SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 35
Downloaden Sie, um offline zu lesen
Kristendom
De tre abrahamitiska
religionerna
 De tre abrahamitiska religionerna
Judendom (1800 f.v.t)
 Kristendom
 Islam (600 e.v.t.)
 Gemensam stamfader (Abraham)
 Gemensam Gud
 Samma Gud tillbes, men olika uppfattning om gudsgestalten.
Dessutom olika läror, olika levnadsregler och olika
utgångspunkter vad gäller människosynen.
De tre abrahamitiska
religionerna
 Urkunder
Judendomen: Tanach (Gamla testamentet)
Kristendomen: (Gamla testamentet & Nya testamentet)
Islam: Bibeln (GT+NT) & Koranen.
 Olika grundare
 Judendom: Abraham och/eller Moses.
 Kristendom: Jesus
 Islam: Muhammed
Kristendomen högstadiet
Judendomen
 Det utvalda folket
 Abraham och förbundet med Gud. (1800 f.v.t.)
 Mose och uttåget ur Egypten och den 40-åriga ökenvandringen
(ca 1200 f.v.t.).
 Israel (”det heliga landet”) intas (Ca 1200-1000 f.v.t.).
 De 12 israeliska stammarna utses. Abrahams släkt förfäder till dem
alla (ca 1000 f.v.t.).
 Konungatiden (ca 1000 f.v.t. – 900 f.v.t.) (Saul, David, Salomon).
David ”den store konungen”.
 Det första templet (ca 900 f.v.t.) och andra templet (515 f.v.t.)
 Alexander den store (hellenismen) (300 f.v.t.), och Romarriket som
river det andra templet (70 e.v.t.)
 Judarnas diaspora (förskingring, utspridning) uppstår (70 e.v.t. 
idag)
Tiden kring Jesus liv
 Judendomens levnadsregler och lära
 Följa toran (d.v.s. de regler och lagar som framkommer i de
fem moseböckerna). 613 regler, bl.a. de tio budorden.
 Fariséerna, konservativa följare av de 613 reglerna. I
evangelierna (Nya testamentet) berättas det om hur Jesus ofta
hamnar i diskussioner med fariséerna gällande frågor om hur
lagarna ska tolkas och efterlevas.
 Judiska förväntningar - I väntan på
Messias ankomst
 Apokalyptiska föreställningar.
 Judiska föreställningar om Messias ankomst.
Jesus gör entré
 Jesus ankomst – Messias ankomst?
 Vem var Jesus?
 Jesus var en av många andra som utgav sig för att vara
Messias.
 Jesus var själv jude, liksom hans anhängare.
 Det vi vet med hjälp av historiskt fastlagda fakta är att det
fanns en man som kallades Jesus i Israel och som sedan blev
korsfäst.
 Genom läsande av Nya testamentet vet vi desto mer.
Nya testamentet
 Evangelierna
 Evangelium = Ett glatt budskap.
 Fyra stycken evangelier
 Markusevangeliet (skrivs 70 e.v.t.)
 Matteusevangeliet (skrivs 80 e.v.t.)
 Lukasevangeliet (skrivs 80 e.v.t.)
 Johannesevangeliet (skrivs 90 e.v.t.)
 I Bibel 2000 är ordningsföljden Matteus först som
därefter följs av Markus, Lukas och Johannes.
Evangeliernas innehåll
 Evangeliernas handling kretsar kring Jesus liv och ger samtidigt
människan instruktioner om hur man ska leva och vara men
även om Guds rike som är nära förestående.
 Jesus Kristus är Guds utvalde och Guds son. ”Och
en röst hördes från himlen: ´Du är min älskade son, du är min
utvalde´.” (Markus, kap. 1:11)
 Jesus är frälsaren som enligt Guds plan har
kommit för att sprida glädjebudskapet om evigt
liv. ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för
att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt
liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen
utan för att världen skulle räddas genom honom (Johannes,
kap. 3:16-17). 
Jesus levnadsregler
(Ur Matteus. Kap 5-7, Bergspredikan)
 Ifrågasätter fariséerna och de 613 judiska
reglerna (den judiska lagen/toran).
 ”…om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den
andra mot honom” (Matteus. Kap 5:39)
 ”…älska dina fiender och be för dem som förföljer er” (Matteus,
kap. 5:44)
 ”Döm inte, så blir ni inte dömda” (Matteus, kap. 7:1)
 ”Allt vad ni vill att människan skall göra för er, det skall ni också
göra för dem…” (Matteus, kap. 7:12)
 Framhäv inte dig själv. Utför bön, ge allmosor och fasta i det
fördolda (Matteus. kap 6).
Jesus budskap och tal
 I evangelierna redogörs för Jesus liv och den lära och de
budskap han framförde.
 Jesu liknelser
 T.ex. Den barmhärtige samariern (Lukas 10:25-37).
 Försvarade de svaga och utsatta
 T.ex. Äktenskapsbryterskan (Johannes, kap. 8:1-11)
”…Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen
på henne” (Johannes, kap. 8:7).
Människosyn (1/2)
 Människan är:
 Guds avbild
 Född med fri vilja.
 Född syndig (arvsynden), men kan frälsas genom att tro på
Guds budskap.
 Människan kan:
 Förlåtas för sina synder (t.ex. genom bikten)
 Människan ska:
 Sträva efter att vara en god människa. Men det är inte
handlingen i sig eller resultatet av den som är viktig utan
avsikten med handlingen är det som är avgörande för
handlingens grad av godhet (sinnelagsetik).
 Exempel på sinnelagsetik från Bergspredikan: ”Ni har hört att det
blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er:
den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit
hennes äktenskap.” (Matteus, 5:27-28)
Människosyn (2/2)
 Synd är det som människan ska sträva efter
att hålla sig borta från.
 Synd är t.ex.:
 Det som för in livet på fel väg (t.ex. att dyrka flera gudar).
 Att inte vilja göra gott. Avsikten ska vara god. Egoism och hycklare
föraktades av Jesus.
 Att bryta mot Guds ord. T.ex. de tio buden.
 I evangelierna uttalar sig Jesus om att människan inte
ska synda. Men i evangelierna säger också Jesus att
ingen är perfekt. Hur kan detta tolkas?
Gudssyn (1/2)
 Gud är världens skapare och fader till människan.
 Gud är en kärleksfull och förlåtande Gud.
 Det finns bara en Gud (monoteism).
 Treenigheten
 ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och
Ordet var Gud /…/ Och Ordet blev människa och bodde
bland oss…” (Johannesevangeliet, kapitel 1)
 Gud har alltså uppenbarat sig i mänsklig form. Genom att han
blev människa. Jesus är därför både ”sonen” (Jesus) och
”fadern” (Gud) samtidigt.
 Den heliga anden (”Gudskraften”)
Gudssyn (2/2)
 Teism
 Klassiska teister anser ofta att Gud är:
 Personlig (en Gud som människan kan ha en relation till)
 En och odelbar.
 Oberoende av andra varelsers medvetande. (Gud finns
oavsett om människan tror på det eller inte)
 Allsmäktig,
 Allvetande.
 Allgod.
 Närvarande överallt.
 Evig och oföränderlig (han har alltid funnits och kommer alltid
att göra).
 Världens skapare.
Paulus (10 e.v.t. – 60 e.v.t.)
 Nya testamentet innehåller 13 av Paulus
brev.
 Från judisk farisée till kristen förgrundsfigur.
 Paulus uppenbarelsebörjar missionera.
 Spred kristendomen till hedningarna i olika
städer omkring Medelhavet.
 Förmodligen död i Rom (60 e.v.t.).
Paulus budskap
 Jesus dog på korset för att befria
människan från synd.
 Nyckeln till att uppnå Guds rike är TRO.
 Dopet är symbolen/riten för tron.
 ”Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni
döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre
jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i
Kristus Jesus” (Galaterbrevet 3:26-28).
Paulus syn på man och kvinna (1/3)
 ”Kvinnor och män ska vara plikttrogna inom äktenskapet”
(Första Korinthierbrevet).
 ”…om någon broder har en hustru som inte är troende men är
villig att leva med honom, får han inte skilja sig från henne. Och
om någon kvinna har en man som inte är troende men är villig
att leva med henne, får hon inte skilja sig från honom (Första
Korinthierbrevet 7:12-12).
 ”En kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar
barhuvad /…/ för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon
lika gärna ha håret avklippt /…/ En man behöver ju inte ha
något på huvudet eftersom han är en avbild och avglans av
Gud /…/ och mannen skapades inte för kvinnan utan kvinnan
för mannen”.
Paulus syn på man och kvinna (2/3)
 ”För alla dem som tror, här görs ingen åtskillnad, har friköpts av
Jesus Kristus. Gud har låtit Jesus blod bli försoningsoffer för dem
som tror” (Romarbrevet).
 ”…I de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid
sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall
underordna sig, /…/ Om de vill ha reda på något skall de fråga
sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en
kvinna att tala vid sammankomsten (Första Korinthierbrevet
