Diese Präsentation wurde erfolgreich gemeldet.
Wir verwenden Ihre LinkedIn Profilangaben und Informationen zu Ihren Aktivitäten, um Anzeigen zu personalisieren und Ihnen relevantere Inhalte anzuzeigen. Sie können Ihre Anzeigeneinstellungen jederzeit ändern.

För en Jämlikhetsutredning

2.290 Aufrufe

Veröffentlicht am

Förord

Socialdemokraterna håller kongress 29-­31 maj i år. Vi föreslår att kongressen beslutar om en Jämlikhetsutredning i enlighet med innehållet i denna rapport.

Ett sådant beslut ryms, menar vi, väl inom de teman – Jobb och Folkrörelse – som ska behandlas; för övrigt är kongressen som partiets högsta beslutande organ fri att fatta de beslut den finner lämpligt. Den arbetsmarknads- och välfärdsmodell som Socialdemokratin inrättade i Sverige under 1900-­talet var länge oerhört framgångsrik för att främja ökad jämlikhet. Men det är i dag uppenbart att trender och tendenser i samhällsutvecklingen som i hela Västvärlden driver fram ökade klyftor är i kraft även i vårt land. Också under de tolv åren med socialdemokratiskt styre mellan 1994 och 2006 tilltog ojämlikheten i Sverige.

Vi har nu en rödgrön regering i ett besvärligt parlamentariskt läge. Förutsättningar för offensiva socialdemokratiska reformer under innevarande mandatperiod tycks begränsade. Desto större anledning att inleda förberedelser för ett genomgripande program för ökad jämlikhet att möta väljarna med i 2018 års valrörelse och vinna mandat för i kommande regeringsperiod.

Ann-­Sofie Hermansson, Anne-­Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson

Veröffentlicht in: News & Politik
  • I think you need a perfect and 100% unique academic essays papers have a look once this site i hope you will get valuable papers, ⇒ www.HelpWriting.net ⇐
       Antworten 
    Sind Sie sicher, dass Sie …  Ja  Nein
    Ihre Nachricht erscheint hier

För en Jämlikhetsutredning

  1. 1.       För  en  jämlikhetsutredning   Ann-­‐Sofie  Hermansson,  Anne-­‐Marie  Lindgren,  Anders  Nilsson,     Örjan  Nyström,  Christer  Persson  &  Levi  Svenningsson  
  2. 2.             2  
  3. 3.             3   För  en  jämlikhetsutredning   Ann-­‐Sofie  Hermansson,  Anne-­‐Marie  Lindgren,  Anders  Nilsson,             Örjan  Nyström,  Christer  Persson  &  Levi  Svenningsson                                             Tankeverksamheten  inom  Arbetarrörelsen  i  Göteborg  
  4. 4.             4       Författarna   Ann-­‐‑Sofie  ”Soffan”  Hermansson,  redaktör  Tankeverksamheten  och  ombudsman  för   Socialdemokraterna  i  Europaparlamentet,  tidigare  politisk  sekreterare  för  S-­‐‑gruppen  vid   kommunstyrelsen  i  Göteborg  samt  verksam  vid  LO  och  statsrådsberedningen.  Har  varit   fackligt  aktiv  inom  IF  Metall  på  Volvo  samt  ordförande  för  SSU  i  Göteborg.   Anne-­‐‑Marie  Lindgren,  tidigare  utredningschef  vid  Arbetarrörelsen  Tankesmedja,   chefredaktör  för  Tiden,  medförfattare  till  Socialdemokraternas  partiprogram  1975,  1990   och  2001  samt  talskrivare  åt  Olof  Palme  och  Ingvar  Carlsson.  Tillsammans  med  den  senare   författare  till  boken  Vad  är  socialdemokrati  (första  utgåva  1975).   Anders  Nilsson,  redaktör  Tankeverksamheten,  tidigare  stadssekreterare  (S)  i  Göteborg,   ombudsman  LO,  tillsammans  med  Örjan  Nyström  författare  till  flera  böcker  bl.a.   Jämlikhetsnormen  (2012).  Facklig  bakgrund  i  Kommunal.   Örjan  Nyström,  författare  och  hedersdoktor  vid  Göteborgs  universitet,  tidigare  utredare   LO,  under  pseudonymen  Per  Forsman  författare  till  bl.a.  