2. Hur ska kulturarvsarbetet vara
relevant i ett allt mer digitaliserat
samhälle?
- Gör vi rätt saker för att lösa uppdraget?
- Har vi relevanta verktyg?
- Stuprör eller gemensam infrastruktur?
- Hållbart eller tomtebloss?
3. Tf chef på Digisam - Staben
Lars Lundqvist
- 30 år digital dokumentation och kommunikation
- 25 år arkeolog (MB, PBL, KML, grävt, lett, forskat, chefat)
- 22 år på webben
- 11 år som förnyelsebyråkrat på RAÄ
- Infört nya medier och öppna data på RAÄ
5. Hur ser verkligheten ut?
- Alla gör allt.
- Många spännande (ofta ohållbara produkter)
- Ofta analogt grundtänk
- Svårt för användarna att hitta och använda information
6. Vad är Digisam?
- 2011-2016 som projekt på Riksarkivet
- 2017- permanent på RAÄ
”Digisam är de statliga kulturarvsaktörernas gemensamma plattform där vi tillsammans
skapar de lösningar som behövs för ett digitalt användbart kulturarv.”
Vision: ”Kulturarvet är digitaliserat, tillgängligt och användbart för alla”
Mål: ”Det finns en samordnad och kostnadseffektiv infrastruktur som stödjer digitalisering,
användning och bevarande med hög kvalitet.”
3,75 må + 1 må stöd (kom och jur)
Digisam ≠ RAÄ!
7. Digisam
Organisation
Styrgrupp
3xGD 2xCMS
Beredningsgrupp
RAÄ, KB, RA, repr CM digi
Sekretariatet
enheten Digisam, Staben
Vision, strategisk inriktning och förankring
Strategier och insatser som styr mot ”en samordnad
kostnadseffektiv infrastruktur som stödjer digitalisering,
användning och bevarande med hög kvalitet”.
Planera och se till att det händer. Ffa med Digital
Förmedling/KuC och andra relevanta insatser. MSEG.
RAÄ KuC/
Digital Förmedling
Centralmuseernas
”digitala, strategiska råd”
23 medverkande
organisationers linjer
8. Vad är Digital förmedling/Kulturarvscentrum?
”Bedriva praktiknära utveckling tillsammans med ABMK”
Permanent.
Digital förmedling = RAÄ!
9. Digisams primära målgrupp: 23 statliga kulturarvsaktörer
RAÄ
Riksarkivet
Kungl Biblioteket
Statens försvarshistoriska museer
Statens historiska museer
Statens Kulturråd
Statens museer för världskultur
Arbetets museum
Arkdes
Forum för levande historia
ISOF
LSH
Moderna museet
Myndigheten för tillgängliga medier
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet
Nordiska museet
Skansen
Statens konstråd
Statens maritima museer
Statens musikverk
Svenska filminstitutet
Tekniska museet
10. Varför finns Digisam (fortfarande)?
Medverkande institutioner ser fortsatt behov för stöd:
- att utveckla ledarskapet – mer top-down
- åstadkomma ”massdigitalisering”
- vidareutveckla hållbar nationell infrastruktur
- juridik, upphandling, avtal mm
11. Open and digital by default
”Vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv”
Fjorton principer för att:
- styra
- producera
- använda
- bevara digitalt kulturarv.
Stöd för att göra att göra ”rätt” val.
Kommer att användas av forskningsfinansiärer
”Vägledande principer”
12. Exempel på principer
P8. Digitala filer och metadata ska
vara så enkla som möjligt för andra
att använda och återanvända
Institutionen vinnlägger sig om att göra
filer och metadata lätta att hitta och
använda.
De digitala objekten ska vara tydligt
upphovsrättsligt licensierade/märkta och
metadata kan i allmänhet licensieras
öppet även om den refererar till
skyddade objekt.
Nyttan med information uppstår när den används. Genom att
göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt att
använda resultatet av digitalisering skapas maximal nytta för
samhället.
Genom att tydliggöra rättigheter och använda öppna licenser
bidrar institutionen till kunskapsspridning och nytt skapande.
Rättighetsmärkning behöver anges på ett
maskinläsbart sätt.
I oklara fall (orphan works) behöver institutionen
göra en avvägning som balanserar eventuell
kränkning av enskilds rättigheter mot det breda
samhällsintresset av öppen licensiering.
Institutionen behöver etablera en enkel kontaktväg
för den som har synpunkter på tillgängliggörandet
och en rutin för att eventuellt dölja eller avpublicera
material. (se även P5)
”Vägledande principer”
13. Tjelvars digital spår kan
kanske:
- exponeras som öppna data
- vara möjlig att länka till
- bevaras i en hållbar infrastruktur?
14. Exempel: Samordnad infrastruktur
Alla exempel: öppna data i öppen infrastruktur, ”kvalitetsdata”.
Kultur- og naturreise (NO): http://knreise.org/
Rundata från olika källor: https://www.runinskrifter.net
Kyrkdata för lärare och kyrkintresserade: https://kyrksok.se/
60 miljoner ABMK-objekt: http://www.kringla.nu
Berikade historiska källor: https://oldnews.peterkrantz.se/about-the-experiment
Samverkansplattformar för att dela data: Wikipedia och Wikimedia Commons
Demensvård – ett bättre liv: http://www.platsminnen.se/