14:33-35).
 Hustrun bestämmer inte själv över sin kropp, det gör mannen.
Likaså bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör
hustrun. (Första Korinthierbrevet, kapitel 7:4)
Paulus syn på man och kvinna (3/3)
 ”Liksom Kristus är kyrkans huvud så är mannen kvinnans
huvud”(Efeserbrevet).
 ”Jag vill att männen på varje ort skall be med renade, lyfta
händer, utan vrede och utan förbehåll. Likaså skall kvinnornas
prydnad vara ett anständigt, blygsamt och återhållsamt
uppträdande, inte konstfulla håruppsättningar och guld eller
pärlor eller dyrbara kläder, utan goda gärningar, som det
anstår kvinnor som vill gälla för att vara gudfruktiga” (Första
Timotheusbrevet, kap. 2:8-10).
 En kvinna är bunden så länge hennes man lever. Men om
mannen dör är hon fri att gifta sig med vem hon vill, bara det
är med en kristen (Första Korinthierbrevet, kapitel 7:39).
Frågor att reflektera kring
1. Skiljer sig Jesus kvinnosyn från Paulus? Redogör för hur ni
resonerar.
2. Hur ser könsrollerna ut i Sverige idag?
Hur ser könsrollerna ut i andra delar av världen?
3. Hur tror ni att religion, kultur och miljö har påverkat hur vi idag
ser på relationen mellan kvinnor och män?
4. Jämför med någon religion ni arbetat med tidigare eller känner
till. Hur ser den religionens kvinnosyn ut? (I Sverige, i världen,
historiskt och idag.)
Passionshistorien (1/2)
 Jesus rider in i Jerusalem, tillsammans med sina 12
lärjungar och välkomnas med palmkvisatar av
folket  Palmsöndagen.
 ”Den sista måltiden”  Nattvarden.
 Judas. Judaskyss.
 Jesus döms till döden för hädelse.
 Pontius Pilates.
 Korsfästelsen, fredag f.m.  långfredag
 ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”
Passionshistorien (2/2)
 Jesus återuppstår på den tredje dagen.
 Jesus blir alltså korsfäst på en fredag (långfredag), men
återuppstår på en söndag (påskdagen). Besöker de 12
manliga lärjungarna som han ger i uppdrag att börja sprida
Jesus budskap och lära.
 Jesus återvänder till Gud, 40 dagar efter
återuppståndelsen. (Kristi himmelsfärds dag)
 Fyller lärjungarna med helig ande.
Lärjungarna blir uppfyllda av den heliga anden (50 dagar efter
återuppståndelsen) och börjar nu sprida Jesus budskap och
lära (Pingst).
Från judisk sekt till romersk statskyrka
 Kristendomen sprids i romarriket (mission)
Kristna grupper kan spåras till Rom redan på 60 e.v.t (bl.a. Paulus).
Därefter invandrar fler dit och under de första århundradena
e.v.t. börjar en kristen religiös organisation att bildas i romarriket.
 Från 60 e.v.t.-300 e.v.t.
De kristna förföljs av kejsaren i romarriket. Men kristna grupper
växer sig ändå större och biskopar och präster börjar bli
utsedda. Även trosbekännelser och utveckling av en
skriftkanon börjar växa fram på 300-talet e.v.t.
Från judisk sekt till romersk statskyrka
Kejsare Konstantin
Kejsaren Konstantin inför religionsfrihet i början på 300-talet och
senare 391 e.v.t. införs kristendomen som statsreligion i romarriket.
Öst- och västkyrkan
Påven i Rom blir ledare för romarrikets kyrka i väst som utgår från
Rom. Medan patriarken i den nybildade staden Konstantinopel
(idag Istanbul) blir den mest framträdande för den romerska
östkyrkan.
Kyrkan splittras
 År 1054. Öst- och västkyrkan splittras
År 1054 bannlyste påven patriarken i Konstantinopel att komma till
Rom. Patriarken i Konstantinopel svarade med att i sin tur
bannlysa påven från att komma till Konstantinopel (Istanbul).
 Väst (katolska kyrkan): Fokus på människans synd, skuld och
försoning genom Jesus korsfästelse (Arvsynden).
 Öst (ortodoxa kyrkan): Fokuserade mer på mötet mellan
människan och det gudomliga genom ikoner och ikonostas.
 1965. ”Försoning”
1965 upphävde påven i Rom (katolska kyrkans överhuvud) och
patriarken i Istanbul (ortodoxa kyrkans överhuvud)
bannlysningen. Den katolska kyrkan och den ortodoxa närmar
sig sakteliga varandra på olika sätt men en total återförening
är inte i sikte.
Katolska kyrkan (ca 55%)
(romersk-katolska kyrkan)
 Hierarkisk organisation
 Påven som Guds ställföreträdare.
 Påven ofelbar (”Ex cathedra”)
 7 sakrament
Dopet, Boten (bikten), Nattvarden (mässan), Konfirmationen, Äktenskapet,
Prästvigningen, De sjukas smörjelse.
 Centralstyrda kloster
 Stark dyrkan av jungfru Maria
 Konservativ
Tillåter t.ex. inte abort, preventivmedel eller kvinnliga präster.
Katolska kyrkan
 Helgon
¨Människor som gjort något
extraordinärt (speciellt) i
kristendomens namn och därför
efter sin död utsetts till helgon.
Påven bestämmer vem som ska
utses till helgon. Svenskt helgon,
Heliga Birgitta (bilden). Andra
exempel: Lucia och jungfru Maria.
I de katolska kyrkorna finner man
ofta rikligt med statyer av helgon.
Bildkälla: http://www.ne.se/lang/birgitta/129476
Ortodoxa kyrkan (ca 12%)
 Jämställd organisation
 Accepterar inte påven som en auktoritet.
 Istället har man självstyrande kyrkor där patriarken i Istanbul är
förgrundsgestalt men ändå jämställd med de andra fyra
patriarkerna.
 7 sakrament (mysterier)
Dopet, Boten (bikten), Nattvarden (mässan), Konfirmationen, Äktenskapet,
Prästvigningen, De sjukas smörjelse.
 Decentraliserat (ej centralstyrt)
munkväsen
 Tillåter inte abort. Motsätter sig preventivmedel (men inte
kategoriskt). Tillåter inte kvinnliga präster.
Ortodoxa kyrkan
 Bilder, ikoner och
ikonostaser
framträdande.
 I de ortodoxa kyrkorna finner
man ofta rikligt med ikoner
och i regel alltid en ikonostas.
 De vanligaste motiven är
Jesus (bilden) men även Jesus
moder (Maria).
http://www.ortodoxakyrkan.se/ikon/kristusikoner/kristus.htm
Protestantiska kyrkor (ca 20%)
 Protestantiska kyrkor växte fram på 1500-talet som en protest
mot påvens maktställning som uttolkare av den kristna läran.
 Den individuella människans personliga möte med Gud är det
som fokuseras i de protestantiska kyrkorna.
 Den enskilda människans tro och läsning av bibeln blir mer
viktigt än kyrkans tolkning av Bibeln och förmedlande av den.
 Protestantiska riktningar
 Lutherska kyrkan (bl.a. Sverige, Svenska kyrkan)
 Reformerta kyrkan (bl.a. Schweiz)
 Anglikanska (England).
Martin Luther (1483-1546)
 Grundaren av den lutherska kyrkan i vilken den
svenska kyrkan idag ingår i.
 Kritiserar den katolska kyrkans lära och den
katolska kyrkans hierarkiska organisation.
 Luthers 95 teser 1517.
 Förändringar:
 Bibeln allena (sola scriptura). Det innebär att inget ska
tillfogas som kristen lära mer än det som kan uttolkas genom läsande av
Bibeln.
 Betonar att TRON är det väsentliga. Tro på
evangelierna (Bibeln), d.v.s. tro på vad Jesus har sagt och förmedlat.
Det är det viktigaste.
Martin Luther
 Luther framför att alla människor kan på egen hand läsa Bibeln,
ta till sig av det som står och på egen hand tolka och förstå
dess innebörd. Man behöver ingen kyrklig auktoritet (påven)
som säger åt en vad som är central kristen tro eller inte. Alla
människor, oavsett yrke eller bakgrund står lika nära Gud som
exempelvis präster, biskop och påven.
 Tar bort bl.a. påven som auktoritet, dyrkan av helgon och
munkväsendet (kloster, munkar och nunnor).
 Dessutom tar bort alla sakrament utom två. Behåller dopet och
nattvarden.
Synen på präster
Katolska kyrkan:
Präster ska leva i celibat.
Inga kvinnor får bli präster
Ortodoxa kyrkan:
Präster bör vara gifta.
Inga kvinnor får bli präster.
Lutherska kyrkan:
Präster får vara gifta.
Kvinnor får i vissa kyrkosamfund bli präster (bl.a. i Sverige i
Svenska kyrkan).
Kristendomens utbredning idag
 I Europa har den kristna tron minskat under 1900-talet. Bl.a. i
norden och framförallt i Sverige. Befolkningen är inte längre lika
religiösa, Fenomenet kallas för sekularisering.
 I Latinamerika är idag 90 procent romerska-katoliker och talar
spanska eller portugisiska.
 I Nordamerika är protestanterna i majoritet.
 Nästan halva Afrikas befolkning är idag kristen. Med en övervikt
av katoliker.
 80 procent av alla världens kristna bor INTE i Europa. Framförallt
har skillnaderna uppstått på 1900-talet under 100 år. För
omkring 50 år sedan var 50 procent av de kristna européer.
Idag alltså 20 procent.

