4. InternaHonal
OrganisaHon
of
Vine
and
Wine:
3
countries
(Italy,
Spain,
France)
account
for,
almost
in
equal
shares,
47%
of
world
wine
producHon
•
Record
producHon
in
Spain
(42.7
Mhl),
South
Africa
(11
Mhl),
Chile
(12.8
Mhl)
and
New
Zealand
(2.5
Mhl)
•
238.7
Mhl
of
wines
were
consumed
in
2013
5. Georgien
som
vinland
• 1,108
miljoner
hektoliter
vin
producerades
år
2011
• Alla
länder
är
ju
vinodlings
vagga,
men
i
Tbilisi
är
man
ec
strå
vassare,
man
har
hicat
tom
7000
år
gamla
vindruvskärnor.
De
facto
har
man
gjort
vin
i
8000
år.
• Ordet
vin
kommer
ursprungligen
från
det
georgiska
ordet
gvino.
• 1950-‐85
från
58.000
ha
Hll
128.000
ha.
Under
Gorbatshovs
anHalkohol
kampanj
ändrades
sedan
40.000
ha
Hll
melonodlingar...
• Eger
den
omoHverade
aggressionen
mot
Georgien
2006
förbjöds
den
ryska
vinimporten
från
Georgien,
vilket
var
80%
av
produkHonen.
Men
Georgien
har
lyckats
bli
ec
jäce
”hajppat”
vinland,
speciellt
under
2012.
• I
Georgien
finns
det
500
(!)
olika
vindruvssorter.
38
av
dom
är
godkända
för
vinprodukHon.
• De
tre
vanligaste
är
Rkatsiteli,
Mtsvane
och
Saperavi.
• Jäsning
i
Qvevris
–
nergrävda
leramforor
–
en
”innegrej”
bland
vinentusiaster
6.
7. Bulgarien
som
vinland
• 1,305
miljoner
hektoliter
producerades
år
2013
• Även
här
har
det
producerats
vin
i
eviga
Hder,
ända
sedan
Thrakernas
Hd
(ca
3000
år)
• 1978
vinlagsHgning
enligt
fransk
modell.
• Gorbatshev
stängde
även
här
ner
odlingar,
så
som
i
Georgien.
• ProdukHonen
har
led
Hdigare
av
ac
rankorna
hade
blev
överåriga.
• Inhemska
druvor:
blå
mavrud
och
melnik
mest
ansedda.
Rubin
är
en
inhemsk
korsning
av
nebbiolo
och
syrah
(från
1945)
blir
allt
populärare.
Gröna:
Dimiat.
• Eger
EU
2007
har
det
satsats
på
kvalitet,
framför
allt
på
Merlot
och
Cabernet
Sauvignon.
8. Ungern
som
vinland
• 2,618
miljoner
hektoliter
producerades
år
2013
• Mongolinvasionen
på
1200
talet
och
1526
kom
turkarna
och
ockuperade
större
delen
av
Ungern
i
160
år.
Trots
deca
föddes
den
speciella
söta
tokajersHlen
runt
1650.
• Vem
har
inte
druckit
Egri
Bikaver
och
Magyar,
speciellt
på
70
talet?
• Tokaji
mest
känd.
• Eger
ac
östblocket
föll
så
kom
det
mycket
västerländska
investerare
som
har
lec
Hll
ac
kvaliteten
har
blivit
bäcre.
• Stor
mängd
inhemska,
gröna
druvor:
ezerjó,
furmint,
leányka,
hárslevelü
och
olaszrizling,
(welschriesling).
Blå
druvor:
kadarka
och
kékfrankos
• VikHga
internaHonella
sorter
är
cabernet
sauvignon,
merlot
och
pinot
noir
samt
gröna
sauvignon
blanc,
pinot
gris,
gewürztraminer
och
chardonnay.
9. Libanon
som
vinland
• 80
000
hektoliter
producerades
år
2011,
dvs
ec
mycket
litet
vinland.
• Redan
för
6000
år
sedan
fanns
det
vinodlingar
i
Libanon,
Bibeln
beräcar
många
historier
om
viner
från
Kaanan.
• I
dag
finns
det
tre
internaHonellt
respekterade
vinproducenter
i
Libanon:
Château
Musar,
Château
Ksara
och
Château
Keffraya.
• Mycket
starkt
franskt
inflytande
!
• Räc
90%,
vic
10%
,
det
mesta
går
på
export.
• De
libanesiska
vinerna
är
ycerst
intressanta
Hll
smaken
och
landet
har
en
fin
matkultur.
