SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 26
Minskad olycksrisk med
ny metod för att
identifiera sträckor med
dåligt väggrepp
Transportforum 2013-01-09
Thomas Lundberg, Drift och Underhåll
thomas.lundberg@vti.se
Översikt av presentation

•   Projektdeltagare
•   Syfte och metod
•   Bakgrund
•   Försöksupplägg
•   Resultat
•   Slutsatser
•   Fortsatt arbete
Projektdeltagare

Finansieras av:
Skyltfonden, SBUF, Trafikverket, VTI och NCC
Projektet startades november 2011
och avslutas december 2013

Projektet leds av:
VTI och NCC
Syfte och metod

Kan vi förutse var trafikfarliga vägavsnitt med låg
friktion finns med hjälp av makrotexturmätning?

Projektet utförs för att visa om MPD kan användas
för att upptäcka risksektioner med låg friktion. Detta
är tänkt att åstadkommas genom att utföra mätningar
av friktion och MPD på utvalda sektioner. Resultatet
analyseras för att se om det är en framkomlig metod.

Vidare ska projektet belysa olika åtgärdsmetoder för
att öka friktionen då risksektioner upptäcks.
Bakgrund
• Årligen tillståndsmäts stora delar av det statligt belagda
  vägnätet. Mellan 30 000 och 50 000 km mäts årligen.

• En av de mätstorheter som samlas in vid mätningarna är ett
  mått som beskriver ytans struktur (makrotextur) – Mean Profile
  Depth (MPD).

• MPD beskriver hur ”slät/grov” ytan är i våglängdsintervallet
  0,5 mm – 50 mm.

• Vi saknar allmän information om vägens friktion. Friktions-
  mätning av ett helt vägnät är väldigt dyrbart och tidskrävande
  (och kanske onödigt).

• Punktinsatser i form av friktionsmätning görs i dagsläget på
  vägavsnitt som misstänks ha låg friktion.
Bakgrund

Det har tidigare genomförts liknande studier runt om i världen
med mindre lyckat resultat.

Det som skiljer vår studie är framförallt;
• Vi fokuserar endast på sträckor med låga MPD-värden.
• Vi gör en uppdelning av olika beläggningstyper.
• Vi genomför mätningar med hög positioneringsnoggrannhet
  längs- och tvärgående.
• Vi har en hög upplösning i längsled, data på 1 m-nivå, vilket
  inte alltid varit fallet i tidigare undersökningar.
Bakgrund – Trafikverkets underhållsstandard
Krav på minimal makrotextur, mätt i mm som medelvärden över 100 m
sträcka, med hänsyn till trafikmängd, vägbredd och skyltad hastighet.
Tabell 4 Krav på makrotextur, Mean Profile Depth (MPD) i mm
baserade på trafik och skyltad hastighet
     Trafik
 (fordon/dygn)                 Skyltad hastighet (km/h)
                 120    110    100    90     80     70     60     50
     0-250              0,20   0,20   0,20   0,20   0,20   0,20   0,20
    250-500             0,25   0,25   0,25   0,25   0,20   0,20   0,20
   500-1000             0,30   0,30   0,30   0,25   0,25   0,25   0,25
  1000-2000             0,33   0,33   0,33   0,28   0,28   0,28   0,28
  2000-4000      0,35   0,35   0,35   0,35   0,30   0,30   0,30   0,30
  4000-8000      0,35   0,35   0,35   0,35   0,30   0,30   0,30   0,30
    >8000        0,40   0,40   0,40   0,40   0,35   0,35   0,35   0,35
Bakgrund – friktionsmätning

TRVKB 10 Bitumenbundna lager
Trafikverkets Krav Beskrivningstexter för
Bitumenbundna lager i vägkonstruktioner
TRV 2011:082
TDOK 2011:266

Kapitel 10. Vägytans egenskaper
En väg ska inte innebära, för trafikanten, oacceptabel risk för
olyckor vid användning såsom halkning, fall, kollision m m.
En väg ska ha en sådan vägyta att tillåtna fordon kan trafikera
vägen säkert.
Bakgrund – friktionsmätning

Kapitel 10.2. Kontroll av färdigt lagers yta
Kapitel 10.2.1. Kontroll av friktion
Om friktionen bedöms understiga angivna krav ska
erforderliga åtgärder vidtas.
Friktionsmätning ska utföras där det är osäkert om
kravet på godtagbar friktion uppnåtts.