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Människokroppen del 4
Människokroppen del 4Människokroppen del 4
Människokroppen del 4jonathansikh
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderJanne Juopperi
 
Människans utveckling
Människans utvecklingMänniskans utveckling
Människans utvecklingmattias76
 
judendom.pptx
judendom.pptxjudendom.pptx
judendom.pptxgurun1983
 
Andra världskriget - Förintelsen
Andra världskriget - FörintelsenAndra världskriget - Förintelsen
Andra världskriget - FörintelsenEmelie Holmquist
 
Makt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskickMakt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskickJanne Juopperi
 
Högkulturer
HögkulturerHögkulturer
HögkulturerAmirHFK
 
Buddhismen högstadiet 9_b
Buddhismen högstadiet 9_bBuddhismen högstadiet 9_b
Buddhismen högstadiet 9_bstolofalex
 
Amerikanska Revolutionen
Amerikanska RevolutionenAmerikanska Revolutionen
Amerikanska RevolutionenMarie Linder
 
Hinduism och buddhism pp
Hinduism och buddhism ppHinduism och buddhism pp
Hinduism och buddhism ppMollerJohan
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
6.riksdag regering
6.riksdag regering6.riksdag regering
6.riksdag regeringlararniklas
 
Ideologier då och nu
Ideologier då och nuIdeologier då och nu
Ideologier då och nuHajen
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Lars Thim
 

Was ist angesagt? (20)

Buddhismen
BuddhismenBuddhismen
Buddhismen
 
Historiebruk
HistoriebrukHistoriebruk
Historiebruk
 
Människokroppen del 4
Människokroppen del 4Människokroppen del 4
Människokroppen del 4
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunder
 
Lektion 1. judendom
Lektion 1. judendomLektion 1. judendom
Lektion 1. judendom
 
Människans utveckling
Människans utvecklingMänniskans utveckling
Människans utveckling
 
Återberättande text
Återberättande textÅterberättande text
Återberättande text
 
judendom.pptx
judendom.pptxjudendom.pptx
judendom.pptx
 
Andra världskriget - Förintelsen
Andra världskriget - FörintelsenAndra världskriget - Förintelsen
Andra världskriget - Förintelsen
 
Makt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskickMakt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskick
 
Högkulturer
HögkulturerHögkulturer
Högkulturer
 
Buddhismen högstadiet 9_b
Buddhismen högstadiet 9_bBuddhismen högstadiet 9_b
Buddhismen högstadiet 9_b
 
Sh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rättSh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rätt
 
Amerikanska Revolutionen
Amerikanska RevolutionenAmerikanska Revolutionen
Amerikanska Revolutionen
 
Hinduism och buddhism pp
Hinduism och buddhism ppHinduism och buddhism pp
Hinduism och buddhism pp
 
Källkritik
KällkritikKällkritik
Källkritik
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
6.riksdag regering
6.riksdag regering6.riksdag regering
6.riksdag regering
 
Ideologier då och nu
Ideologier då och nuIdeologier då och nu
Ideologier då och nu
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7
 

Andere mochten auch

Kristendomen som vr
Kristendomen som vrKristendomen som vr
Kristendomen som vrZaidL
 
Keynote om kristendomen
Keynote om kristendomen  Keynote om kristendomen
Keynote om kristendomen vivecadahl
 
Grundläggande jämförelse av kristendom judendom & islam
Grundläggande jämförelse av kristendom judendom & islamGrundläggande jämförelse av kristendom judendom & islam
Grundläggande jämförelse av kristendom judendom & islamstolofalex
 
Kristendomen kyrkans spridning & splitring - kopia
Kristendomen kyrkans spridning & splitring - kopiaKristendomen kyrkans spridning & splitring - kopia
Kristendomen kyrkans spridning & splitring - kopiamalin90
 
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendomÖstortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendomMarie Linder
 
Buddhismen.ppt
Buddhismen.pptBuddhismen.ppt
Buddhismen.ppttorevaag
 
Hinduismen högstadiet 9_b
Hinduismen högstadiet 9_bHinduismen högstadiet 9_b
Hinduismen högstadiet 9_balexanderbylund
 
Islam högstadiet
Islam högstadietIslam högstadiet
Islam högstadietstolofalex
 
RELIGION
RELIGIONRELIGION
RELIGIONzmiers
 

Andere mochten auch (13)

Kristendomen som vr
Kristendomen som vrKristendomen som vr
Kristendomen som vr
 
Keynote om kristendomen
Keynote om kristendomen  Keynote om kristendomen
Keynote om kristendomen
 
Grundläggande jämförelse av kristendom judendom & islam
Grundläggande jämförelse av kristendom judendom & islamGrundläggande jämförelse av kristendom judendom & islam
Grundläggande jämförelse av kristendom judendom & islam
 
Buddhism (1)
Buddhism (1)Buddhism (1)
Buddhism (1)
 
Buddhism!
Buddhism!Buddhism!
Buddhism!
 
Kristendomen kyrkans spridning & splitring - kopia
Kristendomen kyrkans spridning & splitring - kopiaKristendomen kyrkans spridning & splitring - kopia
Kristendomen kyrkans spridning & splitring - kopia
 
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendomÖstortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
 
Buddhismen.ppt
Buddhismen.pptBuddhismen.ppt
Buddhismen.ppt
 
Hinduismen högstadiet 9_b
Hinduismen högstadiet 9_bHinduismen högstadiet 9_b
Hinduismen högstadiet 9_b
 
Första världskriget bra
Första världskriget braFörsta världskriget bra
Första världskriget bra
 
Islam högstadiet
Islam högstadietIslam högstadiet
Islam högstadiet
 
Religion ppt
Religion pptReligion ppt
Religion ppt
 
RELIGION
RELIGIONRELIGION
RELIGION
 

Ähnlich wie Kristendomen högstadiet

Ähnlich wie Kristendomen högstadiet (20)

Den historiske jesus
Den historiske jesusDen historiske jesus
Den historiske jesus
 
Frälsning och relationen mellan judarna och folken i Efesierbrevet 2
Frälsning och relationen mellan judarna och folken i Efesierbrevet 2Frälsning och relationen mellan judarna och folken i Efesierbrevet 2
Frälsning och relationen mellan judarna och folken i Efesierbrevet 2
 
Den helige ande
Den helige andeDen helige ande
Den helige ande
 
Jesus guds son
Jesus guds sonJesus guds son
Jesus guds son
 
Jag tror på gud
Jag tror på gudJag tror på gud
Jag tror på gud
 
Kristendomens historia lång version 2014
Kristendomens historia lång version 2014Kristendomens historia lång version 2014
Kristendomens historia lång version 2014
 
Judendomen religion åk 8
Judendomen religion åk 8Judendomen religion åk 8
Judendomen religion åk 8
 
sv Principerna & uppståndelse
sv Principerna & uppståndelsesv Principerna & uppståndelse
sv Principerna & uppståndelse
 
