Landsting Sörmlands hbt-policy

Slutversion

HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR

Monica Pärus 2010-03-12- LS-LED09-258

Landstinget Sörmlands HBT-policy

Denna policy beskriver övergripande mål och inriktningsmål för Landstinget
Sörmlands arbete med HBT– perspektivet. HBT är en förkortning för
homosexuella, bisexuella- och transpersoner. Policyn beskriver vad som
ska uppnås, motiv och ansvariga funktioner för utförande samt innehåller
en del om uppföljning och kvalitetssäkring av önskat resultat. Kopplat till
policyn ska det utarbetas riktlinjer som beskriver hur arbetet ska
genomföras.

Policyn ska följas upp årligen och uppdateras senast vid 2013 års
utgång

Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping
Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se

ORG NR 232100-0032 · /home/pptfactory/temp/20100324103530/hbt-policyslutversion-100324053300-phpapp01.doc · Utskriftsdatum: 2010-03-11 08:02
SID 1(20)

Innehåll

Innehåll...................................................................................................................2
Inledning ................................................................................................................3
Policyns syfte...........................................................................................................5
Policyns inriktningsmål..........................................................................................6
Lagar och styrande dokument ...............................................................................7
HBT-perspektiv och heteronormens innebörd......................................................8
Rätten till en trygg och säker sexualitet.................................................................8
HBT-personers livsvillkor och hälsa....................................................................12
Hur hänger diskriminering och hälsa ihop?.......................................................14
HBT-perspektiv och heteronormens betydelse på arbetsplatsen.........................16
Att gå från ord till handling ................................................................................17
Bilaga 1 - Att ha kunskap och kompetens om HBT-personer – vad innebär det?
...............................................................................................................................18
Bilaga 2 - ABC om HBT.......................................................................................19

Landstingsstyrelsen gav våren 2009 i uppdrag till en politisk
arbetsgrupp att utarbeta en HBT-policy för Landstinget Sörmland.
Förslag till HBT-policy ska presenteras för Landstingsfullmäktige i
april 2010. Arbetsgruppen har bestått av:

Fredrik Pettersson (S), ordförande
Ann Berglund (-)
Ylva G. Karlsson (MP)
Rune Nyberg (FP)
Karin Wieslander (C)
Monica Pärus, Folkhälsocentrum har fungerat som utredande
sekreterare

SID 2(20)

Inledning
Övergripande målsättning för Landstinget Sörmlands arbete med
mänskliga rättigheter är att:

Landstinget Sörmland är ett öppet landsting som bejakar
mångfald och visar respekt för alla människors lika värde
och rättigheter.

Under de senaste åren har landstinget intensifierat sitt arbete med att
främja lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla, som ett led i att
förverkliga FN’s deklaration om mänskliga rättigheter.

Under 2009 togs beslut i Landstinget Sörmland om att förstärka arbetet
med att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning och
könsöverskridande identitet eller uttryck. I budget med uppdrag 2009 fick
Landstingsstyrelsen i uppdrag att ta fram en landstingsövergripande HBT-
politik. En politisk arbetsgrupp tillsattes för att ta fram en policy som bl.a.
ska medverka till höja kunskapsnivån och kompetensen om HBT-gruppen
samt förbättra bemötande och stöd till denna grupp.

Mänskliga rättigheter beskriver:
- vad som inte får göras mot någon människa
- vad som måste göras för varje människa

Genom att anlägga ett rättighetsperspektiv stärks den enskilda människan
vilket ger ökad självständighet– ”det är min rättighet”. Det bidrar också till
att synliggöra strukturella faktorer och maktförhållanden som ger upphov till
diskriminering inom organisationen och synliggör ansvarsfrågorna inom
Landstinget Sörmlands olika verksamheter och funktioner. Fokus läggs på
både
- måluppfyllelse – att rättigheter efterlevs och
- processen att nå dit – att folkligt deltagande i samhällsutvecklingen är en
rättighet

Alla människors rätt till lika behandling, det vill säga icke-
diskriminering, är en bärande princip för de mänskliga rättigheterna.

Detta innebär att ingen människa ska utsättas för negativ
särbehandling på grund av kön, könsidentitet/-uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och ålder.

