudie av ett komplext samverkansprojekt – omställning av en stadsdel
• Medskapande och gränsöverskridande ambition
• Tillfällig arbetssätt - ”samla krafter och resurser” för problemtackling
• Bred förankring bland politik och förvaltningschefer
• Innovativt arbetssätt - bygga struktur och lära sig samtidigt
• En projektledare tillsattes i slutet av 2017 – men rollen förändrades snabbt…
13. • Flera ”domäner”
• 524 Möten 2018
• 200 personer
• 600 Möten 2019
• 203 personer
• 13 Kommunala förvaltningar/nämnder
• Kommunala bostadsbolag
• Privata bostadsbolag
• Konsulter
• Privata företag
• 40+ verksamheter
• 100+ invånare
• 21 Föreningar
• Akademi (4 personer)
• Institut (6 personer)
• Vinnova
• Regionen (Sjukvård)
• Drivhuset
• Polisen
• Science Park
Komplexitet
14. RISE — Research Institutes of Sweden14
Kraftsamling Sjöbo
Vad har vi lärt oss?
• Det räcker inte med projektledarpraktik – det krävs en gränsgångarpraktik
• Metastyrning - kombination av hårda och mjuka strategier – få människor agera
• Mycket tid går åt till att träffa människor i olika sammanhang – lösa upp knutar
• Kommunen inte en ”helhet” - små öar kräver koordinering/samordning internt/externt
• Olika intressen, drivkrafter och förutsättningar – spretar, konflikter, svårt nå samsyn
• Formella byråkratin har svårt att hantera ”konflikter” – kräver facilitering
• Det krävs mycket fokus på informella strukturer – sociala sammanhang, nätverk osv.
• En mycket svår roll – stökighet, komplexitet, organisatoriska hinder osv.
• Liten förståelse för rollen och praktiken
15. Gränsgångare i samverkansmiljöer
En slutsats från studien gällande gränsgångarrollen:
• En specifik social-organisatorisk hantverk
• Gränsöverskridande ledare– mellanrumsledare
Gemensam meningssystem
och samverkanskultur
Problemlösning
(jobba med informella/formella strukturer)
Metastyrning
(Hårda och mjuka strategier)
”Riktning”
Strukturella hinder
Meninsskapande, ”hålla samman”
16. Gränsgångare i samverkansmiljöer
Forskningen lyfter fram dessa generella slutsatser:
• Gränsgångarpraktiken/-rollen är utmanande och komplex
• En ”social prakrik” ställer stora krav på personliga förmågor, kommunikation etc.
• Praktiken är nödvändig och viktig för organisationens funktionalitet – givet
”situationen” med fragmentering, gränser osv
• Gränsgångare kan också vara problematiska – ”gatekeepers”, motarbeta
organisationen, blir personberoende, kidnappning av särintressen, transparens etc
17. Praktiska tips
• Tydliggör rollen och skapa förutsättningar för praktiken
• Rekrytera ”rätt” – fokus på sociala förmågor, processledare, faciliterare etc.
• Skapa förutsättningar för gränsöverskridande beslutsstrukturer
• Skapa organisatorisk ”slack” – resurser m.m.
• Stötta gränsgångare
• Intensiv gränsgångeri? Många ”surdegar”? Finns det strukturella problem?
Ex. dålig ”fit” mellan (arbets-)uppgift och rådande strukturer i organisationen?
