Cannabismissbrukets utbredning i Sverige och i övriga Europa
1. Cannabis −
utvecklingen i Sverige och Europa
Ulf Guttormsson,
CAN
Cannabiskonferens,
Stockholm, 1 juni, 2012
2. Vad är CAN?
• ”Paraplyorganisation” med drygt 40 medlemsorganisationer.
Statlig finansiering och regeringen utser styrelseordförande.
• CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information om alkohol och
andra droger
• CAN tar inte ställning i drogpolitiska frågor
• Målgrupp: främst personer som arbetar i drogförebyggande verksamhet
Även viss preventionsverksamhet riktad mot ungdomar
• Fyra verksamhetsgrenar: Informationsavdelning, Bibliotek, Analys och
metod, Populärvetenskaplig tidskrift (A&N)
• Kontor i Stockholm − men länsombud i hela landet
www.can.se
3. Cannabis sativa
Marijuana
Torkade (hon-) blomställningar och
toppskott från växten cannabis
sativa, ibland också blad och delar
av stammen. Liknar torkat, hackat
gräs/örtkryddor.
Hasch
Kåda från cannabis sativa pressad
till hårda kakor, med ett varierande
innehåll av växtdelar. Färgen kan
variera från ljust brunt till nästan
svart.
4. Upplägg
• Utvecklingen av tillgängligheten i Sverige
• Utvecklingen av användningen i Sverige
• Europeisk jämförelse
• Frågor (diskussion)
www.can.se
7. Antal beslag (av tull och polis) av cannabis,
amfetamin, ”läkemedel”, heroin och kokain. 1971–2011.
Antal
14,000
Kokain Heroin Läkemedel
Amfetamin Cannabis
10,500
7,000
3,500
0
1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011
Källa: Rikspolisstyrelsen
8. Mängden beslagtagen cannabis, fördelad på
hasch respektive marijuana. 1992–2011.
Kilo
1,500
Hasch Marijuana
1,000
500
0
1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010
Källa: Rikspolisstyrelsen
9. Prisutveckling för hasch och marijuana i kronor per gram.
Gatupriser rapporterade av polisen. 1988–2011.
Kronor
200
Haschpris kr/gram
Haschpris kr/gram, KPI-justerat
Marijuanapris kr/gram, KPI-justerat
150
100
50
0
1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009
Källa: CAN
10. Summering tillgängligheten
• Ökad och idag hög tillgänglighet av hasch och marijuana.
Mera inhemsk marijuana, men inte självförsörjande.
• Marijuana vanligare men hasch alltjämt vanligast.
• Marknadsindikatorerna pekar på ökad förekomst = ökad
konsumtion?
• Spekulation: Om beslagsnivån = 20% och beslagen = 1,5 ton
så är årskonsumtionen i Sverige = 6 ton cannabis.
www.can.se
12. Utvecklingen av
användningen i Sverige
• Svårt att mäta cannabisanvändning.
Illegalt/ej socialt accepterat.
Indikatorer och frågeundersökningar.
• Enda regelbundna frågeundersökningen bland
vuxna: Nationella folkhälsoenkäten (FHI).
Postenkät, 16−84 år, 2004−, runt 50% bortfall
senaste åren.
• Ungdomar: Främst CANs skolundersökningar.
Klassrum, 15−18 år, 1971−, 15−20% bortfall.
13. Vuxna (16−84 år) 2010/2011
• Cirka 12% har prövat cannabis någon gång
(män 15%, kvinnor 9%).
• Detta motsvarar ca 900 000 personer i åldersintervallet
• Ca 2% har använt cannabis senaste året (150 000 personer)
• Ca 1% har använt cannabis senaste månaden (75 000
personer)
• Relativt stabilt läge sedan 2004. (Ökning mot 90-talet..?)
Källa: Statens folkhälsoinstitut
15. Lagföringar där cannabis ingått, fördelat på åldersgrupper.
1975–2009.
%
15–20 år 21–24 år 25–39 år 40– år
100
75
50
25
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Källa: Brå
16. Sextonåriga svenska skolungdomars svar om
tre olika substanser. ESPAD 2011.
