1. Den franska revolutionen
(1789-1799)
Bildkälla:http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-
revolutionen#

2. Om upplägget
Om ni siktar på ett högre betyg än E skulle jag vilja att ni tar till er av
den kunskap som finns tillgänglig på sidorna 26-36 i läroboken
som jag kommer att dela ut till er under vecka 3. Det går även bra
om ni vill inhämta utökad kunskap genom att läsa om franska
revolutionen på följande hemsida:
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-
talet/franska-revolutionen
Om ni siktar mot att uppnå E så rekommenderar jag att ni i första
hand fokuserar på inlärning genom att utgå från mina PP-
presentationer (som läggs ut på hemsidan). Dock behöver ni också
medverka på alla lektioner och på så vis ta till er av mina och era
klasskamraters kunskaper, reflektioner och resonemang. På så vis
kommer ni kunna uppnå de förmågor som efterfrågas i
kunskapskraven (vilka presenteras på nästa sida).

3. Kunskapskrav
1. Eleven förväntas uppvisa kunskap om historiska förhållanden, händelser och
betydelsefulla personer under olika tidsperioder (epoker).
2. Eleven förväntas kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av olika
typer av samhällsförändringar. Dessutom kunna resonera om orsaker till
människors levnadsvillkor och vilka konsekvenser det kunde föra med sig.
3. Dessutom förväntas eleven kunna förklara hur människors villkor och
värderingar under olika tider påverkats av det samhällsklimat som var rådande
under den tid människorna levde.
4. Eleven förväntas kunna undersöka och göra olika typer av jämförelser (visa på
samband) mellan olika tidsperioders kulturmöten, migration, politik och
levnadsvillkor.
5. Eleven förväntas även kunna resonera om tänkbara fortsättningar på
utvecklingslinjer och kopplar det till det förflutna och nuet.
8. Eleven använder sig av historiska begrepp i samband med studiet av ämnet
historia.
Notera: Kunskapskrav 6 och 7
behandlas inte under arbetet med
industriella och franska revolutionen.

4. Frågor inför föreläsning om
franska revolutionen
Förkunskaper
Om du tänker i stora drag och generaliserar, hur var Europa
organiserat under medeltiden och renässansen (ca 500-1700) innan
upplysningstiden (1700-talet) trädde i kraft?
Vad vet du om upplysningstiden (1700-talet-1800-talet)?
Vad vet du om franska revolutionen?
Vilka andra stora revolutioner känner du till?

5. Reflektera, tolka och
förutsäga
Vad får ni för
associationer?
Vad symboliserar
bilden tror ni?
Bildkälla:http://www.genealogi.se/wiki/images/thumb/8/8e/Troisordres.jpg/350px-Troisordres.jpg

6. Det ”gamla” sättet att se på
världen
Medeltiden – Renässansen (ca 500 – ca 1700)
Gud har skapat världen och därför är det
kristendomens lära som kan ge kunskap om
världen.
 Detta gav t.ex. prästerna makt i samhället. Och många kungar som
gärna utmålade sig själva som ”sända av Gud för att regera”.
Alla människor är inte födda med samma
rättigheter.
 Få hade genom handling ifrågasatt klasskillnaderna som rådde.
 Detta ledde till att kungen kunde skapa sig mycket makt.
 Även andra samhällsgrupper som t.ex. adelsmän och präster hade även
de mycket makt.
 De som inte hade makt var borgare och allra minst makt hade
bönderna.

7. Det ”nya” sättet att se på världen
- Upplysningen (1700-talet)
Vetenskap, forskning och förnuftighet
Inte längre Guds bibel (kristendomens lära) som kan ge
kunskap om världen utan vetenskapen och ett förnuftigt sätt
att tänka på började betonas av filosofer och författare.
Krav på mänskliga rättigheter, yttrandefrihet/åsiktsfrihet, och
religionsfrihet och en rättvisare fördelning av makten (t.ex.
allas rösträtt).
Människans rätt till liv, frihet och egendom (ägodelar).
François de Voltaire (yttrande & åsiktsfrihet)
Jean-Jacques Rousseau (”Makthavarna ska väljas av
folket”)
Charles Louis de Montesquieu (kung, parlament &
domstolar)
Mary Wollstonecraft (”den först moderna feministen”)

8. Präster, adelsmän, borgare &
bönder
Prästerna och adelsmännen behövde inte betala skatt. Det
behövde dock borgare och bönder.
Adel kan översättas med överklass. Det var en viss
samhällsgrupp som hade fördelar i samhället. De hade
lagstadgade privilegier (rättigheter,) som t.ex. gav dem
ekonomiska och politiska fördelar. Även rent socialt så hade
de makt över de som enligt lagen hade en lägre ställning.
Borgare kan översättas med medelklass. Borgare arbetade
bl.a. med handel och hantverk men även som t.ex.
journalister eller advokater Många var utbildade och hade
mer pengar än bönderna men de betalade skatt precis som
bönderna gjorde.
Bönder ägde antingen en egen gård och egen jord. Eller så
arbetade de med jordbruk på gårdar som ägdes av de högra
rankade samhällsklasserna (adeln främst).