SID 3(20)

Denna policy lägger fast Landstinget Sörmlands förhållningssätt till
diskriminering. Alla former av diskriminering är strukturella så till vida att de
bottnar i rådande samhällsstrukturer. Det kan gälla handlingar som begås
av individer likväl som av institutioner i samhället och det kan ske medvetet
eller omedvetet. Strukturer som är relevanta i detta sammanhang omfattar
relationen mellan underordnade och dominerande grupper exempelvis
homosexualitet kontra heterosexualitet.

Med strukturell diskriminering avses regler, normer, rutiner,
vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra
samhällsstrukturer som utgör hinder för underordnade grupper att
uppnå lika rättigheter och möjligheter som dominerande grupper har.
Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske
avsiktligt eller oavsiktligt.

Det finns två typer av diskriminering, direkt och indirekt diskriminering. Ett
exempel på direkt diskriminering är om en arbetsgivare behandlar en
arbetssökande ofördelaktigt p g a den arbetssökandes kön, sexuella
läggning, könsidentet eller liknande. Det måste alltså handla om personer
som är jämförbara och arbetsgivarens agerande måste ha ett samband
med den missgynnandes kön, etniska tillhörighet, funktionsnedsättning,
ålder, sexuella läggning eller könsidentitet..

Exempel på indirekt diskriminering är om arbetsgivaren använder en
bestämmelse eller ett beteende, som framstår som neutralt, men som i
praktiken är diskriminerande. Om en arbetsgivare ställer krav på felfri
svenska trots att det inte behövs för tjänsten eller har ett krav på en viss
minimilängd utan motivering, kan det vara fråga om indirekt diskriminering.

Trakasserier, nedlåtande behandling och kränkande kommentarer om
familjeförhållanden eller liknande är också exempel på diskriminering.

HBT-gruppen är ingen enhetlig grupp, man har olika åsikter, värderingar,
yrken och livsstilar. En förklaring till att samlingstermen HBT används är att
den typ av fördomar, bemötande, diskriminering och våld som utövas mot
dessa grupper är gemensam för hela HBT-gruppen.

SID 4(20)

Policyns syfte

Denna policy ska bidra till att säkerställa att HBT – personers
(homosexuella, bisexuella och transpersoner) rättigheter
efterlevs i Landstinget Sörmland. Det är ett steg i arbetet med
att uppnå landstingets mål om ett öppet landsting för alla.

Varför en HBT-policy?

• HBT-personer utsätts oftare för diskriminering och kränkande
behandling än genomsnittsbefolkningen

• Det är tre gånger så vanligt med symtom som ängslan, oro och/eller
nedstämdhet bland bi-, homosexuella och transpersoner jämfört med
genomsnittsbefolkningen. Största andelen med svåra besvär av
ängslan, oro eller ångest fanns bland unga transpersoner
• Unga HBT- personer upplever att de inte blir lyssnade på vid kontakt
med verksamheter inom landstinget såsom; vårdcentral, hälso- och
sjukvården och Ungdomsmottagningar i samma utsträckning som
genomsnittsungdomen
• Många HBT-personer känner inte att de kan vara öppna med sin
sexuella läggning på sin arbetsplats
• Heteronormativiteten bygger på föreställningen om att
heterosexualiteten är det normala och uppdelningen i två kön samt de
normer som gäller för hur dessa kön förväntas vara. Den genomsyrar
samhällets alla miljöer och påverkar hur vi bemöter människor och hur
vi blir bemötta. Heteronormen innebär att cke-heterosexuella personer
betraktas som avvikande av majoritetssamhället och blir
underordnade den heterosexuella majoriteten

• HBT-gruppen osynliggörs p.g.a den rådande heteronormen,
exempelvis i informationsmaterial och blanketter

• Policyn ska bidra till ökad likvärdighet i landstingets alla verksamheter
när det gäller kunskap om och kompetens att bemöta HBT-personer

SID 5(20)

Policyns inriktningsmål
Landstinget Sörmland
• Skapar förutsättningar för en positiv hälsoutveckling hos HBT-
personer i Sörmland
• Skapar förutsättningar för att HBT-personer kan utveckla en trygg och
säker sexualitet
• Tar ansvar för att synliggöra och främja mångfaldsfrågor inom de fora
där vi medverkar, i samhällsdebatten, vid externa kontakter, genom
kultur- och utbildningsarbete.