Kapitel 10.1.1. Krav på friktion
För vägbana, gångbana och cykelbana med bundet
slitlager ska medelvärdet av friktionstalet på en 20 m
sträcka vara ≥ 0,50. Friktionstalet ska bestämmas
enligt VVMB 104, alternativ 2.
Fältförsök

Försöksupplägg:
• Mätning av friktion och MPD på teststräckor
• Testområde: E-län
• Val av teststräckor: Vägtillståndsmätning 2011, data per 1 m
• Urvalskriterium: Sträckor valdes där åtminstone ett MPD-värde
  per 20 m var mindre än 0,35 mm.
• De fyra stora beläggningskategorierna som finns i Östergötland
  används som teststräckor, Asfaltsbetong stenrik (ABS),
  Asfaltsbetong tät (ABT), Indränkt Makadam (IM) och
  Ytbehandling (Y). (Dessa beläggningar finns dessutom på de
  flesta vägkategorier)
Val av sträckor

Sträckorna markeras
och namnges.

Varje sträcka är omkring
500 m lång

Projektbudgeten medger
att vi kan mäta 42
sträckor. (total väglängd
42 km)
Mätning

Träning av operatörer

Mätning av friktion
och MPD görs i
höger hjulspår och
mellan hjulspåren

Två mätningar utförs
per sträcka och
utrustningstyp

Varje sträcka mäts i
båda riktningarna
Beläggning ABS, MPD mellan hjulspår <0,3 mm
Beläggning ABT, MPD mellan hjulspår <0,3 mm
Beläggning Ytbehandling, MPD mellan hjulspår
                 <0,3 mm
Beläggning Indränkt Makadam, MPD mellan
            hjulspår <0,3 mm
Beläggning Ytbehandling, MPD höger hjulspår
                 <0,3 mm
Exempel från mätning
Exempel från mätning
Exempel från mätning
Exempel från mätning
Mätning på ytbehandlingar

Av de teststräckor vi mätte på ytbehandlingar där
MPD < 0,3 mm har ca: 10 % en friktion < 0,5 µ

Av de teststräckor vi mätte på ytbehandlingar där
MPD < 0,35 mm har ca: 6 % en friktion < 0,5 µ

I hela Östergötland finns ca: 1100 km ytbehandlade vägar.
Drygt 4 % av dem har ett MPD-värde under 0,35 mm.
Om vi antar att 6 % av de 4 procenten har låg friktion (< 0,5 µ)
skulle det innebära att ca: 2,5 km av väglängden i Östergötland
har friktionsvärden under 0,5 µ.
Vad kan vi mäta? Makrotextur/Mikrotextur
Makrotextur –
höjden på
stenmaterialet i
beläggningen,
etablerade
mätmetoder                   Makrotextur
finns                        0,5-50 mm

                                           Mikrotextur
Mikrotextur –                              0,5 µm- 0,5 mm
stenarnas yta,
inga etablerade
mätmetoder
finns för
mätning i fart
Slutsatser efter halva projekttiden

• De vägavsnitt du tror har låg friktion (ögat uppfattar som
  blanka) har visat sig vara de som har störst sannolikhet att
  vara hala.
• Blödande ytbehandlingar är en riskgrupp för låg friktion.
• Vi behöver mer kunskap om mikrotextur och dess samband
  med friktionen. Inventering av alternativa sätt att mäta
  mikrotextur i fart, laser, reflektion, etc.
• Av de mätningar gjorda på beläggningstyperna ABS, ABT
  och IM har endast en sträcka friktionsvärden under 0,5 µ. De
  låga värdena finns på en förseglad yta på en ABT-
  beläggning.
Inriktning på det fortsatta arbetet

• Mikrotextur – kan vi mäta detta? (vi har en
  lasermätare med upplösningen 0,002 mm som
  skulle kunna testas i detta projekt)
• Slope Variance (SV) – mått som beskriver
  ”flisigheten” hos beläggningens struktur. Kan
  användas på såväl texturprofil som på
  mikrotexturprofil.
• Kompletterande mätningar 2013:
        Mäta på nya ABS/ABT-beläggningar som har
        överskott av bitumen (feta fläckar)
        Kompletterande mätningar på blödande
        ytbehandlingar
        Mikrotextur – testmätning
Tack




Thomas Lundberg
thomas.lundberg@vti.se
Drift och Underhåll, VTI

Weitere ähnliche Inhalte

Ähnlich wie Session 38 Thomas Lundberg

Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban EricssonSession 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericssonurbanericsson
 