Katekesens grund
Katekesens grundKatekesens grund
Katekesens grund
 
Treenighetsläran
TreenighetsläranTreenighetsläran
Treenighetsläran
 
Japan grej
Japan grejJapan grej
Japan grej
 
sv Principerna & Profetia - kort version
sv Principerna & Profetia - kort versionsv Principerna & Profetia - kort version
sv Principerna & Profetia - kort version
 
Frukta inte evolutionsteorin
Frukta inte evolutionsteorinFrukta inte evolutionsteorin
Frukta inte evolutionsteorin
 
Rel 1 krist - tro
Rel 1   krist - troRel 1   krist - tro
Rel 1 krist - tro
 
Kristendom pp
Kristendom ppKristendom pp
Kristendom pp
 
Trosbekännelsens inledning
Trosbekännelsens inledningTrosbekännelsens inledning
Trosbekännelsens inledning
 
Ju kr isl genomgång
Ju kr isl genomgångJu kr isl genomgång
Ju kr isl genomgång
 
Ju kr isl genomgång
Ju kr isl genomgångJu kr isl genomgång
Ju kr isl genomgång
 
sv Sun Myung Moon & Jesus del 1 av 3
sv Sun Myung Moon & Jesus del 1 av 3sv Sun Myung Moon & Jesus del 1 av 3
sv Sun Myung Moon & Jesus del 1 av 3
 
sv Principerna om liv och död
sv Principerna om liv och dödsv Principerna om liv och död
sv Principerna om liv och död
 

Mehr von stolofalex

Källkritik åk 7 9
Källkritik åk 7 9Källkritik åk 7 9
Källkritik åk 7 9stolofalex
 
Svenska minoritetsspråk
Svenska minoritetsspråkSvenska minoritetsspråk
Svenska minoritetsspråkstolofalex
 
Att hålla ett informerande tal 8 e
Att hålla ett informerande tal 8 eAtt hålla ett informerande tal 8 e
Att hålla ett informerande tal 8 estolofalex
 
Att hålla ett informerande tal svenska geografi
Att hålla ett informerande tal svenska geografiAtt hålla ett informerande tal svenska geografi
Att hålla ett informerande tal svenska geografistolofalex
 
8 b samla in och sammanställa information_citera-referera_källkritik
8 b samla in och sammanställa information_citera-referera_källkritik8 b samla in och sammanställa information_citera-referera_källkritik
8 b samla in och sammanställa information_citera-referera_källkritikstolofalex
 
Handel och kommunikation globalisering 9_b
Handel och kommunikation globalisering 9_bHandel och kommunikation globalisering 9_b
Handel och kommunikation globalisering 9_bstolofalex
 
Den franska revolutionen upplysningen napoleon
Den franska revolutionen upplysningen napoleonDen franska revolutionen upplysningen napoleon
Den franska revolutionen upplysningen napoleonstolofalex
 
Den franska revolutionen 1 bakgrund och orsaker till revolutionen
Den franska revolutionen 1 bakgrund och orsaker till revolutionenDen franska revolutionen 1 bakgrund och orsaker till revolutionen
Den franska revolutionen 1 bakgrund och orsaker till revolutionenstolofalex
 

Mehr von stolofalex (8)

Källkritik åk 7 9
Källkritik åk 7 9Källkritik åk 7 9
Källkritik åk 7 9
 
Svenska minoritetsspråk
Svenska minoritetsspråkSvenska minoritetsspråk
Svenska minoritetsspråk
 
Att hålla ett informerande tal 8 e
Att hålla ett informerande tal 8 eAtt hålla ett informerande tal 8 e
Att hålla ett informerande tal 8 e
 
Att hålla ett informerande tal svenska geografi
Att hålla ett informerande tal svenska geografiAtt hålla ett informerande tal svenska geografi
Att hålla ett informerande tal svenska geografi
 
8 b samla in och sammanställa information_citera-referera_källkritik
8 b samla in och sammanställa information_citera-referera_källkritik8 b samla in och sammanställa information_citera-referera_källkritik
8 b samla in och sammanställa information_citera-referera_källkritik
 
Handel och kommunikation globalisering 9_b
Handel och kommunikation globalisering 9_bHandel och kommunikation globalisering 9_b
Handel och kommunikation globalisering 9_b
 
Den franska revolutionen upplysningen napoleon
Den franska revolutionen upplysningen napoleonDen franska revolutionen upplysningen napoleon
Den franska revolutionen upplysningen napoleon
 
Den franska revolutionen 1 bakgrund och orsaker till revolutionen
Den franska revolutionen 1 bakgrund och orsaker till revolutionenDen franska revolutionen 1 bakgrund och orsaker till revolutionen
Den franska revolutionen 1 bakgrund och orsaker till revolutionen
 