Arbetsgivaren i Landstinget Sörmland:
• Bedriver ett aktivt arbete för att främja likvärdig behandling och
synliggöra mångfald på arbetsplatserna
• Bedriver ett aktivt och kontinuerligt arbete för att skapa en öppen och
inkluderande arbetsmiljö

Personalen i Landstinget Sörmland:
• Bemöter medborgarna på ett respektfullt sätt oavsett sexuell läggning
eller könsidentitet
• Har kunskap och kompetens att ge relevant stöd och vård till HBT-
personer
• Politiker, chefer och medarbetare har kunskap om HBT-policyn och
heteronormens innebörd

Bilden av Landstinget Sörmland:
• I de miljöer där personal och patienter vistas är det viktigt att
landstingets mål om mångfald och öppenhet beaktas
• Informationsmaterial, trycksaker, rapporter etc ska präglas utifrån ett
HBT-perspektiv och en medvetenhet om heteronormens betydelse
och existens

SID 6(20)

Lagar och styrande dokument

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Så inleds FN’s
allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. I internationella
konventioner har Sverige åtagit sig att till fullo utnyttja alla tillgängliga
resurser för att trygga de mänskliga rättigheterna och att därmed tydliggöra
statens och den kommunala/landstingskommunala förvaltningens ansvar
inför medborgarna.

FN:s konvention om barnets rättigheter
I artikel 2 slås fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg,
kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller
sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt får inget
barn diskrimineras.

Regeringsformen
Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen ska det allmänna motverka diskriminering
på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller
religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan
omständighet som gäller den enskilde som person.

Diskrimineringslagen
Enligt 1 kap. 1 § i diskrimineringslagen har lagen till ändamål att motverka
diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

En god vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdslagens mål är en god vård på lika villkor för alla
patienter. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och
för den enskilde människans värdighet och den ska främja goda kontakter
mellan patient och hälso- och sjukvård.

Socialstyrelsens kvalitetsföreskrift ”God vård”
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och
patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, anges i fjärde kapitlet vilka
områden som omfattas, det är bl.a. bemötande, metoder för vård,
diagnostik, behandling och kompetens. I 1 § står under Bemötande av
patienter, att ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner så att
patientens värdighet och integritet respekteras, patienten och närstående
visas omtanke och respekt, oavsett t.ex. ålder, kön, funktionshinder,
utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell
läggning, och att patienten och närstående informeras och görs delaktiga,
om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller
lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

SID 7(20)

HBT-perspektiv och heteronormens innebörd

Att ha ett HBT-perspektiv betyder i hög utsträckning att tänka kring och
vara medveten om de normer1 som finns i samhället, t.ex. kring sexualitet
och kön. . Vi lever i ett heteronormativt samhälle och det innebär att
heterosexualiteten fungerar som norm i samhället och att den, medvetet
eller omedvetet, tas för given.” Det betyder att vi antar att det finns två kön
som är olika, att man måste vara antingen tjej/kvinna eller kille/man och att
man ska attraheras av och förälska sig i personer som har ett annat kön än
man själv. Heteronormativiteten genomsyrar samhällets alla miljöer och
påverkar hur vi bemöter människor och hur vi blir bemötta. Icke-
heterosexuella personer betraktas som avvikande och underordnade den
heterosexuella majoriteten. Heteronormen säger oss också hur ”riktiga”
flickor/kvinnor och ”riktiga” pojkar/män förväntas uttrycka sig och agera –
och att de förväntas komplettera varandra, som ”riktiga” par.

För att kunna förändra strukturer i samhället är det viktigt med ett
normkritiskt resonemang. Detta förutsätter t.ex. en medvetenhet om att de i
samhället rådande normerna samspelar, dvs. att exempelvis homosexuella
kvinnor löper större risk att utsättas för diskriminering än homosexuella
män, då de riskerar att missgynnas på grund av såväl kön som sexuella
läggning.

Den rådande heteronormativiteten i samhället är ett problem som bidrar till
osynliggörande och diskriminering av HBT-personer. Brist på HBT-
kompetens inom vården innebär att HBT-personer riskerar att få sämre
vård och bemötande och att väsentlig information kan förbises på grund av
att man tar för givet att en patient är heterosexuell.

Ett exempel på hur heteronormen är styrande för
hur vi tänker är i bilden av kärnfamiljen som
synonymt med mamma, pappa och barn. Sällan
förknippas kärnfamiljen med bilden av pappa,
pappa och barn, när man talar om vilken familjebild
som råder för ett barn. Detta kan ses som ett utslag
av den rådande samhällsnormen (heteronormen).