9. Kungen & De tre stånden
De tre stånden, det s.k.
ståndsamhället.
Den med mest makt var kungen.
De tre stånden utgjordes av:
 1. Adel
 2. Präster
 3. Det tredje ståndet. Bönder och borgare (98
procent av Frankrike befolkning)
Ståndsamhället innebar klasskillnader eftersom adel och präster utgjordes av 2 procent
av Frankrikes befolkning och de hade privilegier (fördelar) i form av pengar, politisk makt
och det rådde en förväntan att resten av befolkningen skulle ha respekt gentemot dem
(social makt).
Bönder och borgare var t.ex. tvungna att betala skatt.
Adel och präster behövde dock inte betala skatt.

10. ------------------------------
-
Alltså: Kungen ingick inte i
något av de tre stånden
men hade mest makt. 
De tre stånden bestod av
som bilden visar
1. Adel
2. Präster
3. ”Tredje ståndet”
(bönder och borgare)

Dessutom fanns det de som
inte ingick i något stånd alls.
Trälar

11. Ståndsriksdagen (”riksdag/parlament”)
Alla de tre stånden ingick i den franska riksförsamlingen
(ståndsriksdagen).
Den som var kung kunde kalla in ståndsriksdagen, men
riksdagen hade inte samlats på 175 år!
(Diskussionsfråga: jämför med hur det är idag i
demokratiska länder som t.ex. Sverige och
Frankrike på 2000-talet)
I ståndsriksdagen hade adeln 200 representanter,
prästerna 200 representanter och tredje ståndet
(bönder och borgare) hade 600 representanter.
Tredje ståndet representerade 98% av Frankrikes
befolkning men hade ändå minst makt. (Detta var en av orsakerna till
att den franska revolutionen bröt ut. Folket accepterade till slut inte de orättvisa förhållandena!)

12. Ståndsriksdagen
Ståndsriksdagen kan sägas motsvara dagens riksdag, eller
parlament. Men detta skiljde sig mot ett modern parlament/riksdag.
Alla tre stånden (präster, adel, det tredje ståndet) var representerat i
ståndsriksdagen.
Adeln hade en röst.
Prästerna hade en röst.
Borgarna och bönderna (Det tredje ståndet) hade dock bara en röst
tillsammans.
Prästerna och adeln kunde blockera det tredje
ståndet. 2 mot 1.
Orättvist! 2 procent av befolkningen kunde gå ihop och utöva makt
mot de resterande 98 procenten av befolkningen.

13. Orsaker till revolutionen (1/2)
1. Filosofer och andra tänkare började skriva
böcker som visade på hur orättvist makten var
fördelad i Frankrike (upplysningen)
 Varför ska kungen, adeln och prästerna ha så mycket makt och
majoriteten av alla de andra människorna (främst bönder och borgare)
inte ha någon makt?
 Borde inte alla människor ha samma rättigheter?
 Varför ska rikedom avgöras av födseln? (Föddes man som barn till t.ex.
en kung, adel eller präst kunde man räkna med att ärva makten och
rikedomen. Bönder och borgare däremot ärvde avsaknad av makt och
avsaknad av pengaresurser).
2. Ekonomisk kris.
 Kungarna i Frankrike hade satsat pengarna på dyrbara krig, praktfulla
slott, vackra kläder och annat lyx som mest bara gynnade de rika, och
missgynnade de mer fattiga (borgare, bönder).

14. Orsaker till revolutionen (2/2)
3. Ineffektivt jordbruk. Dåligt väder ledde till dåliga
skördar.
 Prisen på mat höjdes. Hungerupplopp uppstod och många hade knappt råd att försörja
sig på bröd. Folkets hunger efter mat ledde därför till att små strejker utbröt i slutet av
1780-talet.
4. Missnöje mot kungen
 Kungen brydde sig inte om folket, istället brydde han sig om om att
vinna krig och att bygga vackra slott.
 Kungen levde i lyx trots att bönderna svalt.
5. De nya idéerna (hör ihop med punkt 1)
 Idéer om frihet, jämlikhet och broderskap.
 Idéer om att alla är lika mycket värda.