Friktion - den viktigaste vägsäkerhetsegenskapen
Friktion - den viktigaste vägsäkerhetsegenskapenFriktion - den viktigaste vägsäkerhetsegenskapen
Friktion - den viktigaste vägsäkerhetsegenskapenJohan Granlund
 
Session 17 Anna Vadeby
Session 17 Anna VadebySession 17 Anna Vadeby
Session 17 Anna VadebySusanneG
 
Session 38 Magnus Andersson
Session 38 Magnus AnderssonSession 38 Magnus Andersson
Session 38 Magnus AnderssonLeif Sjögren
 
Vägfriktionens överraskande moment, Granlund Sweco
Vägfriktionens överraskande moment, Granlund SwecoVägfriktionens överraskande moment, Granlund Sweco
Vägfriktionens överraskande moment, Granlund SwecoJohan Granlund
 
Att skapa hållbara vägar och gator
Att skapa hållbara vägar och gatorAtt skapa hållbara vägar och gator
Att skapa hållbara vägar och gatorJohan Granlund
 
Defektografmetoden produktblad
Defektografmetoden produktbladDefektografmetoden produktblad
Defektografmetoden produktbladJohan Granlund
 
Optimering av brokonstruktioner - Costin Pacoste m.fl.
Optimering av brokonstruktioner - Costin Pacoste m.fl.Optimering av brokonstruktioner - Costin Pacoste m.fl.
Optimering av brokonstruktioner - Costin Pacoste m.fl.Svenska Betongföreningen
 
Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_1
Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_1Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_1
Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_1Kapernicus AB
 
Att styra fram vägytans funktionella egenskaper, Sweco Granlund 2014 04-10 ar...
Att styra fram vägytans funktionella egenskaper, Sweco Granlund 2014 04-10 ar...Att styra fram vägytans funktionella egenskaper, Sweco Granlund 2014 04-10 ar...
Att styra fram vägytans funktionella egenskaper, Sweco Granlund 2014 04-10 ar...Johan Granlund
 

Ähnlich wie Session 38 Thomas Lundberg (20)

Session 41 Leif Sjögren
Session 41 Leif SjögrenSession 41 Leif Sjögren
Session 41 Leif Sjögren
 
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban EricssonSession 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
 
Session 10 Mats Petersson
Session 10 Mats PeterssonSession 10 Mats Petersson
Session 10 Mats Petersson
 
Friktion - den viktigaste vägsäkerhetsegenskapen
Friktion - den viktigaste vägsäkerhetsegenskapenFriktion - den viktigaste vägsäkerhetsegenskapen
Friktion - den viktigaste vägsäkerhetsegenskapen
 
Session 71 Henrik Sjöholm
Session 71 Henrik SjöholmSession 71 Henrik Sjöholm
Session 71 Henrik Sjöholm
 
Session 17 Anna Vadeby
Session 17 Anna VadebySession 17 Anna Vadeby
Session 17 Anna Vadeby
 
Session 38 Magnus Andersson
Session 38 Magnus AnderssonSession 38 Magnus Andersson
Session 38 Magnus Andersson
 
Session 41 Thomas Lundberg
Session 41 Thomas LundbergSession 41 Thomas Lundberg
Session 41 Thomas Lundberg
 
Session 22 Urban Ericsson
Session 22 Urban EricssonSession 22 Urban Ericsson
Session 22 Urban Ericsson
 
Vägfriktionens överraskande moment, Granlund Sweco
Vägfriktionens överraskande moment, Granlund SwecoVägfriktionens överraskande moment, Granlund Sweco
Vägfriktionens överraskande moment, Granlund Sweco
 
Att skapa hållbara vägar och gator
Att skapa hållbara vägar och gatorAtt skapa hållbara vägar och gator
Att skapa hållbara vägar och gator
 
Session 65 Svante Johansson
Session 65 Svante JohanssonSession 65 Svante Johansson
Session 65 Svante Johansson
 
Defektografmetoden produktblad
Defektografmetoden produktbladDefektografmetoden produktblad
Defektografmetoden produktblad
 
Optimering av brokonstruktioner - Costin Pacoste m.fl.
Optimering av brokonstruktioner - Costin Pacoste m.fl.Optimering av brokonstruktioner - Costin Pacoste m.fl.
Optimering av brokonstruktioner - Costin Pacoste m.fl.
 
