1. Lag och Rätt

2. Mål
- Du kommer få en inblick i de lagar och
regler som vår demokrati vilar på.
- Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i
hur Sveriges rättsväsende fungerar.

3. Regler – Oskrivna och skrivna.
• Varför behöver vi lagar?
- Lättare att leva tillsammans (trafikregler)
- Göra livet tryggare (stölder, misshandel)
- Skydda naturen (utsläpp)
Det är riksdagen som stiftar våra lagar.

4. Regler – Oskrivna och skrivna.
Oskrivna regler.
Alla lagar och regler är inte nedskrivna.
- Vi står i kön när vi ska betala i affären.
- Vi hälsar med höger hand.
- Du har inte fötterna på bordet när du äter.

5. Sveriges Rikes lag
Lagboken innehåller våra viktigaste lagar.
Den trycks om varje år.
Lagboken innehåller olika delar, tex.civilrätt
och straffrätt.

6. Sveriges Rikes lag
Civilrätt
- Innehåller lagar som gäller privata frågor.
- Delarna i civilrätten kallas balkar.
Gäller till exempel:
- Köp av kläder, bil och hus (köplagen,
jordabalken).
- Förhållandet mellan man och hustru
(giftemålsbalken)

7. Sveriges Rikes lag
Straffrätt (brottsbalken)
- Innehåller bestämmelser om straff.
- Kan gälla: misshandel, mord, snatteri,
stöld, rån, checkförfalskning, djurplågeri.

8. Kunskap om lagarna
Det är viktigt att du känner till vilka lagar du
har att rätta dig efter. Du kan inte säga till
en polis eller en domare att du inte visste
att man inte fick göra så.
Man måste helt enkelt veta vilka lagar som
finns.

9. Brottet
Så här kan det gå till från brott till straff:
- Tre personer begår tillsammans en
väskryckning. De lyckas sno väskan från
en äldre dam i en park. De smiter iväg på
varsin moped.

10. Brottet
Vad de inte vet är att ett vittne har sett
alltihop. Han tar hand om damen och
ringer polisen.
Han lyckas ge ett bra signalement på
killarna och det tar inte lång tid för polisen
att hitta dem.

11. Brottet
Polisen griper personerna då de är
misstänkta för rån.
Personerna placeras i varsitt förhörsrum på
polisstationen. Man inleder ett första
förhör.

12. Brottet
En av personerna är under 15 år och därför
kontaktas socialen som ska vara med
under förhöret. Efter förhöret kommer
socialsekreteraren följa med personen
hem till föräldrarna.

13. Brottet
Efter förhöret kopplas en åklagare in på
ärendet. Nu kan åklagaren besluta om
personerna ska släppas eller om de ska
anhållas.
Om de anhålls ska de sitta kvar på
polisstationen till dagen efter.

14. Brottet
Nästa steg är att starta förundersökningen
på riktigt.
Man kallar in offret och eventuella vittnen
som får berätta sin historia. Man jämför
denna historien med den som förövarna
givit. Man tittar på bevis.

15. Brottet
Åklagaren kan besluta att man gör en
husrannsakan. Man går alltså hem till
förövarna för att leta efter bevis.

16. Brottet
Om polisen och åklagaren nu är säkra på att
de har gripit rätt personer kan man besluta
att de ska häktas. Detta gör man för att de
gripna inte ska kunna förstöra bevis eller
på andra sätt försvåra polisutredningen.

17. Brottet
När man har beslutat om häktning har
åklagaren två veckor på sig att att avsluta
utredningen och bestämma sig för om
man ska väcka åtal eller inte.
När utredningen är klar lämnar man in åtalet
till tingsrätten som ska bestämma i en
domstol om personerna är skyldiga eller
inte.

18. I rättssalen
I rättssalen:
I tingsrätten finns det en ordförande som är
en kunnig jurist.
Han har hjälp av nämndemän.
En notarie som för protokoll.
Offret kallas målsägande och har en
åklagare med sig.
Förövarna kallas tilltalade.

