Fråga biblioteket: Kvalitetssäkring - det digitala referenssamtalet
Bokbitarna: Biblioteken och e-böckerna
1. E-böckerna och
biblioteken
Bokbitarna februari 2012
Bokbitarna februari 2012
Elisabet Fornell
virtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek
2.
3. Kan man låna e-böcker?
• Rent tekniskt lånar man inte
• Egentligen en kopia
• Gör det biblioteken till fildelare?
• Tekniska begränsningar som ger tex 28
dagar ”lånetid”, tillgång
4. Elib-modellen
• Nästan alla svenska
bibliotek+några nordiska
• Obegränsat antal utlån
• Kostnad (för biblioteket)
per utlån ca 20 kr
• Komplicerat ladda ner
• Biblioteken kan inte
förutse kostnader
5. Overdrive/förvärvsmod
ellen
• Som fysisk utlåning
• En licens/titel och
låntagare i taget
• Man får köa för digitala
böcker
• Aktörer: Overdrive,
Ebsco, MyiLibrary, Ebrary
6. Big deals
/prenumerationsmodell
• Årlig avgift för
biblioteket - baserat på
antal låntagare
• Tillgång till hela
beståndet
• Låna till flera samtidigt
• Bra för kurslitteratur
• Ebrary, MyiLibrary Ebsco
7. Låntagarmodellen
• Anglosaxisk modell
• Databas med boktitlar
• Låntagare väljer titel-
>biblioteket väljer köp
eller kortlån
• Begränsat antal lån
• Ebrary MyiLibrary EBL
Ebsco Overdrive
8. Andra länder: USA
• Kommit längst med e-
böcker
• Utlån via Overdrive och
förvärvsmodellen precis
som fysiska
• Amazon i samarbete
med Overdrive lån till
Kindle. 11000 bibliotek
9. Andra länder:
Storbritannien
• Också kommit långt
inom e-böcker (Kobo
erbjuder 2,2 miljoner
köp-titlar)
• 25% av kommunerna
lånar ut
• Vanligast med
låntagarmodellen
10. Stockholms
stadsbibliotek, SSB
• 2001 försöksprojekt
med Elib och Nacka
• 20 kr/utlån
• Samma modell
fortfarande, börjar bli
ohållbar
13. Folkbibliotek: problem
• Utbudet, bara 1,3% av SSB som ebok
• Kostnader: +100% sedan 2010
• Karens (från förlagen)
• 31% undanhålls
• DRM, begränsningar och tillgänglighet
• Inget urval, köps i paket
• Fria e-böcker hanteras inte alls
14.
15.
16.
17. Vad gör vi åt det här?
• Utvecklar det digitala biblioteket
• Publicerar egna titlar
• Bidrar till opinionsbildning
21. E-boksutredningen
• Kritisk massa av titlar (backlist) viktigt
• Nya flexibla affärsmodeller behövs
• Omstrukturering från tryck till e-
• Standardformat och standardläsare behövs
• Bibliotekens roll ÄR viktig och måste
utformas (jfr bidrag till subventionerade
tidskriftslicenser 1998-2002)
Jag är bibliotekarie på virtuella enheten Stockholms stadsbibliotek, jobbar med kommunikation, webb, bloggar, eböcker
Gartner, stort omvärldsbevakningsföretag inom teknik, gör så kallade hypecycles. En kurva över framtidsutsikterna för olika företeelser. Först förväntningar som brant byggs upp, når en topp, därefter desillusionsträsket för att därefter lite lugnare gå uppåt mot en platå av verklig produktivitet. Ebokläsare har nått botten och är nu på väg uppåt på riktigt, med en väntad topp inom 2 år
Påpekats av Rasmus Fleischer på Copyriot, Pelle Snickars på Kb med flera. Fleischer också skrivit böckerna Boken och Biblioteket-i tryckt form!
Och det är krångligt att ladda ner, via bibliotekets OCH elibs sida. Vi har gjort en lite enklare modell Karenstid: Norstedts: 3 månader karens på e-böcker1 månad karens på strömmande ljudböckerStoryside:1 månad karens på strömmande ljudböckerAdelphi Audio:1 månad karens på strömmande ljudböckerBonnierAudio:Inga strömmande ljudböckerStudentlitteratur:Ad hoc – vissa titlar släpps, vissa titlar har karens, vissa släpps inte.
Dyr, oinituitiv
Dessutom sätter vissa förlag gräns på hur många gånger en bok för lånas. Harper collins till exempel
Vissa enskilda titlar får spännande utfall. På ett drygt dygn cirka 300 utlån. Jämför med tryckt bok.
Besvärligt ladda ner
Plattformar ger begränsningar, i vilka devicer som får användas, vilket gör att synskadades hjälpmedel ibland inte funkar
Enklare nedladdning, behöver inte lämna vårt gränssnitt. I nästa vecka bättre klustring av titlar i olika format, lättare hitta eboken av den bok man letade efter
Vill poängtera att det behöver komma ut mer Vertigo, litet förlag som tröttnat på elib Myrdal, staden äger rättigheterna