SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 26
Downloaden Sie, um offline zu lesen
Lästips, utan inbördes rangordning. Inget ansvar tas
för att detta är de bästa sajterna på webben
• http://attention-riks.se/
• http://habilitering.se/
• https://bloggmalplace.wordpress.com/ (Viktorias ADHD-npf blogg)
• http://www.underbaraadhd.se/
• https://munderbar.wordpress.com
• http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattnin
gar/
Om kognition
Inga Qvarfordt leg arbetsterapeuter
Kognitiva funktioner t.ex
• Tänkande
• Uppmärksamhet
• Språk
• Kontroll av impulser
• Flexibilitet
• Igångsättning
• Minne
• Planera / organisera
• Kontrollera sig själv
• Perception
SKADA
SJUKDOM
WHO´s definition
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
FUNKTIONSHINDRAD
(HANDIKAPP)
Med kunskaper,
förhållningssätt, teknik
och anpassningar kan vi
motverka ”handikapp”
4
5
Skolan/rektor äger ”problemet”
Eleven ska kunna fungera i sin vardag på skolan.
• ADHD/ADD ”En elev i varje klass”
• + Autismspektrumtillstånd (asperger)
• +Dyslexi, dyskalculi
• +Svagbegåvade elever, IQ 70-85, svårt att nå målen?
• +Psykosocial problematik, sårbarhetsfaktorer, NP-problematik
hos föräldrar
Elever med särskilda behov kommer alltid att finnas.
Lokala resursteam, specialpedagogisk kompetens,
tidigt stöd för dyslexi, god elevhälsa, kan möta de flestas behov.
Gymnasium
Särskola
”OJÄMN PROFIL”
Automatisering
av vardagliga
funktioner 9
Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?
❖ En övergripande term för diagnoser som ADHD, Autismspektrum
tillstånd – AST (autism, Aspergers syndrom) Tourettes syndrom...
❖ Vad har dom gemensamt?
❖ Problemskapande beteende (Beteendeproblem)
➢ debut i barndomen
➢ ofta förenade med annorlunda utveckling
➢ samband (troligt) med avvikelser i hjärnans funktion
10
Hur kan man förstå uppkomsten?(Diagnosen ADHD eller autism)
Definieras av symtom som ger funktionshinder...
 till följd av att individen inte kan reglera sin aktivitetsnivå, sin
impulsivitet, upprätthålla uppmärksamhet, uppfatta andras
intentioner, skapa central koherens etc.
 orsakat av förändrade psykologiska/kognitiva funktioner
 funktioner som också påverkas av individens livserfarenheter
 funktioner som har samband med funktionella och/eller
strukturella avvikelser i vissa delar av hjärnan (tex. i frontalloberna
och basala ganglierna)
 annorlunda funktion av signalsubstanser
 styrt av olika gener som kontrollerar hur överföringen av
information mellan nervceller sker
11
ADHD och autismspektrumtillstånd
(liksom de flesta psykiatriska diagnoser)
• Definieras utifrån förekomst av speciella symtom som är
funktionshindrande i flera miljöer
• Ingen “objektiv” metod för att säga har/har inte ADHD (eller annan
psykiatrisk diagnos)
• Diagnostik beroende av utredarens erfarenhet, kompetens och
arbetssätt
Man kan ha mer eller mindre av det!
Gränsen inte given.
9
Vad kan försvåra i skolaktiviteterna?
• påbörja uppgifter, särskilt de krävande eller tråkiga
• hålla kvar vid samma uppgift
• glömska
• göra flera saker samtidigt
• tappar bort saker
• störs av yttre stimuli
• beräkna tid
• organisera, planera
• tåla stress
• socialt samspel
14
Tidsuppfattning
Tidsupplevelse
Tidsorientering
Tidsplanering
”Att kunna klockan” är att förstå tid och
kunna använda sig av informationen som
den ger.
• Läsa av klockan är det lättaste. Det kan man göra mekaniskt
utan att eg. förstå vad det innebär.
• När kommer nästa viktiga händelse?
• Hur lång tid är det kvar tills den inträffar?
• Jo, 15 minuter. Vad hinner jag göra på 15 minuter?
18
Att passa tiden
Funktion i mobilen
 Prat
 Ljud
 Ljud och text
 Text och bild