19. I rättssalen
Åklagaren inleder rättegången genom att
läsa upp åtalspunkterna. De tilltalade får
erkänna sig skyldiga eller inte skyldiga till
brottet.
Åklagaren försöker bevisa och övertyga
domaren om att dessa personer verkligen
har genomfört brottet.

20. I rättssalen
Efterhand sen kallar man in den
målsägande och eventuella vittnen som
ger sin bild av det inträffade.
Man läser också upp en
personundersökning av de tilltalade. Det
ger en bild av personens
familjeförhållanden, dess vanor, skolgång
med mera.

21. I rättssalen
I slutet av rättegången gör åklagaren sitt
slutanförande. Där sammanfattar
åklagaren åtalet, bevisen och vilket straff
som vore lämpligt.
Försvarsadvokaten gör samma sak men
försöker få ett så milt straff som möjligt.

22. Domen
Efter detta lämnar alla utom domaren,
nämndemännen och notarien salen. Man
har nu en enskild överläggning där man
tittar på bevisen och de olika vittnesmålen
för att bestämma påföljden.
Efter detta kommer alla in igen och
ordföranden läser upp domen.

23. Olika sorters straff
Kommunen har ansvar för brottslingar som
är under 15 år. De kan handla om
övervakning eller fosterhemsplacering.

24. Olika sorters straff
Böter
Det finns två sorters böter; penningböter och
dagsböter.

25. Olika sorters straff
Dagsböter
En åklagare kan göra ett strafföreläggande. Detta
innebär att den som gjort brottet godkänner sina
dagsböter och slipper därmed rättegång.
Antalet dagsböter beror på hur allvarligt brottet är
och storleken bestäms av hur stor inkomst man
har.

26. Olika sorters straff
Fängelse
Man kan få tidsbestämt fängelsestraff
mellan 14 dagar och 10 år. Därefter är det
livstid där man kan be om nåd efter 10-15
år och därmed få sitt livstidsstraff
tidsbestämt.

27. Olika sorters straff
Villkorlig dom
Den dömde kan få villkorlig dom istället för
fängelse om rätten tror att den dömde kan
hålla sig ifrån brott under två år. Om han
begår brott under prövotiden kan detta
omvandlas till fängelsestraff.

28. Olika sorters straff
Sluten ungdomsvård
Om man gör ett allvarligt brott innan man
fyllt 18 år kan man dömas till sluten
ungdomsvård. Det påminner om fängelse
då det både finns vakter och galler för
fönstren

29. Olika sorters straff
Samhällstjänst
Samhällstjänst är ett alternativ till fängelse.
Man arbetar gratis åt samhället i minst 40
timmar och mest 200 timmar. Man ska då
arbeta åt en ideell förening, dvs. man får
inte tjäna pengar på arbetet. Utöver detta
står man under övervakning i ett år.

30. Olika sorters straff
Skyddstillsyn
Om man dömer någon till skyddstillsyn så
får personen en övervakare.
Denna övervakare ska se till att personen
sköter sig.

31. Olika sorters straff
Vård
Om man misstänker att en person var sjuk
vid brottstillfället kan man döma personen
till vård.
Det kan röra sig om psykiatrisk vård eller
vård för sitt eventuella missbruk.

32. Varför blir vissa ungdomar
brottslingar?
Brottsligheten ökar mest bland ungdomar
under 15 år.
Ungdomar under 20 år svarar för 40% av
alla stölder och skadegörelse.

33. Varför blir vissa ungdomar
brottslingar?
Förr jobbade barn och vuxna tillsammans för
att försörja familjen. Då hade de vuxna
mer kontroll över vad ungdomarna gjorde.
I större städer är det lätt att vara anonym
och det kan vara lockande med alla
lättåtkomliga varorna i butikerna.

