Läsförståelsearbete i alla ämne
•Als PPTX, PDF herunterladen•
3 gefällt mir•22,064 views
Empfohlen
Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Was ist angesagt?
Was ist angesagt? (11)
Ähnlich wie Läsförståelsearbete i alla ämne
Ähnlich wie Läsförståelsearbete i alla ämne (20)
Läsförståelsearbete i alla ämne
- 1. Läsförståelsearbete i alla ämnen Hanna Stehagen 2014-09-18
- 2. Presentation Hanna Stehagen • Lärare i svenska och svenska som andraspråk i 7-9 och gymnasiet. • Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning
- 3. Föreläsningens innehåll • Varför ska vi arbeta med läsförståelse i alla ämnen? • Vad är läsförståelse och vad påverkar den? • Varför ämnesövergripande och tematiskt arbete? • Vilka teorier ligger till grund för ett gott läsförståelsearbete? • Vilka metoder kan jag använda mig av? • Exempel på läsförståelsearbete i praktiken
- 4. Läsförståelsearbete i alla ämnen – varför? • Läsning bör vara föremål för kontinuerlig utveckling pga en ökad mängd avancerade texter under skolårens senare del. • Alla skolans ämnen har olika texter med sitt specifika syfte, sin specifika uppbyggnad och terminologi. • Arbetslivet kräver flexibilitet och en förmåga att lära om. • Ett aktivt samhällsliv kräver en god läsförmåga
- 5. Läsförståelse – vad är det? • ”Läsning är att återskapa en uppfattning om textinnehållet på grundval av identifiering av textens ord och förhandskunskaper om textens begreppsvärld.” (Elbro i Roe, 2014, s. 29 )” • ”Läsförståelse innebär att utvinna och skapa mening genom att undersöka och interagera med skriven text” (Bråten i Roe, 2014, s. 29)
- 6. Vad påverkar läsförståelsen? • Ordavkodning • Läshastighet och läsflyt • Arbetsminne • Koncentration och uthållighet • Förkunskaper (Om texttyp, ämnet och ämnets begreppsvärld) • Metakognition och kunskaper om olika läsförståelsestrategier • Självförtroende, motivation och engagemang
- 7. Läsförståelsearbete i alla ämnen HUR BÖRJAR VI? – OM ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETE, DEN VIKTIGA FÖRFÖRSTÅELSEN OCH HÖGLÄSNING
- 8. Varför ämnesövergripande och tematiskt arbete ? Läsförståelsearbete i ett sammanhang som ska syfta till att … • Synliggöra mönster och strukturer i samhället • Hjälpa eleven att upptäcka referentiella och kausala samband • Ge eleverna nycklar för att tolka och förstå sin omvärld • Hjälpa eleven se och förstå sin egen plats/del i samhället • Hjälpa eleven se och förstå sitt ansvar för samhället/miljön och dess utveckling. • Hjälpa eleven förstå allmänmänskliga problem och dilemman. • Synliggöra skillnader och likheter mellan samhällsgrupper, män/kvinnor och unga/äldre. • Skapa förståelse för processer och skeenden i naturen/samhället i ett större perspektiv.
- 9. Hitta rubriken! • Tankar om framtiden – förr och nu • Om rädslor förr och nu – från antiken till idag • Synen på barn och barndom - förr och nu • Makt, klass och kön under 1789-1921 • Att vara ny - Hur är det? • Kön och identitet – om mans- och kvinnoroller förr och nu • Hur talar vi egentligen? – om språklig variation hos människor.
