Redan de gamla grekerna ringade in hur du ska göra för att nå fram och övertyga människor. De digitala kanalerna gör att du har mycket att vinna på att bli mer tydlig, mer effektiv, och göra det möjligt för olika läsare att ta till sig materialet på olika sätt och olika nivåer. På Sabos konferens gick jag igenom det viktigaste för texter i digitala kanaler, på 30 fullspäckade minuter. Vill du höra mer? Välkommen till textexperten.se

1. Skriva för digitala kanaler
Anna Hass, textexpert

2. 2 foto: Dee Dee

3. 3 foto: Hannah K

4. 4

5. 5
Skrivandets tre faser
analysera skriva
bearbeta

6. 6
Har du sett en dålig text någon gång?

7. 7
Rehabiliteringsåtgärder
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar går inte längre än att
vidta sådana åtgärder som syftar till att medarbetaren ska
kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren har
inom ramen för den allmänna försäkringen en skyldighet att
överväga alla de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder
som kan genomföras inom eller i anslutning till arbetsgivarens
verksamhet. Vilka åtgärder som sedan måste vidtas får
bedömas från fall till fall med beaktande av flera faktorer, till
exempel arbetsplatsens storlek och medarbetarens egen
medverkan. Arbetsgivarens skyldigheter att vidta
rehabiliteringsåtgärder är i och för sig inte begränsade till
sådana åtgärder som kan vidtas på arbetsplatsen, utan
åtgärderna ska vidtas ”i eller i anslutning till den egna
arbetsplatsen”.
I detta ligger att det kan krävs att arbetsgivaren medverkar till
till exempel arbetsprövning, arbetsträning eller omskolning
utanför arbetsplatsen, detta under förutsättning att syftet är att
medarbetaren ska komma tillbaka till arbetsgivaren igen.
Inom ramen för rehabiliteringsansvaret är arbetsgivaren
skyldig att överväga flera olika möjligheter att söka hjälpa den
sjuke eller arbetsskadade medarbetaren. Det kan bli fråga om
anpassning av arbetsmiljön, ändring i arbetet,
omplaceringsåtgärder eller arbetslivsinriktade åtgärder som till
exempel arbetsträning. Konsekvenserna av detta är att
arbetsgivaren inte anses ha uppfyllt sitt ansvar om sådant
övervägande inte skett. Undantag är om det redan från början
framstår som uppenbart onödigt på grund av att det står klart
för arbetsgivaren från början att medarbetaren ändå inte kan
komma tillbaka till något arbete av betydelse hos
arbetsgivaren. Vid denna bedömning bör även medarbetarens
egen uppfattning om situationen beaktas.
Angående arbetsgivarens skyldighet att ändra
arbetsorganisation ansåg AD i en dom …
Rehabiliteringsåtgärder
Som arbetsgivare ska du göra det som behövs för att en sjuk
eller arbetsskadad medarbetare ska kunna återgå i arbete hos
dig.
Gör det som kan göras hos er
för att personen ska kunna komma tillbaka
Du ska överväga alla former för arbetslivsinriktad
rehabilitering som kan genomföras i eller nära er verksamhet.
Vilka åtgärder du sedan ska vidta får du bedöma utifrån till
exempel arbetsplatsens storlek och medarbetarens egen
medverkan.
Du kan behöva medverka till arbetsträning eller omskolning
även utanför arbetsplatsen, om syftet är att medarbetaren ska
komma tillbaka och arbeta hos dig igen.
Överväg flera olika möjligheter
Du är skyldig att överväga flera olika möjligheter att hjälpa
medarbetaren, till exempel om du ska
- anpassa arbetsmiljön
- ändra arbetet
- omplacera personen
- erbjuda arbetslivsinriktade åtgärder som arbetsträning.
Men du behöver inte göra det om det redan från början är
uppenbart att medarbetaren ändå inte kan komma tillbaka till
något arbete av betydelse hos dig. Om du gör den
bedömningen bör du också väga in medarbetarens egen
uppfattning om situationen innan du beslutar dig för att inte
erbjuda rehabilitering.
Överväg att fördela om arbetsuppgifter
Du har också viss skyldighet att ändra arbetsorganisationen
om det behövs, till exempel genom att fördela om
arbetsuppgifter, så att den sjuka eller arbetsskadade
medarbetaren kan få nya uppgifter. AD ansåg i en dom …
Ge texten en användbar struktur

8. 8
Följ språklagen – använd klarspråk
• Syfte: Bestäm vilka effekter du vill ha, och se till att
svara på läsarnas frågor.
• Perspektiv: Låt texten handla om läsaren, inte om er,
och använd gärna tilltal och uppmaningar.
• Struktur: Ge texten en användbar, synlig struktur.
• Språk: Skriv effektiva meningar, med subjekt och det
viktiga verbet tidigt, och välj vanliga ord.