15. Den franska revolutionen 1/4
Det tredje ståndet krävde en
förändring av styrningen av
samhället.
Kungen (Ludvig XVI) sade nej till
att styrningen av samhället skulle
förändras. Han ville inte förlora
sin makt.
Tredje ståndet gör uppror. De
drar sig ur ståndsriksdagen och
bildar nationalförsamlingen.
Ludvig XVI
(kung under franska
revolutionen)

16. Den 14 juli 1789
Under sommaren 1789 samlas
franska soldater i Paris som skickats
av kungen för att hindra det tredje
ståndets uppror.
Bastiljen stormas av upprorsmakarna
(det tredje ståndet) för att få tag på
vapen och få fångar fria.

17. Skräckväldet
Samtidigt som upproren pågår förklarar Frankrike krig
mot Europas stormakter (bl.a. Frankrike & Tyskland).
Krigen gör att revolutionen blir grymmare. Detta kallas
för skräckväldet.
Detta eftersom det var en period av stor terror, bl.a.
avrättas kungafamiljen och även 40.000 andra
människor.

18. Slutpunkten på revolutionen
Napoleon tar makten
Detta anses vara slutet på revolutionen.
Detta eftersom Napoleon då blir enväldig
kejsare.
”Slutet” på den franska revolutionen som
pågick1789-1799 (10 år).
Napoleon Bonaparte
(1769-1821)
Bildkälla:http://www.aube-champagne.com/upload/napoleon_bonaparte.jpg

19. Krigen fortsatte dock
1812 är Frankrike som störst. Då
dominerar man hela västra Europa,
bl.a. erövrat i princip hela västra
Europa, nuvarande Italien, Spanien
och Italien.
Dock misslyckas Napoleon med att
erövra Ryssland och det innebar slutet
på Napoleons era.

20. Direkta konsekvenser av
revolutionen
Kungen (Ludvig XVI) avsattes och
avrättades.
Ståndsamhället togs bort
Medelklassen (borgare) fick mer makt
och inflytande.

21. Konsekvenser av revolutionen
på lång sikt
Andra europeiska länder inspirerades v
fransmännens revolution.
Fler människor i de europeiska länderna
började få rösträtt. Dock inte kvinnor!
Princip om att folket ska välja makten, inte
Gud som ska bestämma.
Kyrkans makt minskas successivt.
ideologierna börjar se dagens ljus.
Liberalsim, konservatism och senare
socialism.
idéer om demokrati och mänskliga rättigheter
väcks.

22. Konsekvenserna på lång sikt
Många menar att det Europa vi har idag
inspirerats och påverkats av just de idéer
som lyftes fram under upplysningen och
under franska revolutionen.
D.v.s. hade inte franska revolutionen inträffat
så hade det europeiska samhället och
världen kanske sett annorlunda ut. Idag.
Vad tror du? Resonera kring ovanstående
slutsatser. Vad finns det i dagens europeiska
samhällen som påminner om upplysningens
idéer och franska revolutionen?

23. Viktiga begrepp (1/2)
Stånd: Samhällsgrupp, socialt skikt, samhällsklass
Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig
omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.
Statskassa: Statens tillgång på pengar.
Skatt/beskattning: En obligatorisk avgift som företag och personer
betalar till staten/myndigheter.
Versailles: Slottet där kungafamiljen och hovet bodde.
Bastiljen: En fästning i Frankrike från medeltiden som på 1700-talet var
fängelse för politiska fångar. Bastiljen var illa omtyckt och stod som en
symbol för det gamla förhatliga feodala samhället (d.v.s. att de ”de rika
som hade makt hade rättigheter medan de fattiga, svaga i samhället”
mest bara hade skyldigheter).
Nationalförsamlingen: Det franska parlamentets andra kammare. Dess
viktigaste uppgift under revolutionen var att avskaffa ståndsprivilegier,
adelstitlar, förstatliga kyrkan och omgestalta den kungliga armén, samt
att anta 1791 års konstitution. Det var det tredje ståndet som förklarade
sig vara nationalförsamlingen. De hade målet att göra Frankrike till ett
jämställt samhälle. Den politiska höger–vänster-skalan härstammar från
den första nationalförsamlingen (1789–1791) då de revolutionära satt till
vänster om talmannens bord och de konservativa till höger om
detsamma.

24. Viktiga begrepp (2/2)
Ludvig XVI (1754-1793): Frankrikes kung under den franska revolutionen
(1773-1793). Halshöggs i samband med revolutionen (1793).
Privilegier: Företrädelserätt, särskilda förmåner, fördelar
Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en
envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.
Statskassa: Statens tillgång på pengar.
Statsskuld: Pengar som staten är skyldig andra länder eller enskilda
organisationer/aktörer.
Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda
jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverk.
Napoleon Bonaparte: Fransk (från Korsika) officer som snabbt klättrade i
graderna och senare lät kröna sig till fransk kejsare.
Källa för viktiga begrepp: http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-
1800-talet/franska-revolutionen#