- 10. Makt, klass och kön under 1789-1921
- 11. Läroplanen Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven … • utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, • upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, • får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, • successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
- 12. Läsförståelsearbete i senare delen av skolan ”Användning av förkunskaper, kännedom om och bruk av lässtrategier samt förmåga att kontrollera sin egen läsprocess påverkar läsförståelsen och bör vara centrala element i den fortsatta läsundervisningen.” (Roe, 2014, s. 30)
- 13. Den viktiga förförståelsen ”Det är den personliga erfarenheten hos den som ska undervisas som utgör grunden för det pedagogiska arbetet. Därför innebär elevens passivitet att man undervärderar hans personliga erfarenhet, vilket är en dödssynd ur en vetenskaplig synvinkel, eftersom det grundar sig på en felaktig regel, nämligen att läraren är allt och eleven intet.” (Lev Vygotskij i Gärdenfors 2010, s. 151)
- 14. Förslag på öppen inledande frågeställning "Hur skulle man kunna meddela sig om framtiden? Det låg i sakens natur att det var omöjligt. Antingen liknade framtiden nuet, och i så fall skulle den inte lyssna på honom, eller så var den annorlunda, och hans egen situation vore obegriplig." (Ur 1984, s. 12) Tänk dig samhället om 100 år. Går det egentligen? Det kan vara svårt, för om 100 år lever ingen av oss som sitter i detta rum. Det är istället våra barnbarnsbarn som kommer leva då. Vad är det för samhälle de kommer att leva och bo ,i tänker du? Vad är det för arv vi lämnar över till dem tror du? Idag får du i uppgift att sätta dig in i denna hisnande tanke om framtiden en stund. Du ska bara kort skriva ner hur du tänker, för att sedan diskutera dina tankar med några kamrater. Lektionsmål: Ni ska diskutera era tankar om framtiden i grupp. Språkmål: Du redogör för dina tankar om framtiden samt förklarar och motiverar varför du tänker som du gör. Frågeställningar att besvara: Hur tänker du dig vår framtid? Hur tror du det ser det ut om 100 år? Vilka nya möjligheter kommer att finnas? Vilka hot och problem?
- 15. En annan … Hur talar vi? - Språklig variation i SVE01: En diskussion i grupp. Sedan helklass. 1. Varför tror du att man talar olika inom ett och samma språk? 2. Varför tror ni att ni talar som ni gör? 3. Vilka personer anser du har påverkat ditt sätt att tala? 4. Hur tror du andra uppfattar ditt sätt att tala? 5. Har du någon gång upplevt att du blivit negativt/positivt bemött pga ditt sätt att tala. Berätta.
- 17. Att bygga broar mellan eleven och texten Konkret tänkande/ Konkret språk/eleve ns vardags-kunskaper/ elevens värld Abstrakt tänkande/ abstrakt språk/texte ns värld
- 18. Vardagsspråk och skolspråk Illustration: Maria Bjerregaard
- 19. SIOP - Sheltered Instruction Observation Protocol Att planera för läsförståelsearbete. • utgå från elevernas förförståelse och frågor • Ha tydliga mål med läsningen, t ex lektions- och språkmål • ha en variation av material - bilder, tankekartor, film och text • ge goda möjligheter till interaktion och dialog - med öppna frågeställningar! • ger rikligt med feedback och återkopplar och bygger vidare på det eleverna säger. • ser till att begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk och synliggör textens nyckelbegrepp
- 21. Lektionsexempel: Kommunismens terror Syfte: Att förstå hur kritiken mot kommunismen kommer till uttryck i Karin Boyes Kallocain. 1. Vad vet du om kommunismen? 2. Varför tror du filmen heter Kommunismens terror och vad kan den tänkas handla om? 3. Genomgång av film utifrån nyckelord 4. Avslutande kortskrivning: Vad tyckte du vad mest intressant i film? Vad lärde du dig?
- 22. Den viktiga högläsningen ”Menar du att jag ska läsa högt med gymnasieelever? De ska väl kunna läsa själva?!” (sagt av en gymnasielärare i samhällskunskap) • Ger alla en chans att hänga med! • Textsamtalet – läsgemenskap - läsningen som en social aktivitet • Metoderna bygger på gemensam läsning.
- 23. Läsförståelsearbete i alla ämnen TRE METODER FÖR LÄSFÖRSTÅELSEARBETE
- 24. Reciprok undervisning (Palinscar och Brown) • Att förutspå – Genre/texttyp, innehåll och språk utifrån titlar, underrubriker, bilder och grafik i texten. • Att reda ut oklarheter – Ord och begrepp, meningsbyggnad, uppbyggnad, värderingar, syfte, tema, avsändare, röster • Att ställa frågor på texten – När, vem, var, hur, vad och varför. • Att sammanfatta – ta ut relevant information och organisera den i t ex text, tankekartor och grafiska modeller. ------- • Att skapa inre bilder (Träna eleverna att aktivera sina minnesbilder): Miljöbeskrivningar, händelser, fenomen och personer.
- 25. Att förutspå
- 26. Att ställa frågor • På raderna – övar sökläsning och att finna explicita svar i texten. • Mellan raderna – övar förmågan att dra slutsatser genom att koppla ihop information från olika delar i texten. • Bortom raderna - övar förmågan att dra slutsatser utifrån tidigare kunskap och erfarenheter av texter och omvärlden (schemana). Eleven kan analysera, relatera och resonera.