Kristendomen högstadiet

  • 2. De tre abrahamitiska religionerna  De tre abrahamitiska religionerna Judendom (1800 f.v.t)  Kristendom  Islam (600 e.v.t.)  Gemensam stamfader (Abraham)  Gemensam Gud  Samma Gud tillbes, men olika uppfattning om gudsgestalten. Dessutom olika läror, olika levnadsregler och olika utgångspunkter vad gäller människosynen.
  • 3. De tre abrahamitiska religionerna  Urkunder Judendomen: Tanach (Gamla testamentet) Kristendomen: (Gamla testamentet & Nya testamentet) Islam: Bibeln (GT+NT) & Koranen.  Olika grundare  Judendom: Abraham och/eller Moses.  Kristendom: Jesus  Islam: Muhammed
  • 5. Judendomen  Det utvalda folket  Abraham och förbundet med Gud. (1800 f.v.t.)  Mose och uttåget ur Egypten och den 40-åriga ökenvandringen (ca 1200 f.v.t.).  Israel (”det heliga landet”) intas (Ca 1200-1000 f.v.t.).  De 12 israeliska stammarna utses. Abrahams släkt förfäder till dem alla (ca 1000 f.v.t.).  Konungatiden (ca 1000 f.v.t. – 900 f.v.t.) (Saul, David, Salomon). David ”den store konungen”.  Det första templet (ca 900 f.v.t.) och andra templet (515 f.v.t.)  Alexander den store (hellenismen) (300 f.v.t.), och Romarriket som river det andra templet (70 e.v.t.)  Judarnas diaspora (förskingring, utspridning) uppstår (70 e.v.t.  idag)
  • 6. Tiden kring Jesus liv  Judendomens levnadsregler och lära  Följa toran (d.v.s. de regler och lagar som framkommer i de fem moseböckerna). 613 regler, bl.a. de tio budorden.  Fariséerna, konservativa följare av de 613 reglerna. I evangelierna (Nya testamentet) berättas det om hur Jesus ofta hamnar i diskussioner med fariséerna gällande frågor om hur lagarna ska tolkas och efterlevas.  Judiska förväntningar - I väntan på Messias ankomst  Apokalyptiska föreställningar.  Judiska föreställningar om Messias ankomst.
  • 7. Jesus gör entré  Jesus ankomst – Messias ankomst?  Vem var Jesus?  Jesus var en av många andra som utgav sig för att vara Messias.  Jesus var själv jude, liksom hans anhängare.  Det vi vet med hjälp av historiskt fastlagda fakta är att det fanns en man som kallades Jesus i Israel och som sedan blev korsfäst.  Genom läsande av Nya testamentet vet vi desto mer.
  • 8. Nya testamentet  Evangelierna  Evangelium = Ett glatt budskap.  Fyra stycken evangelier  Markusevangeliet (skrivs 70 e.v.t.)  Matteusevangeliet (skrivs 80 e.v.t.)  Lukasevangeliet (skrivs 80 e.v.t.)  Johannesevangeliet (skrivs 90 e.v.t.)  I Bibel 2000 är ordningsföljden Matteus först som därefter följs av Markus, Lukas och Johannes.
  • 9. Evangeliernas innehåll  Evangeliernas handling kretsar kring Jesus liv och ger samtidigt människan instruktioner om hur man ska leva och vara men även om Guds rike som är nära förestående.  Jesus Kristus är Guds utvalde och Guds son. ”Och en röst hördes från himlen: ´Du är min älskade son, du är min utvalde´.” (Markus, kap. 1:11)  Jesus är frälsaren som enligt Guds plan har kommit för att sprida glädjebudskapet om evigt liv. ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom (Johannes, kap. 3:16-17). 
  • 10. Jesus levnadsregler (Ur Matteus. Kap 5-7, Bergspredikan)  Ifrågasätter fariséerna och de 613 judiska reglerna (den judiska lagen/toran).  ”…om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom” (Matteus. Kap 5:39)  ”…älska dina fiender och be för dem som förföljer er” (Matteus, kap. 5:44)  ”Döm inte, så blir ni inte dömda” (Matteus, kap. 7:1)  ”Allt vad ni vill att människan skall göra för er, det skall ni också göra för dem…” (Matteus, kap. 7:12)  Framhäv inte dig själv. Utför bön, ge allmosor och fasta i det fördolda (Matteus. kap 6).
  • 11. Jesus budskap och tal  I evangelierna redogörs för Jesus liv och den lära och de budskap han framförde.  Jesu liknelser  T.ex. Den barmhärtige samariern (Lukas 10:25-37).  Försvarade de svaga och utsatta  T.ex. Äktenskapsbryterskan (Johannes, kap. 8:1-11) ”…Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne” (Johannes, kap. 8:7).
  • 12. Människosyn (1/2)  Människan är:  Guds avbild  Född med fri vilja.  Född syndig (arvsynden), men kan frälsas genom att tro på Guds budskap.  Människan kan:  Förlåtas för sina synder (t.ex. genom bikten)  Människan ska:  Sträva efter att vara en god människa. Men det är inte handlingen i sig eller resultatet av den som är viktig utan avsikten med handlingen är det som är avgörande för handlingens grad av godhet (sinnelagsetik).  Exempel på sinnelagsetik från Bergspredikan: ”Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.” (Matteus, 5:27-28)
  • 13. Människosyn (2/2)  Synd är det som människan ska sträva efter att hålla sig borta från.  Synd är t.ex.:  Det som för in livet på fel väg (t.ex. att dyrka flera gudar).  Att inte vilja göra gott. Avsikten ska vara god. Egoism och hycklare föraktades av Jesus.  Att bryta mot Guds ord. T.ex. de tio buden.  I evangelierna uttalar sig Jesus om att människan inte ska synda. Men i evangelierna säger också Jesus att ingen är perfekt. Hur kan detta tolkas?
  • 14. Gudssyn (1/2)  Gud är världens skapare och fader till människan.  Gud är en kärleksfull och förlåtande Gud.  Det finns bara en Gud (monoteism).  Treenigheten  ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud /…/ Och Ordet blev människa och bodde bland oss…” (Johannesevangeliet, kapitel 1)  Gud har alltså uppenbarat sig i mänsklig form. Genom att han blev människa. Jesus är därför både ”sonen” (Jesus) och ”fadern” (Gud) samtidigt.  Den heliga anden (”Gudskraften”)
  • 15. Gudssyn (2/2)  Teism  Klassiska teister anser ofta att Gud är:  Personlig (en Gud som människan kan ha en relation till)  En och odelbar.  Oberoende av andra varelsers medvetande. (Gud finns oavsett om människan tror på det eller inte)  Allsmäktig,  Allvetande.  Allgod.  Närvarande överallt.  Evig och oföränderlig (han har alltid funnits och kommer alltid att göra).  Världens skapare.
  • 16. Paulus (10 e.v.t. – 60 e.v.t.)  Nya testamentet innehåller 13 av Paulus brev.  Från judisk farisée till kristen förgrundsfigur.  Paulus uppenbarelsebörjar missionera.  Spred kristendomen till hedningarna i olika städer omkring Medelhavet.  Förmodligen död i Rom (60 e.v.t.).
  • 17. Paulus budskap  Jesus dog på korset för att befria människan från synd.  Nyckeln till att uppnå Guds rike är TRO.  Dopet är symbolen/riten för tron.  ”Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus” (Galaterbrevet 3:26-28).
  • 18. Paulus syn på man och kvinna (1/3)  ”Kvinnor och män ska vara plikttrogna inom äktenskapet” (Första Korinthierbrevet).  ”…om någon broder har en hustru som inte är troende men är villig att leva med honom, får han inte skilja sig från henne. Och om någon kvinna har en man som inte är troende men är villig att leva med henne, får hon inte skilja sig från honom (Första Korinthierbrevet 7:12-12).  ”En kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad /…/ för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt /…/ En man behöver ju inte ha något på huvudet eftersom han är en avbild och avglans av Gud /…/ och mannen skapades inte för kvinnan utan kvinnan för mannen”.
  • 19. Paulus syn på man och kvinna (2/3)  ”För alla dem som tror, här görs ingen åtskillnad, har friköpts av Jesus Kristus. Gud har låtit Jesus blod bli försoningsoffer för dem som tror” (Romarbrevet).  ”…I de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, /…/ Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten (Första Korinthierbrevet 14:33-35).  Hustrun bestämmer inte själv över sin kropp, det gör mannen. Likaså bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hustrun. (Första Korinthierbrevet, kapitel 7:4)