9. 9
Språkrådets 38 klarspråkspunkter (korta.nu/38punkter)
1. Står det i texten vem den vänder sig till och vilket syfte den har?
2. Har texten ett tydligt och konsekvent direkt tilltal till läsaren?
3. Utnyttjar du möjligheten att tala om avsändaren som vi?
4. Är innehållet anpassat till läsarna, dvs. är det som står i texten valt med
tanke på hur läsarna ska använda texten?
5. Är texten skriven ur ett för läsarna lämpligt perspektiv?
6. Har du valt en disposition som är ändamålsenlig för läsarna?
7. Är huvudbudskapet framhävt i texten?
8. Står det som läsaren vill ha svar på tidigt i texten?
9. Får mottagaren anvisningar om fortsatt agerande, till exempel om ett
beslut kan överklagas eller inte?
10. Har texten en innehållsförteckning som ger läsaren bra överblick över
vad som står i texten ?
11. Finns det läsanvisningar som presenterar textens uppläggning?
12. Finns det en sammanfattning i början av texten?
13. Sammanfattas också viktiga avsnitt i texten?
14. Ger du en pedagogisk presentation av skälen till beslutet?
15. Har du använt punktuppställningar, faktarutor etc. där sådana är
befogade?
16. Är styckeindelningen logiskt genomförd med en tankegång per stycke?
17. Markeras styckena tydligt och på ett enhetligt sätt?
18. Finns det informativa rubriker och underrubriker i texten?
19. Är rubrikerna symmetriskt utformade?
20. Överensstämmer rubrikerna med innehållet?
21. Har texten lagom många rubriknivåer och är dessa tydliga för läsaren?
22. Finns det tydliga samband mellan uttryck som syftar på samma sak?
23. Finns det gott om bindeord, till exempel eftersom, men, därför,
dessutom, nämligen, som visar hur stycken och meningar hänger ihop?
24. Är hänvisningarna inom texten tydliga? (Undviker du till exempel
Med hänvisning till ovanstående ...)
25. Varierar meningslängden så att några meningar är korta och andra
är längre (upp till ungefär 25 ord)?
26. Är meningarna enkelt byggda utan till exempel långa inskjutna
satser och onaturlig ordföljd?
27. Kommer det viktiga tidigt i meningen?
28. Använder du aktiva verb så långt det är möjligt? Exempelvis vi
föreslår i stället för det passiva det föreslås.
29. Framgår det tydligt vem som har gjort vad, det vill säga har du
befolkat språket?
30. Är texten fri från substantiveringar som tynger texten?
31. Är texten fri från ord som har förlängts i onödan? (Skriver du
exempelvis fråga i stället för det förlängda frågeställning?)
32. Använder du korta prepositioner i stället för de vaga angående,
avseende, beträffande, gällande, rörande?
33. Förklarar du fackord som kan vara svåra att förstå för läsarna, men
som ändå kan vara nödvändiga att använda?
34. Förklarar du alla förkortningar som inte är allmänt kända?
35. Undviker du modeord, svengelska och främmande ord?
36. Använder du konkreta och tydliga ord, särskilt för att exemplifiera
abstrakta resonemang? (Skriver du till exempel träd i stället för
vegetationselement; skolan i stället för utbildningsenheten?)
37. Använder du nutida och begripliga ord i stället för
ålderdomliga, stela och byråkratiska?
38. Har du noga kontrollerat att texten inte innehåller
felstavade ord eller andra språkfel?

10. 10
Följ klarspråksråden för
• effektivitet och användbarhet för alla läsare
• tillgänglighet för personer med nedsatta funktioner
• mindre risk att du diskriminerar
• att bygga ett högre förtroende hos läsarna
• att spara tid och pengar
• att följa språklagen.
www.språkrådet.se

11. 11
Analysera kommunikationsprocessen
Läsaren:
• Vilka ska läsa?
• Hur ser deras situation och behov ut?
• Vad vill de veta, och vad vill de kunna göra?
Effekten:
• Vad vill du att läsarna ska göra?
• Vad vill du att läsarna ska känna?
Texttypen:
• Vilka krav och förväntningar finns på den här typen av text?