Arbetets  arv  (1989),  under  eget   namn  bl.a.  Mellan  anpassning  och  motstånd  (2001)  och  tillsammans  med  Anders  Nilsson   bl.a.  Den  sociala  demokratins  andra  århundrade?  (2005).  Facklig  bakgrund  i  Seco.   Christer  Persson,  utredare  och  författare,  tidigare  LO-­‐‑ekonom,  medarbetare  (S)  i   Statsrådsberedningen  och  Socialdepartementet.  Bland  flera  böcker  medförfattare  till   Välfärd  till  salu  och  den  brända  jordens  taktik  (2001)  med  Morgan  Johansson  samt  Åtta  år   med  Reinfeldt  (2006)  och  Reinfeldtkoden  (2014),  båda  med  Stefan  Carlén  och  Daniel   Suhonen.   Levi  Svenningsson,  tidigare  Arbetarrörelsens  Tankesmedja,  överdirektör  vid  AMS,  chef  för   kansliet  för  studier  i  offentlig  ekonomi  vid  finansdepartementet.             Författarna  svarar  själv  för  framlagda  uppfattning  och  slutsatser  i  Tankeverksamhetens   skrifter.   Ansvarig  utgivare:  Ann-­‐‑Sofie  Hermansson                                                         redaktion@tankeverksamheten.se                                                                                                                   www.tankeverksamheten.se   ISBN  978-­‐‑91-­‐‑87077-­‐‑40-­‐‑1   Göteborg  2015  
  5. 5.             5       Förord     Socialdemokraterna  håller  kongress  29-­‐‑31  maj  i  år.  Vi  förelår  att  kongressen   beslutar  om  en  Jämlikhetsutredning  i  enlighet  med  innehållet  i  denna  rapport.   Ett  sådant  beslut  ryms,  menar  vi,  väl  inom  de  teman  –  Jobb  och  Folkrörelse  –   som  ska  behandlas;  för  övrigt  är  kongressen  som  partiets  högsta  beslutande   organ  fri  att  fatta  de  beslut  den  finner  lämpligt.   Den  arbetsmarknads-­‐‑  och  välfärdsmodell  som  Socialdemokratin  inrättade  i   Sverige  under  1900-­‐‑talet  var  länge  oerhört  framgångsrik  för  att  främja  ökad   jämlikhet.  Men  det  är  i  dag  uppenbart  att  trender  och  tendenser  i  samhälls-­‐‑ utvecklingen  som  i  hela  Västvärlden  driver  fram  ökade  klyftor  är  i  kraft  även   i  vårt  land.  Också  under  de  tolv  åren  med  socialdemokratiskt  styre  mellan   1994  och  2006  tilltog  ojämlikheten  i  Sverige.   Vi  har  nu  en  rödgrön  regering  i  ett  besvärligt  parlamentariskt  läge.  Förutsätt-­‐‑ ningar  för  offensiva  socialdemokratiska  reformer  under  innevarande  man-­‐‑ datperiod  tycks  begränsade.  Desto  större  anledning  att  inleda  förberedelser   för  ett  genomgripande  program  för  ökad  jämlikhet  att  möta  väljarna  med  i   2018  års  valrörelse  och  vinna  mandat  för  i  kommande  regeringsperiod.     Ann-­‐‑Sofie  Hermansson,  Anne-­‐‑Marie  Lindgren,  Anders  Nilsson,  Örjan  Nyström,   Christer  Persson  och  Levi  Svenningsson                  
  6. 6.             6   I.  Inledning     Att   påverka   samhällets   utveckling   i   riktning   mot   ökad   jämlikhet   har   varit  pulsådern  för  den  socialdemokratiska  reformpolitiken  alltsedan   arbetarrörelsens  genombrottstid.  Detta  bottnar  i  en  lång  erfarenhet  av   hur  klassamhället  undergräver  människors  lika  värde.   I  den  nordiska  folkrörelsetraditionen  med  rötter  i  Erik  Gustaf  Geijers   personlighetsprincip   har   individens   frihet   alltid   hängt   samman   med   jämlik  social  gemenskap  –  där  ojämlikhet  råder  krymper  människors   möjligheter  att  förverkliga  sina  inneboende  möjligheter  till  ett  rikare  liv.   Sociala   klyftor   underminerar   sammanhållningen   i   samhället   och   ger   upphov  till  bristande  tillit,  främlingskap  och  konflikter  mellan  männi-­‐‑ skor.  