Man
kan
hica
mycket
djurförknippade
aromer
i
vinerna,
som
t.ex.
häst,
hund,
ko,
lamm,
lada
och
läder,
Hllsammans
med
frukHga
aromer
som
man
oga
förknippar
med
vilt,
som
tranbär
och
enbär.
Vinerna
från
Libanon
är
ogast
medelfylliga,
men
ändå
nästan
allHd
ganska
kragiga.
10. Kina
som
vinland
• 11.7
miljoner
hektoliter
producerades
år
2013
=
världens
6:e
största
vinproducent
• Vin
har
odlats
i
Kina
så
Hdigt
som
under
HandynasHn
(206
f.Kr.–220
e.Kr).
• 83
%
av
vinerna
som
konsumeras
i
Kina
produceras
inom
landet.
• Mest
rödvin.
I
Kina,
inkl.
Hong
Kong,
konsumerades
1,87
miljarder
flaskor
rödvin
under
2013.
• Både
röda
och
vita
viner
vanligen
serveras
kylda.
• Kända
vinregioner
är
bland
andra
Beijing,
Yantai,
Zhangjiakou
i
Hebei,
Yibin
i
Sichuan,
Tonghua
i
Jilin,
Taiyuan
i
Shanxi
och
Ningxia.
Den
största
vinprodukHonsregionen
är
Yantai-‐Penglai
där
omkring
40%
av
allt
kinesiskt
vin
produceras.
• Kineserna
investerar
kragigt
i
vinodling,
kunnande
och
teknik
som
förvärvas
i
väst.
• Förra
året
vann
den
kinesiska
Ningxia
regionen
de
franska
vinerna
från
Bordeaux
en
vintävling
där
experter
uppskacar
viner.
11. Uruguay
som
vinland
• 950
000
hektoliter
producerades
år
2013.
• VintradiHonerna
kom
från
Europa
(Spanien
och
Italien)
med
invandrarna
• Bara
280-‐300
vingårdar
i
hela
landet
• Endast
3
%
går
på
export,
främst
Hll
Brasilien.
• Närheten
Hll
vacenmassorna
i
Atlanten
och
floden
Río
de
la
Plata
mildrar
klimatet
från
varmt
Hll
tempererat.
Regelbunden
nederbörd
även
under
skördeperioden.
Till
skillnad
från
i
ArgenHna
och
Chile
förekommer
ingen
konstbevacning
i
Uruguay.
• Vanligaste
druvan
är
Tannant
12. Vad
tyckte
jag:
Surt
sa
räven…
Drack
det
som
”aperiHf”
och
nej,
det
kräver
definiHvt
mat.
Å
andra
sidan
–
vad
kan
man
vänta
sig
av
ec
7,30
vin
?
Glöm
det.
13. Vad
tyckte
jag:
En
trevlig
överraskning!
Åt
pasta
carbonara
med
vinet
och
det
passade
bra
!
Skulle
säkert
gå
bra
även
med
krägor
kom
vi
fram
Hll.
Lite
egersmak
av
smörig
Chardonnay
14. Vad
tyckte
jag:
En
aning
söc
Hll
maten,
testade
med
kycklingsallad
samt
tonfisksallad.
Speciellt
Hll
fisken
fungerade
det
inte
alls.
Goc
som
”pratvin”.
15. Vad
tyckte
jag:
Väldigt
tunt
och
läc.
Testade
Hllsammans
med
grönsaker
–
passade
alldeles
utmärkt.
Köärssåsen
tog
dock
livet
av
vinet,
och
ostarna
med.
DefiniHvt
inte
prisvärt
!
16. Vad
tyckte
jag:
Goc
och
medelfylligt,
tydlig
strävhet.
Passade
bra
Hll
lite
mera
”vardagliga”
köcräcer.
Kanske
inte
med
den
blodigaste
biffen!
40%
Syrah,
30%
Cabernet
Sauvignon
30%
Cabernet
Franc.
FrukHg
och
kryddig,
med
fatkaraktär
(dvs
vanilj).
Det
finns
tobak
och
choklad,
ceder.
Kryddor
som
kryddnejlika,
muskot
och
lakrits.
Frukt
som
slånbär,
björnbär,
(torkade)
fikon,
plommon,
körsbär.
17. Vad
tyckte
jag:
Helt
OK
vin,
tom
Hll
biffar.
Vi
testade
den
på
en
grillfest
med
mycket
sallad
och
helstekt
grisfilé
–
passade
ypperligt
med
det.
Osten
Hll
egerräc
gick
också
bra,
men
kanske
inte
Hll
de
allra
starkaste
ostarna.
Prisvärt…
nja.
Du
får
bäcre
för
13€
!