  • 20. Paulus syn på man och kvinna (3/3)  ”Liksom Kristus är kyrkans huvud så är mannen kvinnans huvud”(Efeserbrevet).  ”Jag vill att männen på varje ort skall be med renade, lyfta händer, utan vrede och utan förbehåll. Likaså skall kvinnornas prydnad vara ett anständigt, blygsamt och återhållsamt uppträdande, inte konstfulla håruppsättningar och guld eller pärlor eller dyrbara kläder, utan goda gärningar, som det anstår kvinnor som vill gälla för att vara gudfruktiga” (Första Timotheusbrevet, kap. 2:8-10).  En kvinna är bunden så länge hennes man lever. Men om mannen dör är hon fri att gifta sig med vem hon vill, bara det är med en kristen (Första Korinthierbrevet, kapitel 7:39).
  • 21. Frågor att reflektera kring 1. Skiljer sig Jesus kvinnosyn från Paulus? Redogör för hur ni resonerar. 2. Hur ser könsrollerna ut i Sverige idag? Hur ser könsrollerna ut i andra delar av världen? 3. Hur tror ni att religion, kultur och miljö har påverkat hur vi idag ser på relationen mellan kvinnor och män? 4. Jämför med någon religion ni arbetat med tidigare eller känner till. Hur ser den religionens kvinnosyn ut? (I Sverige, i världen, historiskt och idag.)
  • 22. Passionshistorien (1/2)  Jesus rider in i Jerusalem, tillsammans med sina 12 lärjungar och välkomnas med palmkvisatar av folket  Palmsöndagen.  ”Den sista måltiden”  Nattvarden.  Judas. Judaskyss.  Jesus döms till döden för hädelse.  Pontius Pilates.  Korsfästelsen, fredag f.m.  långfredag  ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”
  • 23. Passionshistorien (2/2)  Jesus återuppstår på den tredje dagen.  Jesus blir alltså korsfäst på en fredag (långfredag), men återuppstår på en söndag (påskdagen). Besöker de 12 manliga lärjungarna som han ger i uppdrag att börja sprida Jesus budskap och lära.  Jesus återvänder till Gud, 40 dagar efter återuppståndelsen. (Kristi himmelsfärds dag)  Fyller lärjungarna med helig ande. Lärjungarna blir uppfyllda av den heliga anden (50 dagar efter återuppståndelsen) och börjar nu sprida Jesus budskap och lära (Pingst).
  • 24. Från judisk sekt till romersk statskyrka  Kristendomen sprids i romarriket (mission) Kristna grupper kan spåras till Rom redan på 60 e.v.t (bl.a. Paulus). Därefter invandrar fler dit och under de första århundradena e.v.t. börjar en kristen religiös organisation att bildas i romarriket.  Från 60 e.v.t.-300 e.v.t. De kristna förföljs av kejsaren i romarriket. Men kristna grupper växer sig ändå större och biskopar och präster börjar bli utsedda. Även trosbekännelser och utveckling av en skriftkanon börjar växa fram på 300-talet e.v.t.
  • 25. Från judisk sekt till romersk statskyrka Kejsare Konstantin Kejsaren Konstantin inför religionsfrihet i början på 300-talet och senare 391 e.v.t. införs kristendomen som statsreligion i romarriket. Öst- och västkyrkan Påven i Rom blir ledare för romarrikets kyrka i väst som utgår från Rom. Medan patriarken i den nybildade staden Konstantinopel (idag Istanbul) blir den mest framträdande för den romerska östkyrkan.
  • 26. Kyrkan splittras  År 1054. Öst- och västkyrkan splittras År 1054 bannlyste påven patriarken i Konstantinopel att komma till Rom. Patriarken i Konstantinopel svarade med att i sin tur bannlysa påven från att komma till Konstantinopel (Istanbul).  Väst (katolska kyrkan): Fokus på människans synd, skuld och försoning genom Jesus korsfästelse (Arvsynden).  Öst (ortodoxa kyrkan): Fokuserade mer på mötet mellan människan och det gudomliga genom ikoner och ikonostas.  1965. ”Försoning” 1965 upphävde påven i Rom (katolska kyrkans överhuvud) och patriarken i Istanbul (ortodoxa kyrkans överhuvud) bannlysningen. Den katolska kyrkan och den ortodoxa närmar sig sakteliga varandra på olika sätt men en total återförening är inte i sikte.
  • 27. Katolska kyrkan (ca 55%) (romersk-katolska kyrkan)  Hierarkisk organisation  Påven som Guds ställföreträdare.  Påven ofelbar (”Ex cathedra”)  7 sakrament Dopet, Boten (bikten), Nattvarden (mässan), Konfirmationen, Äktenskapet, Prästvigningen, De sjukas smörjelse.  Centralstyrda kloster  Stark dyrkan av jungfru Maria  Konservativ Tillåter t.ex. inte abort, preventivmedel eller kvinnliga präster.
  • 28. Katolska kyrkan  Helgon ¨Människor som gjort något extraordinärt (speciellt) i kristendomens namn och därför efter sin död utsetts till helgon. Påven bestämmer vem som ska utses till helgon. Svenskt helgon, Heliga Birgitta (bilden). Andra exempel: Lucia och jungfru Maria. I de katolska kyrkorna finner man ofta rikligt med statyer av helgon. Bildkälla: http://www.ne.se/lang/birgitta/129476
  • 29. Ortodoxa kyrkan (ca 12%)  Jämställd organisation  Accepterar inte påven som en auktoritet.  Istället har man självstyrande kyrkor där patriarken i Istanbul är förgrundsgestalt men ändå jämställd med de andra fyra patriarkerna.  7 sakrament (mysterier) Dopet, Boten (bikten), Nattvarden (mässan), Konfirmationen, Äktenskapet, Prästvigningen, De sjukas smörjelse.  Decentraliserat (ej centralstyrt) munkväsen  Tillåter inte abort. Motsätter sig preventivmedel (men inte kategoriskt). Tillåter inte kvinnliga präster.
  • 30. Ortodoxa kyrkan  Bilder, ikoner och ikonostaser framträdande.  I de ortodoxa kyrkorna finner man ofta rikligt med ikoner och i regel alltid en ikonostas.  De vanligaste motiven är Jesus (bilden) men även Jesus moder (Maria). http://www.ortodoxakyrkan.se/ikon/kristusikoner/kristus.htm
  • 31. Protestantiska kyrkor (ca 20%)  Protestantiska kyrkor växte fram på 1500-talet som en protest mot påvens maktställning som uttolkare av den kristna läran.  Den individuella människans personliga möte med Gud är det som fokuseras i de protestantiska kyrkorna.  Den enskilda människans tro och läsning av bibeln blir mer viktigt än kyrkans tolkning av Bibeln och förmedlande av den.  Protestantiska riktningar  Lutherska kyrkan (bl.a. Sverige, Svenska kyrkan)  Reformerta kyrkan (bl.a. Schweiz)  Anglikanska (England).
  • 32. Martin Luther (1483-1546)  Grundaren av den lutherska kyrkan i vilken den svenska kyrkan idag ingår i.  Kritiserar den katolska kyrkans lära och den katolska kyrkans hierarkiska organisation.  Luthers 95 teser 1517.  Förändringar:  Bibeln allena (sola scriptura). Det innebär att inget ska tillfogas som kristen lära mer än det som kan uttolkas genom läsande av Bibeln.  Betonar att TRON är det väsentliga. Tro på evangelierna (Bibeln), d.v.s. tro på vad Jesus har sagt och förmedlat. Det är det viktigaste.
  • 33. Martin Luther  Luther framför att alla människor kan på egen hand läsa Bibeln, ta till sig av det som står och på egen hand tolka och förstå dess innebörd. Man behöver ingen kyrklig auktoritet (påven) som säger åt en vad som är central kristen tro eller inte. Alla människor, oavsett yrke eller bakgrund står lika nära Gud som exempelvis präster, biskop och påven.  Tar bort bl.a. påven som auktoritet, dyrkan av helgon och munkväsendet (kloster, munkar och nunnor).  Dessutom tar bort alla sakrament utom två. Behåller dopet och nattvarden.
  • 34. Synen på präster Katolska kyrkan: Präster ska leva i celibat. Inga kvinnor får bli präster Ortodoxa kyrkan: Präster bör vara gifta. Inga kvinnor får bli präster. Lutherska kyrkan: Präster får vara gifta. Kvinnor får i vissa kyrkosamfund bli präster (bl.a. i Sverige i Svenska kyrkan).
  • 35. Kristendomens utbredning idag  I Europa har den kristna tron minskat under 1900-talet. Bl.a. i norden och framförallt i Sverige. Befolkningen är inte längre lika religiösa, Fenomenet kallas för sekularisering.  I Latinamerika är idag 90 procent romerska-katoliker och talar spanska eller portugisiska.  I Nordamerika är protestanterna i majoritet.  Nästan halva Afrikas befolkning är idag kristen. Med en övervikt av katoliker.  80 procent av alla världens kristna bor INTE i Europa. Framförallt har skillnaderna uppstått på 1900-talet under 100 år. För omkring 50 år sedan var 50 procent av de kristna européer. Idag alltså 20 procent.