 Vibration
23
Sociala interaktionsfärdigheter
 Starta upp
 Avsluta
 Gestikulera
 Ta ögonkontakt
 Vidröra
 Placera sig
 Uttrycka känslor
 Ställa frågor
 Turtagning
 Byta ämne
 Avslöja (om själv eller andra)
 Visa empati
… påverkar kommunikationen
24
Autismspektrumtillstånd, AST,
(Asperger syndrom, autism)
Vanliga svårigheter
• Man har svårigheter i kontakten med andra
människor.
• Man har något specialintresse som kan uppta stor del
av uppmärksamhet och tid.
• Man har svårigheter att förstå och använda språket i
kommunikation med andra.
• Man hamnar ofta i tvingande rutiner och eller
handlingar
11
...vanliga svårigheter, forts
• Man har svårt att förstå vad som kommer att hända.
• Man kan se detaljer men har svårt att uppfatta helhet
och sammanhang.
• Man har svårt att utföra vissa rutinuppgifter.
• Man har ofta säregna eller ovanliga sinnesintryck.
• Man har ofta en klumpighet i rörelserna och i att
använda kroppen.
12
Svårighet att anpassa AKTIVITETSNIVÅN till
situationen.
• Problem med uthållighet, att upprätthålla mental energi för en
arbetsuppgift/situationen.
• Ömsom långsam och dagdrömmande.
• Ömsom uppvarvad och motoriskt orolig, upplevs som för ”på” och
”jobbig” av omgivningen. Inser inte när gränsen är nådd och alla har
tröttnat.
• Kraftigt varierande funktionsnivå från stund till stund och dag till dag.
• Dygnsrytmsrubbningar och sömnstörningar.
27
Exempel på IMPULSIVITET
• Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.
• Har ofta svårt att vänta på sin tur.
• Avbryter och stör andra, bryter in i samtalet eller lekar.
• Handlar snabbt utifrån första subjektiva känslan
• Handlar utan att tänka efter, resonera inte med sig själv och
använder inte de erfarenheter som finns.
• ”Hinner inte” tänka på vilka konsekvenserna blir av mitt handlande.
Gör om misstag.
• ”Tappat tråden” i tankekrävande arbete och får börja om
28
Exempel på OUPPMÄRKSAMHET
 Tycks slarvig eller missar detaljer i skolarbetet eller andra aktiviteter.
 Har svårt att hålla kvar koncentrationen på uppgiften eller i lekaktiviteten.
 Tycks inte lyssna på vad man säger.
 Har svårt att uppfatta instruktioner och misslyckas ofta med att slutföra
skolarbete, vardagssysslor eller arbetsuppgifter (inte beroende på trots eller
att hen inte förstått instruktionen).
 Undviker uppgifter som kräver längre stunds mental ansträngning, t.ex.
skolarbete, kravfyllda situationer
 Tappar ofta bort saker, glömmer att ta med saker som behövs för aktiviteten,
som pennor, böcker och kläder.
 Blir lätt störd av det som händer omkring.
 Glömsk i vardagliga aktiviteter.
29
Exempel på hyperaktivitet
• Ingen ro i händer, fötter – eller skruvar sig på stolen
• Har svårt att sitta still lämnar sin plats
• Rastlöshet
• Svårt att arbeta lugnt och stilla. ”Låter” ofta.
• Verkar ofta vara ”på språng” eller gå på högvarv.
• Pratar överdrivet mycket
• Kan känna en inre oro/rastlöshet som inte syns utåt
Svagt inre BELÖNINGSSYSTEM
• Söker omväxling och spänning.
• Undviker det monotona.
• Har svårt att uppbåda motivation för det som inte är lustfyllt eller
självvalt.
• ”Viljemässig impotens” dvs. mycket svårt att tvinga sig att göra
saker man själv inte är intresserad av
• Kort uthållighet och svårt att arbeta mot långsiktiga mål.
• Svårt att berömma sig själv och vara nöjd med sin prestation
30
Stress
När kraven överstiger mina förmågor
Stress”ägs” inte av människan själv, men upplevs av henne när den egna
förmågan inte når upp till omgivningens krav/förväntningar.
Stress upplevs individuellt – samma situation kan
uppfattas helt olika.
Mannerhagen
Turner 2005
Krav från
omgivningen
Mina
förmågor
STRESS!
25