När  ojämlikheten  ökar  blir  det  svårare  att  samla  de  breda  folkliga   majoriteter   som   krävs   för   demokratins   livskraft   och   en   generell   väl-­‐‑ färdspolitik.   Jämlikhet  har  också  instrumentella  värden.  Socioekonomiska  skillnader   undergräver   samhällets   förmåga   att   mobilisera   och   utveckla   sina   mänskliga  resurser  och  välståndsbildande  krafter.  Den  borgerliga  före-­‐‑ ställningen   att   det   finns   ett   utbytesförhållande   mellan   jämlikhet   och   effektivitet  saknar  stöd  i  verkligheten.  Forskning  har  tvärtom  visat  att   ojämlika  livsvillkor  har  negativa  följder  för  såväl  folkhälsa  och  männi-­‐‑ skors  produktiva  förmågor  som  för  ett  samhälles  ekonomiska  framåt-­‐‑ skridande.       Det  var  en  betydande  styrka  för  det  svenska  samhället  under  1900-­‐‑talet,   särskilt  under  tiden  efter  andra  världskriget,  att  socialdemokratins  strä-­‐‑ vanden   på   jämlikhetens   område   var   så   framgångsrika.   Det   moderna   Sveriges  historia  var  länge  en  historia  om  minskande  sociala,  kulturella   och  ekonomiska  klyftor  –  parallellt  med  en  unik  välståndsutveckling.   Under  1970-­‐‑  och  80-­‐‑talen  var  Sverige  världens  mest  jämlika  land  med   en  generell  levnadsstandard  i  det  internationella  toppskiktet.  Därefter   har  utvecklingen  vänt.   På  de  flesta  områden  har  ojämlikheten  ökat,  först  långsamt,  sedan  grad-­‐‑ vis  snabbare.  Som  ett  arv  av  1900-­‐‑talets  stora  samhällsomdaning  är  Sve-­‐‑ rige  i  internationell  jämförelse  fortfarande  ett  av  de  mest  jämlika  län-­‐‑ derna  i  världen.  Till  en  del  är  det  ett  resultat  av  att  växande  ojämlikhet   idag  är  ett  allmänt  utvecklingsdrag  i  alla  samhällen  av  vår  typ  och  de  
  7. 7.             7   flesta  länder  har  en  mer  ojämlik  bakgrund.  Men  klyftorna  växer  i  dag  i   högre  takt  i  Sverige  än  på  andra  håll.  Sedan  mitten  av  1990-­‐‑talet  har   inkomstskillnaderna  ökat  snabbast  och  mest  här  bland  samtliga  mogna   ekonomier   (OECD   Yearbook   2012).   Vårt   jämlikhetsarv   är   på   väg   att   förskingras.  Vi  är  på  väg  mot  en  ny  version  av  det  klassamhälle  som   arbetarrörelsen  en  gång  formades  för  att  bekämpa.   Detta  är  en  utveckling  som  bekymrar  breda  opinioner  i  landet  -­‐‑  långt   utöver  socialdemokratins  traditionella  väljarbas.  I  de  nordiska  välfärds-­‐‑ demokratierna  har  man  lärt  sig  uppskatta  att   leva  i  ett  samhälle  där   människors  lika  värde  inte  bara  är  en  fras  i  högtidstal.  Ett  jämlikt  sam-­‐‑ hälle  präglas  inte  minst  av  hög  social  rörlighet.  Ett  sådant  samhälle  är   rikt  på  kontaktytor  där  man  kan  förstå  och  lära  av  varandra.  Människor   mår   väl   i   det   öppna   samhället.   I   ojämlikhet   däremot   härskar   socialt   främlingskap,  rädsla  och  fördomar.  Det  blir  ett  slutet  samhälle.  Ett  poli-­‐‑ tiskt  parti  som  förmår  forma  och  driva  reformer  för  att  vända  de  senaste   decenniernas  utveckling  mot  växande  klyftor  har  en  potential  att  samla   brett  stöd.  En  politik  för  ökad  jämlikhet  är  inte  en  politik  för  enskilda   grupper  och  särintressen.  Det  är  en  politik  för  hela  folket.   En  sådan  politik  svarar  också  mot  en  växande  hunger  efter  sammanhåll-­‐‑ ning  och  samhällsgemenskap  som  vi  ser  idag  -­‐‑  stämningar  som  riskerar   att   fångas   upp   av   nationalistiska,   främlingsfientliga   och   religiöst   och   etniskt/kulturellt  fundamentalistiska  krafter.  