3. VARFÖR BLIR MAN GLAD AV
ALKOHOL?
Dopamin – ett signalämne i hjärnan – börjar avsöndras
redan när man druckit mycket små mängder alkohol.
Nervositet, spänningar och viss mån hämningar släpper.
Vi blir pigga, glada och entusiastiska och känner oss bra
till mod.
Problemet är bara att när man uppnått en promillehalt på
ungefär en halv promille så tar hjärnans nervceller inte
emot mer dopamin hur mycket man än dricker.
Fortsätter du då dricka blir du inte gladare, bara
fullare…..
4. FÖRVÄNTNINGAR AV ALKOHOL.
Påverkan på konsumtionen
Om man upplever de positiva verkningarna av alkohol
påtagligt hittar man många olika tillfällen att använda
den. Att fira, dämpa stress, ångest, prestationsångest, vid
sorg och glädje osv. Ju högre förväntningar vi har på en
kul kväll desto mer tenderar man att dricka.
5. EFFEKTER VID OLIKA
PROMILLEHALTER
0,20 Lite välbehagskänsla
0,40 De flesta känner sig avslappnade
0,60 Den rationella bedömningsförmågan börjar
påverkas
0,80 Koordination och balans påverkas
1,00 Klar toxisk påverkan på hjärnan
3,00 Medvetandegränsen sänks, svårigheter med
kontakt därefter medvetslöshet
4,00 Andningen slutar fungera – tillståndet leder till
döden
9. RISKBRUK
Riskbruk innebär ett bruk av alkohol som är eller kan bli
skadligt för hälsan, men där det inte finns något
beroende eller missbruk
10/15 eller fler glas/vecka
4/5 eller fler glas vid ett avgränsat tillfälle
(berusningsdrickande)
10. MISSBRUK
Minst ett av nedanstående, upprepat eller varaktigt
under 12 månader:
Misslyckas att fullgöra skyldigheter
Upprepad användning i situationer med risk för fysisk skada
Fortsatt användning trots ständiga/återkommande problem
När man upprepat ställer till det för sig
p g a en drog eller ett beteende:
Missar föreläsningar p g a bakfylla
Bråk med kompisar/partner för att alkoholen kommer i första
hand
Kör rattfull
Ramlar och slår sig/hamnar i slagsmål
11. HUR FARLIG ÄR ALKOHOLEN?
Alkohol till skillnad från narkotika är en drog som är
tillåten i vårt samhälle. Men det betyder inte att
alkohol är ofarlig. Alkoholmissbruk leder till fysiska
och psykiska skador, precis som missbruk av andra
droger. Om man dricker mycket under en längre tid
så ökar risken att bli beroende.
Flera tusen svenskar dör varje år på grund av sjukdomar
eller skador som har samband med alkoholdrickande.
Omkring en femtedel av alla patienter som tas in i
akutsjukvården har alkoholproblem. Inom den
psykiatriska sjukvården är andelen alkoholfall omkring 40
procent.
12. 3 TYPER AV PROBLEM
Alkohol orsakar problem på tre sätt.
1. För det första utövar alkohol en allmänt giftig effekt på kroppens alla vävnader
och organ och ger upphov till ett stort antal sjukdomar och skador.
2. För det andra finns det en berusande effekt som orsakar akuta olycksfall och
våld.
3. För det tredje har alkohol en beroendeskapande effekt som gör att människor
tappar kontrollen över sitt drickande. Dessa olika effekter ställer krav på olika
typer av insatser inom flertalet samhällsområden.
När man dricker alkohol förändras beteendet i takt med att promillehalten stiger
och sinnesstämningen förändras. Först känns det behagligt, man blir avslappnad
och mår bra. Hämningarna släpper - en tystlåten person kan bli pratsam och en
som har ångest kan känna sig lugnare. Men för det mesta förstärker alkoholen
den sinnesstämning man befinner sig i. Den glade blir ännu gladare och den som
är ledsen känner sig ännu sämre till mods.
