A presentation held by Ms Emma Lindberg, Ministry of Environment, at a seminar in the Swedish parliament on the 6th of march 2013

1. Klimatfärdplan 2050
Emma Lindberg, miljödepartementet
6 mars 2013
Miljödepartementet

2. Vinsten av klimatåtgärder
– idag och till 2050
• Allvaret skärpt via rapporter bl.a. från Världsbanken och IEA.
• SE driver på i EU/internationellt gm SE som gott exempel, samarb
m ”like-minded”-länder & strategiska kompl. initiativ t ex CCAC,
equitydialog etc
• Och driver på för fokus på the BENEFITS of ACTION
• IPCCs rapport i sep - debatt väntas om klimatmålen VS nya
vetenskapen, vad är ok risk och toppstyrmedel för klimatet
Miljödepartementet

3. Vinsten av klimatåtgärder
– idag och till 2050
• SE har klimatmål till 2020 och till 2050 + energi- och transp.mål
• Utsläppen har minskat m 16 % sedan 1990 och BNP ökat m 50%
• SE har CO2-skatt sen 1991, ligger långt framme med styrmedel,
miljöteknik och energiomställning
• Övr 15 miljökvalitetsmål möjliggör ansvarsfull ekonomi & synergi
Miljödepartementet

4. Mål med Klimatfärdplanen
Noll nettoutsläpp av växthusgaser i SE 2050
• Referensgrupp till Klimatfärdplan – möjliggör bottom-
up och top-down och brett samarbete
• Huvudförslagen från Naturvårdsverket behandlar:
• Övergripande & bred förankrad styrn. av politiken m
delmål t 2030, 2040 + bra styrning/ uppföljning
• Sektorsspecifik styrning
Miljödepartementet

5. Planens målscenario
Miljödepartementet

6. Sektorsövergripande styrmedel
enligt planen
– Utarbeta delmål för 2030 och 2040
– Skärp EU:s handelssystem
– Styr- och uppföljningssystem (jmf internationellt)
– Koldioxidskatter, forskning och innovation,
samhällsplanering, energieffektivitet, hållbar
konsumtion som gör det enkelt och billigt att göra
det klimatbra
– Kort om NVs antaganden:
Kostnadseffektiva åtgärder och fokus på områden m långa investeringshorisonter och ingen
stor förändring mellan sektorer. Utgår från att EU och omvärlden har stark klimatpolitik för 2°
inkl en 66% vetenskaplig sannolikhet för 2°
Miljödepartementet

7. Möjliga styrmedel enligt planen
• Transporter
Åtgärder:
- Transportbehov och överflyttning, energieffektivisering
och förnybara drivmedel
Styrmedel:
- Många styrmedel behövs enl NVs och Trafikverkets
underlagsrapport
- Skärpningar i närtid: FOI, samhällsplanering,
koldioxidkrav på nya fordon genom EU-krav, fler typer
av infrastrukturavgifter för tunga transporter,
koldioxidskatter i takt med mål, införa bonus/malus-
system för nya bilar
Miljödepartementet

8. Möjliga styrmedel, forts
• Forskning och innovation
– Måste öka – utredning behövs om vilka teknikområden som har
störst potential
– Utveckla styrmedel för marknadsintroduktion, särskilt för att
stötta projekt inom tunga industrin
• Samhällsplanering för transporteffektivitet
– Samhällsplanering i linje med 2050-målet tex lokalisering och
utformning av bebyggelse, planering av klimatbra
kommunikationer, hur gaturum används, IT-teknik ist för
onödiga resor
Miljödepartementet

9. Möjliga styrmedel, forts
• Industrin
– Branschvisa färdplaner
– många ligger långt fram redan – tung industri
Miljödepartementet

10. Planens målscenario:
Olika åtgärders bidrag
Miljödepartementet

11. Översikt styrmedel per sektor
Teknikutveckling, transportsnålt samhälle, beteendeförändringar Koldioxidskatter,
infrastrukturavgifter, FOI, en rad
insatser för transportsnål
samhällsutveckling, koldioxidkrav på
nya fordon
Stora utsläppsminskningar är beroende av ny teknik. Långa Branschvisa färdplaner, förstärkt
ledtider, internationellt beroende. FOI, skärpt EUETS
Utsläpp av metan och lustgas kan minskas men inte undvikas från Utred avgifter på kött och
livsmedelsproduktion. Ett trendbrott mot minskad köttkonsumtion konstgödsel, biogasstöd, vägledning
skulle bidra till utsläppsminskningar. om klimatåtgärder, ökad kunskap
bl.a. om torvjordar
Större areal skyddad skog kan öka nettoupptaget och främja Öka arealen skyddad skog,
biologisk mångfald, minskar samtidigt framtida potential för uttag av rådgivning om skogsskötsel, ökad
biobränsle. Tillväxtfrämjande åtgärder i skogen kan bidra till ökad kunskap bl.a. om torvmarker och
kolsänka och till att ersätta andra material eller fossila bränslen olika skogsskötselmetoder
men kan komma i konflikt med andra mål.
Energieffektivisering i alla sektorer bidrar till att sänka kostnaderna Revidera kraven på
för klimatstrategin och till att potentiella konflikter med andra energihushållning i byggreglerna,
samhällsmål kan reduceras genomför Ecodesigndirektivet och
revidera kraven successivt för alla
produktområden
Miljödepartementet

12. Klimatfärdplan 2050
• Avsnitt finns för möjliga komplement till de
nationella åtgärderna t ex:
– ökat koldioxidupptag i skog och mark bla.
genom öka areal skyddad skog
– eventuellt köp av utsläppsrätter utomlands
Miljödepartementet

13. Klimat- och
energiomställning för
konkurrenskraft och jobb i
Sverige... omsätter 120 miljarder och
• Miljötekniksektorn
sysselsätter över 40 000 personer (2012)
• Andra generationens biodrivmedel – de första
vågkraftsparkerna byggs upp utmed Västkusten
• Elproduktion från biomassa +50%, vindkraften
vuxit 7 gånger om sen 2006
• Regeringens budget: 1,3 miljarder till
energiforskning; 400 miljoner till en strategi för
utveckling av miljöteknikexport; 210 miljoner till
investeringsstöd för installation av solceller
• Nya nischer med fokus på Hållbarhet och
Resurseffektivitet: Energigrödor, Skogsnäringar,
Grön kemi, Urban mining, Byggteknik, Vindparks-
och turbinteknik, Fordons- och sjöfartsteknik
Miljödepartementet

14. …Europa och Världen
• Ekonomisk aktivitet i EU kopplade till den
förnybara energin 127 miljarder euro
(2011)
• EU-kommissionen:1,5 miljoner nya jobb till
2020 i Europa genom teknik för passivhus
och energieffektivisering
• FN: investeringar i förnybar energi 257
miljarder dollar (2011) – Kina, USA och
Indien toppar listan. Stor potential för
solpaneler i Sahara och utvinning av
geotermisk energi i Östafrika.
Miljödepartementet