Thomas Dalmalm - keynote a
Thomas Dalmalm - keynote aThomas Dalmalm - keynote a
Thomas Dalmalm - keynote a
 
Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_1
Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_1Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_1
Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_1
 
Att styra fram vägytans funktionella egenskaper, Sweco Granlund 2014 04-10 ar...
Att styra fram vägytans funktionella egenskaper, Sweco Granlund 2014 04-10 ar...Att styra fram vägytans funktionella egenskaper, Sweco Granlund 2014 04-10 ar...
Att styra fram vägytans funktionella egenskaper, Sweco Granlund 2014 04-10 ar...
 
Session 60 Thomas Lundberg
Session 60 Thomas LundbergSession 60 Thomas Lundberg
Session 60 Thomas Lundberg
 
Session 40 simon gripner
Session 40 simon gripnerSession 40 simon gripner
Session 40 simon gripner
 
Session 55 Joakim Köhler
Session 55 Joakim KöhlerSession 55 Joakim Köhler
Session 55 Joakim Köhler
 

Session 38 Thomas Lundberg

  • 1. Minskad olycksrisk med ny metod för att identifiera sträckor med dåligt väggrepp Transportforum 2013-01-09 Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se
  • 2. Översikt av presentation • Projektdeltagare • Syfte och metod • Bakgrund • Försöksupplägg • Resultat • Slutsatser • Fortsatt arbete
  • 3. Projektdeltagare Finansieras av: Skyltfonden, SBUF, Trafikverket, VTI och NCC Projektet startades november 2011 och avslutas december 2013 Projektet leds av: VTI och NCC
  • 4. Syfte och metod Kan vi förutse var trafikfarliga vägavsnitt med låg friktion finns med hjälp av makrotexturmätning? Projektet utförs för att visa om MPD kan användas för att upptäcka risksektioner med låg friktion. Detta är tänkt att åstadkommas genom att utföra mätningar av friktion och MPD på utvalda sektioner. Resultatet analyseras för att se om det är en framkomlig metod. Vidare ska projektet belysa olika åtgärdsmetoder för att öka friktionen då risksektioner upptäcks.
  • 5. Bakgrund • Årligen tillståndsmäts stora delar av det statligt belagda vägnätet. Mellan 30 000 och 50 000 km mäts årligen. • En av de mätstorheter som samlas in vid mätningarna är ett mått som beskriver ytans struktur (makrotextur) – Mean Profile Depth (MPD). • MPD beskriver hur ”slät/grov” ytan är i våglängdsintervallet 0,5 mm – 50 mm. • Vi saknar allmän information om vägens friktion. Friktions- mätning av ett helt vägnät är väldigt dyrbart och tidskrävande (och kanske onödigt). • Punktinsatser i form av friktionsmätning görs i dagsläget på vägavsnitt som misstänks ha låg friktion.
  • 6. Bakgrund Det har tidigare genomförts liknande studier runt om i världen med mindre lyckat resultat. Det som skiljer vår studie är framförallt; • Vi fokuserar endast på sträckor med låga MPD-värden. • Vi gör en uppdelning av olika beläggningstyper. • Vi genomför mätningar med hög positioneringsnoggrannhet längs- och tvärgående. • Vi har en hög upplösning i längsled, data på 1 m-nivå, vilket inte alltid varit fallet i tidigare undersökningar.
  • 7. Bakgrund – Trafikverkets underhållsstandard Krav på minimal makrotextur, mätt i mm som medelvärden över 100 m sträcka, med hänsyn till trafikmängd, vägbredd och skyltad hastighet. Tabell 4 Krav på makrotextur, Mean Profile Depth (MPD) i mm baserade på trafik och skyltad hastighet Trafik (fordon/dygn) Skyltad hastighet (km/h) 120 110 100 90 80 70 60 50 0-250 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 250-500 0,25 0,25 0,25 0,25 0,20 0,20 0,20 500-1000 0,30 0,30 0,30 0,25 0,25 0,25 0,25 1000-2000 0,33 0,33 0,33 0,28 0,28 0,28 0,28 2000-4000 0,35 0,35 0,35 0,35 0,30 0,30 0,30 0,30 4000-8000 0,35 0,35 0,35 0,35 0,30 0,30 0,30 0,30 >8000 0,40 0,40 0,40 0,40 0,35 0,35 0,35 0,35