Hinweis der Redaktion

  1. GT=Gamla testamentet Nt=Nya testamentet Judendomen: Talmud, skriftlärda (rabbiners) tolkningar av Tanach, är en viktig skrift. Kanske till och med viktigare idag för judar än vad Tanach är.
  2. Galiléen. Det norra landskapet i dåvarande norra Israel. Där bl.a. Nazareth ligger och där Jesus befann sig stora delar av sin uppväxt. Judéen. Det södra landskapet i dåvarande Israel. Där bl.a. Jerusalem (där Jesus blir korsfäst) och Betlehem (där Jesus föddes) finns.
  3. Abraham och Moses Förbundet (avtalet) upprättades mellan Gud och Abraham. I Förbundet ingick att Abraham och hans folk skulle lyda Guds ord och i gengäld skulle Gud beskydda dem och ge dem det heliga landet (Israel). Förbundet förnyades av Mose i och med att han mottog de 10 budorden och toran (den judiska lagen) där alla regler ingick som judar fortfarande idag har att rätta sig efter och gör det i olika stor utsträckning.   Det andra templet rivs av romarna (70 e.v.t.) 70 e.v.t. förstörs det andra templet och något nytt tempel har aldrig återuppbyggts. Dock finns rester kvar av det andra templet. Denna kallas idag för ”Den västra muren”. Vissa extrema ultraortodoxa judar vill att det tredje templet byggs.
  4. Begreppet apokalyps då och nu Idag brukar ofta apokalyps beteckna jordens undergång. Men då betecknade apokalypsen att den onda delen av jorden och dess befolkning går under och att den goda delen överlever och de goda människorna.
  5. Jesus är en av många som går runt och framställer sig själv som den efterlängtade Messias (frälsaren). Fler korsfästelser av de som kallade sig för Messias ägde rum, utöver den Jesus fick vara med om.
  6. Matteus och Johannes var båda lärjungar. Lukas var en god vän till Paulus. Markus var en som följde Petrus. Petrus var en av lärjungarna. Namnet på varje evangelium har lagts till i efterhand. Förmodligen lade man till det på 130–200-talet. Så de namngivna författarna är inte de som skrivit evangelierna. Och de som skrev dem är förmodligen heller inga ögonvittnen eftersom de skrevs 40 år efter Jesu död. Ibland finns motsägelser och Ibland stämmer evangelierna överens med varandra. Detta beror på att författarna hade olika källor som de utgick från när de skrev ned evangelierna. Jesus framställs på lite olika sätt beroende på vilket evangelium man läser.
  7. Förklaring av referenserna till Bibeln. Exempel: Johannes 3:16-17 innebär att citatet är hämtat från Johannesevangeliet, kapitel 3, vers 16-17. För att hitt t.ex. det citatet eller hela bibeln på nätet: http://www.bibeln.se/las/2k/joh (www.bibeln.se)
  8. Jesus menade att man måste kunna bryta mot toran (de judiska reglerna) ibland. T.ex. istället för att utgå från ”öga för öga, tand för tand” som moseböckerna i gamla testamentet för fram så säger Jesus att ”…om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom” (Matteus, 5:39) Matteus, kapitel 5, vers 39.
  9. Liknelser: En språklig bild för något. Samarien låg mittemellan de områden som Jesus rörde sig mellan. Samarierna hade ett dåligt rykte och ingen hade något intresse att ha med det folket att göra. Filmatisering av äktenskapsbryterskan (Johannes, 8:1-11): http://www.youtube.com/watch?v=OZAVYnrUpEQ Jesus sätter alltså de svaga mot de starka, de stora mot de små och höjer upp de svaga och små. ”De sista skall bli de första” (t.ex. Lukas 22:25-6). Det är ett socialt budskap där han tar parti för de fattiga och svaga.
  10. Hycklare och egoism föraktades av Jesus. Östkyrkan i romarriket (senare den ortodoxa kyrkan) lade fokus på att man kunde få en personlig kontakt med Gud. Detta kunde man se exempel på under ca 500-talet och framåt genom att man menade att genom att titta på kyrkans ikoner (”fönster mot gud”) kunde komma nära Gud och uppleva honom och en kontakt med honom. Västkyrkan (senare katolska kyrkan) lade mer fokus på att alla människor är syndiga till följd av arvsynden (arvsynden knyter tillbaka till Adam och Eva som syndade genom att äta av den förbjudna frukten). Och eftersom människan efter det föddes syndig menade man att det fans en barriär mellan Gud och människan. Människan hade därför enligt västkyrkan (senare katolikerna) svårt att komma i någon närmare personlig kontakt med Gud. Men de ortodoxa tyckte alltså annorlunda. Detta kan ses som en av flera anledningar till att det sker en splittring mellan väst (katolikerna) och öst (de ortodoxa) år 1054. Men det fanns även många fler anledningar än så. I romarriket efter Jesu död började införandet av dopritualen fungera som ett bevis för att man hade en TRO på Jesus, och att man genom att döpa sig blev en del av den kristna gemenskapen, och om man fortsatte att tro och följa Guds budskap så skulle man snart bli en del av hans gudomliga rike (himmelriket).
  11. Gud (fadern) och Jesus (sonen), och den heliga anden ses som tre naturer/väsen/ men de är ändå oskiljaktigt förenade med varandra. De ses alltså inom den dogmatiska kristna läran (av majoriteten av kristna) som EN enhet och inte som något som ska skiljas åt. ”I begynnelsen fanns ordet”. Ordet är alltså GUD. Ordet blir människa - Gud blir människa (kött som är det egentliga ordet men översatts till människan för att göra det mer begripligt). Treenigheten: Monoteism? Eller ”polyteism”!? Den heliga anden: Guds kraft som ”sveper fram som en vind” och som finns ständigt runt omkring oss. Som bl.a. var den som befruktade jungfru Maria.
  12. Teism är ett kristet begrepp, men som fokuserar på tron på EN (personlig) Gud. Islam och judendom fokuserar på liknande egenskaper som här ovan redogörs för. Gudsuppfattningen inom de tre olika abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam) har mycket likheter men det finns även olikheter.  En och odelbar. Hur går det ihop med synen på Gud som Jesus, och den heliga anden som Gud?
  13. Man har genom vetenskaplig forskning kommit fram till att alla Paulus brev som finns med i NT egentligen inte är skrivna av Paulus. Vissa brev är skrivna av Paulus, vissa är man osäker på medan vissa är vetenskapen säkra på att han inte har skrivit. Men Paulus har fått stå som författare till dem oavsett vilket. Fariseerna har vi varit inne på. De var alltså en framträdande grupp, eller parti som man kallar dem. En framträdande grupp judar. Som strävade efter att leva efter lagen (toran), följa 10 guds bud och alla de sammanlagt 613 reglerna som omnämns i 5:e mosebok. Under sin första tid förföljer Paulus ”de kristna”. Han är en farisée som inte alls köper budskapet om att Jesus är Messias. Men sedan får han en uppenbarelse från Gud och inser sitt misstag. Hedningarna är ursprungligen ett begrepp som användes bl.a. i den judiska bibeln för att beteckna de som inte var judar. Kristendomen har tagit över begreppet och i kris­tet språkbruk har det ut­veck­lats till en nedsättan­de be­teck­ning för dem som sak­nar bib­lisk guds­tro. Paulus var en av flera missionärer. Men det är Paulus brev som valdes att lyftas fram och ansågs så pass viktiga att de skulle finnas med i Nya testamentet. Han dog förmodligen i Rom, där hade han planer på att röra sig vidare mot Spanien och missionera. Men i romarriket där senare kristendomen ska bli statsreligion (på 300-talet e.v.t. av kejsar Konstantin) hade man ännu inte köpt budskapet om den kristna läran och Jesus som Messias och man lät därför enligt kristen tradition halshugga Paulus. Det är alltså inte säkerställt rent vetenskapligt hur Paulus dog men enligt den kristna myten, legenden, traditionen så blev han halshuggen.
  14. Om man valde att tro på Jesus lära så ansåg Paulus att man kunde bli fri från synden. Dopet är symbolen för att man tror och ingått i den kristna gemenskapen och blivit broder och syster med hela kristendomen. Det var tecknet på att man gick med i den kristna församlingen. Under dessa tider för ca 2000 år sedan blev man ju ofta döpt som vuxen eftersom kristendomen var något nytt och då gjorde man ett aktivt val. Idag blir man ju i regel döpt i väldigt tidig ålder. Baptisterna är ett exempel på en protestantisk kristen riktning som växer fram på 1600-talet och som är noga med att man inte ska döpas som nyfödd utan först i vuxen ålder. På så vis får man möjligheten att göra ett aktivt val. Paulus skriver i sina brev: Jesus dog för våra människors synd. För att befria oss från arvssynden (Adam och Eva). Dopet: Att döpa sig innebar att man renade sig. Man sänktes ner under vattnet och nedsänkningen sågs som en symbol för döden. Sedan höjdes man upp och uppstigningen sågs som en symbol för ett uppvaknande (ett nytt liv i enlighet med Gud). Dopet är därför enligt Paulus beviset för att man lever i enhet med Kristus. Dopet innebär att man viger sig år Jesus lära och i och med att man gör det blir man fri från sina synder och berättigas tillträde till hans rike på domedagen. Dopet markerar därmed också övergången från det gamla till det nya livet, från döden till livet. Paulus framför i sina brev att den som tror på Jesus och att han dog för människornas synder ska bli räddade på domedagen.
  15. Passionshistorien: Ordet kommer från det latinska ordet passio som betyder ”lidande”. Passionshistorien handlar om Jesus lidande (och död) och finns beskriven på lite olika sätt i de fyra evangelierna i Nya testamentet. Hädelse = hån mot det heliga, hån/förtal mot Guds ord. Högtider som firas till följd av de olika händelserna finns omnämnda i anslutning till dag och händelse. Under denna tid var det sedvanligt av det romerska styret att avrätta folk genom korsfästelse.
