Open Space Sessions - One Minute Madness

1. Mötesplats Open Access 2016
I samarbete med Kungliga biblioteket & Stockholms universitetsbibliotek
[17:20 – 18:30] Open Space Session & One Minute Madness
[moderator] Karl Isaksson, Kungliga biblioteket

2. SELEKTERA OCH TILLGÄNGLIGGÖRA OA-
RESURSER PÅ BIBLIOTEK
Malmö högskolas bibliotek – erfarenheter av att
inkludera OA-resurser i bibliotekets arbetsflöden,
söksystem och webb
Fallgropar – Oklarheter – Möjligheter
* Vilka förutsättningar kan gälla för att välja ut och
tillgängliggöra OA-resurser?
* Monografier, periodika och digitaliserade samlingar?
Så här gör vi! Men hur gör ni?

3. Mål: Open access
Upphovsrät
t
Upphovsrätt
Upphovsrät
t
ImpactImpactImpact
BudgetBudgetBudget
1 2 3
Finansiär
Regeringen
Bibliotek
Lärosäte
Forskarna i startgropen
Margareta Fathli (KTH) & Nadja Neumann (Karlstads universitet)
Externa
kravExterna krav
Externa
krav

4.  Hur kan forskningsbiblioteken ta tillvara forskares
synpunkter på och erfarenheter av OA-publicering?
 Hur kan forskningsbiblioteken använda dessa lärdomar
för att utveckla sitt forskarstöd?
Karolina Karjalainen
Enheten för Publiceringens infrastruktur, KTH Biblioteket
karja@kth.se
Kommunicera Open Access med forskare
– erfarenheter från KTHB 2015

5. Hur bygger vi in
transparens för
författaravgifter
(APC)?
Hur kan lärosäte
och forskarna
gemensamt
formulera en
publicerings-
strategi?
Hur bistår vi
forskarna i deras
kartläggning av
forskningsfält?
Camilla Hertil Lindelöw & Sara Parmhed,
Södertörns högskolebibliotek
Forskarservice i ett förändrat
publiceringslandskap
Pilen hämtad från Kjellberg, Sara, Stjernberg, Helena, Widmark, Jenny
(2014) Publiceringsstöd i samverkan vid Malmö högskola : en strategi
för hur bibliotekarier och forskare kan följas åt i forskningsprocessen

6. (Inställt nr 5 – Open Access – Vad är tillgängligt och för vem?)

7. Open Access utanför akademien
• Vilken betydelse har OA för
tillgången till aktuell forskning för
forskare utanför akademien?
• Publiceras forskning enligt OA
inom relevanta forskningsfält?
• Vad innebär OA för biblioteken
vid myndigheter och andra
institutioner som bedriver
forskning?

8. 7] “Trading Gold” Open Access to research
publications in chemistry
Marianne Noel, Université Paris-Est, LISIS & IFRIS, France
Questions to the audience:
•Compared to other
disciplines, do you consider
that chemistry has specific
properties?
•“Obstacle or Enabler”: What
would be the appropriate
role of university
management in open access
policies?
•Valuation practices are
distributed over space and time.
•Public intermediaries play an
major role in coordinating
(classification) activities.