Under  de  turbulenta  mel-­‐‑ lankrigsår  då  fascismen  marscherade  upp  på  den  europeiska  kontinen-­‐‑ ten   kunde   socialdemokratin   i   Norden   etablera   ett   politiskt   alternativ   som  här  tog  loven  av  sådana  stämningar.  Idag  är  vi  utsatta  för  ett  starkt   förändringstryck  från  globalisering  och  en  snabb  teknisk  och  organi-­‐‑ satorisk  omvandling  av  arbets-­‐‑  och  samhällsliv.  Framtiden  ter  sig  för   många  oviss  och  otrygg  på  ett  annat  sätt  än  förr.  Den  strategiska  länken   för   att   motverka   att   situationen   ger   medvind   åt   antidemokratiska   krafter  är  en  politik  för  ökad  jämlikhet  –  en  social  sammanhållning  och   gemenskap  som  inte  baseras  på  nation,  ras  eller  etnicitet  utan  på  män-­‐‑ niskors  lika  värde.     Mot  denna  bakgrund  föreslår  vi  att  socialdemokratin  tillsätter  en  Jäm-­‐‑ likhetutredning.      
  8. 8.             8   II.  Uppgiften     För   socialdemokratin   är   politik   det   möjligas   konst   –   dvs.   våra   vär-­‐‑ deringar,  önskningar,  förhoppningar  och  rädslor  kan  inte  ensamma  lig-­‐‑ ga  till  grund  för  en  politik  för  samhällsförändring.  Vi  måste  veta  hur  den   verklighet  ser  ut  som  vi  har  att  hantera  för  att  kunna  utforma  reform-­‐‑ program  som  verkligen  realiserar  de  förändringar  vi  vill  åstadkomma.   Innan  vi  bestämmer  hur  politiken  bör  formuleras  måste  därför  grund-­‐‑ läggande  frågor  analyseras  på  djupet,  nämligen  vad  det  är  i  våra  sam-­‐‑ hällen  som  under  de  senaste  30-­‐‑40  åren  har  orsakat  att  de  socioekono-­‐‑ miska  och  kulturella  klyftorna  vuxit.  Först  när  vi  kartlagt  och  fått  klarhet   om  ojämlikhetens  materiella  drivkrafter  kan  vi  få  blick  över  vilka  ut-­‐‑ vecklingens  länkar  politiken  ska  gripa  tag  i  för  att  vända  på  samhällets   färdriktning.   En  del  anser  sig  redan  ha  svaret  på  de  frågorna.  I  socialdemokratins  led   talar  man  exempelvis  gärna  om  ojämlikhet  som  produkten  av  den  bor-­‐‑ gerliga  regeringens  politik.  Det  finns  utbredda,  diffusa  idéer  om  de  rikas   girighet,  om  växande  individualism  och  sjunkande  solidaritet,  särskilt   inom   medelklassen,   som   förklaringen   till   ökade   klyftor.   Men   driv-­‐‑ krafterna  för  utvecklingstendenser  och  trender  som  är  så  allmänna  och   genomgripande   för   samtliga   mogna   ekonomier   är   sannolikt   djupare   rotade  i  den  objektiva  samhällsutvecklingen  än  enbart  politiska  uttryck   för  en  mentalitetsförändring  hos  de  bättre  ställda.  Bland  de  som  inom   vetenskapens  värld  har  till  uppgift  att  studera  detta  möter  man  emeller-­‐‑ tid  vitt  skilda  förklaringslinjer.  Det  finns  många  teorier  om  varför  ojäm-­‐‑ likheten   ökar.   Huvuduppgiften   för   Jämlikhetsutredningen   måste   vara   att  pröva  och  undersöka  dessa  teorier,  vad  de  förklarar  och  vad  de  inte   förklarar,  och  hur  de  olika  faktorer  de  pekar  på  hänger  samman.     Följande   korta   sammanställning   av   tänkbara   orsakssamband   är   att   betrakta  som  en  första  skiss,  och  en  första  disposition  till  hur  en  sådan   undersökning  skulle  kunna  struktureras.  Den  är  självklart  öppen  för  att   andra  faktorer  och  samband  kan  växa  fram  under  diskussionens  gång.   De   olika   punkternas   ordningsföljd   är   slumpmässig   och   anger   ingen   prioritet.      