- 27. Questioning The Author (Beck et al) Exempel på frågor: • Vem är författaren? • Vilket syfte har författaren med sin text? • Varför väljer han eller hon att uttrycka sig så? Hur hade du uttryckt det för att det ska bli tydligare? • Vad är författarens budskap? Är det tydligt? Hur kan man göra det tydligare? • Vad vill författaren säga med sin text? Varför skriver hon eller han den? • Vad menar författaren med det? Fick vi ett svar? • Syns författaren i text? Hur? Varför/varför inte? • Vad tycker ni saknas i texten? Vad vill ni lägga till?
- 28. Aidan Chambers - Jag undrar …. Jag undrar … … om det var något speciellt du gillade i/med texten? Varför? … om det var något du inte gillade och tyckte var problematiskt i/med texten? Varför? … om det var något du tyckte var konstigt eller svårt i/med texten? … om du la märke till några mönster i texten? ------- • Vad anser du var viktigast i texten, och varför? • Vad lärde du dig av texten?
- 29. Det viktiga textsamtalet Syftar till att stötta och modellera så att eleverna kan lära sig att… • förutspå textens innehåll och genre. • reda ut oklarheter som finns i texten. • ställa frågor på texten. • sammanfatta texten utifrån relevant information • se och förstå budskapet i den. • skapa inre bilder av miljöer, händelser och karaktärer/personer. • förstå och se olika texters uppbyggnad och språkliga drag. • läsa kritiskt och se och förstå skribentens/författarens intentioner. • dela med sig av sina tankar och tycka att det är viktigt
- 30. Ett lektionsupplägg enligt fyrfältaren Presentati on av tema: mål och syfte Inledande frågeställnin g/brainstor ming på temat gemensamt Text 1: Presentation av text och klargöra syfte med läsning och praktiserande av RU Gemensam diskussion och enskild skrivuppgift Frågeställni ng för att knyta ihop text 1 och 2 gemensamt Text 2: Presentation av text och klargöra syfte med läsning och praktiserande av RU Slutuppgift genreskriv ande - enskilt
- 31. ”Att vara ny” 1. Vi gör en övning som heter "Ny i skolan". Tänk dig att du kommer ny till en klass. Hur känner du dig? Skriv ner dina svar i din loggbok. Jämför dina svar med en kompis. Ni utvärderar tillsammans: Vad var gemensamt hos er och vad skiljde sig åt? Sedan utvärderar vi och diskuterar tillsammans. 2. Läsning av text 1: läsa artikeln "Ny i klassen? Så blir det lättare." Ur Helsingborgs dagblad (4/9 2011). Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU. 3. Diskussion och skrivuppgift 1: Wiktoria och Elliot säger i texten att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny i klassen. Emma, däremot, anser att den som kommer ny ska våga prata och våga visa sin personlighet. Vem tycker du har rätt? Redogör för din åsikt, argumentera för din uppfattning men diskutera också nackdelen med din åsikt.
- 32. Forts. att vara ny 4. Gemensam diskussion utifrån elevernas texter. 5. Att diskutera före läsning av text 2: Känns det likadant för vuxna som för barn och ungdomar att vara nya, tror du? Ja/nej. Varför/varför inte? Motivera ditt svar. 6. Läsning av text 2: läsa artikeln "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" Ur DN 27/2 2014. Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU
- 33. Slutuppgift: Att vara ny Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny, för att sedan ta mer plats efterhand. Du har fått en uppgift att skriva en kort krönika till bloggen framtid.se om hur man lyckas med att vara ny i en klass. Du ska basera din krönika på dina egna erfarenheter men också på artikeln om femteklassarna Wiktoria och Elliot och på artikeln om praktikanten Cicilia. Slutligen ska du i din krönika ge 5 tips på hur man lyckas med att vara ny. Instruktion: 1. Inled din text med att berätta hur det var att börja i ny klass för dig. Berätta alltså om dina egna upplevelser och känslor. 2. Redogör sedan kort för vad de olika personerna (Eleverna Wiktoria och Elliot, forskaren Samuel West och praktikanten Cicilia) säger i artiklarna om att vara ny och hur man ska vara. 3. Diskutera sedan hur du tycker man ska vara utifrån personerna i artiklarna. 4. Avsluta med att ge sedan 5 tips på hur du anser man lyckas med att vara ny. Du ska dock basera dina tips både på artiklarna och din egen uppfattning.