10. 9
6 I…
711
F…
U…
61[ Ing
e…
2
811
25
K
K
-
s…
Att dela data – Forskares attityder och beteenden på
Blekinge Tekniska Högskola
Peter Linde, Eva Norling, Anette Pettersson, Lena Petersson, Kent Pettersson, Anna Stockmann, Sofia Swartz | Biblioteket | BTH
Introduktion
Under mars 2015 genomfördes en intervjustudie
av bibliotekspersonal på Blekinge tekniska
högskola (BTH) omfattande 36 seniora forskare
och postdocs inom främst teknikvetenskap.
Undersökningen gjordes för att få en bild av hur
forskningsdata hanteras på BTH och vilken
inställning forskarna har till att dela data. Vi
använde BTHs publiceringsdatabas för att välja ut
de mest produktiva forskarna under de senaste tre
åren. Undersökningen visar att de flesta forskarna
i studien var positiva till att dela forskningsdata
men att de saknar erfarenhet av att planera för
datahantering och har liten eller ingen kunskap om
hur man bevarar eller delar data. Osäkerheten om
äganderätten till data är också stor.
Vetenskapsrådet la i december 2015 fram ett, av regering,
beställt förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till
forskningsdokument och forskningsdata. Bakom denna
beställning ligger EU-kommissionens rekommendation från
2012 som uppmanar medlemsstaterna att förbereda vägen för
open access. 2016 förväntas den svenska regeringen att
godkänna nya nationella riktlinjer för öppen åtkomst baserat på
Vetenskapsrådets förslag. I detta rekommenderas att all
forskningsdata, producerad helt eller delvis med offentliga
medel, ska göras öppet tillgängliga senast 2025.
Vetenskapsrådet förordar högskolor och universitet att vara
proaktiva och förbereda sig att hantera forskningsdata (RDM)
genom att:
• arbeta aktivt med frågan om arkivering och långsiktigt
bevarande av forskningsdata
• fördela medel för arkivering och långsiktigt bevarande av
forskningsdata
• samarbeta i planering av tekniska lösningar, processer och
riktlinjer som stödjer forskare att dela och hantera data
Slutsatser
Biblioteket bör bygga upp kompetens om
datahanteringsplaner och relevanta filformat för att bättre
kunna stödja forskare med datahanteringsplaner (DMPS). En
väg att gå är att inleda samarbete med institutioner som
redan har dessa färdigheter, som tex. SND. Mindre och
relativt okomplicerad dataset kan möjligen arkiveras i
bibliotekets egen publiceringsdatabas. Större data set och de
data som behöver mer bearbetning för att kunna
återanvändas bör dock placeras i adekvata data-
Bakgrund
• Vilka är dina huvudsakliga forskningsområden?
1
Frågor & Resultat
Typiska forskningsområden som nämns i undersökningen är telekommunikation,
datasäkerhet, omvårdnad, fysisk akustik, programvaruteknik, datorsystem, klimataspekter i
planering, matematisk modellering och maskinteknik.
• Vilka är de vanligaste filformaten du använder?
Svaren återspeglar en mycket splittrad bild. Från kvalitativa
observationer av processer eller undersökningar eller intervjuer
inspelade eller transkriberade, till data insamlat från kommersiella
företag som används för att mäta trafik eller andra processer. Med
vissa undantag använder och producerar BTH forskare ganska små
eller medelstora datafiler i Word- (doc), Excel- (xls) eller bild- (jpg)
format. Filer bearbetade och skapade i program som SPSS,
MATLAB, SPLASH, SPEC, PARSEC, STELLA etc. är också
vanliga.
Vilka är dina största forskningsfinansiärer?
2
3
4
Har du erfarenhet av att skriva datahanteringsplaner?
Har du någon erfarenhet av att använda öppen forskningsdata eller
av att dela din egen data?
5
6
Vem äger din data?
7
Bevaras data på något sätt efter att projektet avslutats?
Om ja, hur bevaras den och vem ansvarar för den?
Majoriteten av forskarna anser att de ansvarar för data. Oftast
sparas data mellan ett och tio år på lokala hårddiskar. Det
verkar som om data i många fall följer forskaren. Andra
förvaringssätt för data var på servrar, USB-minnen, CD-skivor,
band, molntjänster och även i pärmar. I ett fåtal fall sparades
dataset inte alls.
Kan du tänka dig dela data via ett öppet arkiv? Om inte, varför?
Majoriteten forskare är positiva till att dela data förutsatt att
etiska och juridiska regler medger detta samt om
kommersiella företag och andra partners ger sitt tillstånd.
8
Använder du eller känner du till några arkiv för forskningsdata? Om ja, vilka?
9 Tjugosju (75%) av forskarna känner inte till något
arkiv avsett för forskningsdata . De som kunde
namnge särskilda data-arkiv hade enbart hört talas
om dessa eller använt dem som datakällor, men
aldrig deponerat data i ett dylikt.
I Sverige äger lärosätet, som statlig myndighet, den
data som produceras där. Officiella handlingar hos
svenska myndigheter är i princip offentliga. Tanken att
enskilda forskare äger data saknar rättsligt stöd i
Sverige. Här finns helt klart ett behov av förtydliganden
och information från både universitet och departement
om vilka regler som gäller ägarskap och vilka
undantagen är.

11. Findability
Discovery metadata
• What
• When
• Where
• How
Persistenta identifierare
DataCite (www.datacite.org)
• Digital Object Identifier (DOI)
• Att göra data mer tillgängliga och citerbara
• SND är service provider för Sverige

13. Forskningsdata - beskriva, begagna, bevara
Om uppbyggnaden av en stödfunktion för forskningsdata vid Samhällsvetenskapliga och
Humanistitska och Teologiska fakulteterna vid Lunds universitet
Aron Lindhagen, HT-biblioteken, Lunds universitet
Illustration: Mikael Borg

14. RESEARCH.chalmers.se

17. Mötesplats Open Access 2016
I samarbete med Kungliga biblioteket & Stockholms universitetsbibliotek
[17:20 – 18:30] Open Space Session & One Minute Madness
[18:45] Konferensmiddag på Restaurang Lantis