12. 12
Kommunikation: att få en effekt
effekt!
sändare mottagare
(mo*agaren gör rä*)

13. 13
Lite jobbiga fakta
som du måste rätta dig efter:
• 25 procent av de vuxna svenskarna klarar inte att förstå
en text på nivå årskurs 9. De skulle få IG i svenska.
• Många är så stressade att de läser och förstår jättedåligt.
• De som är erfarna duktiga läsare har oerhört mycket att läsa, och därför
läser de ofta slarvigt.
• Svenskens uppmärksamhetsspann är nu 8 sekunder, enligt Micael Dahlén.
• Vi läser oerhört mycket på mobilskärmen. Det som inte får plats på första
mobilskärmen blir inte läst lika noga.
• I offentlig sektor har du ett informationsansvar enligt förvaltningslagen, och
en skyldighet enligt språklagen att vara begriplig. Om du har skickat ut ett
brev som vissa läsare inte har förstått, har du uppfyllt ansvaret då?

14. 14
Lite gladare fakta:
• Klarspråksverktygslådan
innehåller allt du behöver
för att nå fram bättre till alla du vill!
• Alla föredrar den klarspråkade texten! Både dyslektikern,
andraspråkaren och stressade professorn!
• Du behöver inte ta bort viktig information, eller urvattna det
komplicerade! Du behöver bara lägga till: en sammanfattning
först, förklaringar på det svåra och många fästpunkter för ögat. (De
tycker ännu bättre om texten om du dessutom byter till vardagliga
ord och skriver korta effektiva meningar.)
• Folk har bättre förtroende för den som skriver klarspråkliga texter.

15. 15
foto: Chris Harrisson

16. 16
Förslag – skriv för denna läsare,
då kommer det att fungera bra för alla:
• ny kund, okunnig i ämnet
• stressad
• sovit dåligt
• annat förstaspråk än svenska
• har aldrig sett en text från er tidigare
(Efter en lättillgänglig sammanfattning ger du
möjlighet för de kunniga att gå djupare
och läsa mer avancerat material.)

17. Syfte & perspektiv:
Vad vill du att de ska göra och tycka?
Vad vill de kunna göra?
Vänder du dig till läsaren?

18. 18
Användbar
struktur.
Läsarens
perspektiv
utom sista;
hur kan vi
vända den
till läsaren?

19. 19
Användbart.

20. 20
Bilden tydliggör
uppmaningen

21. 21
foto: Laura Blankenship

22. 22
Övertyga:
konvertera som en grek.
1. Tydlig tes – vad ska de göra?
2. Balansera fakta, förtroende, känslor.
(logos, etos, patos.)

23. 23
Inventera argument – exemplet hudkräm
Etos
– tro på mig för a< jag är
den jag är, ha förtroende
Patos
– vill pga. känslor
Logos
– bli övertygad av fakta
Morot / lö;e / gain Madde använder den!
Utvecklat av oss seriösa
forskare med vit rock.
Vi ser Jll naturens bästa.
Du blir mjuk och härlig,
du ser ung ut
giKfri
över 1 000 000 användare.
8 av 10 kvinnor
rekommenderar …
Piska / hot / blir utan
/ pain
Alla andra är dåliga.
Det finns många
skummisar i branschen.
Börja i Jd, annars …
Om du inte gör något …
4 av 5 som väljer annan
kräm får fet hy

24. 24
Vilka känslor vill du väcka?

25. 25

26. Unaware
Problem
Aware
SoluEon
Aware
Product
Aware
Most
Aware
Baserat på: Five levels of Awareness , från ”Breakthrough Advertising , av Eugene Schwartz, 1996
http://www.copyblogger.com/blog-selling/

27. 27
Klagomål – tänk efter före
• Har ni det som behövs för att kunna ta emot klagomål i denna kanal?
Var vill ni ha in dem? Hur? Ta ordentlig höjd för att ta emot många.
Ibland blir det stora toppar.
• Det måste finnas en kanal och ett mandat för att skicka klagomål eller
frågor vidare till rätt mottagare. Det måste också finnas regler så att
de svarar på rätt sätt och tillräckligt snabbt för det aktuella mediet.
• Ni måste vara beredda på, och ha metoder för att hantera,
känslorna folk har.
• Kanske behöver ni vara beredda att flytta vissa typer av diskussioner
till andra kanaler.