34. Varför blir vissa ungdomar
brottslingar?
Grupptryck är den vanligaste orsaken till
ungdomsbrottslighet.
De allra flesta ungdomsbrotten sker av
grupper.
Ungdomarna har andra ungdomar som
förebilder istället för sina föräldrar.

35. Varför blir vissa ungdomar
brottslingar?
Droger och brott hör nästan alltid ihop.
Kan vi bryta den negativa trenden?
Det borde gå men en viktig sak är att vi
övriga människor måste ingripa eller säga
ifrån när vi ser något. Det är fel att tiga när
man vet vem som har gjort något. Tänk på
att det alltid finns ett brottsoffer om det har
skett ett brott.

36. Skadegörelse, stöld och snatteri
Skadegörelse
1950 anmäldes 5000 skadegörelser.
2002 anmäldes 140 000 skadegörelser.
Nästan bara pojkar som är skyldiga.
Skadegörelse kan ge fängelse i 4 år.
Mindre skadegörelse kallas åverkan och ger böter.
Skadegörelse i städerna betalas av kommunen
eller staten. Detta kan leda till att skatten höjs för
att ha råd att betala alla extra utgifter.

37. Skadegörelse, stöld och snatteri
Stöld och snatteri
Snatteri leder oftast till böter men man kan
även dömas till fängelse.
Det är viktigt att snattare grips. Om de inte
grips kan snatteriet leda till verkliga stölder
som får stora konsekvenser.
Snatteri gör att priserna på varor i affärer
alltid är lite högre än de skulle vara utan
snatteri.

38. Ökar brottsligheten?
År 2002 anmäldes 1 234 784 brott till
polisen.
Man uppskattar att det begås flera hundra
miljoner brott i Sverige varje år.
De brott som begås men inte anmäls kallas
för dold brottslighet.
Den registrerade brottsligheten har ökat 6
gånger mellan 1950-2000

39. Kriminalvård
Fängelserna har tre uppgifter:
1. Straffa den som har gjort ett brott
2. Skydda samhället från farliga personer.
3. Hjälpa brottslingen till ett bra liv.
Det finns aktiviteter man kan göra på ett
fängelse för att man ska bli en bättre
människa när man kommer ut.

40. Kriminalvård
Det finns tre typer av fängelser.
1. Öppen anstalt – Friare verksamhet, nära
hemmet. Permissioner och frigång.
2. Sluten anstalt är för de som döms till 1 år
eller mer.
3. Sluten anstalt med förhöjd säkerhet - De
som bedöms vara mycket farliga.
(Kumla, Hall och Tidaholm)

41. Extrauppgifter
Detta är uppgifter man gör om man är färdig
med frågor och arbetsblad.
Man söker fakta på biblioteket och på
Internet för att hitta svar på sina frågor.
Man redovisar muntligt för mig eller för
klassen om det man har kommit fram till.

42. Extrauppgifter
Mordet på Caesar i antikens Rom.
-
Hur gick mordet till?
Vem genomförde det?
Dömdes någon för mordet?
Vad fick mordet för konsekvenser för
Rom?

43. Extrauppgifter
Mordet på kung Gustav III
-
Vem var han?
Var mördades han?
Varför mördades han?
Vem mördade honom?
Dömdes någon för mordet?

44. Extrauppgifter
Mordet på president Abraham Lincoln.
-
Vem var han?
Var mördades han?
Varför mördades han?
Vem mördade honom?
Dömdes någon för mordet?

45. Extrauppgifter
Mordet på president John F Kennedy
-
Vem var han?
Var mördades han?
Vem mördade honom?
Hur mördades han?
Dömdes någon för mordet?

46. Extrauppgifter
Mordet på statsminister Olof Palme
-
Vem var han?
När mördades han?
Var mördades han?
Hur mördades han?
Vem mördade honom?
Dömdes någon för brottet?