Weitere ähnliche Inhalte

Ähnlich wie Inga Qvarfordts föreläsning om kognition

2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevalla2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevallaJenny Ström
 
Konsten med att plugga
Konsten med att pluggaKonsten med att plugga
Konsten med att pluggaelin98
 
Föreläsning Medvetande
Föreläsning MedvetandeFöreläsning Medvetande
Föreläsning MedvetandeNinaEmilsson1
 
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerar
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerarStrategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerar
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerarJenny Ström
 
MeSharper - Personligt ledarskap med Getting Things Done
MeSharper - Personligt ledarskap med Getting Things DoneMeSharper - Personligt ledarskap med Getting Things Done
MeSharper - Personligt ledarskap med Getting Things DoneFredrik Holm
 
Personligt Lederskap
Personligt Lederskap Personligt Lederskap
Personligt Lederskap Mick Cordero
 
Promenad längs fiskebron
Promenad längs fiskebronPromenad längs fiskebron
Promenad längs fiskebronAnnKLarsson
 
Net 21 lärande akk
Net 21 lärande akkNet 21 lärande akk
Net 21 lärande akkfralof
 
Effektfulla presentationer
Effektfulla presentationer Effektfulla presentationer
Effektfulla presentationer Jenny Eklund
 
Handledning av yrkeselever på arbetsplatsen
Handledning av yrkeselever på arbetsplatsenHandledning av yrkeselever på arbetsplatsen
Handledning av yrkeselever på arbetsplatsenLärarrummet
 
Fyring-Isling hos Coompanion 2013
Fyring-Isling hos Coompanion 2013Fyring-Isling hos Coompanion 2013
Fyring-Isling hos Coompanion 2013fyring
 

Ähnlich wie Inga Qvarfordts föreläsning om kognition (20)

Studieteknik.ppt
Studieteknik.pptStudieteknik.ppt
Studieteknik.ppt
 
2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevalla2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevalla
 
Konsten med att plugga
Konsten med att pluggaKonsten med att plugga
Konsten med att plugga
 
Föreläsning Medvetande
Föreläsning MedvetandeFöreläsning Medvetande
Föreläsning Medvetande
 
Grej 1
Grej 1Grej 1
Grej 1
 
Hur lär vi oss
Hur lär vi ossHur lär vi oss
Hur lär vi oss
 
Funktionsnedsättning
FunktionsnedsättningFunktionsnedsättning
Funktionsnedsättning
 
Dyslexi
DyslexiDyslexi
Dyslexi
 
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerar
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerarStrategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerar
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerar
 
MeSharper - Personligt ledarskap med Getting Things Done
MeSharper - Personligt ledarskap med Getting Things DoneMeSharper - Personligt ledarskap med Getting Things Done
MeSharper - Personligt ledarskap med Getting Things Done
 
4.högkänsliga
4.högkänsliga4.högkänsliga
4.högkänsliga
 
Personligt Lederskap
Personligt Lederskap Personligt Lederskap
Personligt Lederskap
 
Studieteknik
StudieteknikStudieteknik
Studieteknik
 
Promenad längs fiskebron
Promenad längs fiskebronPromenad längs fiskebron
Promenad längs fiskebron
 
Net 21 lärande akk
Net 21 lärande akkNet 21 lärande akk
Net 21 lärande akk
 
Effektfulla presentationer
Effektfulla presentationer Effektfulla presentationer
Effektfulla presentationer
 
Om mystudyweb
Om mystudywebOm mystudyweb
Om mystudyweb
 
Handledning av yrkeselever på arbetsplatsen
Handledning av yrkeselever på arbetsplatsenHandledning av yrkeselever på arbetsplatsen
Handledning av yrkeselever på arbetsplatsen
 
Jag!
Jag!Jag!
Jag!
 