  9. 9.             9   III.  Orsakssamband     • Fördelningspolitik.   Hur   har   insatser   framförallt   på   skatte-­‐‑,   väl-­‐‑ färds-­‐‑  och  transfereringspolitikens  områden,  som  i  efterhand  kor-­‐‑ rigerar  ojämlikheter  i  samhället,  förändrats  under  de  senaste  de-­‐‑ cennierna,  och  hur  har  det  påverkat  de  sociala  klyftorna?     • Fördelningen  mellan  arbete  och  kapital  –  vinstkvot,  förmögenhets-­‐‑   och  lönebildning.  Vilka  förändringar  ser  vi  i  den  inkomstfördelning   i  samhället  som  sker  genom  avtal  på  arbetsmarknaden  och  som   påverkar  förhållandet  mellan  lön  och  vinst?  Vilken  betydelse  har   minskad  kollektivavtalstäckning?  Hur  har  systemet  för  lönebild-­‐‑ ningen  -­‐‑  och  löneglidning  utanför  systemet  -­‐‑  påverkat  inkomstför-­‐‑ delningen  mellan  olika  löntagargrupper?   • Den  finansiella  sektorn.  Hur  fördelas  vinsterna  på  olika  delar  av   aktie-­‐‑  och  finansmarknaden?  I  vilken  grad  har  den  finansiella  sek-­‐‑ torns  fördelning  av  värden  utanför  arbetslivet  och  den  ekonomis-­‐‑ ka  produktionen  påverkat  jämlikheten?     • Förändrade  villkor  på  arbetsmarknaden  i  samband  med  struktur-­‐‑ omvandlingens   utveckling.   Vilken   inverkan   har   ny   teknik,   nya   marknadsvillkor   och   nya   sätt   att   organisera   företag   och   verk-­‐‑ samhet   på   efterfrågemönster   och   kvalifikationskrav   på   arbets-­‐‑ marknaden?   Fördelningen   mellan   hög-­‐‑   och   lågutbildade,   mark-­‐‑ nadsstarka  och  marknadssvaga  grupper?  Hur  påverkas  jämlikhe-­‐‑ ten  av  strukturomvandlingen  i  vår  tid,  av  vilka  arbeten  som  för-­‐‑ svinner  och  vilka  som  kommer  nya?   • Makroekonomisk   politik.   Hur   påverkar   mer   eller   mindre   åtstra-­‐‑ mande/expansiv  penning-­‐‑  och  finanspolitik  de  samlade  tillgångs-­‐‑   och   efterfrågemönstren   i   samhället,   och   därmed   sysselsättning   och  reformutrymme  med  konsekvenser  för  jämlikheten?   •    Globaliseringens  verkningar.  Vilken  betydelse  har  den  alltmer  glo-­‐‑ baliserade  arbetsfördelningen  och  hur  påverkar  den  efterfråge-­‐‑ mönstren  på  den  nationella  arbetsmarknaden?  Hit  hör  också  de   växande  migrationsströmmarnas  inflytande,  liksom  i  andra  ändan   av   skalan   återverkningarna   av   fria   kapitalrörelser?   Även   det   svenska   EU-­‐‑medlemskapets   konsekvenser   och   vilka   utrymmen   det  ger  för  nationell  politik,  risker  för  lönedumpning  m.m.  hör  hit.   • Genussystemet/Jämställdhetsfrågor.  Hur  påverkar  det  förhärskan-­‐‑ de  genussystemet  lönerelationerna,  såväl  mellan  olika  typer  av  
  10. 10.             10   arbete  som  inom  företag  och  verksamheter,  samt  dess  inverkan   på  kvinnors  förvävsarbetsgrad  och  bidrag  till  hushållsinkomster?   I  sammanhanget  bör  även  betydelsen  av  en  åldrande  befolkning   och   dess   konsekvenser   för   förutsättningar   för   kvinnors   yrkes-­‐‑ arbete  belysas,  dels  i  ett  nutidsperspektiv,  dels  i  ljus  av  olika  fram-­‐‑ tidsscenarier.   • Geografisk  centrum-­‐‑  och  periferibildning.  Hur  präglas  samhällets   klyftor  av  var  människor  bor  i  förhållande  till  var  den  ekonomiska   och  kulturella  aktivitetsnivån  är  störst,  dvs.  av  skillnader  mellan   glesbygd  och  storstad  och  expansiva  och  stagnerande  orter  och   landsändar?  