Rätten till en trygg och säker sexualitet
1
Med norm menas det normala eller accepterade beteendet i en social grupp eller i ett
samhälle. Att leva enligt normen innebär att man har vissa privilegier jämfört med dem som
bryter mot normen. Som normperson riskerar man till exempel inte att betraktas som
onormal och man behöver inte dölja vem man är av rädsla för att bli utstött.

SID 8(20)

Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens
upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från
fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam.
Världshälsoorganisationen, WHO, menar att sexualitet är en central del av
varje människa livet igenom. Den omfattar kön, könsroller, könsidentiteter,
sexuell läggning, intimitet och fortplantning. Sexualiteten påverkas av
interaktioner mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska,
politiska, kulturella, etiska, legala, historiska, religiösa och andliga faktorer.

Oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck har alla i
Sörmland rätt till en trygg och säker sexualitet. Landstinget Sörmland har
följande inriktningsmål för området sexualitet och hälsa

Landstinget ska medverka till att människor i Sörmland ges
likvärdiga förutsättningar att utveckla en trygg och säker
sexualitet.

Det finns tre delmål för det övergripande inriktningsmålet;

- Sexuellt välbefinnande - landstinget ska medverka till att
utveckla och stärka människors sexualitet som friskfaktor och
resurs för hälsan

- Reproduktiv hälsa - landstinget ska underlätta för människor
att göra egna val gällande sitt föräldraskap och minska antalet
oönskade graviditeter

- Sexuell ohälsa - landstinget ska medverka till att minska
negativa konsekvenser av sexualitet

.

SID 9(20)

Sexualitet och hälsa
Sexuell hälsa kan beskrivas som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande. Sexuell hälsa innefattar många perspektiv bl a handlar det
om kärlek, heteronormativitet, kunskap, normer kring sexualitet, komma ut-
processen, säkrare sex och frågor som rör hiv samt könssjukdomar.

I Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa delas begreppet
in tre delar, sexuellt välbefinnande, reproduktiv hälsa och sexuell ohälsa,
tre skilda delar som tillsammans utgör en helhet.

Sexuellt välbefinnande har en koppling till det allmänna välbefinnandet
och den enskildes förmåga att kunna fungera på ett bra sätt tillsammans
med andra. Att själv få välja om och hur och när man vill ha sex är viktigt
för den egna hälsan. Sexuellt välbefinnande är ett subjektivt begrepp som
ingen människa kan definiera åt en annan.

Reproduktiv hälsa har ingen vedertagen definition men det innefattar ofta
graviditet barnafödande, aborter, graviditetsskydd och sexuellt
välbefinnande. Det handlar om att ha frihet att planera sitt barnafödande,
det vill säga tillgång till effektiva och acceptabla metoder för
familjeplanering..Reproduktiv hälsa är viktig för den enskilda individen ur
biologisk reproduktiv synvinkel men även ur emotionell och sociokulturell
aspekt.

Sexuell ohälsa kan bestå av många olika problem, både för den enskilda
personen och i olika parrelationer. Sexualiteten och sexuallivet är nära
förknippat med självkänsla och identitet. Därför kan dåliga erfarenheter
eller utsatthet inom det här området ge stora skador. Sexuell ohälsa kan
handla om sexuellt överförda infektioner men också om diskriminering,
övergrepp, våld, olust, smärta, sexuella trakasserier och utnyttjande.
Sexuell ohälsa kan också vara otrygghet, rädsla och ensamhet. Sexuell
ohälsa medför allvarliga konsekvenser både på ett individuellt och på ett
samhälleligt plan.

SID 10(20)

Att förstå och tala om sexualitet och kön

Sexualitet kan förstås på olika sätt och det finns egentligen inte en
samstämmig bild av vad som menas med homo- bi och heterosexualitet.
Sexualitet kan beskrivas som en attraktion till andra personer och där könet
på den man attraheras av avgör ens egen sexualitet. En bög är en kille
som blir kär i andra killar, fokus i detta sätt att betrakta sexualitet hamnar
på känslor - förälskelsen. Detta i motsats till att lägga fokus på individens
sexuella praktik, det som man gör, t.ex. en lesbisk tjej är en tjej som har
sex med tjejer.

