Lars Lundqvist, SMIOS 2010-08-25/26
•
3 gefällt mir•415 views
Bilder från Ability Partenrs "Sociala Medier inom offentlig förvaltning" 25-26/8 2010 Case Riksantikvarieämbetet
Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Andere mochten auch
Andere mochten auch (17)
Ähnlich wie Lars Lundqvist, SMIOS 2010-08-25/26
Ähnlich wie Lars Lundqvist, SMIOS 2010-08-25/26 (20)
Mehr von Lars Lundqvist
Mehr von Lars Lundqvist (20)
Lars Lundqvist, SMIOS 2010-08-25/26
- 1. RAÄ och social media Varför, vad och hur? lars lundqvist
- 2. Lars Lundqvist Informationsutveckling Webb Kulturarvsinformation Social media Öppenhet mm Arkeolog Bloggar, Twitter, Flickr och litet till
- 9. Skillnader Nyligen: Envägskanaler För alla (för ingen) För professionella En till en Kom till oss Nu: Dialog För olika För ”alla” Alla till alla Vi kommer till dig
- 10. En skillnad till Nyligen: Informationskompetens på ett ställe Nu: Alla är kommunikatörer
- 13. RAÄ-resan Öppen källkod: 2002 Strategi för ”webb 2.0”: 2004 (Omlokalisering: 2005-2008) Blogg, Forum: 2007 Andras webb: 2009 Öppna upp databaser: 2009 Egen community: 2009 Fri data, API: 2010 Länkad data: 2010 Social media som arbetssätt: 2010
- 15. Webbnärvaro Egna: www.raa.se söktjänster kulturmiljoforum.se K-blogg.se Platsr Andras: Flickr Commons Facebook (Twitter) (Youtube)
- 17. Utmaningarna öppenhetsfrågan i myndighetsvardagen
- 24. Googla: K-blogg Platsr Kringla K-samsök Flickr Commons Jag finns här: Digitala Staten Twitter, Flickr, blogg Slideshare [email_address] Om inte annat nämns: Foto: Lars Lundqvist, CC-BY-NC-SA eller utslocknad upphovsrätt
Hinweis der Redaktion
- Först: Tacka för inbjudan! Riksantikvarieämbetet har funnits i 350 år och vi har sedan länge släppt runstenar som primärt kommunikationsmedium. Vi labbar och söker oss fram på nya vägar för att jobba effektivare med vårt samhällsuppdrag. Jag ska försöka så rappt som jag förmår gen bild av hur vi tänkt och vad vi gjort.
- Vem är jag? Vilken roll har jag på RAÄ? Jag är här för att berätta om hur vi tänker på RAÄ kring sociala medier, var vi befinner oss i processen och vilka lösningar och erfarenheter vi har – så långt. Jag är inte en guru på det här området utan se mig mer som envis, lagom dumdristig och någorlunda lyhörd amatör. Jag tro att en god amatör är en som ibland ser utanför ramarna, kollar hur man gör i samhället i stort och försöker dra nytta av vilka möjligheter som sociala medier och ny teknik ger kulturarvsarbetet.
- Övergripande ansvar för att kulturarvet för att se till att det vårdas och används på ett bra sätt. Andra aktörer är arkiv, bibliotek och museer, men även företag och enskilda. Enskilda personer är förmodligen de som investerar allra mest i kulturarvets vård och utveckling idag.
- Vi förvaltar data som beskriver framförallt sådan information som beskriver sådant som finns runt omkring oss i vardagen, gamla gravar, övergivna torp, värdefulla byggander med mera. Allt materialet finns tillgängligt på interaktiva webbar.
- I korthet är Vår uppgift att se till att information om kulturarv når fram till rätt person vid rätt tidpunkt. Först då kan kunskap uppstå och ge insikter - i linje med Ämbetets uppdrag. Många är redan idag engagerade i kulturarv. Men samtidigt finns långt fler som ännu inte ännu vet om vad som finns och hur mycket spännande historia som vi lever i och av, och som även kommande generationer gärna kan få ta del av och uppleva. Så ett huvudspår är att hitta nya sätt att nå fler och få fler engagerade. Där tror vi att det behövs en annan ton och ett mer inkluderande förhållningssätt. Fler kan delta på olika sätt och ta hand om kulturarvet. Och det kan faktiskt vara skoj och något som man kan vara stolt över. Det var därför ganska enkelt att ta till sig social media som ett spår att skapa relationer med människor, utan att blanda in tvång, och dessutom synliggöra enskilda personers kunskap och engagemang. Det är väldigt många som idag gör bra, förebildliga insatser för kulturarvet utan att det synliggörs särskilt väl.
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Strategiskt ser vi tre utvecklingsspår för att utveckla kulturarvsarbetet där sociala medier är en komponent: Information ska vara tillgänglig för att användas på olika plattformar. Information ska kunna användas så fritt som möjligt, kunna remixas, den ska kunna användas i andra sammanhang än den var tänkt för när den skapades. Sociala medier tror vi är det viktigaste kommunikationsverktyget för att öppna upp för informationsutbhyte med och mellan användare. Långt mer effektivt än de sändarkanaler som idag dominerar
- Sociala medier är uttryck för ett förhållningssätt som inbegriper: Öppenhet och generositet med kunskap och information Öppenhet att släppa in fler till insyn och deltagande i myndighetsprocesser. Genom att visa hur processerna går till tror vi att det kan finnas större förståelse även för mindre populära ställningstaganden. I grund och botten handlar det här naturligtvis om demokrati och insyn. Lagar föreskrifter och regler ger ramar, men inte särskilt mycket medmänsklighet. I grund och botten handlar sociala medier om människor som möter andra människor och bygger sociala relationer. I vårt fall tänker vi mycket på att människor med olika förutsättningar och bakgrund möts och delar med sig av information, kunskap och erfarenheter. Och att dessa möten ger upplevelser som bidrar till ett gott liv. Det är inte bara själva resultatet i sig utan välbefinnandet att ha genomfört en sak som ger positiva värden. Vi tro också att det kan finnas en effektivitet att ha öppna kommunikations plattformar i st f slutna diton.