Fyring-Isling hos Coompanion 2013
Fyring-Isling hos Coompanion 2013Fyring-Isling hos Coompanion 2013
Fyring-Isling hos Coompanion 2013
 

Mehr von Samordningsförbundet. Jämtlands län (6)

Struktur för elever office 365
Struktur för elever office 365Struktur för elever office 365
Struktur för elever office 365
 
Verktyg hela vägen om dyslexi och visuella medel
Verktyg hela vägen om dyslexi och visuella medelVerktyg hela vägen om dyslexi och visuella medel
Verktyg hela vägen om dyslexi och visuella medel
 
Unga och internet årskurs 7-9 2015
Unga och internet årskurs 7-9 2015 Unga och internet årskurs 7-9 2015
Unga och internet årskurs 7-9 2015
 
Unga och internet 4 6 2015
Unga och internet 4 6 2015 Unga och internet 4 6 2015
Unga och internet 4 6 2015
 
Små unga och internet 2015 utskick
Små unga och internet 2015 utskickSmå unga och internet 2015 utskick
Små unga och internet 2015 utskick
 
iPads för yngre åldrar, grund och fortsättning
iPads för yngre åldrar, grund och fortsättningiPads för yngre åldrar, grund och fortsättning
iPads för yngre åldrar, grund och fortsättning
 