- 34. Tips på vägen till läsförståelsearbetet • Läsförståelsearbetet ska vara en naturlig och kontinuerlig del av undervisningen. • Läraren ska förklara och demonstrera strategierna. • Eleverna måste praktisera i många olika situationer och med olika texter i alla ämnen. • Läsning, skrivning och samtal påverkar varandra positivt och ömsesidigt.
- 35. Läsförståelsearbete – en lathund http://hannalar.blogspot.se/2014/08/arbetsgan g-for-formativt.html
- 36. Tack! Hanna Stehagen – Lärare i svenska och sva för grundskolans senare år och gymnasiet. Språkutvecklare. Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning (2014) Twitter: @stehagen Blogg: hannalar.blogspot.se Mail: h.stehagen@gmail.com
- 37. Källor Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå. Stockholm: Natur och kultur Chambers, Aidan (1996). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Rabén och Sjögren. Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur Hägerfelt, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur. Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik. Lund: Gleerups Stehagen, Hanna (2014). Språk i alla ämnen. Handbok för kunskaps-och språkutvecklande undervisning. Stockholm: Gothia fortbildning AB Westlund (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur
Hinweis der Redaktion
- Min bakgrund: lärare i 10 år i gs och gy – flerspråkiga barn och ungdomar, elever ur studieovana hem. Varför lärde eleverna sig ingenting? Var deras hjärnor som teflon eller var det min undervisning/skolan som brast i sitt uppdrag? Varför var det rörigt och varför var skolan så oviktig för dem, när det var deras enda chans i livet. Deras biljett till ett bättre liv? Varför kunde de inte förstå det? Någonstans här började läsa mycket litteratur kring undervisning av flerspråkiga elever – Pauline Gibbons, Maaike Hajer, Gun Hägerfelt, Jag blickade mot USA och Australien och Nya Zeeland Jag upptäckte efterhand att det faktiskt funkade på alla elever – motivation för att lära, stötta elever och modellera och hämta upp dem där de befann sig och här insåg jag också att dessa metoder som jag började använda också gynnade vår relation: Jag såg eleverna i ett nytt ljus och dem mig.
- Skapa förståelse för varför läsförståelsearbete bör utföras i alla skolans ämnen. Visa på vad läsförståelse är och vad som påverkar den Visa på användbara metoder som enligt forskning utvecklar elevers läsförmåga Ge praktiska exempel på läsförståelsearbete – dessa kommer att infogas här och var i presentationen. Ge inblick i vilka teorier som ett gott läsförståelsearbete grundar sig på. Ge inblick i hur ett gott läsförståelsearbete kan planeras och genomföras.
- Alla ni lärare som bedriver undervisning utifrån någon slags text. Räcker upp en hand Läsförståelsearbete vanligt i de tidigare åren – sedan stannar det av – läsfötståelse i skönlitteratur och tillrättalagda texter. ---Agnes Edling Ökad abstraktionsnivå – då texter i allt mindre grad kan knytas till elevens personliga sfär bortom här och nu till en mer global nivå – Elever ska nu läsa för att lära och genom texterna kunna reflektera över problem (könsroller, resurshållning, moral) och dra slutsatser och använda kunskaper i nya situationer. I de olika ämnena möter eleverna texter som är strukturerade och längre än vad de är vana vid och med ett språk som kan vara helt väsensskilt från de vardagsspråk om de själva använder och därför bör också samtliga lärare ha kunskap om sin respektive textens språkliga krav och uppbyggnad men också undervisa i lässtrategier som kan vara till hjälp för att förstå texten. Vi måste dock blicka bortom skolan sfär till det kommande arbetslivet…. En person har inte längre en klart definierad arbetsuppgift – inte så mycket kontakt med andra människor och kulturer. Idag måste vi snabbt kunna ställa om för att öka konkurrenskraften. Vi behöver ideligen fortbildning och kanske byta yrke/kompetensväxla. Kunskaper i många olika sorters text. Praktiska arbete kräver idag avancerad teknologi – teoretisk kompetens. Teori/praktik är sammanflätat. Läste från Kairos Future – framtidsspanare – att vuxenutbildningen i sverige kommer bli allt viktigare för att tillmötesgå kompetensbehoven i arbetslivet Samhällslivet – Ökad textmängd – info genom det skrivna språket. Många tjänster utför vi själva idag – bank, post o försäkringstjänster