Kön är liksom sexuell läggning ett mångfacetterat begrepp, det kan
beskrivas som:
• biologiskt kön – hur den faktiska kroppen ser ut (handlar bl.a om
fortplantning, kromosomer och könshormoner)
• mentalt kön - könsidentitet - hur jag uppfattar mitt eget kön – är jag
man, kvinna eller både och eller något helt annat?
• juridiskt kön – det kön som finns registrerat i mitt pass eller
personnummer (samhällets sätt att registrera kön)
• socialt kön – kulturellt kön – (genus) betecknar den roll som man intar
i samhället eller det kön som omgivningen uppfattar att du tillhör

För den enskilda människan är det oftast viktigare att få bli respekterad
utifrån den egna uppfattningen om sin könstillhörighet eller sitt sociala
beteende. Sexuell läggning har inte heller någon koppling till kön. När man
talar om transfrågor är kön, könsidentitet/-uttryck centralt och inte den
sexuella läggningen, även om transpersoner också förstås har en
sexualitet. Transfrågan i sig handlar om personens upplevelse och
gestaltning av sitt eget kön samt hur man önskar att andra uppfattar ens
kön.

Varje människa har den okränkbara rättigheten att vara sig
själv, identifiera sig själv och att utifrån den man är bli
respektfullt bemött

SID 11(20)

HBT-personers livsvillkor och hälsa
I Sverige har vi en positiv hälsoutveckling som innebär att en stor del av
befolkningen mår bra och att medellivslängden fortsätter att öka. Samtidigt
vet man att hälsan inte är jämlikt fördelad i befolkningen. Ojämlikhet i hälsa
hänger starkt samman med faktorer som social position ekonomi, kön,
sexuell läggning, utbildningsnivå, boendesituation, sysselsättning och
socialt stöd.

Sammanfattningsvis kan konstateras att en övervägande del av HBT-
personerna har en god hälsa.2 Det är dock en betydligt större andel med
sämre hälsa bland HBT-personer än i den övriga befolkningen. Speciellt
den psykiska hälsan är betydligt sämre. En betydande andel av HBT-
personer i Sverige rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är tre
gånger så vanligt med symtom som ängslan, oro, nedstämdhet bland HBT-
personer jämfört med genomsnittsbefolkningen3.

Landstinget Sörmlands undersökning Liv & Hälsa ung 2008 visar bl.a att
unga homosexuella och bisexuella:
• i mindre grad upplever sig ha blivit lyssnad på vid kontakt med
verksamheter inom landstinget såsom; vårdcentral, hälso- och
sjukvården och Ungdomsmottagningar
• i högre grad mår dåligt, är nedstämda, stressade och ängslig/orolig
• i högre grad har självskadebeteende såsom att rispa eller skära sig
själv

Beträffande den äldre HBT populationen framhålls i en studie från
Folkhälsoinstutet att: ”hälsans utveckling över tid som starkt beroende av
Folkhälsoinstitutet det stöd de äldre homo- och bisexuella möter i det omgivande samhället,
(FHI Rapport nr A möjligheten till möten och förekomsten av mötesplatser samt attityder,
2005:19) anser att kunskaper och kompetens hos myndigheterna, inte minst inom hälso- och
det angeläget att sjukvården.”4
hitta lämpliga
åtgärder inom hbt- Skillnaderna i hälsa är också stor inom gruppen HBT-personer. Bisexuella
området i syfte att och transpersoner har i studier uppvisat sämre allmänt hälsotillstånd än
minska homosexuella personer. Transpersoner uppvisar oftare ett sämre hälsoläge
diskrimineringen, än bisexuella och homosexuella. Största andelen med svåra besvär av
öka hälsan och ängslan, oro eller ångest fanns i FHI’s studie bland unga transpersoner.
därmed minska Ungdomsstyrelsens utredning Hon Hen Han från 2010 visar att var femte
ojämlikheten i hälsa HBT-ungdom blivit utsatt för våld i hemmet och hälften har blivit utsatt för
i befolkningen. kränkande behandling de senaste tre månaderna. Undersökningen visar att
65% av kvinnorna och 48% av männen har blivit bemötta på ett kränkande
sätt.

