Förutsättningar för samverkan om infrastruktur i Norden?
•Als PPT, PDF herunterladen•
0 gefällt mir•525 views
Här är en presentation omkring hur samarbetet om transportinfrastrukturen i Norden och i Öresund fungerar och hur det kan utvecklas. Den skulle ha getts på konferensen Nordisk Infrastruktur i Helsingborg idag men blev inställd pga stormen. Kommentarer till bilderna finns till varje bild.
Empfohlen
Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Andere mochten auch
Andere mochten auch (13)
Ähnlich wie Förutsättningar för samverkan om infrastruktur i Norden?
Ähnlich wie Förutsättningar för samverkan om infrastruktur i Norden? (9)
Mehr von Björn Hasselgren
Mehr von Björn Hasselgren (20)
Förutsättningar för samverkan om infrastruktur i Norden?
- 1. Ger planerna rätt förutsättningar? Eller behöver vi en ny spelplan? Björn Hasselgren, PhD Nordisk Infrastrukturkonferens 6 december 2013, Helsingborg
- 3. Ansvarsfördelningen mellan nivåer Internationell nivå/EU Statens roller F i n a n s i e r a R e g l e r a F ö r v a l t a Ä g a Nationell nivå Regional/lokal nivå 1. Vi behöver fokusera mera på internationell nivå 2. Lokala och regionala frågor kan hanteras lokalt och regionalt
- 4. Institutionella nivåer och förändring (Williamson, Ostrom) INFORMELLA INSTITUTIONER – SPRÅK, KULTUR 100- 1000 år INSTITUTIONELL MILJÖ – SKAPADE REGLER, POLITIK 10 - 100 år GOVERNANCE STRUKTURER OCH ORGANISATION 1-10 år RESURSALLOKERING – PRISER, INCITAMENT Ständigt pågående 1. Våra institutioner är avpassade för nationellt agerande 2. Vi behöver ändra den institutionella ramen
- 5. Från nationellt till lokalt? 1. Staten driver lokala frågor? Sweden and Denmark National agreements Nationell nivå The Öresund-region Öresundskommiteen 2. Lokala och regionala aktörer driver internationella frågor? Copenhagen/Malmö, Copenhagen/Malmö, Helsingborg/ Helsingborg/ Helsingör Helsingör Local initiatives Local initiatives Lokal nivå 1990 2013
- 7. Nordiska transportprojekt Typ av relation Coexistence Formaliseringsgrad Informell Communication Karaktär på samarbete Collaboration Coordination Cooperation Integration Formell Passagerare Infrastruktur Bilförare och passagerare Hamnar Flyg och båtpassagerare (Modified from Institute of Policy Studies 2008:14)
- 8. Hur koordinera resurserna? Koordinerat Individuell och lokal kunskap Centraliserad kunskap Okoordinerat
- 9. Stat och marknad - och de ”monstruösa hybriderna” Commerce Syndrome • • • • Jane Jacobs ”Systems of Survival” Spänningar mellan företrädare för skyddande och kommersiella intressen skapar “monstruösa moraliska hybrider” • • • • • • • • • • • Shun force Compete Be efficient Be open to inventiveness and novelty Use initiative and enterprise Come to voluntary agreements Respect contracts Dissent for the sake of the task Be industrious Be thrifty Invest for productive purposes Collaborate easily with strangers and aliens Promote comfort and convenience Be optimistic Be honest Guardian Syndrome • • • • • • • • • • • • • • • Shun trading Exert prowess Be obedient and disciplined Adhere to tradition Respect hierarchy Be loyal Take vengeance Deceive for the sake of the task Make rich use of leisure Be ostentatious Dispense largesse Be exclusive Show fortitude Be fatalistic Treasure honor
- 10. Så här bör vi göra 1. För över ansvar till regioner/kommuner – där det passar 2. Öppna för gränsöverskridande projekt – i marknadsform eller/och Nordiskt trafikverk eller regionalt 3. Öka den alternativa finansieringen/avgifter 4. Samarbeta i lämplig form – ibland räcker information, ibland behövs gemensamt ägande 5. Lär av varandra – OPS i Norge, nationell överenskommelse om trafiken i Danmark, trafikslagsövergripande perspektiv i Sverige
- 11. Björn Hasselgren, PhD KTH Royal Institute of Technology Architecture and the Built Environment +46-70-762 33 16 bjorn.hasselgren@abe.kth.se www.kth.se/blogs/hasselgren @HasselgrenB
Hinweis der Redaktion
- Detta är en kommenterad version av min planerade presentation, som blev inställd pga stormen Sven idag den 6 december 2013. Kommentarerna ger mina reflektioner till förutsättningarna för samarbete i Norden om transportinfrastrukturen.