- Alla ni lärare som bedriver undervisning utifrån någon form av text. Räcker upp en hand! Oavsett hur olika forskare väljer att definiera läsförståelse är alla eniga om att det inte innebär att ta emot skrivna ord från ett papper eller en skärm utan det förutsätter att läsaren aktivt går in i texten med egna tankar, reflektioner och värderingar. Läsningen bör i skolan därmed vara aktiv
- 1-2 – det rent tekniska ---Arbetesminne utv upp till 25 års ålder, variationen mellan ungdomar stor Förkunskaper – Vilka förväntningar har vi om textens form och innehåll. Vad är detta för text? Liknar den något jag har läst tidigare? Vad handlar den om? Vad vet jag om det? Vad kan jag förvänta mig av denna text? Förkunskaper om texttypens syfte, uppbyggnad, terminologi och språkliga drag såväl som innehållet Metakognition – Har jag relevant förkunskap för att läsa denna text. Ska jag läsa om kravcertifiering inom testning av appar, går jag nog till min man som får berätta för mig först. förmåga att kontrollera sin läsprocess – ”Läste jag rätt nu – det hänger väl inte ihop?!” hur jag tolkar, drar slutsatser av det lästa – hur jag kopplar ihop med vad jag vet sedan innan. Kort sagt: Jag vet när jag inte förstår och vet hur jag ska ta mig vidare. Om självförtroende och motivation: Jag hatar att läsa! – Jag fattar men jag kan inte återberätta. Jag pallar inte! Dessa elever behöver en framgång och de måste vi försöka ge dem.
- Makronivån
- Faktatexter och skönlitteratur kan befrukta varandra. Alla lärare har ett ansvar tillsammans med svenskläraren. Olika ämnen bidrar med olika perspektiv. Ibland drar hi och nk, sh – de olika karaktärsämnena. Ibland svenskämnet. Referentiella samband: Hur människor, saker och händelser hänger samman. Kausala hur dessa är beroende av varandra och påverkar varandra.
- Varför ”Den franska revolutionen” inte är en lämpllg rubrik – ger den oss kunskap om ett mönster el strukturer i samhället? Om förr och nu? Här skrivs också förmågorna fram tydligt – jämföra, peka på likheter och skillnader mellan olika tider, kulturer, samhällen Varför jag tar upp detta är att om vi arbetar med samma fasta ramar kan eleverna se en företeelse hur flera olika perspektiv – ämnena kommer berika varandra och ge eleven en djupare förståelse för mönster och strukturer – en helhet
- Övergripande vill vi ju att våra elever ska förstå detta – hur allt hänger ihop. Vi måste själva ha ett holitiskt upplägg i vår undervisning – en makronivå och en mikronivå. Därför kanske ett tema om franska revolutionen inte säger eleven så mycket. Vad har dagens nätmobbing och uthängning av flickor på nätet med pamfletterna mot Marie Antoinette under franska revolutionen och Häxbränningen på medeltiden med varandra att göra ---- samma mekanismer – samma strukturer ---ALLT! Hjälpa elever att koppla ihop
- Läroplanen är tydlig, både i LGR 11 och GY 11
- Så här säger Läsforskare Astrid Roe: Citat. Jag kommer därför att rikta in min på tre delar i denna presentation: Att skapa undervisning som synliggör mönster och struktur för att underlätta lärande och förståelsen, hur viktigt det är att lära eleverna aktivera sin förförståelse och hur man kan göra detta och ha kännedom och hur man kan använda sig av lässtrategier.
- Roe lyfter fram vikten av att arbeta med elevers förförståelse och hjälpa eleverna att aktivera den hänger ihop med Vygotskijs kunskapssyn. Din första uppgift som lärare är därför att ta reda på dina elevens personliga uppfattningar av världen omkring dem – deras vardagskunskaper. Att arbeta med öppna frågeställningar är därför ett pedagogisk vektyg att ta till för att synliggöra elevers vardagsuppfattningar och hur de ser på saker. Detta är en Olga Dysthes teser i sin bok Det flerstämmiga klassrummet. Elevens ska komma till tals, få sagt sina tankar och jag måste skapa en undervisning som möjliggör detta. Säg inte att de inte har någon förförståelse – för det har dem – du har inte letat tillräckligt –
- Na, te och sa 2 hi/sve/sh: Tankar om framtiden under 1900-2000-talet –1900-tals historia : världskrig – kallt krig – snabb teknisk utveckling + frågor om miljö- och resurshållning – en ny politisk utveckling samtidigt skrivs det mycket dystopier under denna tid men dystopier har även blivit populärt bland ungdomar idag : Hunger games, Divergent. Hur vi tänker kring framtiden säger mycket om vår egen tid. Vi kunde utgå och skapa lektioner utifrån elevernas tankar. Eleverna fick sedan diskutera och redovisa i grupp.