  16. Den judiska påsken (Pesach). Den kristna påsken. Högtider som firas till följd av de olika händelserna finns omnämnda i anslutning till dag och händelse.
  17. Inte enade kring läran i första skedet. Från små sekter och kultförsamlingar i olika städer i och kring Medelhavet och romarriket så blir man på 200-talet en mer organiserad religiös organisation. Med tiden växer en tradition fram där Apostlarna (lärjungarna) ses som de den krsitna gemenskapens och kyrkans grundpelare. De blir förgrundsgestalter och påveämbetet som senare utses anses vara ställföreträdare för den mest framträdande lärjungen Petrus. Konstantinopel (idag Istanbul i Turkiet). Staden upprättas och döps efter kejsaren Konstantin.
  18. Väst: Fokus på människans synd, skuld och försoning genom Jesus som antog mänsklig natur (blev kött) offrade sig för människan. Arvssynden. Här finns alltså en stor barriär mellan människan och det gudomliga.   Öst: Mötet mellan människan och Gud i fokus. Gud blev människa och gav människan möjligheten att själv bli gudomliggjord. Människan kan alltså inom ortodoxa kyrkan närma sig Gud mer personligt än vad de i väst (katolska kyrkan) ansåg. Här finns därmed inte samma barriär som i väst mellan människan och det gudomliga. Människan kan komma i kontakt med Gud och blir mer gudomliggjord.
  19. Påven är ofelbar om han uttalar sig ”ex cathedra” (från katedern). Stort inflytande i t.ex. Irland och Polen. Den nuvarande påven Franciskus syn på aktuella samhällsfrågor: ”Om en homosexuell person har den sanna viljan och söker Gud, är jag inte den som kan döma henne” (2013). Franciskus står dock fast i frågan om kvinnliga präster, och har nyligen bestämt meddelat samma sak som tidigare påvar: "den dörren är stängd". ”Men det kvinnliga könet behövs överallt där viktiga beslut fattas”. ”Kyrkan kan inte existera utan kvinnan och hennes roll” (2013). Katolska kyrkan tillåter inte heller dödsstraff, eller dödshjälp. P.g.a. att livet är en gåva från Gud och redan i fosterstadiet är ett liv ett liv. Med inkarnationen menar den kristna kyrkan att Gud blev människa i Jesus. Den katolska kyrkan hävdar att kyrkan är Kristi fortsatta inkarnation i världen. När påven uttalar sig i frågor om tron kan han därför inte ha fel. Påven är Kristi ställföreträdare på jorden, ”Vicarius filii Dei” (latin). Han är efterföljare till lärjungen Petrus, som dog i Rom. Biskopen i Rom är därför den främste bland biskopar. Man stöder sig på Matt. 16:18-19 där Jesus säger: ”Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling.” Konfirmationen är ett sakrament i sig i katolska kyrkan, medan man i ortodoxa kyrkan konfirmeras i samband med dopet. Innebär kortfattat att man i kyrkan under tonåren bekräftas och själv bekräftar sin tro på Jesus och att man lovar att bära med sig vittnesbörden om sin tro. De sjukas smörjelse: En tradition som innebär att man smörjer in den sjuke eller den döende med olja och visar på hur Gud ger den sjuke nåd (förlåtelse) för de synder han begått i livet.
  20. Bild: Staty av den heliga Birgitta från klosterkyrkan i Vadstena. http://www.ne.se/lang/birgitta/129476
  21. Patriark: Namnet på de kyrkliga ledarna inom ortodoxa kyrkan. Konfirmationen är ett sakrament i sig i katolska kyrkan, medan man i ortodoxa kyrkan konfirmeras i samband med dopet. En av de viktigaste skillnaderna mellan den katolska och den ortodoxa kyrkan i dag är fortfarande synen på påvens roll. Den romersk-katolska kyrkan betraktar biskopen av Rom, dvs påven, som högste ledare för alla världens kristna, vilket innebär att alla romersk-katolska kyrkor i hela världen står under direkt ledning av påven. Den ortodoxa kyrkan accepterar däremot inte påvens överhöghet (det gör inte heller protestantiska kyrkor som t.ex. lutherska kyrkan av vilken t.ex. svenska kyrkan är ett exempel på). Inom ortodoxa kyrkan har påven över huvud taget ingen central makt. Istället består ortodoxa kyrkan av en gemenskap mellan självstyrande kyrkor i olika länder (grekisk-ortodoxa, syrisk-ortodoxa, rysk-ortodoxa, serbisk-ortodoxa, rumänsk-ortodoxa, bulgarisk-ortodoxa m.fl.) som alla har samma trosuppfattning, gudstjänstordning och regelsystem men var och en leds av sina respektive biskopar.
  22. http://www.ortodoxakyrkan.se/ikon/kristusikoner/kristus.htm Ikonernas motiv är ofta Jesus Kristus. Därefter finns ett stort antal motiv föreställande Jesu moder (jungfru Maria). För det tredje finns ikonmotiv som föreställer änglar, apostlar, martyrer, profeter och andra heliga. Dessutom finns händelseikoner (händelser ur evangelierna) eller festdagsikoner (ikoner som gestaltar kyrkans olika fester – påsk, pingst, jul, Kristi himmelsfärd osv.) En Ikon är en: målad bild av ett helgon eller Jesus. Ikonostas är en: bildvägg eller skärm med en massa ikoner som skiljer altaret från kyrkorummet i en ortodox kyrka. ”Ofta en vägg med tre dörrar”. Detta symboliserar gränsen mellan jordeliv och himmel. Det är i denna sfär som prästen rör sig, t.ex. under gudstjänsterna. Ikonostasen är en vägg i katolska kyrkan där det sitter en massa ikoner. Avskärmar åhörarna från prästen. SKILJER ALTARET FRÅN KYRKORUMMET (DÄR ÅHÖRARNA SITTER) Prästen ses därför som att han rör sig i den gudomliga rummet medan människan i och med prästen och ikonostasen får en upplevelse av Gud på t.ex. gudstjänsterna. Ikonostasen symboliserar gränsen mellan jordeliv och himmel. Prästen ses som att han rör sig i den himmelska sfären (himmelriket). Åhörarna i kyrkorummet (det jordiska). Men åhörarna kommer i kontakt med det himmelska (det gudomliga) genom prästen och ikonostasen.
  23. Martin Luther var en tysk munk. Spikar upp 95 teser år 1517 på Wittenbergs kyrkport (Tyskland). Syftet är att starta en debatt, inte att skapa en ny kyrka. Men resultatet blir ändå att en ny kristen riktning uppstår. Och efter Luther följer en massa andra nya kristna riktningar på 1500-talet som alla kommer att börja kallas för protestantiska kyrkor. Luther ifrågasatte katolska kyrkans högre skikt med påven i spetsen. Luther menade att ju mer de utnyttjade sin auktoritet och makt desto mindre trovärdigt var det. Speciellt eftersom de t.ex. lät folket köpa avlatsbrev som innebar att man fick betala för att vara säker på att få syndernas förlåtelse av Gud. Detta ifrågasatte Luther starkt efter det inte överensstämde med vad som stod i bibeln. Tidigare så hade bara prästerna, biskoparna och påven fått tolka bibeln och fått bestämma vad som skulle vara centralt i den religiösa utövningen. Men Luther menade att alla kunde läsa Bibeln, oavsett vem man var. Han menade att man skulle läsa bibeln som ett sätt att tillägna sig kunskap om Jesus och man skulle läsa ”utifrån sitt samvete och därmed låta samvetet avgöra vad som är väsentligt”. Människan kan själv och på egen hand söka Gud. Det behövs inga präster och påvar som förklarar hur det ska vara. Kunde verkligen den sanna läran föras fram BARA av biskops- och påveämbetet? Behöver inte människan själv också komma till tals? Luther betonade särskilt synden. För att kunna bli frälst måste man inse att man oavsett man vill det eller inte bär på en synd. Människan är syndig. Men Kristus frälsning är en kraft som kan rädda människan från synden. Men då måste man, precis som Paulus sade i sina brev, TRO på Jesus. Kritiserade katolska kyrkans sju sakrament Även dessa var mänskliga påhitt menade Luther. Bara dopet och nattvarden fick vara kvar hos Luther eftersom dessa motiverades av Bibeln. Konfirmationen, äktenskapet, prästvigningen och de sjukas smörjelse accepterades inte. De skulle i så fall ses som mänskliga ordningar (arrangemang). Boten accepterades också men sågs inte som en helig handling (sakrament).
  24. Konfirmation och andra heliga handlingar är inte sakrament inom lutherska-evangeliska kyrkan. Eftersom de inte kan härledas till Jesus Kristus och bibeln. Men de är ändå viktiga handlingar i den lutherska kyrkan. Idag finns bikten (boten) ibland som sakrament inom lutherska kyrkan beroende på vilken präst eller kyrka man frågar.
  25. Synen kring homosecualitet kan också variera. Katolska kyrkan menar t.ex. att man kan födas som homosexuell men att man ändå ska sträva efter göra det som står i Bibeln, d.v.s. avhålla sig från sexuellt samröre med det gemensamma könet. Den nya påven Franciskus har dock nyligen ställt sig mer positiv till homosexualitet än vad tidigare påvar har gjort. Han har bl.a. sagt ”Om en homosexuell person har den sanna viljan och söker Gud, är jag inte den som kan döma henne”. De ortodoxa kyrkorna är i regel emot homosexualitet. Men det finns undantag. I Ryssland där den ortodoxa kyrkan har ett nära samröre med det politiska styret fördömde man för några år sedan Sverige och svenska kyrkans beslut om att låta homosexuella bli präster. I protestantiska kyrkor (anglikanska, reformerta och lutherska bl.a.) så finns en blandad syn på homosexualitet. Svenska kyrkan tillåter t.ex. homosexuella att bli präster. Man kan se att precis som i alla andra religioner så är den religiösa praktiken/etiken/levnadsläran olika beroende på hur man väljer att tolka de heliga skrifterna och beroende av vad man väljer att fokusera på och vad man väljer att lyfta bort ur läran.