Det är vanligare att sakna emotionellt stöd från sin omgivning bland homo-
och/eller bisexuella personer än i övriga befolkningen. Inom HBT-gruppen
2
Hälsa och livsvillkkor bland hbt-personer, Statens folkhälsoinstitur 2006:08
3
Underlagsrapport A 2005:19, Statens folkhälsoinstitut
4
Underlagsrapport A 2005:19, Statens folkhälsoinstitut

SID 12(20)

är det är också vanligare att transpersoner att saknar emotionellt stöd än
bland homosexuella personer.5

Homo- och/eller bisexuella har oftare kontakt med vården än i den övriga
befolkningen. Bland homo- och/eller bisexuella kvinnor har man oftare haft
kontakt med psykolog, sjukgymnast eller varit inlagd på sjukhus än bland
kvinnor i övriga befolkningen. Bland homo- och/eller bisexuella män är det
vanligare att ha besökt läkare på sjukhus än bland män i övriga
befolkningen. Transpersoner hade träffat psykolog i större utsträckning än
homo- och bisexuella personer och det är vanligare bland transpersoner att
ha träffat kurator än bland homosexuella personer.6

Folkhälsoinstitutets Underlagsrapport kring HBT 2005 ger bl a följande
förslag på åtgärder för att stärka HBT gruppens situation:

”En viktig insats är att samhällets befintliga resurser utnyttjas. För att
det ska kunna ske krävs emellertid en allmän kunskapsökning i de
verksamheter som tillhandahåller resurserna.”

5
6

SID 13(20)

Hur hänger diskriminering och hälsa ihop?

I Sverige finns en nationell folkhälsopolitik med ett övergripande mål; att
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen. Särskilt angeläget är att hälsan förbättras för de grupper i
samhället som är mest utsatta för ohälsa och en sådan grupp är de som är
mest utsatta för diskriminering i samhället. I de nationella folkhälsomålen
poängteras i målområde 8 (Trygg och säker sexualitet) behovet av
samhällets anpassning för att tillmötesgå olika undergruppers specifika
behov och förutsättningar. I målområde 1 (Delaktighet och inflytande i
Hälsa blev en samhället) uppmärksammas diskriminering som bestämningsfaktor för
mänsklig rättighet hälsa.
1946 i och med
WHO:s tillkomst – Det är tre gånger vanligare med nedsatt välbefinnande för män och kvinnor
Den bästa som blivit utsatta för kränkande bemötande. Det finns också samband
hälsonivån blev då mellan diskriminering och ohälsosamma levnadsvanor (tobak, alkohol,
en grundläggande narkotika) och psykisk och fysisk ohälsa. En fjärdedel av dem som utsatts
mänsklig rättighet för kränkande behandling uppger någon av diskrimineringsgrunderna som
som alla människor orsak till kränkningen. Denna grupp uppvisade också ett starkare samband
skall åtnjuta – utan till ohälsa.7 Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och
diskriminering! personer med annan sexuell läggning än heterosexuell eller könsidentitet/-
uttryck är alla exempel på grupper som i högre grad än andra i
Att se hälsa som en befolkningen diskrimineras och också i högre grad riskerar att drabbas av
mänsklig rättighet ohälsa.
innebär att samhälIet
har en skyldighet att Att vara homo- bisexuell eller transperson innebär, som visats ovan, att
arbeta för att alla ska man på flera sätt tillhör en utsatt grupp i samhället. Personer inom HBT-
ha samma gruppen som även har en funktionsnedsättning, kommer från en kultur som
möjligheter att uppnå tar avstånd från HBT-personer eller kanske tillhör den äldre generationen
en god hälsa. där HBT-perspektivet varit ganska osynligt lever i en sorts dubbel utsatthet.
Det kan innebära att det finns ökad risk för att drabbas av ohälsa som en
konsekvens av diskriminering i samhället.

Utsatthet och våld i HBT-gruppen
Utsatthet för hot och våld är vanligare bland homo- och/eller bisexuella
personer, framför allt unga män, än i den övriga befolkningen. Att ha varit
utsatt för trakasserier eller våld på grund av sexuell läggning någon gång i
livet är vanligare bland homosexuella än bland bisexuella personer. Att ha
blivit diskriminerad på grund av sin sexuella läggning eller
könsuttryck/könsidentitet var lika vanligt bland homo- och bisexuella samt
transpersoner.