Lätt få tag på Använt någon gång Använt 20 ggr+
%
100
75
50
25 21.0
17.0
1.0
0
Alkohol Cigaretter Cannabis
Källa: CAN
17. Andelen skolelever samt mönstrande som uppgett att de
någon gång prövat narkotika. 1971–2011.
% Mönstrande Cannabis (mön) Gymn åk 2 Grundsk åk 9
20
15
10
5
0
1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011
Källa: CAN
18. Andelen elever i Riket resp. Stockholm som uppgett att
de någon gång prövat narkotika. 1998–2011.
% Åk 9, Riket Åk 9, Sthlm Gy 2, Riket Gy 2, Sthlm
30
25
20
15
10
5
0
1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Källa: CAN och Utvecklingsenheten, Stockholms stad
19. Andelen svenska sextonåriga skolelever som anser att det
är stor risk att ta skada om man… (ESPAD 2011)
...dricker 5 eller fler drinkar varje helg
…prövar cannabis några gånger
%
…röker cannabis regelbundet
100 92 89
83
79 76
75
50
25
0
1995 1999 2003 2007 2011
Källa: CAN
20. Cannabisläget i Sverige
• Ungdomars testande ökade hela 1990-talet, fortsatt hög nivå under 2000-
talet. Regelbundna användningen också oförändrat hög. Äldre killar ökar.
• Unga män i storstad överrepresenterade i cannabisanvändning
• Antalet ”frekventa” användare osäkert. Runt 75 000 16-84-åringar uppger i
frågeundersökningar att de använt åtminstone en gång den senaste
månaden.
Kanske kan man addera ca 25 000 personer med ”tungt narkotikamissbruk”
som bl a använder cannabis (och kan antas tillhöra bortfallet)? Ca 100 000?!
• Spekulation: För dessa totalt 100 000 personer räcker 6 ton till
i genomsnitt 5 gram/månad. Rimligt?
www.can.se
21. Europeisk jämförelse
• Mer hasch än marijuana (ca 10 gånger mer beslag i vikt)
• Ökande beslagsantal 2002−2009 (vikt viss ökning)
• Spanien tar ca 75% av haschet (i vikt)
• Priserna relativt stabila sedan 2002
• 23% har prövat cannabis i EU av dem 15-64 år (ca 80
miljoner). Cirka 4% har använt de senaste 30 dagarna.
Källa: EMCDDA
24. Andelen 15−16-åriga elever i olika länder
som prövat cannabis. 1995-2011.
% ESPAD Sverige Tjeckien Irland
50
40
30
20
10
0
1995 1999 2003 2007 2011
Källa: CAN/ESPAD
25. Erfarenhet av narkotika/cannabis bland 18- åriga
mönstrande, elever i gymnasiets åk 2, 12th grade-elever i USA
samt bland
% norska 15−20-åringar. 1975−2011.
75
Mönstrande (Sve) Gy 2 (Sve) 12th grade (USA) 15−20 år (Nor)
50
25
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Källa: CAN, NIDA och SIRUS
26. Summering – Sverige och
omvärlden
• Låg nivå för cannabisanvändning i Sverige jämfört med
många Europeiska länder
• Ökning av cannabiserfarenheter bland europeiska
ungdomar 1995-2003, därefter ner (2007) stabilt (2011)
• Uppgångar i flera östeuropeiska länder 1995−2007,
nedgångar i flera västländer
• Likartade trender i USA och Sverige sedan 1975
www.can.se
27. Tack, det var allt!
Ulf Guttormsson,
CAN
Cannabiskonferens,
Stockholm, 1 juni, 2012
28. Varför låga narkotikaerfarenheter
i Sverige? (UNODC, 2007)
Utbud/tillgänglighet
1. Positivt drogmarknadsläge
2. Utbudsbekämpning
3. Begränsade inkomstskillnader
Efterfrågan
1. Stark ekonomi/resurser
2. Hög hälsomedvetenhet
3. Starkt avståndstagande mot narkotika
4. Låg (ungdoms-) arbetslöshet
www.can.se