- Eleverna fick sedan efter lektionen skriva ner vad de tyckte var mest intressant i diskussion – kortskrivning el exit ticket – detta läste jag sedan upp lektionen därpå.
- Du inventerar elevers vardagskunskaper och tankar kring ett fenomen. 1 steget är att utgå ifrån elevernas förförståelse oavsett metoder och modeller och framför allt hitta den! Vi måste börja där eleverna befinner sig – Många elever är duktiga på att gömma den! vad vet mina elever, vilken nivå befinner de sig – och det behövs inte diagnos för att ta reda på det inte i första hand. Det skapar inte direkt trygghet för eleverna och de låser sig. Det kan lekfulla och informella kortskrivningar, brainstormingar, reflekterande samtal kring bilder ge.Fält 1 präglas av det personliga – här och nu. 2. Öka abstraktionen men att läsa en text på ämnet. Praktisera någon metod för läsförståelsearbete. Låt eleverna diskutera och kanske skriva en kortare reflektion på texten. Sedan en större skrivuppgift i stil med en tänk vidare –uppgift. Här ser du hur elever använder texten och dina förkunskaper i ett nytt sammanhang Varför är det så viktigt? Jo, Vygotskij menade att lärande först kan ske när elevernas förförståelse sammanstrålar med den vetenskapliga kunskapen och dess begrepp. Det går inte att plantera teorierna i elevens huvud och sedan tro att eleven ska handla utifrån dem. Hur detta kan ske rent pedagogiskt visar Jim Cummins fyrfältsmodell. Gå igenom modell Hör kognitiv nivå: Låg kog – låg stött – fylleriuppgifter – förenklade texter.
- Tänk dig att du ha rollen som en brobyggare: Brobyggandet är en bra metafor för vad vi ska göra i klassrummet. Metoderna för lässtrategierna syftar till att bygga broar mellan eleven och texten Vad vi i undervisningen bör fokusera på är att bygga broar: Illustrerat med denna bild och begreppen: Att ta avstamp i det kända och vardagliga och öka svårighetgraden suggessivt. Gängar vi inte i de vardagsföreställningar och vardagsbegrepp som eleverna har skjuter vi ju redan från början över deras huvuden. Stöttning ”Ju större skillnaden är mellan textens kulturella och språkliga förankring och läsarens kulturella och språkliga förankring desto svårare blir det att förstå texten. Vanligt i heterogena klassrum 1. Utvecklande samtal kring centrala frågeställningar. Öppna frågeställningar!! När eleverna tillsammans får testa sina idéer, förklara och klargöra sin förståelse utifrån sin försförståelse- uppstår ett tomrum, ett behov av nya förklaringsmodeller och det är först då en elev blir mottaglig för teorierna. Lärarens roll: att förklara och utvidga olika begrepp – ge de adekvata begreppen eleverna saknar. Ifyllnad och stöttande funktion Jag måste ta reda på vad de vet (oftast mer än vad jag tror) och gänga i där de befinner sig. Skolspråket: Generellt för skolspråket även om det finns variationer inom olika ämnen. Mer strukturerat och abstrakt än elevernas vardagsspråk. Föra explicita resonemang, sammanställa olika idéer och fakta, ställa hypoteser, ställa frågor, ifrågasätta andras idéer, be om förtydliganden, , dra slutsatser, visa på likheter och skillnader med språket – kritiskt tänkande Agnes Edlings avhandling ville visa att just detta blir svårare ju äldre eleverna blir och tänk då på hur lite läsförståelsetränning de har med sig. .
- Samma tänk gäller för de språkliga aspekterna. Börja med det muntliga – informell , det skrivna – det formella. Man måste kratta manegen rätt rejält innan man lägger fram en text som eleverna ska lära av. Gediget förarbete. Generellt för skolspråket även om det finns variationer inom olika ämnen. Mer strukturerat och abstrakt än elevernas vardagsspråk. Bortom här och nu. Föra explicita resonemang, sammanställa olika idéer och fakta, Framförallt generalisera – studera ett fenomen, objekt och en process utifrån, distansera, ställa hypoteser, ställa frågor, ifrågasätta andras idéer, be om förtydliganden, , dra slutsatser, visa på likheter och skillnader med språket – kritiskt tänkande Vad vi ska åstadkomma i vår undervisning är just en progression – detta visar Cummins väldigt tydligt hur detta ska iscensättas i klassrummet Det var detta som Agnes Edlings avhandling ville visa.
