Genomgång olika inriktningar inom judendom (mkt förenklad).

1. Judendom
olika inriktningar
reformjudendom konservativ judendom ortodoxjudendom

2. Reformjudendom
Kallas ibland också liberal eller progressiv judendom.
Grundtanken inom reformjudendomen är att religionen ska anpassas till
samhället. Exempelvis är det idag allt mer vanligt med kvinnliga rabbiner i
reformjudiska församlingar, framför allt i USA. Traditionellt har inte
kvinnor kunnat bli rabbiner, men i takt med att jämställdheten ökat i
länder som USA har reformjudendomen förändrat sig.
Reformjudendomen uppstod i Tyskland på 1800-talet.
Regina Jonas 1902-1944
Regina Jonas, tysk judinna, och ledde under flera år en
reformjudisk församling. Hon är en av de allra första
kvinnliga rabbinerna. Hon mördades i Auschwitz 1944.

3. Konservativ* judendom
* Konservativ är latin och betyder ”bevara”. Traditionen ska bevaras.
Kallas också masorti
Inom konservativa judendom anser man att man ska leva efter judisk lag
(halacha). Men reglerna måste tolkas och inom konservativ judendom är
man öppen för det moderna samhället. Många judar som invandrade till
USA i början av 1900-talet tyckte att de reformjudiska församlingarna
var för liberala, medan de ortodoxa församlingarna var för stränga när
det gällde klädsel och religiösa lagar.
Arnold Eisen 1951
Arnold Eisen är en av konservativ judendoms ledare i
USA. Han är själv inte rabbi, men leder en konservativ
judisk högskola i USA. Konservativ judendom påminner
mycket om det som i Israel ses som traditionell judendom.

4. Ortodox* judendom
* Ortodox är grekiska och betyder ”rätt lära”.
Inom ortodox judendom anser man att de religiösa lagarna ska hållas,
som t.ex. att man ska be tre gånger om dagen. Lagarna och traditionerna
ska inte förändras (i varje fall mycket litet). Om samhällets normer
krockar med lagarna, går den religiösa som regel lagen före. Idag finns
många former av ortodox judendom. De så kallade chassidiska judarna
anses ofta vara ”ultraortodoxa” och ställer mycket strikta krav på att
man följer den judiska lagen (halacha).
Menachem Mendel Schneerson 1902 – 1994
Schneerson var en känd ”rebbe” bland chassidiska judar i
USA. Chassider är de ortodoxa judar som starkast tar
avstånd från det moderna samhället.

5. reformjudendom Konservativ
judendom
Ortodox judendom
Vem kan bli Rabbi? Kvinnor kan ordineras till rabbi,
flera reformjudiska församlingar i
USA leds av kvinnliga rabbiner.
Kvinnor kan leda gudstjänsten. I
USA sedan 1980-talet. I praktiken
mycket få kvinnliga rabbiner och
kantorer (chazzan).
Endast manliga rabbiner tillsätts.
Gudstjänst Gudstjänsten hålls ofta på
landets språk, t.ex. i USA på
engelska. Män och kvinnor sitter
blandat.
Gudstjänsten hålls oftast på
hebreiska. Män och kvinnor sitter
oftast åtskilda.
Gudstjänsten hålls på hebreiska
och män och kvinnor sitter
åtskilda.
Sabbat I en del reformjudiska
församlingar flyttades sabbaten
till söndagen, för att bättre passa
in i ett kristet samhällsliv.
Är alltid från fredag kväll till
lördag kväll.
Är alltid från fredag kväll till
lördag kväll.
Syn på lagen: Halacha
(613 mitzvot)
Den religiösa lagen är inte
bindande, utan det är upp till var
och en att följa lagen.
Lagen måste också omtolkas till
dagens samhälle.
Lagen och traditionerna är
viktiga, men konservativ
judendom är öppen för viss
omtolkning (leva i samklang med
samhället).
Lagen är bindande, den ska
hållas.
Syn på
homosexualitet
Reformjudiska rabbiner intar
oftast en tolerant syn på
homosexualitet. Några har
genomfört samkönade
äktenskap.
Samkönade äktenskap
förekommer inte (vad jag vet),
men man har en mer öppen
inställning än ortodoxa
församlingar.
Homosexualitet fördöms ofta
starkt. Samkönade äktenskap
tillåts inte.
Vem är jude? Vem
kan bli?
Inom reformjudendom räknas
vanligen också barn där endast
pappan är jude. Det är lättare att
konvertera till judendomen i
I första hand räknas barn med
judisk mor som jude.
Men, det är fullt möjligt att
Alla som har en judisk mor
räknas som jude enligt ortodox
judendom. Mycket svårt att
konvertera (bli) jude i en ortodox

6. Omskärelse (Berit mila) ca 8 dagar
Omskärelse praktiseras av en majoritet av manliga judar – oavsett religiös inriktning.

7. Bat mitzva – ”konfirmation”
bat mitzvaʹ (hebreiska, egentligen
’budets dotter’), judisk flicka som blivit
12 år och 1 dag och som därmed anses
tillräckligt mogen för att kunna
fullgöra alla den judiska lärans bud för
kvinnor. Uttrycket avser även den
högtid då flickans nya status firas.
Jämför bar mitzva. Ortodoxa flickor
firar inte bat mitzva.

8. Bar mitzva – ”konfirmation”
bar mitzvaʹ (hebreiska, egentligen
’budets son’), judisk pojke som blivit
13 år och 1 dag och som därmed
anses tillräckligt mogen för att kunna
fullgöra alla den judiska lärans bud
för män. Uttrycket avser även den
högtid då pojkens nya status firas.
Han får då föreläsa ur Tora i
synagogan och anlägga böneremsor
(tefillin). Inom reformjudendomen har
bar mitzva inte sällan kommit att
likna ett slags konfirmation.

9. Kosher
kosher [kɔʹʃər] (jiddisch, av hebreiska kasher
’rätt’, ’riktig’), koscher, kascher, judisk term för ett
föremåls användbarhet för rituellt bruk, oftast
föda enligt judendomens matregler (lagarna om
’användbarhet’, kashrut). Motsatsen är det
’förbjudna’ (terefa), det som inte överensstämmer
med föreskrifterna i Tredje Moseboken 11 och
Femte Moseboken 14, dvs. inte har slaktats
rituellt, inte är rätt saltat så att blodet dragits ur
(Femte Moseboken 12:16 och 23–25), inte har
undersökts och befunnits friskt, inte har
höftnerven borttagen (Första Moseboken 32:32)
eller inte är tillagat så att kött och mjölk inte
blandats (Andra Moseboken 23:19).
reformjudendom konservativ ortodox
Mycket liberal inställning.
Du väljer själv.
… håller ganska hårt på
reglerna
… håller mycket hårt på
kosherreglerna.
Källor: ne.se (texterna)