Hur  ser  dynamiken  ut  på  detta  område?  Hur  påver-­‐‑ kas  jämlikheten  av  förtätningen  i  storstadsområden?   • Utbildningssystemets  utveckling.  Hur  har  samhällets  förmåga  att   anpassa  sig  till  omvärldsförändringar  påverkats  av  omläggningar   utbildningsväsendets   organisation   och   funktionssätt   –   alltifrån   förskola   till   vuxenutbildning,   och   såväl   formellt   som   informellt   lärande  –  och  vilken  betydelse  har  detta  för  ojämlikhetens  utveck-­‐‑ ling?   • Demografiska  faktorer.  Hur  formar  förändrade  trender  och  ten-­‐‑ denser  i  familjebildningen  barns  livschanser  och  jämlikheten  för   kommande  generationer?  Vilken  betydelse  har  samhällets  omsor-­‐‑ ger  av  de  minsta  –  föräldrastöd,  förskola  -­‐‑  och  vilka  förändringar   kan  vi  se  här?   • Folkhälsa.  Hur  påverkas  folkhälsan,  såväl  somatiskt  som  psykiskt,   av  sociala  och  andra  bestämningsfaktorer  och  vilka  konsekvenser   får  det  för  spridningen  av  människors  livsvillkor?       IV.  Några  övergripande  reflexioner     Självklart  handlar  detta  inte  om  att  följa  varandra  uteslutande  spår.  Vad   matrisen   ovan   visar   är   ett   antal   faktorer   som   påverkar   den   sociala   strukturen   i   samverkan.   Man   kan   utgå   från   att   vissa   av   dem   är   mer   grundläggande  än  andra.  Men  vilka  de  är,  och  på  vilket  sätt  de  är  av   överordnad  karaktär  kan  inte  fastställas  i  förväg  utan  måste  framgå  av   fördjupade  studier.  Den  lista  av  faktorer  vi  tar  upp  här  kan  dessutom  be-­‐‑
  11. 11.             11   höva  kompletteras.  Att  nå  fram  till  en  sådan  mer  kvalitativ  bild  av  hur   olika  faktorer  samverkar  är  ett  centralt  mål  för  Jämlikhetsutredningens   arbete.   En   annan   övergripande   synpunkt   som   bör   vägleda   arbetet   är  att  det   alltid  är  lättare  att  motverka  växande  klyftor  om  man  kan  identifiera  och   angripa  de  ojämlikhetsskapande  krafterna  i  förebyggande  syfte,  jämfört   med  att  försöka  korrigera  dess  verkningar  i  efterhand.  Även  om  det  inte   bör  vara  Jämlikhetsutredningens  uppgift  att  förestava  ett  konkret  och   utbildat  program  för  ökad  jämlikhet,  bör  analysarbetet  syfta  fram  till  att   identifiera   centrala   punkter   i   problemkomplexet   där   man   kan   åstad-­‐‑ komma  hävstångseffekter  som  verkar  i  orsakssammanhanget  som  hel-­‐‑ het  –  vad  man  kan  kalla  jämlikhetsfrågans  gordiska  knutar.     Slutligen  finns  anledning  att  framhålla  att  jämlikhet  inte  bara,  vilket  ofta   blir  fallet,  får  behandlas  i  ett  inskränkt  ekonomiskt  perspektiv,  som  en   fråga  om  enbart  inkomsters  fördelning.  Ojämlikhet  har  inte  minst  en   kulturell  dimension,  om  umgängeskulturen  i  samhället  i  dess  vida  be-­‐‑ märkelse.  Det  handlar  om  över-­‐‑  och  underordning  i  arbetsliv  och  var-­‐‑ dag,  och  hur  människor  införlivar  dessa  villkor  till  identitetsfrågor.  I  för-­‐‑ längningen   gäller   det   villkoren   för   demokratin.   I   arbetarrörelsen   har   alltid  jämlikhetsfrågan  hängt  nära  samman  med  förutsättningarna  för   ett  levande  folkstyre  och  dess  utveckling  såväl  på  mikro-­‐‑  som  på  makro-­‐‑ nivå.   