- Hur kan du detta se ut i praktiken? Det vidgade textbegreppet Berika – inte förenkla
- Sammanfattningsvis: Vad som är avgörande för läsförståelse: elevens personliga erfarenheter- förmågan att koppla texten till sin egen värld, omvärldskunskap, läsvanor kunskap om avsändaren – hjälpa eleven att aktivera genom lässtrategiskt arbete och med att ställa denna typen av frågor. Om vi förstår en text och hur vi förstår en har att göra med våra kulturella och sociala erfarenheter och referensramar( Louise Rosenblatt 1930-talet Schemateorin i recpetionsforskningen) men så klart erfarenheter av de olika texternas språk och uppbyggnad. Detta är detta vi ska hjälpa eleverna att aktivera i vår undervisning:
- Informationsfilm/dokumentär från Levande historia, Textkoppling och att kunna förutspå (RU). Skapa mening utifrån begrepp, eftersom begreppsförståelsen är avgörande grundläggande om vi ska bemästra läsningen
- Det finns många starka barriär när det gäller läsningen hos en del elever (läsflyt, avkodningsproblem, dåligt arbetsminne, koncentrationssvårigheter) – oavsett svårighet så jag stöttar genom högläsning samtidigt som jag modellerar det reflekterande läsandet och hur jag använder mig av lässtrategier när jag läser, dvs hur en van läsare gör. Textsamtalet – vi skapar förståelse genom dialogen (Vygotskilj, Bakthin, Dysthe) - Visar på att vi tolkar texter olika beroende på våra erfarenheter (olika scheman – schemateori (Rosenblatt 1930-talet receptionsteorin)--- detta är viktigt att eleverna förstår men vi måste visa vägen. Elevernas ställer frågor som jag kan bygga vidare på i undervisningen – Därmed blir det ett formativt arbete. Jag låter eleven tänkande kring texten synliggöras genom dialogen – tänka vidare på någon som sagts i texten tillsammans. Tillsammans berikar vi texten. Vi kan i klassrummet skapa en läsande gemenskap. De vi skapar en vana att tala och diskutera det vi läser! Läraren modeller och riktar läsning Undervisning i läsförståelse har vi av tradition sysselsatt oss i de lägre åren och i hög grad har det inneburit läsförståelse av skönlitterära texter. Eller tillrättalagda texter. När eleverna kommer till grundskolans senare år har detta inte skett i någon större utsträckning, för då eleverna har förväntas lärt sig att läsa rent tekniskt– mer texterna där blir nu mer abstrakta och teroretiska - man klarar sig med nöd och näppe till gy - men där faller man för då ökar abstraktionsnivån ytterligare (Agnes Edling). Så era elever har fått lite lästräning i era ämnestexter. Och de som har fixat det kanske beror till hög grad på hemmet/bakgrund. – en grov generalisering. Metoderna jag nu ska presentera bygger på ett stöttande och ett modellerande från lärarens sida i hur hon/han förhåller sig till en text. Det ska inledningvis göras gemensamt för att sedan läggas ut på entreprenad hos eleverna – ökat ansvar för läsningen ju vanare de blir. Och hur än forskare väljer att definiera läsförstålse så handlar det inte att ta emot och bara avkoda ord från ett papper/skärm utan det förutsätts att läsaren aktivt går in i texten med egna tankar, reflektioner och värderingar och det modellerar och stöttar läraren genom högläsningen och textsamtalet/lässtrategierna.
- Vad gör en van och medveten läsare? Hur läser denne? Be publiken om förslag? Hur gör vi eleverna till vana läsare? Hur lär vi dem att göra detta? Detta kan metoderna hjälpa oss med. Dessa metoder förenar olika teorier inom hermenutiken, kognitionsvetenskapen och sociokulturell teori Metoderna syftar till att göra eleverna till aktiva och medskapande läsare – synliggöra deras tänkande för att få fatt på deras förståelse.