28. 28
Kriser och svåra ämnen, t.ex. flyktingboenden
• Ha en sida på webbplatsen, som hela tiden har uppdaterat material och en
FAQ. Hänvisa dit från alla kanaler, hela tiden. Då är det lättare att det blir rätt
information varje gång.
• Låt gärna era fans försvara er, i stället för att försvara er själva, om någon
kommer med kritik. Det ger oftast mer medhåll.
• I svåra situationer, bjud gärna in till ett möte för att diskutera. Troligen kan du
aldrig övertyga någon på plats i diskussionen på Facebook.
• Ska ni ens svara på det här inlägget? Axboms guide kan vara till hjälp:
http://axbom.se/blogg/miniguide-besvara
Stöd för planering och strategi: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/forandra-radikalt-2.html och
http://axbom.se/mallar
Var där folk är: Gå med i de Facebookgrupper där folk redan är och pratar om er.
Välj vem eller vilka som gör det, och hur tydligt det ska vara att man är där i er tjänst.

29. Struktur:
Hittar de rätt? Hittar de på sidan?
Är uppställningen användbar?

30. 30
HITTAR
DE DIN
TEXT?
foto: Derek Gavey

31. 31
En orienterande sida. Trevlig tonalitet. Risker?

32. 32

33. 33
foto: cdrussorusso

34. 34
Överskådligt svar med punktlista och fetstil på viktiga ord

35. 35
Lägg det viktiga på rätt ställe
Viktigast på en sida med call to action – det som får mest uppmärksamhet:
1. rubrik
2. knapptext
3. punktlistor
4. varje styckes 3 första ord
Om rätt saker står här, blir även SEO bra.
Utgå från hur man läser på skärm: skummar – skannar som ett F – läser.

36. 36

37. 37
En utgångspunkt är, enligt Tillväxtverkets sätt att se det,
att det ska vara attraktivt att bedriva näringsverksamhet
på en plats. Kommunerna måste vara delaktiga. Likaså
politiken på lokal nivå. Tillväxtverket menar att om inte
den politiska viljan finns blir det svårt. Kommunerna
bör, utifrån ett tillväxtperspektiv prioritera och
finansiera en viss grundläggande nivå vad avser service
för företagen men även ---
Tillväxtverket anser också att det måste finnas en
långtgående samverkan och samhandling mellan det
offentliga, privata och ideella på den lokala nivån när det
gäller olika slag av servicelösningar. Det kanske till och
med är så att kommunerna, tillsammans med företagen
och den idéburna sektorn måste samfinansiera en viss
del av servicen för att erhålla en viss grundläggande nivå
av densamma.
Vidare skulle det, såsom Tillväxtverket ser det, från den
statliga nivån finnas en tydligare styrning när det gäller
den regionala och nationella nivån att de i högre
utsträckning än idag ska delta inom det här området.
Inte minst när det gäller de aktörer på regional nivå som
har ett tillväxtansvar men även myndigheter ---
Kommunerna och den lokala politiken
måste vara delaktiga. En utgångspunkt är,
enligt Tillväxtverkets sätt att se det, att det ska
vara attraktivt att bedriva näringsverksamhet på
en plats. Likaså politiken på lokal nivå.
Tillväxtverket menar att om inte den politiska
viljan finns blir det svårt. Kommunerna bör ...
Det behövs samverkan lokalt mellan det
offentliga, privata och ideella. Det kanske till
och med är så att kommunerna, tillsammans med
företagen och den idéburna sektorn måste
samfinansiera en viss del av servicen för att
erhålla en viss grundläggande nivå av densamma.
Regionala och nationella aktörer behöver
tydligare styrning. Tillväxtverket bedömer att
det krävs, från den statliga nivån en tydligare
styrning när det gäller den regionala och
nationella nivån att de i högre utsträckning än
idag ska delta inom det här området. Inte minst
när det gäller de aktörer på regional nivå som har
ett tillväxtansvar men även myndigheter ---
Lyft fram slutsatserna så de syns

38. 38
Bra innehållsrika användbara länkar

39. 39
Kortfattat först

40. 40
Bra principstruktur för e-brev, svar på frågor, uppmanande inlägg
TREVLIG: (fluff)
Öppna dialogen. Bekräfta personen och känslan.
TYDLIG: (fakta)
Svara direkt, gärna ja/nej med ev. om …
Använd konkreta uppmaningar: fortsätt, tryck …
Om bakgrund eller fakta behövs, lägg det i slutet.
Ge användbara länkar eller hänvisningar sist.
TREVLIG: (fluff)
Avsluta ditt svar med något trevligt.
din
text
INNEHÅLLSRIK RUBRIK: Kan jag använda autogiro?