Våld i samkönade relationer är en viktig aspekt att uppmärksamma då
HBT-personers situation kan skilja sig i jämförelse med t.ex. mäns våld mot
kvinnor. En heteronormativ syn inom de verksamheter som möter

7
”Särbehandlad och kränkt – en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa,
R2005:49, Statens folkhälsoinstitut

SID 14(20)

våldsutsatta personer kan bidra till att det är göra det svårare att få syn på,
stödja och bemöta HBT-personer som utsatts för våld i nära relationer.

Det som kallas hedersförtryck berör även HBT-personer, både kvinnor och
män. Det har förekommit att HBT- personer mördats av sin familj eller
begått självmord för att man är ”en skam” för familjen. I vissa länder är det
belagt med dödsstraff och långa straff för den som lever som homosexuell.
Gemensamt för de personer som utsätts för hedersrelaterad våld är en
livsituation som innebär slutna familje-och/eller vänsystem med egen
rättsskipning snarare än att de tillhör någon särskild kultur, religion och
tradition.

SID 15(20)

HBT-perspektiv och heteronormens betydelse
på arbetsplatsen

Aktuell forskning visar att risken för ohälsa ökar väsentligt i miljöer där
fördomar och trakasserier förekommer. Samtidigt visar forskning att
regioner och företag som aktivt arbetar med mångfaldsarbete får en positiv
ekonomisk tillväxt och utveckling. Att arbeta aktivt för att göra arbetsplatsen
till en öppen och inkluderande arbetsmiljö bidrar alltså både till friska och
engagerade människor såväl som en ökad tillväxt.

”Vi är väl på jobbet för att jobba (jag bryr mig väl inte om vilken
sexuell läggning mina arbetskamrater har)”

”Vi har så högt i tak, vi har verkligen inga problem här”

Arbetslivet präglas ofta av normen att alla är heterosexuella. Homo-, bi- och
transsexualitet ses som något onormalt eller talas inte om överhuvudtaget.
Heteronormen är fortfarande stark i vårt samhälle – även om öppenheten
om andra sätt att leva har ökat. En studie bland HB-personer från
Arbetslivsinstitutet från 2004 visade på att hälften av alla homosexuella och
bisexuella inte är öppna med sin läggning på arbetsplatsen. Man tar ofta för
givet att alla på arbetsplatsen är heterosexuella, vilket osynliggör
människor med andra sexuella läggningar eller könsidentitet. Utan att tänka
på det delar vi mycket av våra liv med våra arbetskamrater, vi berättar om
makens 40-årsfest, om semesterresan till Spanien, om biobesöket i helgen
osv. Att inte kunna delta i den sortens samvaro på jobbet, för att man inte
är öppen om vem man lever med kan vara både jobbigt och begränsande.

”Man måste få tycka vad man vill”

Jämfört med flera andra minoritetsgrupper är HBT-gruppen en grupp som
många anser sig ha rätt att ha åsikter om, ungefär som man kan ha i
politiska frågor. Knappast någon skulle få för sig att fundera på samma sätt
– om det är RÄTT – att vara svart, jude eller att ha ett funktionshinder. Det
finns arbetsplatser där man ser på HBT-gruppen som just en åsiktsfråga,
där den ena åsikten är så god som den andra. Det är helt felaktigt!
Yttrande- och åsiktsfrihet ger ingen rätt att diskriminera och kränka grupper
i arbetslivet. Alla har samma lagstadgade rätt att bemötas med respekt och
värdighet på jobbet.

Vad har sexuell läggning med jobbet att göra?

SID 16(20)

Att gå från ord till handling

Politiker, tjänstemannaledning, förvaltnings-/divisionschefer, verksamhetschefer och
all personal i Landstinget Sörmland har ansvar för att medverka i arbetet med att
uppnå målen för denna HBT-policy

Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige har ansvar för att efterfråga
resultat och följa upp policyn.

Chefer på alla nivåer ansvarar för att :
• informera om policyn
• ta fram handlingsplaner utifrån policyn och dess riktlinjer
• diskutera heteronormen och synliggöra HBT-perspektivet vid
arbetsplatsmöten eller motsvarande
• beakta att de miljöer där personal och patienter vistas präglas av
mångfald och öppenhet
• informationsmaterial, broschyrer och liknande är granskade utifrån ett
HBT-perspektiv

Personalutvecklingsenheten ansvarar för att HBT-perspektivet finns med i
chefsutbildningar och vid introduktionsprogram för nyanställda

Alla medarbetare har ansvar för att bidra till en inkluderande och trivsam
arbetsmiljö

All personal med medborgarkontakt ska ha kunskap och kompetens att
bemöta HBT-personer på ett respektfullt sätt samt vid behov ge adekvat
stöd och vård

SID 17(20)

Bilaga 1 - Att ha kunskap och kompetens om
HBT-personer – vad innebär det?
Kunskap som begrepp handlar om inlärda teoretiska förmågor, alla fakta
inom ett ämnesområde eller vad någon känner till om ett sakförhållande
eller en situation.