Inga Qvarfordts föreläsning om kognition

  • 1. Lästips, utan inbördes rangordning. Inget ansvar tas för att detta är de bästa sajterna på webben • http://attention-riks.se/ • http://habilitering.se/ • https://bloggmalplace.wordpress.com/ (Viktorias ADHD-npf blogg) • http://www.underbaraadhd.se/ • https://munderbar.wordpress.com • http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattnin gar/
  • 2. Om kognition Inga Qvarfordt leg arbetsterapeuter
  • 3. Kognitiva funktioner t.ex • Tänkande • Uppmärksamhet • Språk • Kontroll av impulser • Flexibilitet • Igångsättning • Minne • Planera / organisera • Kontrollera sig själv • Perception
  • 5. 4
  • 6. 5
  • 7. Skolan/rektor äger ”problemet” Eleven ska kunna fungera i sin vardag på skolan. • ADHD/ADD ”En elev i varje klass” • + Autismspektrumtillstånd (asperger) • +Dyslexi, dyskalculi • +Svagbegåvade elever, IQ 70-85, svårt att nå målen? • +Psykosocial problematik, sårbarhetsfaktorer, NP-problematik hos föräldrar Elever med särskilda behov kommer alltid att finnas. Lokala resursteam, specialpedagogisk kompetens, tidigt stöd för dyslexi, god elevhälsa, kan möta de flestas behov.
  • 8.
  • 11. Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? ❖ En övergripande term för diagnoser som ADHD, Autismspektrum tillstånd – AST (autism, Aspergers syndrom) Tourettes syndrom... ❖ Vad har dom gemensamt? ❖ Problemskapande beteende (Beteendeproblem) ➢ debut i barndomen ➢ ofta förenade med annorlunda utveckling ➢ samband (troligt) med avvikelser i hjärnans funktion 10
  • 12. Hur kan man förstå uppkomsten?(Diagnosen ADHD eller autism) Definieras av symtom som ger funktionshinder...  till följd av att individen inte kan reglera sin aktivitetsnivå, sin impulsivitet, upprätthålla uppmärksamhet, uppfatta andras intentioner, skapa central koherens etc.  orsakat av förändrade psykologiska/kognitiva funktioner  funktioner som också påverkas av individens livserfarenheter  funktioner som har samband med funktionella och/eller strukturella avvikelser i vissa delar av hjärnan (tex. i frontalloberna och basala ganglierna)  annorlunda funktion av signalsubstanser  styrt av olika gener som kontrollerar hur överföringen av information mellan nervceller sker 11
  • 13. ADHD och autismspektrumtillstånd (liksom de flesta psykiatriska diagnoser) • Definieras utifrån förekomst av speciella symtom som är funktionshindrande i flera miljöer • Ingen “objektiv” metod för att säga har/har inte ADHD (eller annan psykiatrisk diagnos) • Diagnostik beroende av utredarens erfarenhet, kompetens och arbetssätt Man kan ha mer eller mindre av det! Gränsen inte given. 9
  • 14. Vad kan försvåra i skolaktiviteterna? • påbörja uppgifter, särskilt de krävande eller tråkiga • hålla kvar vid samma uppgift • glömska • göra flera saker samtidigt • tappar bort saker • störs av yttre stimuli • beräkna tid • organisera, planera • tåla stress • socialt samspel 14
  • 16. ”Att kunna klockan” är att förstå tid och kunna använda sig av informationen som den ger. • Läsa av klockan är det lättaste. Det kan man göra mekaniskt utan att eg. förstå vad det innebär. • När kommer nästa viktiga händelse? • Hur lång tid är det kvar tills den inträffar? • Jo, 15 minuter. Vad hinner jag göra på 15 minuter? 18
  • 17. Att passa tiden Funktion i mobilen  Prat  Ljud  Ljud och text  Text och bild  Vibration 23
  • 18. Sociala interaktionsfärdigheter  Starta upp  Avsluta  Gestikulera  Ta ögonkontakt  Vidröra  Placera sig  Uttrycka känslor  Ställa frågor  Turtagning  Byta ämne  Avslöja (om själv eller andra)  Visa empati … påverkar kommunikationen 24
  • 19. Autismspektrumtillstånd, AST, (Asperger syndrom, autism) Vanliga svårigheter • Man har svårigheter i kontakten med andra människor. • Man har något specialintresse som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid. • Man har svårigheter att förstå och använda språket i kommunikation med andra. • Man hamnar ofta i tvingande rutiner och eller handlingar 11
  • 20. ...vanliga svårigheter, forts • Man har svårt att förstå vad som kommer att hända. • Man kan se detaljer men har svårt att uppfatta helhet och sammanhang. • Man har svårt att utföra vissa rutinuppgifter. • Man har ofta säregna eller ovanliga sinnesintryck. • Man har ofta en klumpighet i rörelserna och i att använda kroppen. 12
  • 21. Svårighet att anpassa AKTIVITETSNIVÅN till situationen. • Problem med uthållighet, att upprätthålla mental energi för en arbetsuppgift/situationen. • Ömsom långsam och dagdrömmande. • Ömsom uppvarvad och motoriskt orolig, upplevs som för ”på” och ”jobbig” av omgivningen. Inser inte när gränsen är nådd och alla har tröttnat. • Kraftigt varierande funktionsnivå från stund till stund och dag till dag. • Dygnsrytmsrubbningar och sömnstörningar. 27
  • 22. Exempel på IMPULSIVITET • Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt. • Har ofta svårt att vänta på sin tur. • Avbryter och stör andra, bryter in i samtalet eller lekar. • Handlar snabbt utifrån första subjektiva känslan • Handlar utan att tänka efter, resonera inte med sig själv och använder inte de erfarenheter som finns. • ”Hinner inte” tänka på vilka konsekvenserna blir av mitt handlande. Gör om misstag. • ”Tappat tråden” i tankekrävande arbete och får börja om 28
  • 23. Exempel på OUPPMÄRKSAMHET  Tycks slarvig eller missar detaljer i skolarbetet eller andra aktiviteter.  Har svårt att hålla kvar koncentrationen på uppgiften eller i lekaktiviteten.  Tycks inte lyssna på vad man säger.  Har svårt att uppfatta instruktioner och misslyckas ofta med att slutföra skolarbete, vardagssysslor eller arbetsuppgifter (inte beroende på trots eller att hen inte förstått instruktionen).  Undviker uppgifter som kräver längre stunds mental ansträngning, t.ex. skolarbete, kravfyllda situationer  Tappar ofta bort saker, glömmer att ta med saker som behövs för aktiviteten, som pennor, böcker och kläder.  Blir lätt störd av det som händer omkring.  Glömsk i vardagliga aktiviteter. 29
  • 24. Exempel på hyperaktivitet • Ingen ro i händer, fötter – eller skruvar sig på stolen • Har svårt att sitta still lämnar sin plats • Rastlöshet • Svårt att arbeta lugnt och stilla. ”Låter” ofta. • Verkar ofta vara ”på språng” eller gå på högvarv. • Pratar överdrivet mycket • Kan känna en inre oro/rastlöshet som inte syns utåt
  • 25. Svagt inre BELÖNINGSSYSTEM • Söker omväxling och spänning. • Undviker det monotona. • Har svårt att uppbåda motivation för det som inte är lustfyllt eller självvalt. • ”Viljemässig impotens” dvs. mycket svårt att tvinga sig att göra saker man själv inte är intresserad av • Kort uthållighet och svårt att arbeta mot långsiktiga mål. • Svårt att berömma sig själv och vara nöjd med sin prestation 30
  • 26. Stress När kraven överstiger mina förmågor Stress”ägs” inte av människan själv, men upplevs av henne när den egna förmågan inte når upp till omgivningens krav/förväntningar. Stress upplevs individuellt – samma situation kan uppfattas helt olika. Mannerhagen Turner 2005 Krav från omgivningen Mina förmågor STRESS! 25