41. 41
Sociala medier – snabba tips
• Gör ordentliga målgruppsundersökningar innan ni väljer kanaler och
börjar lägga ut. Du behöver veta var dina målgrupper befinner sig och
vad de förväntar sig: hur texter ser ut, vad texter innehåller osv.
• Välj rätt kanal för rätt syfte. Alltså: analysera syftena först.
• Orientera – informera – aktivera läsaren steg för steg.
• Skriv enligt T—T—T-modellen: 1. Trevligt, 2. Tydligt, 3. Trevligt.
• Var lika personlig som i telefonen eller på ett möte.
• Granska inlägget innan du publicerar. Hur ser det ut på olika skärmar?
• Gör tester efter, av hur det gick, vad läsarna gjorde osv.
Mät, räkna. Ändra sedan utifrån det du lärt dig.

42. Språk:
Är meningarna effektiva för hjärnan?
Är orden vanliga?

43. 43
Risker med fackord? #dagensfackord

44. 44
Tydligt tilltal och tydligt vad jag ska uppfylla

45. 45
Risk: ert eget inifrånperspektiv
• Vad pratar ni om? Glassmaskinen, glassen eller min njutning?
• Prata inte om er själva. Prata om min nytta.
• Skriv ”du kan …” i stället för ”vi erbjuder”.

46. 46
Gör inte så här: Tvinga användaren att lära sig era interna ord

47. 47
Inkonsekvent

48. 48
Ta ansvar för era ord! Var konsekvent! Variera inte språket!

49. 49
Konsekvent

50. 50
foto: George Lu

51. 51
Använd verb!
Inspektionerna är inriktade
på hur det systematiska
arbetsmiljöarbetet bedrivs
beträffande undersökning
av arbetsförhållandena,
bedömningar av risker samt
åtgärder för att förebygga
skador.
Särskilt fokus kommer att
ligga på det förebyggande
arbetet vad gäller risk för
olyckor och belastningsskador.
Arbetsmiljöverket kommer att
inspektera ert systematiska
arbetsmiljöarbete alltså hur ni
- undersöker arbetsförhållandena
- bedömer riskerna
- förebygger skador.
Ni kommer främst att få beskriva
hur ni arbetar för att förebygga
olyckor och belastningsskador.

52. 52

53. 53

54. 54
Sätt det viktiga verbet
senast 7 ord in i meningen
Den som avser att driva förskola, öppen förskola, fritidshem,
öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola,
grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, specialskola,
sameskola eller internationell skola måste göra en anmälan till
miljö- och hälsoskyddsnämnden innan verksamheten påbörjas.
Innan du startar en livsmedelsverksamhet måste du göra en
anmälan om registrering till miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Det gäller till exempel en restaurang, butik, catering, kafé eller
gatukök.

55. 55
Skriv lättlästa meningar och ord
• Alltid när det passar: välj en uppmaning eller ett tilltal till läsaren
• Var tydlig med subjektet: vem gör vad?
• Börja gärna meningen direkt med subjekt och verb, gärna du kan
• Välj hellre verb (bygger, planerar) än substantiv (byggandet, planering)
• Sätt det viktiga verbet tidigt i meningen – max 7 ord in
• Flytta inskott sist i meningen. Börja aldrig med Enligt eller Eftersom
• Skriv korta lättlästa meningar. Använd gott om kommatecken och punkter.
• Välj korta vanliga ord
• Använd läsarens ord, inte (bara) era interna ord

56. 56
tonalitet
very focus
very wow
such hype

57. 57
Också ett sätt att skapa tonalitet! :)

58. 58
OMG 2much? Snabbis:
• Skriv som du pratar. Till en ny trött person.
• Hitta de 3 viktigaste sakerna på sidan, och
lyft upp dem och lyft fram dem.
• Hitta de 3 viktigaste orden i stycket, och
sätt dem först.
• Prova 2 varianter. Testa gärna på läsare.
• Sätt verb och subjekt tidigt i meningen.
• Låt rubriker vara långa. 3 + 1 = 7.
foto: nathanmac87

59. 59
Nyhetsbrev, digital marknadsföring … lästips
• Evelina Anders blogg – http://evelinaander.se/tag/amnesrad/
• Therese Reuterswärds blogg – Trulytherese.se
• Mailchimps tipssidor – http://mailchimp.com/resources/
• Blogg om trender med tips – http://socialbydefault.se

60. 60
Lycka till!
www.textexperten.se
foto: It’s Michael