Ju mer man dricker, desto sämre kontroll får man över både känslor och kropp.
Talet blir sluddrigt och humöret kan svänga snabbt och leda till känslomässiga
utbrott. Det blir också svårt att hålla ordning på kroppen det är lätt att snubbla och
ramla. Den som dricker mycket stora mängder kan bli medvetslös - och i värsta
fall råka ut för alkoholförgiftning.
13. 1. GIFTIGA EFFEKTER
Hjärnan– alla hjärnfunktioner kan påverkas negativt av alkohol:
Tänkande, känslor, omdöme, minne, aggressivitet, liksom balansen och
förmågan att samordna muskelrörelser. Särskilt tydligt syns dessa
effekter då man dricker sig full, men dessa effekter uppträder redan vid
små mängder alkohol och blir mer uttalade ju mer man dricker. I grava
fall kan kroniska skador uppstå.
Hjärnskador är ganska vanliga hos människor som druckit mycket
alkohol under många år i följd. Återkommande minnesluckor efter att
man har druckit kan vara ett tidigt tecken på en hjärnskada.
Psykiska problem – alkoholkonsumtion ökar risken för en rad psykiska
problem, främst depression, ångest och sömnstörningar.
Hjärta och blodkärl – regelbundet alkoholdrickande kan skada
hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd. Redan vid måttlig konsumtion
stiger blodtrycket, vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
Berusningsdrickande ökar risken för oregelbunden hjärtverksamhet.
14. FLERA…..
Cancer – alkohol ökar risken för flera cancerformer:
bröstcancer, tjocktarmscancer, mun- och svalgcancer, strupcancer och
levercancer.
Levern – redan efter några dagars alkoholdrickande kan levern bli svullen och
öm. Cellerna skadas och fungerar sämre. Vid fortsatt högkonsumtion ökar risken
för inflammation, skrumplever och levercancer.
Matstrupen – i samband med leverskador kan man få åderbråck i nedre delen av
matstrupen med livshotande blödningar som följd.
Magsäcken – alkohol kan ge magkatarr med smärtor och kräkningar.
Bukspottkörteln – drabbas av inflammationer, med svåra buksmärtor och
försämrad förmåga att tillgodogöra sig födan, likaså risk för en form av diabetes.
Benstommen – risken för benbrott ökar. Benstommen blir skörare, vilket gör att
risken för frakturer ökar.
Sexuella problem – alkoholkonsumtion påverkar hormonerna, stör den sexuella
funktionen och kan leda till infertilitet.
Alkohol och graviditet – dricker man alkohol under graviditeten är risken för
fosterskador stor. Fostret får samma alkoholhalt i blodet som mamman, vilket ökar
risken för missbildningar, hjärnskador och beteendestörningar. Någon gräns för
skadlig konsumtion finns inte. Det säkraste är att avstå helt från alkohol om man
väntar barn eller planerar att bli gravid.
15. 2. BERUSANDE EFFEKTER
Alkohol och våld
70 procent av misshandelsbrotten mot män begås av berusade personer; nästan hälften av brottsoffren
är själva berusade vid misshandeln. För kvinnor är motsvarande siffror lägre – 36 respektive 19 procent.
Alkohol och olycksfall
Alkohol beräknas svara för ca 30 procent av alla dödsolyckor. 20–30 procent av alla som dödas i trafiken
har alkohol i blodet. På sjön är andelen ännu större – cirka 45 procent alla som drunknar och som har
undersökts rättsmedicinskt har alkohol i blodet. Alkoholandelen är högre bland unga personer.
Alkoholförgiftningar
Flera hundra svenskar dör av alkoholförgiftning varje år. Många fler vårdas på sjukhus men överlever.
Risken för alkoholförgiftning är särskilt stor för ungdomar som saknar erfarenhet av alkoholens effekter
och för äldre personer med dålig hälsa.
Oskyddat eller oönskat sex
En av fyra ungdomar i gymnasiet har haft oskyddat sex i samband med att de druckit alkohol. En av sex
uppger att de haft oönskat sex.
