Niklas Grip, Handelsbanken IASB hade som målsättning att färdigställa en helt omarbetad standard för finansiella instrument till 30 juni 2011. Föredragshållaren gör en genomgång av utfallet i allmänhet och fördjupar sig i områdena kring säkringsredovisning och nedskrivningsprövning. Områden som berörs är: Vad får värderas till upplupet anskaffningsvärde och vad måste marknadsvärderas? Nedskrivningsprövning av individuella fordringar och portföljer samt presentationen i de finansiella rapporterna Säkringsredovisning av enskilda poster kontra portföljer Under föredraget ger föredragshållaren en uppdatering av utfallet av IASBs arbete med redovisning och klassificering av finansiella instrument och reflekterar samtidigt över innebörden i praktiken för upprättare av finansiella rapporter. Några av frågeställningarna som tas upp är: Vad betyder egentligen förändringarna i praktiken? Ett av huvudsyftena med förändringarna är att uppnå förenklingar. Har målsättningen uppfyllts? Klassificeringen av vad som ska värderas till verkligt värde respektive vad som även framgent kan värderas till upplupet anskaffningsvärde, är gränsdragningen korrekt? Klassificering och värdering av finansiella tillgångar respektive finansiella skulder. Har samspelet dem emellan blivit omhändertaget på ett ändamålsenligt sätt?

1. Finansiella instrument
- nuläge samt
reflektioner
Nicklas Grip
Senior Vice President
Head of Capital Management Department
2011-09-27

2. Disclaimer
• Samtliga åsikter och reflektioner som uttrycks i denna presentation är mina personliga och
behöver inte nödvändigtvis överensstämma med den syn som följande organisationer
representerar:
• Handelsbanken
• EFRAG TEG
• Rådet För Finansiell Rapportering
• Bankföreningen
• EBF (European Banking Federation)
• Interfederation Group on Fair Value Measurement

3. Innehåll
• Projektplanen för finansiella instrument:
• Fas 1: Klassificering och värdering
• Fas 2: Nedskrivningar, samt
• Fas 3. Säkringsredovisning
• Reflektioner:
• Vad betyder förslagen i praktiken?
• Förenklingar, om ja, för vem?
• Håller modellen?
• Har skiljelinjen mellan vad som ska värderas till verkligt värde respektive till upplupet
anskaffningsvärde blivit optimal?
• Klassificering och värdering av finansiella tillgångar respektive finansiella skulder. Har
samspelet dem emellan blivit omhändertaget på ett ändamålsenligt sätt?
• Ska affärsmodellen spela någon roll för klassificeringen?

4. Nulägesbeskrivning

5. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 1: Klassificering och värdering
• 12 november – IFRS 9 publiceras
• Maj 2010 – Fair Value Option for Financial Liabilities
Färdiga: Ingen avsikt att ompröva fas 1

6. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 1: Klassificering och värdering
• 12 november – IFRS 9 publiceras:
• Begränsad till att endast beröra finansiella tillgångar
• Två kriterier styr klassificering:
• Instrumentets egenskaper
• Syfte med innehavet
• Tvingande värdering till verkligt värde:
• Sammansatta instrument
• Derivatkontrakt
• Uppfyller inte kriterierna för ”basic loan feature”
• Affärsmodellen syftar inte till att hålla den finansiella tillgången i syfte att generera
framtida kassaflöden

7. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 1: Klassificering och värdering
• 12 november – IFRS 9 publiceras, fortsättning…:
• OCI-redovisning endast för aktier
• Utdelning i resultaträkningen
• Ingen recycling vid avyttring av aktier redovisade i OCI
• Undantaget från värdering av onoterade aktier till anskaffningsvärde tas formellt bort
• Har tidigare varit begränsat till när en tillförlitlig värdering inte är möjlig
• Verkligt värde kan i IFRS 9 antagas vara anskaffningsvärde i det fall en tillförlitlig
värdering inte är möjlig
• Några områden som vissa europeiska intressen har haft invändningar mot:
• Non-recourse lån
• Lån där räntesättningen inte överensstämmer med löptiden
• Innehav av värdepapperiserade tillgångar
• Sammansatta instrument
• Efterställda skulder

8. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 1: Klassificering och värdering
• Maj 2010 – Fair Value Option for Financial Liabilities
• Reaktion på den kraftfulla kritik som framfördes på utkastet som föregick IFRS 9 som även
omfattade finansiella skulder
• Bibehåller nuvarande regler i IAS 39 för finansiella skulder
• Ändrad presentation av värdeförändringar på finansiella skulder som designerats att
värderas till verkligt värde över resultaträkningen:
• Den del av värdeförändringen som är att hänföra till företagets egen kreditvärdighet ska
redovisas i OCI
• Övrig värdeförändring redovisas i resultaträkningen
• Ingen detaljreglering av hur egen kreditspread ska beräknas. Presumtion att den modell
som anbefalls i IFRS 7 ska tillämpas
• Undantag: Möjligt att redovisa värdeförändringar på egen kreditspread i det fall detta skulle
minska en inkonsistens mellan tillgångs- och skuldvärdering
• Övervägde en modell för frozen credit spreads

9. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 2: Nedskrivningar
• 25 juni 2009 – IASB publicerar ett dokument där man frågar om värdet av en kreditförlustmodell
som bygger på förväntade förluster
• 5 November 2009 – ED Amortised Cost and Impairment
• 31 Januari 2011 – supplement till ED Amortised Cost and Impairment
• Q3 – Q4 2011 – Reexposure or Review draft

10. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 2: Nedskrivningar
• 5 November 2009 – ED Amortised Cost and Impairment:
• Reaktion på kritik mot nuvarande modell för redovisning av inträffade kreditförluster
• Definition av begreppet upplupet anskaffningsvärde inkluderande förväntade förluster
• Redovisning av förväntade kreditförluster för enskild kredit
• Löpande justering av beräkningen av effektivräntan vid ändrade bedömningar
• Omedelbart redovisa förändringar i nuvärdet p g a ändrade bedömningar
• Presentation:
• + Ränteintäkter
• - Räntekostnader
• - Ursprungligt förväntad kreditförlust
• +/- Justering p g a ändrade bedömningar
• Räntenetto

11. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 2: Nedskrivningar
• 5 November 2009 – ED Amortised Cost and Impairment, fortsättning…..:
• Kritik:
• Överdrivet komplex modell
• Fokus på enskild kredit, krav på ändrad effektivränta
• Krav på härledning av rörlig ränta genom användning av nollkupongskurva
• Mycket liten effekt
• Vissa önskar att modellen ska fokusera på en konjunkturcykel, inte kreditens förväntade
livslängd
• Byggd för stängda portföljer
• Redovisningen av ändrade uppskattningar
• Fel att använda en modell som bygger på portföljestimat på enskild kredit, bättre
teoretisk modell att fokusera på portföljen:
• Förväntan är normalt att kontraktuella kassaflöden kommer att erhållas
• Överdrivet många justeringar p g a skillnader mellan estimat och utfall i det fall
portföljestimat av förväntade förluster schablonmässigt ska allokeras till enskild
kredit

12. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 2: Nedskrivningar
• 31 Januari 2011 – supplement till ED Amortised Cost and Impairment
• Fokus på:
• Öppna portföljer redovisade till upplupet anskaffningsvärde,
• Exklusive korta kundfordringar
• Kompromissförslag mellan omedelbar redovisning av förluster kontra redovisning över
förväntad löptid
• Dela upp i good-book och bad-book
• Good-book:
• Redovisa det högsta av förluster under forseeable future och Time Proportional
Impairment Allowance (forseeable future, minst 1 år)
• Bad-book:
• Omdedelbart resultatföra förväntad förlust under instrumentets löptid
• Nuläge:
• FASB och IASB står långt ifrån varandra
• 3-bucket approach
• Fortsatta diskussioner

13. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 3: Säkringsredovisning
• Q4 2010 – Publicering av ED
• Q2 2011 – tänkt publiceringsdatum för en slutlig standard enligt initial tidplan
• Nuvarande tidplan:
• Allmänna frågor kring säkringsredovisning: Ballot IFRS Q3 2011
• Makrosäkringar: Ballot exposure draft Q3 2011

14. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 3: Säkringsredovisning
• Omfattning:
• Finansiella instrument
• Icke-finansiella instrument
• Några olika frågeställningar:
• Marknadsvärdesäkring av enskild tillgång/skuld
• Säkringsredovisning av portföljer
• Säkringsredovisning av komponenter
• Effektivitetsmätning; initialt, fortlöpande, undersäkring, komponenter
• Säkringsinstrument – vad kvalificerar?
• Säkring av aktier vars värdeförändringar redovisas i OCI
• Säkringsredovisning av flera olika risker för samma säkrad post
• Räntemarginalssäkringar
• EUs carve out

15. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 3: Säkringsredovisning
• Kvalitativ effektivitetsmätning
• Fokus på riskkomponenter
• Intern riskhantering (top-down)
• Rebalancing
• Avbryta säkring (målsättning inte längre uppfylld)
• Tentativa beslut:
• Säkring av AFS-aktier i OCI
• Behålla presentationen av marknadsvärdesäkringar
• Säkra andelar av tillgångar (layers)
• Till den del layer inte omfattas av prepayment option
• Inklusive prepayment om redan inkluderat i mätningen
• Nettoposition för fx-risk, inte krav på RR-effekt samma period
• Komponent kan vara terminspåslag
• Avistaposter kan vara säkringsinstrument om mäts till verkligt värde
• Sub-libor kan säkras som komponent – kräver att 100 % av posten designeras att säkras
med avseende på interbankränterisk

16. Innehåll
• Projektplanen för finansiella instrument:
• Fas 1: Klassificering och värdering
• Fas 2: Nedskrivningar, samt
• Fas 3: Säkringsredovisning
• Reflektioner:
• Vad betyder förslagen i praktiken?
• Förenklingar, om ja, för vem?
• Håller modellen?
• Har skiljelinjen mellan vad som ska värderas till verkligt värde respektive till upplupet
anskaffningsvärde blivit optimal?
• Klassificering och värdering av finansiella tillgångar respektive finansiella skulder. Har
samspelet dem emellan blivit omhändertaget på ett ändamålsenligt sätt?
• Ska affärsmodellen spela någon roll för klassificeringen?

17. Reflektioner

18. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 1: Klassificering och värdering
• Två kriterier styr klassificering av finansiella tillgångar:
• Instrumentets egenskaper
• Syfte med innehavet
• Tvingande värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar:
• Sammansatta instrument
• Derivatkontrakt
• Uppfyller inte kriterierna för ”basic loan feature”
• Affärsmodellen syftar inte till att hålla den finansiella tillgången i syfte att generera
framtida kassaflöden

19. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 1: Klassificering och värdering
• OCI-redovisning endast för aktier
• Utdelning i resultaträkningen
• Ingen recycling vid avyttring av aktier redovisade i OCI
• Undantaget från värdering av onoterade aktier till anskaffningsvärde tas formellt bort
• Non-recourse lån
• Lån där räntesättningen inte överensstämmer med löptiden
• Innehav av värdepapperiserade tillgångar
• Sammansatta instrument
• Efterställda skulder

20. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 1: Klassificering och värdering
• Finansiella skulder
• Bibehåller nuvarande regler i IAS 39 för finansiella skulder
• Ändrad presentation av värdeförändringar på finansiella skulder som designerats att
värderas till verkligt värde över resultaträkningen:
• Den del av värdeförändringen som är att hänföra till företagets egen kreditvärdighet ska
redovisas i OCI
• Övrig värdeförändring redovisas i resultaträkningen

21. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 2: Nedskrivningar
• Nuläge:
• Initialt syfte: reducera ränteintäkter för förväntad förlust = modell för intäktsredovisning
• Golv dominerar resultatredovisningen = day-one-loss
• Vissa förslag, oaktat golv = day-one-loss
• Saknas helt konceptuell grund
• Dålig kompromiss med FASB
• Slutsats: Helt tappat syftet med standarden

22. Projektplanen för finansiella instrument – Fas 3: Säkringsredovisning
• Nuläget:
• Positiva faktorer:
• Icke-finansiella instrument kan vara säkringsinstrument
• Bygger på intern riskhantering
• Effektivitetsmätningen blivit kvalitativ initialt
• Rebalancing
• Aggregera derivat till en nettoposition, även optioner
• Komponenter behöver inte vara kontraktuella
• Negativa faktorer:
• Frivilligt avbryta säkring inte tillåtet
• Sub-libor komponent inte tillåten
• Avistainstrument värderade till upplupet
anskaffningsvärde inte tillåtna
• Fokus fortsatt på verkligt värdeförändringar

23. IFRS 9 – En modern standard?
• Insurance
• Revenue recognition
• Leasing
• Performance reporting