  • 8. Bakgrund – friktionsmätning TRVKB 10 Bitumenbundna lager Trafikverkets Krav Beskrivningstexter för Bitumenbundna lager i vägkonstruktioner TRV 2011:082 TDOK 2011:266 Kapitel 10. Vägytans egenskaper En väg ska inte innebära, för trafikanten, oacceptabel risk för olyckor vid användning såsom halkning, fall, kollision m m. En väg ska ha en sådan vägyta att tillåtna fordon kan trafikera vägen säkert.
  • 9. Bakgrund – friktionsmätning Kapitel 10.2. Kontroll av färdigt lagers yta Kapitel 10.2.1. Kontroll av friktion Om friktionen bedöms understiga angivna krav ska erforderliga åtgärder vidtas. Friktionsmätning ska utföras där det är osäkert om kravet på godtagbar friktion uppnåtts. Kapitel 10.1.1. Krav på friktion För vägbana, gångbana och cykelbana med bundet slitlager ska medelvärdet av friktionstalet på en 20 m sträcka vara ≥ 0,50. Friktionstalet ska bestämmas enligt VVMB 104, alternativ 2.
  • 10. Fältförsök Försöksupplägg: • Mätning av friktion och MPD på teststräckor • Testområde: E-län • Val av teststräckor: Vägtillståndsmätning 2011, data per 1 m • Urvalskriterium: Sträckor valdes där åtminstone ett MPD-värde per 20 m var mindre än 0,35 mm. • De fyra stora beläggningskategorierna som finns i Östergötland används som teststräckor, Asfaltsbetong stenrik (ABS), Asfaltsbetong tät (ABT), Indränkt Makadam (IM) och Ytbehandling (Y). (Dessa beläggningar finns dessutom på de flesta vägkategorier)
  • 11. Val av sträckor Sträckorna markeras och namnges. Varje sträcka är omkring 500 m lång Projektbudgeten medger att vi kan mäta 42 sträckor. (total väglängd 42 km)
  • 12. Mätning Träning av operatörer Mätning av friktion och MPD görs i höger hjulspår och mellan hjulspåren Två mätningar utförs per sträcka och utrustningstyp Varje sträcka mäts i båda riktningarna
  • 13. Beläggning ABS, MPD mellan hjulspår <0,3 mm
  • 14. Beläggning ABT, MPD mellan hjulspår <0,3 mm
  • 15. Beläggning Ytbehandling, MPD mellan hjulspår <0,3 mm
  • 16. Beläggning Indränkt Makadam, MPD mellan hjulspår <0,3 mm
  • 17. Beläggning Ytbehandling, MPD höger hjulspår <0,3 mm
  • 22. Mätning på ytbehandlingar Av de teststräckor vi mätte på ytbehandlingar där MPD < 0,3 mm har ca: 10 % en friktion < 0,5 µ Av de teststräckor vi mätte på ytbehandlingar där MPD < 0,35 mm har ca: 6 % en friktion < 0,5 µ I hela Östergötland finns ca: 1100 km ytbehandlade vägar. Drygt 4 % av dem har ett MPD-värde under 0,35 mm. Om vi antar att 6 % av de 4 procenten har låg friktion (< 0,5 µ) skulle det innebära att ca: 2,5 km av väglängden i Östergötland har friktionsvärden under 0,5 µ.
  • 23. Vad kan vi mäta? Makrotextur/Mikrotextur Makrotextur – höjden på stenmaterialet i beläggningen, etablerade mätmetoder Makrotextur finns 0,5-50 mm Mikrotextur Mikrotextur – 0,5 µm- 0,5 mm stenarnas yta, inga etablerade mätmetoder finns för mätning i fart
  • 24. Slutsatser efter halva projekttiden • De vägavsnitt du tror har låg friktion (ögat uppfattar som blanka) har visat sig vara de som har störst sannolikhet att vara hala. • Blödande ytbehandlingar är en riskgrupp för låg friktion. • Vi behöver mer kunskap om mikrotextur och dess samband med friktionen. Inventering av alternativa sätt att mäta mikrotextur i fart, laser, reflektion, etc. • Av de mätningar gjorda på beläggningstyperna ABS, ABT och IM har endast en sträcka friktionsvärden under 0,5 µ. De låga värdena finns på en förseglad yta på en ABT- beläggning.
  • 25. Inriktning på det fortsatta arbetet • Mikrotextur – kan vi mäta detta? (vi har en lasermätare med upplösningen 0,002 mm som skulle kunna testas i detta projekt) • Slope Variance (SV) – mått som beskriver ”flisigheten” hos beläggningens struktur. Kan användas på såväl texturprofil som på mikrotexturprofil. • Kompletterande mätningar 2013: Mäta på nya ABS/ABT-beläggningar som har överskott av bitumen (feta fläckar) Kompletterande mätningar på blödande ytbehandlingar Mikrotextur – testmätning