Alkohol och tabletter
Sömntabletter, lugnande mediciner och flera sorters värktabletter kan ge mycket svåra
förgiftningstillstånd om de kombineras med alkohol. Även relativt små tablettmängder kan ge djup
medvetslöshet och risk för allvarliga skador.
Förbränningshastighet
I genomsnitt förbränner en man 0,1 gram och en kvinna 0,085 gram alkohol per kilo kroppsvikt och
timme. Det innebär att en man som väger 75 kg förbränner alkoholen i ett glas vin med 15 cl (ungefär 15
gram) på två timmar, medan en kvinna som väger 60 kilo behöver tre timmar. För en flaska vin åtgår 10
timmar för mannen, och 15 timmar för kvinnan. Det finns en viss individuell variation i förbränningen.
Dock finns det inget sätt att påverka förbränningshastigheten, exempelvis genom
mediciner, kaffe, bastubad etc.
16. 3. BEROENDESKAPANDE EFFEKT
Dricker man alkohol i stora mängder under en längre tid kan ett
beroende utvecklas som gör att det blir svårare att kontrollera
alkoholkonsumtionen. Utöver högkonsumtion spelar ärftlighet en viss
roll. Har man en familjemedlem som utvecklat alkoholberoende, löper
man själv större risk; ungefär 25 procent av männen har en sådan
ärftlig form av alkoholberoende. Det finns inget som tyder på att någon
speciell personlighetstyp skulle löpa speciellt stor risk att få
alkoholproblem. De flesta alkoholister är socialt skötsamma. ”a-laget”
utgör bara en liten minoritet – toppen på isberget. Alkoholproblem kan
behandlas.
Det är bättre ju tidigare man ingriper. Allra bäst är naturligtvis att
problemen aldrig uppstår. Förebyggande åtgärder är därför alltid
viktigare än vård och behandling. Den viktigaste förebyggande
åtgärden är att alla minskar sin alkoholkonsumtion.
Särskilt viktigt är det att man avstår från att dricka sig berusad och att
dricka i samband med trafik, arbete och andra situationer där det ställs
särskilt stora krav.
17. NÅGRA SIFFROR
Cirka en miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol, det vill
säga de har en alkoholkonsumtion som ökar risken för
skador. Gränsen för sådant riskbruk brukar för män anges
till 14 standardglas per vecka, där ett standardglas
motsvarar 33 cl starköl, 12 cl vin eller 4 cl sprit. För kvinnor
ligger motsvarande gräns på nio standardglas per vecka.
Berusningsdrickande, det vill säga fem eller fler
standardglas vid ett och samma tillfälle för män och fyra
eller fler standardglas för kvinnor, är också riskbruk. Cirka
300 000 har utvecklat ett alkoholberoende.
Alkoholens totala samhällskostnad har av olika forskare
beräknats till mellan 20 och 80 miljarder kronor. Åsikterna
går dock isär om hur en sådan beräkning kan och bör
göras. Klart är emellertid att samhällets kostnader vida
överstiger dess inkomster av alkoholen.
RiskgränserHur mycket man kan dricka utan risk är omöjligt att säga – det finns ingen helt ”riskfri” alkoholkonsumtion. En viss vägledning ges emellertid av följande riskgränser: tillämpar man samma säkerhetsmarginaler för alkohol som för andra ämnen i vår omgivning – då bör man inte dricka mer än 7 gram alkohol per dygn. Det motsvarar ungefär en flaska lättöl om dagen. Detta gäller friska, vuxna personer. Vid ungefär 10 gram alkohol per dygn (ett litet glas vin eller en halv burk starköl) finns en ökad risk för bröstcancer; vid 40 gram (två burkar starköl) finns en begynnande risk för män att få leverskador. Dricker man mer än 70 gram alkohol per dygn – en flaska vin eller 20 cl sprit – är man definitivt i riskzonen för svåra alkoholskador.