- RAÄs kommunikativa dogm har fram till nyligen vilat på att ”vi sänder, ni lyssnar”. Om ni vill nåt, skicka epost. Eller ring.
- RAÄs kommunikativa dogm har fram till nyligen vilat på att ”vi sänder, ni lyssnar”. Om ni vill nåt, skicka epost. Eller ring.
- Varje verksamhet måste utifrån sitt uppdrag och förutsättningar formulera sin användning av webben. Alla kommer inte kunna att hantera sin information på samma vis. Verksamheter kommer dessutom att utvecklas olika snabbt och på olika vis. Vi på RAÄ har vissa fördelar som gör det mindre kontroversiellt med öppenhet:
- Vi omvärldsbevakt och testat att arbeta med sociala medier. Vi ser få nackdelar och många fördelar och framförallt: nya möjligheter att utveckla vårt arbete. Lagarna skyddar inte allt kulturarv. Människors kunskap är av avgörande betydelse för att målen med kulturarvsarbetet ska uppnås. Kulturarvet ska vara spännande och intressant för att det ska hanteras bra i olika samhällsprocesser. Ett medel är att låta fler delta och bli delaktioga i kunskapsuppbyggand och vård av kultuyrarvet. Det finns många som ahr kunskaper om kulturarvet och som upptäcker kvalitetsbrister i våra system. Det finns en poäng att synliggöra de som bidrar med förbättringar.
- RAÄ:s resa, så långt, kan sammanfattas med den här bilden:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Vad har vi nu vunnit på det här: För tidigt att se effekter, vilka är att kulturarv primärt ska ses som en tillgång och inte en belastning. Kulturarv ska kunna användas för att berika människors liv.
- Processen kring social media och dess betydelse för myndighetens arbete har varit relativt lång och krokig: Diskussionerna har i korthet haft två olika sorts prägel: Den ena har varit entusiastisk, den andra har varit starkt inriktad på problem. Entusisterna har väl ungefär haft den här hållningen:
- Entusisterna diskussion har handlat mycket om att: Tillåta användargenererat innehåll Våga släppa kontrollen över alla processer Låta fler aktörer, enskilda, föreningar och företag att skapa e-tjänster som använder kulturarvsinformation.
- Jag ahr samlat ihop en del av de frågor som dykt upp under vår egen resa och som jag hört från olika håll. Här litet tillspetsat: - ”Jaaa, blogg är modernt, det kör vi. Slå bara av kommentarsfunktionen så slipper vi problem”. - ”Vad får jag säga och inte säga”. ”Ska vi verkligen hålla på med sånt???” Vi har sagt att vi ska vara transparenta kring processer, men när ett ställningstagande gjorts, så är det som gäller. - Juridisk osäkerhet: Många offentliga institutioner har inte kunskap om juridiken och väljer att backa. ”Men vi har ju en webbsida och en sökbar databas. Räcker inte det?”. - Kommunikation ägs av kommunikatörer. ”Hur skulle det se ut om alla skrev om allt på webben?” ”Det där med social media, det är ju ett fasligt skvättande med information”. ”” Ju mer jag äger av information desto större makt har jag”. Och:” Desto mer osynlig och ointressant blir du” ” Om vi ger bort information gratis då blir vi litet som Pirate Bay”. Annars ha standardargumentet varit: ”Jag har inte tid att hålla på med det där”
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Här är några erfarenhet som säkert fler känner igen och som säkert fler kan ha nytta av: Tålamod: Vi frälsta har ibland varit alltför angelägna om att saker ska gå fort. Leta reda på goda exempel. Alla diskussioner om social mediaanvändning handlar till 90% om mer elle mindre sökta problem. Här kommer tålamodet in igen… Sociala medier kan mer liknas vid samtal och redan idag pratar vi med många personer, utan att det per automatik är ett problem. Vi har en verksledning på RAÄ som stöttar utvecklingen av hur vi som myndighet ska fungera i samhället. Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”.
- Vi har påbörjat introduktionen av nya arbetssätt på bredare front i organisationen. Vi ser en stegvis förändring under minst 2 år. Centralt är att mer fokusera på vår roll som allmänhetens tjänare. Med ett öppenhet och transparens förljer också med att informationskällorna är en gemensam egendom som ska få användas av alla. Det finns undantag för viss information och uppgifter men det är just inget annat än undantag. På samma sätt ser vi att vidareutnyttjande av informationen ska vara så fri som möjligt. Finns lagar och avtal som säger anant så ät återigen inget annat än undantag från grundregeln. För att det inte ska stanna vid retorik jobbar vi med öppna API:n för att det ska vara möjligt att okomplicerat kunna hämta information. Är det något ni undrar över så finns jag här till imorgon middag.
- Här är några av olika projekt som jag är involverad i och några sociala arenor som jag finns på! Tack allihop för att ni lyssnat!