"Trygga och säkra gångmiljöer för äldre - säker mobilitet som utgångspunkt för planeringen". Presentation av Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB. Transportforum 2012. Rapporten från studien finns på www.trivector.se.

1. Trygga och säkra gångmiljöer
för äldre – ”säker mobilitet”
Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB
© Trivector Traffic AB

2. Kort om studien
• Genom litteraturstudier identifieras otrygga situationer/miljöer
och jämförs med den objektiva säkerhetssituationen:
– Vilka situationer/miljöer upplever äldre som otrygga? Hur hänger
otryggheten samman med den objektiva säkerhetssituationen?
– Hur kan man hantera diskrepans mellan trygghet och säkerhet?
– Hur kan man använda ”säker mobilitet” som utgångspunkt i planeringen?
• Finansierad av Skyltfonden (juni 2010 - mars 2011)
© Trivector Traffic AB

3. © Trivector Traffic AB

4. Vad är trygghet?
Trygghet innebär i dagligt tal att känna sig säker och vara fri från
rädsla, oro, osäkerhet och obehagskänslor, och är ett av våra
grundläggande mänskliga behov.
Tre dimensioner av trygghet (Sjöberg, 1996; Beaulieu m.fl., 2007):
• En kognitiv dimension som handlar om upplevd sannolikhet
för möjliga händelser
• En emotionell dimension som rör rädsla och osäkerhet
förknippat med möjliga händelser
© Trivector Traffic AB
• En beteendedimension som avser undvikande beteenden
eller försvarsbeteenden kopplat till möjliga händelser.

5. Vad är trygghet?
• Olika fears i litteraturen: fear of crime, fear of falling, fear of
moving outdoors…
• Faror (safety) och avsiktliga faror (security)…
• Mänskliga och icke-mänskliga (miljömässiga) faror…
© Trivector Traffic AB
Loukaitou-Sideris (2004)

6. Otrygghetens omfattning
© Trivector Traffic AB
Wennberg (2009)

7. Otrygghetens omfattning
© Trivector Traffic AB
NTU 2009

8. Vad är trafiksäkerhet?
Möjligheten att transportera människor och gods utan olyckor
och skador från olyckor. Produkten av:
• Risk
• Exponering
• Konsekvens
© Trivector Traffic AB
Nilsson (2004)

9. Vad är säker mobilitet?
• Mobilitet avser både faktisk och potentiell rumslig förflyttning,
dvs. även våra möjligheter att förflytta oss och vara delaktiga i
aktiviteter efter behov och önskemål (Metz, 2000; Kaufmann
m.fl., 2004).
• Säker mobilitet är en sammanvägning av trafiksäkerhet och
mobilitet (Heikkinen m.fl., 2010):
– Åtgärder som främjar säker mobilitet: En åtgärd ska idealt bidra till
både ökad trafiksäkerhet och främjad mobilitet. Sådana åtgärder främjar
© Trivector Traffic AB
säker mobilitet i båda dess dimensioner (eller försämrar åtminstone inte
någon av dimensionerna).
– Åtgärder som reducerar säker mobilitet: Åtgärder som försämrar tra-
fiksäkerheten och där mobilitetseffekten är oklara, försumbara eller
negativa (och vice versa).

10. Diskrepans mellan trygghet och säkerhet
© Trivector Traffic AB
Sørensen & Mosslemi (2009)

11. Otrygga situationer/miljöer
• Höga hastigheter och mycket trafik
• Otillräckligt utrymme
• Korsa gatan
• För få övergångsställen
• Korta gröntider i signalreglerade korsningar
• Cyklister på trottoarer och dålig separering på gc-vägar
• Fysiska hinder och oklara anvisningar, t ex höga trottoarkanter, hål
och ojämnheter
© Trivector Traffic AB
• Snö och halt väglag
• För få sittbänkar
• Dålig belysning

12. Wennberg (2009)
© Trivector Traffic AB

13. Lundholm m.fl. (2001)
© Trivector Traffic AB

14. Höga hastigheter och mycket trafik
© Trivector Traffic AB
Appleyard (1981)

15. För få övergångsställen
• Fotgängares risk är betydligt större på ett obevakat övergångs-
ställe jämfört med både signalreglerade övergångsställen och
om det inte finns något övergångsställe alls
© Trivector Traffic AB

16. Efter regeln om väjningsplikt…
• Antalet fotgängare som skadats lindrigt vid övergångsställen
ökade med 15-20 % och antalet svårt skadade med 5-10 %
(motsvarar 40-50 skadade totalt per år) (Thulin, 2007).
• Den ökade risken gällde inte 65+ (har ändå störst skaderisk).
• Risken ökade även i kommuner som tagit bort flera obevakade
övergångsställen – enbart i kommuner som tagit bort mer än
hälften uteblev ökningen.
• Borttagande av övergångsställen verkar ha haft en begränsad
© Trivector Traffic AB
påverkan på det totala antalet skadade och dödade fotgängare
på obevakade övergångsställen…
• … har borttagningen enbart haft (negativ) effekt på tryggheten?