Kompetens som begrepp innefattar en individs förmåga att utföra en
uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Det är det som sker i
praktiken.

HBT-kompetens
Den som kommer till Landstinget Sörmland ska bemötas på ett
professionellt och respektfullt sätt. Det är viktigt att i mötet med andra
människor, arbetskamrater, patienter, klienter etc, ha kunskap om hur
professionellt bemötande styrs av normer kring kön och sexuell läggning.

Nivå 1 - kunskap om HBT-perspektivet och heteronormen
• heteronormen styr hur vi bemöter andra människor genom att vi har en
förutfattad föreställning som baserar sig på den rådande normen om
kön, vad som är kvinnligt och manligt och utifrån sexuell läggning
• att heteronormens starka fäste i samhället inskränker HBT-gruppens
förutsättningar att vara fullvärdiga samhällsmedborgare i Sörmland
• att diskriminering, kränkande bemötande bidrar till ohälsa hos HBT-
gruppen
• att arbetsmiljön har betydelse för HBT-gruppens hälsa och
välbefinnande och att HBT-personer inte osynliggörs, kränks eller
diskrimineras

Kunskap motsvarande nivå 1 bidrar till att personalen i landstinget på ett
professionellt sätt kan bemöta HBT-gruppen.

Nivå 2 – Specifik kunskap om de specifika gruppernas unikhet och
skillnader mellan (homosexuella, bisexuella och transpersoner.
H kunskap
B kunskap
T kunskap

Här är en HBT-certifiering av en verksamhet ett sätt att uppnå denna
kunskap och kompetens att bemöta HBT-personers specifika behov av
stöd och vård.

SID 18(20)

Bilaga 2 - ABC om HBT
HBT benämning på homosexuella, bisexuella och
transpersoner som grupp

Sexuell läggning homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet
Sexuella beteenden såsom pedofili, sadomasochism är inte sexuella
läggningar

Lesbisk/flata homosexuell kvinna

Bög homosexuell man

Homosexualitet förmåga att attraheras av/bli kär i någon med
samma kön

Bisexualitet förmåga att attraheras av/bli kär i någon
oavsett kön

Heterosexualitet förmåga att attraheras av/bli kär i någon
med motsatt kön

Transperson samlingsnamn på människor som överskrider
samhällets normer kring kön, t.ex. transvestiter
och transsexuella

Transsexuell / en person som upplever sig vara av motsatt kön
Transsexualism jämfört med sitt biologiska kön. Är en medicinsk
diagnos och kan vara ett sätt att identifiera sig.

Transvestit / en person som är transvestit vill tidvis, ofta eller
Transvestism alltid ikläda sig eller använda sig av motsatta
könets kläder och/eller andra attribut. Är ett
könsuttryck.

Komma ut berätta för omgivningen om sin sexuella läggning

”Outa” berätta för omgivningen om en persons sexuella
läggning mot dennes vilja

Heteronormen föreställningen att alla är heterosexuella och
att det är det normala och naturliga, andra anses som avvikare

SID 19(20)

Könsidentitet det kön man själv väljer att identifiera sig
som

Könsuttryck hur man signalerar till andra vilket kön man
vill bli uppfattad som

Samkönad relation en relation mellan två personer av samma kön

RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners rättigheter

FIAAALEH RFSL:s gyllene regel: Förutsätt inte att alla alltid lever
enligt heteronormen

SID 20(20)

Landsting Sörmlands hbt-policy

Empfohlen

Empfohlen

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Was ist angesagt? (7)

Andere mochten auch

Andere mochten auch (6)

Ähnlich wie Landsting Sörmlands hbt-policy

Ähnlich wie Landsting Sörmlands hbt-policy (20)

Mehr von Einerstam

Mehr von Einerstam (19)

Landsting Sörmlands hbt-policy