- De nordiska trafikverken och myndigheterna/ministerierna är helt naturligt primärt inriktade på det egna landet och nationsgränserna är en ”yttre gräns” för hur man ser sina olika influensområden. Det kan illustreras genom vilka kartbilder som presenteras i nuvarande och kommande plandokument i de tre länderna. Här är det nationen och de ”interna” frågorna som hålls fram. Givetvis finns det också kartbilder som knyter an nationella system till omvärlden. Men nationen är helt klart utgångspunkten. Jag tror att detta förhållande styr våra tankar och handlingsmönster mer än vi normalt reflekterar över. Här finns en hämmande faktor mot samarbete i Norden idag.
- Vi lever med en ny omvärld inom transportinfrastrukturen och trafikfrågorna. Många uppgifter som enbart kunde hanteras nationellt kan idag hanteras på regional och lokal nivå, I både Sverige och Norge har vi sett en sådan omfördelning av ansvar i den offentliga sektorn under senare år. Danmark har haft en utveckling med en balans mellan centralmakt och kommuner och en svagare regional nivå. I alla tre länderna finns dock förutsättningar för en omfördelning av ansvar från staten till regioner/kommuner. Och samtidigt finns behov av att ta sig an de verkligt gränsöverskridande frågorna på nationell nivå med ny och större kraft. Det gäller EU samarbetet men det gäller också i Norden, t.ex. den nordiska triangeln, Öresund och Östersjöfrågorna. Här behöver staterna finna nya sätt att samagera på.
- När vi ska analysera hur den nuvarande strukturen fungerar och hur vi kan röra oss till nya drifts-, ägande och planeringsstrukturer är den institutionella teorin, här exemplifierad av Oliver Williamsons modell, en bra utgångspunkt. På en högsta nivå finns sådana ramförhållanaden som enbart ändras långsamt, som språk seder och nationella särdrag. De styr samarbetet och sätter gränser för verksamheter, men låter sig enbart långsamt påverkas. På nästa nivå ”neråt” finns den institutionella miljön i form av regler, lagar , politik mm som vi skapat genom utveckling över många decennier/sekler och som styr hur vi på ”lägre” nivåer i organisationer och samhälle väljer att organisera olika aktiviteter, t.ex. som transportinfrastruktur. På de ”lägsta” nivåerna rör vi oss med frågor som hur vi på kort sikt ska hantera resurser och sätta priser, i vardagen organisera olika aktiviteter och söka efter resurseffektiva lösningar. Det är en iakttagelse att vi styrs av förhållanden på högre nivåer i modellen och ofta ägnar stor möda åt dessa strukturer, som vi dock endast mycket långsamt kan förändra. Resultat på kortare sikt kan dock enklare och snabbare nås på lägre nivå i modellen.
- En iakttagelse i samarbetet t.ex. i Öresund men kanske också när det gäller projektet 8millcity och Östersjösamarbete är att det sedan mitten av 1990-talet finns en tendens att de gränsöverskridande frågorna successivt kommit att tas över av regioner och kommuner från att tidigare ha dominerats av den nationella nivån. Har vi fått en situation, i vart fall i Sverige, där staten sköter lokala frågor och trafikering medan kommuner och regioner sköter det gränsöverskridande samarbetet. Det är i så fall en förvånande ordning. Staten skulle kunna förväntas vara aktiv över gränserna och regioner och kommuner inom landets gränser. Utan att därför antyda att det skulle vara något ”fel” med gränsöverskridande samarbete på regional och lokal nivå.
