2. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Teman
• Antalet nya arbetspensionstagare
• Pensioneringsålderns utveckling
• Sysselsättning
• Förväntad tid i arbete
Pensionsskyddscentralen 2
3. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Målet att senarelägga pensioneringarna följs
• med hjälp av den förväntade pensioneringsåldern, som
– bygger på motsvarande princip som den förväntade livslängden
– beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om
pensioneringsfrekvensen och dödligheten hålls på statistikårets
nivå
– är oberoende av befolkningens åldersstruktur.
• med hjälp av sysselsättningsgraden bland äldre
personer
• med hjälp av den förväntade tiden i arbete, som
– beskriver antalet år som en person i en viss ålder kan förväntas
arbeta som anställd eller företagare under sin återstående
livstid.
– grundar sig på en metod som använder sig av tvärsnittsmaterial
om dödsrisktal, arbetskraftsandelar och sysselsättningsgrader.
Pensionsskyddscentralen 3
4. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Pensioneringsåldern år 2014
• Pensioneringsåldern var
– 61,2 år (den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar)
– 62,8 år (den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar).
• Betydlig höjning av pensioneringsåldern
– siffran för 25-åringar ökade med 0,3 år från året innan
– siffran för 50-åringar ökade med 0,2 år från året innan.
• Pensioneringsfrekvensen före ålderspension sjönk
Pensionsskyddscentralen 4
5. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Nya arbetspensionstagare åren 2004–2014
efter pensionsslag
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
80 000
90 000
2004 05 06 07 08 09 10 11 12 13 2014
Personer
Deltidspension*
Spec.pens.lantbr.
Arbetslöshetsp.
Sjukpension
Förtida
ålderspension
Egentlig
ålderspension
Pensionsskyddscentralen 5
År 2014 gick 70 300 personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner).
* De som gått i deltidspension räknas inte som pensionerade.
6. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69-
Antal
Ålder när pensionen börjar
2003 2009 2014
Pensionsskyddscentralen 6
8. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Nya arbetspensionstagares andel av de
försäkrade, 25–49-åringar
Pensionsskyddscentralen 8
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
1,0
25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49
%
Ålder vid statistikårets slut
2012 2013 2014
9. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Nya arbetspensionstagares andel av de
försäkrade, 50–69-åringar
Pensionsskyddscentralen 9
0
10
20
30
40
50
60
50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69
%
Ålder vid statistikårets slut
2012 2013 2014
10. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Om övergångarna i arbetspension
• I fjol gick 70 300 personer i arbetspension, 3 000 färre
än året innan
• Antalet nya ålderspensionstagare sjönk med 3 %
– Antalet nya ålderspensionstagare var 51 000.
– Mer än 70 % av alla nypensionerade gick direkt i ålderspension.
• Antalet nya sjukpensionstagare minskade med åtta
procent från året innan
– Antalet nya sjukpensionstagare var 18 800. Antalet sjönk för
första gången på 2000-talet under 20 000 personer.
• Deltidspensionens popularitet sjönk tydligt
– 3 400 personer blev deltidspensionerade.
– För dem födda år 1953 är åldersgränsen 60 år.
– För dem födda år 1954 och senare är åldersgränsen 61 år.
• Pensioneringsfrekvenserna sjönk
– Ingen skillnad mellan kvinnor och män.
Pensionsskyddscentralen 10
11. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Förväntad pensioneringsålder,
mål och utfall
58,0
58,5
59,0
59,5
60,0
60,5
61,0
61,5
62,0
62,5
63,0
63,5
64,0
64,5
65,0
2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026
Ålder
För 25-
åringar
Enligt det
strukturpolitiska
programmet år
2013 är målet 62,4
år 2025*
*Målet nås med en jämn årlig höjning på drygt 0,1 år från 2012 års nivå.
Pensionsskyddscentralen 11
12. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Framtiden
Pensionsskyddscentralen 12
• De direkta effekterna av lagändringarna vid 2005 års
pensionsreform är huvudsakligen redan synliga i
pensionsövergångarna
– Pensioneringsåldern har höjts och urvalet av pensioner har minskat.
– Tills vidare är det omöjligt att bedöma livslängdskoefficientens
inverkan.
• Den framtida utvecklingen beror på beteendeändringar
– Pensionsplanerna har senarelagts.