Jämlikhetsfrågan  handlar  således  inte  bara  om  vad  man  har  i  form  av   materiella  tillgångar,  hur  viktig  den  frågan  än  är.  Det  är  även  en  frihets-­‐‑ fråga  -­‐‑  om  vad  man  kan  göra,  om  hur  vars  och  ens  möjlighetshorisont   ter  sig  –  ”the  opportunity  structure”,  för  att  citera  den  danske  välfärds-­‐‑ forskaren  Gösta  Esping-­‐‑Andersen.  En  av  den  svenska  socialdemokratins   främsta  idépolitiker  Nils  Karleby  påpekade  att  den  reformistiska  sam-­‐‑ hällsomdaningen  bara  kan  fullbordas  i  ”den  psykologiska  verkligheten”,   dvs.  när  reformpolitiken  ger  människor  anledning  att  i  sin  identitet  in-­‐‑ förliva  att  de  är  fullvärdiga  medborgare  med  oinskränkt  delaktighet  i   samhällsutvecklingen,  ”till  skillnad  från  tiden  för  den  socialistiska  sam-­‐‑ hällskritikens  första  framträdande,  när  folket  blott  var  ett  produktions-­‐‑ medel  bland  övriga  och  samhället  enbart  representerades  av  dess  her-­‐‑ rar”.    
  12. 12.             12   I  detta  finns  en  koppling  som  bör  uppmärksammas  och  belysas,  näm-­‐‑ ligen  folkhälsoforskningens  allt  tydligare  klarläggande  av  sambanden   mellan   människors   över-­‐‑   och   underordning   och   förutsättningar   för   aktiv   delaktighet   i   samhällslivets   alla   aspekter   å   ena   sida,   och   å   den   andra   deras   livschanser,   hälsa   och   välbefinnande,   något   som   genom   individernas  gruppering  i  strata  och  klasser  är  av  avgörande  betydelse   för  samhällets  förmåga  att  möta  människors  behov,  främja  individernas   utveckling  och  skänka  befolkningens  flertal  det  goda  livet.           V.  Tillsättandet  av  en  Jämlikhetsutredning  –  ett  förslag     Jämlikhetsutredningen  bör  ha  en  sammansättning  med  bred  forsknings-­‐‑ kompetens  från  relevanta  områden,  i  förening  med  erfarenheter  från   fackföreningsrörelse,  folkrörelser  och  politiskt  arbete  på  primärkom-­‐‑ munal,   landstingskommunal   och   statlig   nivå.   Uppgiften   är   inte   att   ta   fram  ett  färdigt  reformprogram  utan  ett  sakligt  underlag  för  en  politisk   beredning  i  partiet  av  ett  sådant  program  på  medellång  sikt.  Kongressen   bör  enligt  vår  mening  besluta  om  inrättandet  av  en  utredning  -­‐‑  men  den   bör  få  uppdraget  formulerat  av  partistyrelsen,  som  också  förfogar  över   dess   resultat   och   beslutar   om   den   fortsatta   beredningen   av   ett   nytt,   strategiskt   socialdemokratiskt   reformprogram   på   medellång   sikt   för   ökad  jämlikhet.                  
  13. 13.             13       Samtliga  rapporter  från  Tankeverksamheten  kan  laddas  ner  utan   kostnad  från  www.tankeverksamheten.se      
  14. 14.             14   Det  är  hög  tid  för  Socialdemokratin  att  ta  ett  nytt  grepp  om  jämlikheten,  menar  Ann-­‐Sofie  Hermansson,   Anne-­‐Marie  Lindgren,  Anders  Nilsson,  Örjan  Nyström,  Christer  Persson  och  Levi  Svenningsson,  som  föreslår   att  kongressen  i  år  beslutar  inrätta  en  brett  sammansatt  jämlikhetsutredning.       Ansvarig  utgivare:  Ann-­‐Sofie  Hermansson   www.tankeverksamheten.se  -­‐  redaktion@tankeverksamheten.se   ISBN  978-­‐91-­‐87077-­‐40-­‐1  

×