- Samarbete kan ske i många olika organisatoriska former. Allt från lösligare former där flera aktörer finns på samma verksamhetsområde eller marknad i konkurrens eller genom uppdelning mellan olika uppgifter. Den längst gående formen av integration är när man väljer att slå samman verksamheter i samma organisation. En konkurrensmarknad kan vara en bild av det förra. Samarbeten som inom finans, el, flyg och andra sektorer en bild av det mer styrda. Det finns en allmän tendens att söka ”för” formaliserade samarbeten för ofta. Det gör att man ställer stora krav på samordning, men också lätt hamnar i frustration över att samarbetet inte utvecklats så bra som man önskat. Det är viktigt att välja samarbetsform, t.ex. över Öresund, efter de förutsättningar som gäller. ”Situationsanpassat samarbete” skulle kunna vara ett ideal.
- Här har ett antal befintliga områden när det transporter och transportinfrastruktur lagts in i bilden från förra sidan. Kundstyrda system ligger till vänster i modellen medan mer strukturerade/formaliserade samarbetet inom infrastrukturen ligger till höger. Det är en öppen fråga hur de nu aktuella projekten inom Öresund/Norden ska organiseras. Det är angeläget att välja former som är så logiska som möjligt istället för att sträva efter för hög grad av formalisering. Lösningar baserade på informationsutbyte, frivillighet och marknader är ofta effektiva, även för komplexa uppgifter. Situationsanpassning är viktigt.
- Inom transportinfrastrukturen organiserar vi oss ofta på ett sätt som stämmer överens med en tro på att centraliserad planering i offentlig sektor är idealet. Det är den modell som ligger i det övre vänstra hörnet i figuren. En annan vanlig idealmodell som ofta förekommer i debatten är den ideala marknaden som bygger på spontanitet och decentralisering, dvs övre vänstra hörnet. I verkligheten hamnar vi ofta i de två nedre modellerna (inringat med svart); dvs antingen marknadsmisslyckande eller offentligsektormisslyckande. Vi har att operera med dessa förutsättningar och ska förstås sträva mot idealen. Men det är bra att inse att de båda idealen ställer stora krav på olika sätt för att förvekligas. Här ligger en stor del av strävanden och aktiviteter i våra offentliga och privata organisationer. Om vi blir medvetna om detta och försöker agera efter det så kan vi bättre förstå vad som händer och värdera utfall med större realism. Det stödjer situationsanpassning och minskar frustration i samarbete.
- En vanlig fråga i dagens diskussion om viktiga samhällssystem är balansen mellan offentligt och privat. Marknader är effektiva men kan, menar många, ge för starkt effektivitetsdriv och lönsamhetsorientering. Verksamheter i offentlig sektor kan fastna i stela strukturer och leda till en trög och långsam utveckling och dynamik i samhället. Ofta tycker vi oss se att två viktiga principer om effektivitet och medborgarinflytande står emot varandra och blandas på olyckligt sätt. Samhällsdebattören och journalisten Jan Jacobs som var verksam under 1950-90 tal i USA och Canada reflekterade över dessa begrepp och förhållanden i en insiktsfull bok: ”Systems of Survival” (1992). Där kontrasterar Jacobs ett kommersiellt effektivitetssträvande samhällsperspektiv mot ett ”skyddande” samhällsperspektiv. Båda behövs, menar Jacobs, men blandningar av dem utan eftertanke kan lätt leda fel och ge upphov till ”monstruösa hybrider”. Vad som är en sådan hybrid kan diskuteras, men det är bra att vara uppmärksam på att offentliga verksamheter ofta bör begränsa sina kommersiella ambitioner liksom att de privata ofta inte bör ta på sig sådant som hör till kärnvärdena i den gemensamma sektorn. Det är en bra reflektion att bära med sig när man ska forma gränsöverskridande samarbete; offentlig sektor bör inte blanda sig i kommersiella funktioner och privat sektor kanske inte ska förväntas ta på sig omfattande gemensamma uppgifter.
- Här är ett antal förslag som kan bidra till att ge ett bättre utgångsläge för samarbete om transporter och transportinfrastruktur i Norden baserat på lärdomarna från denna genomgång. Fokusera statens insatser på det som staten bör göra, lämna över andra uppgifter till regioner och kommuner. Pröva fler alternativ till offentlig drift och finansiering på områden där det passar. Situationsanpassa samarbetet. Välj bort för krävande former för samarbete och lär av varandra i Norden. Vi har liknande system och utmaningar, men har valt lite olika detaljlösningar. Det kan vara en god modell att kopiera sådant som fungerar bra i ett land till övriga länder. Så gör framgångsrika länder och företag. Så bör vi kunna göra i Norden.