– Många faktorer inverkar på pensioneringarna.
• Den framtida utvecklingen beror på ekonomins utveckling
• Den framtida utvecklingen beror på arbetslivets utveckling
• År 2015 kommer antalet nya pensionstagare vara lite större
än föregående år
13. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015 Eläketurvakeskus 13
Sysselsättningsgraden bland de i förvärvsaktiv
ålder (15–64 år), unga vuxna (25–34 år) och
äldre (55–64 år) åren 2002–2014
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
%
15–64 år 25–34 år 55–64 år
Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2002–2014, Statistikcentralen
Pensionsskyddscentralen 13
14. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Sysselsättningsgraden i åldersgrupperna 55–59
och 60–64 år 2002–2014
0
10
20
30
40
50
60
70
80
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
%
55–59-åringar
60–64-åringar
Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2002–2014, Statistikcentralen
År 2014 sysselsättningsgraden: 55–59-åringar 74,1 % och 60–64-åringar 44,3 %.
År 2013 sysselsättningsgraden: 55–59-åringar 73,4 % och 60–64-åringar 44,0 %.
Pensionsskyddscentralen 14
16. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015 Pensionsskyddscentralen 16
Relativt arbetslöshetstal i åldersgrupperna 55–59
år och 60–64 år 2002–2014
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
02 04 06 08 10 12 14 02 04 06 08 10 12 14
%
55–59 år
60–64 år
Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2002–2014, Statistikcentralen
År 2014 relativt arbetslöshetstal: för 55–59-åringar 7,2 % och för 60–64-åringar 7,3 %.
År 2013 relativt arbetslöshetstal: för 55–59-åringar 7,2 % och för 60–64-åringar 6,5 %.
17. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Källa: Eurostat, Employment, Labour Force Surveys
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
%
Island
Sverige
Norge
Danmark
Finland
EU 17
EU 27
Pensionsskyddscentralen 17
Sysselsättningsgraden bland 55–64-åringar i
Norden och i EU-länderna åren 2003–2013
18. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Bra att notera skillnaderna mellan åldersgrupperna
när man talar om sysselsättningsutvecklingen bland
äldre (55–64 år)
• Den totala sysselsättningen har inte förbättrats från nivån
efter finanskrisen
– Sysselsättningsgraden för befolkningen i förvärvsaktiv ålder var i
fjol 68,3 % (sjunkit med 0,2 procentenheter från 2013)
– Sysselsättningsutvecklingen för äldre personer har under de
senaste åren varit god
– Sysselsättningsgraden för 55–59-åringarna var i fjol
statistikhistoriens högsta (73,4 %)
– Sysselsättningsgraden för 60–64-åringarna var i fjol
statistikhistoriens högsta (44,3 %)
– Sysselsättningsgraden för 25–34-åringarna har från år 2008
sjunkit med 6,0 procentenheter (i fjol 75,1 %)
• Finland ligger fortfarande efter de andra nordiska länderna
i sysselsättningen bland äldre
– Närmast Finland är Danmark, som är några procentenheter
före – avståndet har inte fortsatt minska
– EU27-länderna ligger efter Finland med 8,2 procentenheter
Pensionsskyddscentralen 18
19. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Förväntad arbetslivslängd för 15-åringar
2000–2014
Pensionsskyddscentralen 19
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
År
Förväntad tid i arbetskraften
Förväntad tid i arbete
20. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Förväntad tid i arbete för 15-åringar
2000–2014
Pensionsskyddscentralen 20
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
År
Män Kvinnor
21. PSC/Kannisto Jari 5.2.2015
Arbetslivslängden
• Den förväntade tiden i arbetskraften var 37,2 år i fjol
– ökat med 0,2 år från året innan,
– ökat med 2,1 år på 2000-talet.
• Den förväntade tiden i arbete var 33,9 år i fjol
– ingen förändring från året innan,
– för män 33,9 år (minskat med 0,1 år från året innan),
– för kvinnor 33,8 år (ingen förändring från året innan).
• Den förväntade tiden i arbete har ökat med 2,4 år på
2000-talet
– ökat med 1,5 år för män på 2000-talet,
– ökat med 3,2 år för kvinnor på 2000-talet.
Pensionsskyddscentralen 21