1. Miljöpartiet
Åsa Romson, språkrör och Gustav Fridolin, språkrör
1. Vad tänker ni gör de närmare fem, tio åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt
2050?
Svar: Det finns flera åtgärder vi måste vidta för att börja minska de svenskautsläppen i
takt med forskarnas rekommendationer. Det handlar om investeringar och om
skattejusteringar. Vi föreslår statliga investeringar i sådant som hållbar infrastruktur,
upprustning och energieffektivisering av miljonprogrammets bostäder och förnybar
energi. Detta finansieras genommiljöskatter, som i sig leder till effektivare teknik och
resursförbrukning. Bland annat behöver, som artikelförfattarna efterfrågar,
koldioxidskatten höjas i enlighet med det förslag som klimatberedningen, där alla
partier var representerade, lade fram. För att effektivisera godstransporterna ser vi behov
av en differentierad lastbilsskatt som styr mot järnväg och en flygskatt som ska
säkerställa att också flyget bär sina miljökostnader.
Utöver sådana tydliga klimatreformer är det viktigt att hela politiken drar åt
samma håll. Av det skälet vill vi inrätta ett klimatpolitiskt ramverk liknande det
finanspolitiska ramverket, på samma sätt som Storbritannien och flera andra länder
redan har infört eller diskuterar att införa. Politiker behöver bindande mål att hålla sig
till, och näringslivet behöver tydliga regler och en glasklarriktning som ger trygghet för
att investeringar i ny teknik och energieffektivisering lönar sig.
2. Delar ni vår syn att en förutsättning för att de skuldsatta länderna i Sydeuropa ska
få en god utveckling är att deras handelspartner stimulerar sina ekonomier, i första
hand genom investeringar för hållbarhet?
Svar: Åtstramningarna i Sydeuropa har redan lett till massarbetslöshet, det behövs
investeringar för att stimulera framväxten av nya jobb. Vi har ett ansvar, både i Sverige
och i EU som helhet, att göra offentliga investeringar som visar att man kan bygga ett
utvecklat samhälle som inte är beroende av energislöseri och resursförbrukning. Detta
är en grundbult både i vår politik i Sverige, och i det manifest som Europas samlade
gröna partier går till val på i maj.
3. Investeringarna i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer, samtidigt som behoven
av investeringar är stora. På vilken ambitionsnivå vill ni lägga er och vilka innovativa
lösningar ser ni framför er för att locka fram kapital också från privata finansiärer?
Svar: Vi vill öka de offentliga investeringarna med 30 miljarder kronor. Vi ser också
goda möjligheter i att förbättra samarbetet mellan staten och näringslivet, främst i form
av tydliga spelregler, så att även de privata investeringarna kan öka. Till detta hör våra
förslag om nedsatt skatt för nya forskningsintensiva företag, underlättande av
personaloptioner i små och växande företag och stärkt samverkan mellan forskning och
näringsliv

2. 4. Många nya jobb finns inom tjänstesektorn, såväl privat- som skattefinansierad. På
vilket sätt bör skatter och regelverk främja en hållbar tillväxt i denna sektor med
många arbetstillfällen?
Svar: Konsumtion av tjänster är resurssnålt och bra för jobben. Kostnaderna för
tjänstesektorn bör därför sänkas och det är vår grund till att vi vill behålla den sänkta
restaurangmomsen och även sänka skatten för reparationstjänster.
5. Värdet i den finansiella sektorn är mer än tolv gånger så stort som världens BNP.
Vid slutet av 1990-talet var det tre gånger så stort.
Trots detta är investeringarna i både Sverige och EU otillräckliga. Alltmer av
utlåningen har i stället använts till spekulation i tillgångsvärden, främst fastigheter.
Hur vill ni agera för att bidra till att de finansiella obalanserna i världen rättas till?
Svar: Det är ingen lätt fråga. Det finns ingen enkel kortsiktig lösning. Förändringar i
form av ändringar i kapitaltäckningsregler och förändringar i bankernas behov av höjda
säkerheter vid osäker utlåning är viktiga. Att elva EU-länder nu inför en gemensam skatt
på finansiella transaktioner nästa år är positivt. Vi kommer att föreslå att Sverige
ansluter sig till detta samarbete.
6 och 7. Investeringarna i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer, samtidigt som
behoven av investeringar är stora. På vilken ambitionsnivå vill ni lägga er och vilka
innovativa lösningar ser ni framför er för att locka fram kapital också från privata
finansiärer?
Svar: Där handlar det om att Sverige måste bli en aktiv internationell aktör, bådegenom
EU och med Norden som bas kan vår röst oftare visa vägen. Vi ser att Sverige både kan
och bör föregå med gott exempel och ta ansvar. Vi måste ta vårt ansvar för
klimatfinansieringen med additionella medel så som vi har lovat i internationella
förhandlingar. Miljöpartiet har föreslagit att åtminstone 2 miljarder kronor per år
behöver skjutas till i närtid till det här området. Det är baserat på den beräkning som är
gjord av biståndsorganisationer och andra som har granskat löftena i de internationella
klimatförhandlingarna.
8. På vilket sätt vill ni agera för att Europa som helhet ska bli en mer dynamisk region i
världen och en stark kraft för en hållbar och fredlig värld?
Svar: Vi skulle kunna vara mer pessimistiska, men de framgångar som de gröna har haft
i parlamentet gällande fiskepolitiken under den senaste mandatperioden ger oss visst
hopp. Vi tror också att EU har stor potential att utveckla viktiga fredspolitiska verktyg
för tidig konfliktlösning och samordning av insatser vid olika internationella kriser,
därför föreslår vi en stående fredskår inom EU.
Vi vill att EU styr om sina investeringar från motorväg till järnväg, tar krafttag mot
diskrimineringen av romer och annan rasism och blir en bättre aktör för demokrati och
fred i världen. Det sista kan verka vara vid sidan av huvudfrågan här, men ett
nationalistiskt EU som sluter sig mot omvärlden kommer aldrig att bli en fungerande
aktör för en bra global utveckling.