17. Samspel mellan gående och cyklister
• En tredjedel (oavsett ålder) retar sig ofta på att cyklister visar
för lite hänsyn till gående – man cyklar för fort, visar
omdömeslöshet, riskfyllt beteende, direkta regelbrott osv.
(Lundholm m.fl. 2001)
• I flera äldrestudier lyfts cyklister på trottoarer/gångytor och
dåligt separerade gc-vägar fram som en faktor som skapar
otrygghet och begränsar äldres mobilitet (Wennberg 2009;
Ståhl m.fl. 2008; Svensson m.fl. 2008)
© Trivector Traffic AB

18. Samspel mellan gående och cyklister
Sjukhusrapporterat 2003-2006 (Trivector
rapport 2007:69)
• 11 % av gåendes skador orsakas av kollision
med motorfordon – 1 % av kollision med cyklist
(400 skadade/år)
• 11 % av kollisionerna mellan gående och cyklist
sker på trottoar/gångbana
• 25 % av de skadade är äldre, men äldre står Trivector rapport 2007:69
(Gibrand, Nilsson & Söderström)
bara för 10 %* av exponeringen
© Trivector Traffic AB
Polis/sjukhusrapporterat 1981-1985 (Ståhl 1987)
• Var fjärde kollisionsolycka bland äldre är med
cyklist – endast var tjugonde bland yngre.
*) Gustafsson & Thulin (2003)

19. Samspel mellan gående och cyklister
• För gående generellt (oavsett ålder) är cyklister ett
trygghetsproblem snarare än ett säkerhetsproblem
• För äldre är cyklister både ett trygghetsproblem och ett
säkerhetsproblem
Olyckor mellan gående och cyklister
är ett litet trafiksäkerhetsproblem i
© Trivector Traffic AB
relation till antalet singelolyckor, men
ett stort i relation till antalet
kollisionsolyckor med motorfordon.

20. Fysiska hinder / Snö och halka
© Trivector Traffic AB

21. © Trivector Traffic AB
*) Situationer/miljöer vars säkerhetsbild är svårbedömd
pga. motstridiga resultat eller där det saknas studier.

22. Åtgärder för trygghet och säkerhet
© Trivector Traffic AB

23. Åtgärder för trygghet och säkerhet
• Åtgärder i miljön:
– fler hastighetssäkrade gångpassager och reducerad komplexitet i
korsningar
– tydlig separering av gående och cyklister
– hinderfria gångmiljöer
– satsning på drift och underhåll
– mer sittbänkar
• Ökad kunskap:
– informationsinsatser bland allmänheten för bättre bemötande av äldre
© Trivector Traffic AB
– utbildning av entreprenörer och personal
– utbildning av äldre och trafikantträning

24. Åtgärder för trygghet och säkerhet
• Gångvänlighet som norm för planeringen
• ”Året runt”-perspektiv i planeringen / Klimatanpassad utformning
© Trivector Traffic AB

25. Åtgärder för trygghet och säkerhet
• Gångvänlighet som norm för planeringen
• ”Året runt”-perspektiv i planeringen: klimatanpassad utformning
• Säker mobilitet som utgångspunkt i planeringen – dvs. att både
trafiksäkerhet och mobilitet beaktas.
Kan stora mobilitetseffekter (eller
trygghetseffekter) kompensera för
en liten minskning i trafiksäkerhet?
© Trivector Traffic AB
Det är bättre att anlägga en hastighetssäkrad gc-
passage än bara ett övergångsställe – men är det
bättre att anlägga ett övergångsställe än inget alls?

26. Rapporten finns på
www.trivector.se
Veta mer?
Hanna Wennberg
Affärsområdesansvarig Trafiksäkerhet & trygghet
046-38 65 32, hanna.wennberg@trivector.se
© Trivector Traffic AB