- Lärobokstexter, Faktatext + skönlitteratur (tycker dock inte metoden är heltäckande för skönlitteratur för i denna litteratur finns flera lager men värd att börja med med lässvaga elever. Oftast kompletterar jag med de andra metoderna). Väldigt het. Ibland upplever jag att lärare tror att det är en mirakelkur mot bristande läsförståelse. En läsande klass för de yngre eleverna. Fokus återigen Skönlitteratur. All in med bilder och dramatiseringar och lärare som spelar in sig som detektiver och smyger runt i buskar och lägger upp på YT. Enkel och den kan appliceras i många sammanhang. Men hur gör vi denna relevant för oss ? De fyra strategierna kan appliceras på hela texter, avsnitt/kapitel eller på stycke. De avgör textens längd och svårighetgrad och elevernas läsförmåga.
- För två år sedan blev jag övertygad om RU förträfflighet. Jag höll på med ett tema som hette brott och straff i en yrkesklass, Minst sagt bångstyrig klass – macho – de skulle läsa olika litterära verk där olika brott begås och som slutuppgift föra en slutplädering som åklagare eller advokat om huvudpersonen skulle dömas eller inte. Vi diskuterade moral och moralfrågor och de olika dilemman mellan individens och samhällets moral etc. Vi skulle läsa den svarta kattan – temats inramning gjorde att de förvänta sig att det var en skönlitterär text som handlade om ett slags brott. Detta hjälpte dem att få det. Men vad hade en svart katt med det hela att göra och inte heller visste de något om Edgar Allan Poe. Trevande i början men slutligen hade vi en diskussion om kattens mytologiska och symboliska betydelse inom folktron och i den västerländska kulturen. Det skapade en öppning, en ny dimension till förståelsen av texten. Det oklara med huvudpersonens mentala hälsa, konflikten mellan verklighet och fantasi.
- Artikel om könsroller bland unga- ungdomar som pratar om manligt och kvinnligt – Hur ska en kvinna/man vara enligt X? På raderna – mellan raderna Vad är det för mans- och kvinnoroller som texten förmedlar? Mellan Tycker du dessa stämmer överens med din verklighet? Ja/nej varför varför inte. Ge exempel. Bortom Hur tycker du att borgarklassens syn på könsroller kommer till uttryck i filmen?
- Faktatexter, Diskuterande och argumenterande text och skönlitteratur – tydlig avsändare – Uppmärksamma för eleven att bakom varje text döljer sig en författare som har ett visst syfte med sin text. Att en författare ibland kanske inte är på det klara med vilken målgrupp hen skriver för? Att författaren ibland kräver mycket av sina läsare – hoppar över tankeled som läsaren bara ska förstå? Hur syns författaren i text? Vilken röst talar texten med? Metoden syftar till att bryta ner avståendet mellan läsare och skribent. Träna elever att ställa frågor som: Varför väljer författaren att skriva detta? Varför med detta språk ? Med denna texttyp? Vad vill skribenten/författaren med sin text – kritisk läsning – syftar alltså till att ifrågasätta författaren, dess intensioner, språkliga medel och textens kvalitet
- Reportage/arttklar/ Skönlitteratur – Syftar till att lyfta fram elevers frågetecken och scheman – kontroversiella ämnen där elevens värderingar inte stämmer helt överens med textens och låta eleven tillsammans med klassen analysera och diskutera detta. Syftar också till eleven ska skapa ett personligt förhållningssätt till texten samt synligöra elevens schemana. Passar i flerspråkiga klassrum.
- Ökad lärarledning – Läraren tar ansvar för läsförståelsen och får modellera – detta minskar efter hand – målet är att elever ska kunna ta över ordet så småningom
- Ni kommer ihåg Jim Cummins fyrfältare? Hur man skulle utgå från det muntliga, informella, konkreta/kontextberoende och vardagliga till det ämnesspecifika, abstrakta och skriftliga --- progression från elevernas förkunskaper till det formella kunskapsbygget Från det gemensamma till det enskilda – tillsammans sedan på egen hand. Reflekterande förhållningssätt till texter, där samtalet och det reflekterande skrivandet integreras i läsningen vinner vi mycket på innan vi introducerar det formella skrivandet – för det är ju i regel genom det lästa som eleverna ska lära och genom skrivandet som de ska visa vad de har lärt. Skrivuppgifter: Tänka vidare uppgifter – relatera till sig själv – Vad anser du vara rätt/fel? Hur anser du man bör göra? Syfte: gå i dialog med texten, VÖLschema, Vad tyckte du var viktigast i texten? Vad har du lärt dig?
- Texten är på samma tema och samma texttyp men utgår från ett vuxenperspektiv medan den förra utgick från ett barnperspektiv. Språket blir därmed nu lite svårare.
- För fler exempel och djupare genomgångar av de exemplen ni fått ta del av se min bok och min blogg