Nytt om standarder och regelverk - del 2. Presenterat av Elisabeth Helsing, CBI Betonginstitutet, på Betongdagen den 13 oktober 2016 i Stockholm.

1. Betongbyggnadsdagen 13 okt. 2016
Nytt om standarder och regelverk - del 2
Elisabeth Helsing, CBI

2. EPCC - vad är det?
Nya "miljöklasser" med avseende på ASR
Axplock av nyheter som berör betong i
Boverkets regelverk

3. EPCC
Bakgrund
Enligt SS-EN 206:
Om slagg eller flygaska ingår ett cement, likställs det i
beständighetssammanhang med portlandcement
Om slagg eller flygaska tillsätts vid blandningen av
betongen så måste dess verkan nedräknas genom
användning av en k-faktor (< 1)
Orättvist?!

4. Slaggs och flygaskas effektivitet vid iblandning i
betongblandaren
Sedan tidigare
k-värdeskonceptet enligt SS-EN 206
Förhöjda k-värden enligt SS 137003
Nu en tredje möjlighet
Konceptet likvärdig prestanda hos
bindemedelskombinationer enligt
SS 137003 (EPCC)

5. k-värdeskonceptet enligt SS-EN 206
Värden: Flygaska 0,4 Slagg 0,6
Dessa k-värden får tillämpas för all slagg och flygaska som uppfyller sina
respektive produktstandarder i kombination med alla CEM I och CEM II/A
Förhöjda k-värden enligt SS 137003
Värden: Flygaska 0,5 Slagg 0,8
Gäller bara när ett visst CE-märkt cement kombineras med en viss CE-
märkt flygaska eller slagg,
Tilläggskrav :
• Högre aktivitetsindex
• Regelbunden provning (1 g/månad),övervakande provning 3 ggr/år

6. Konceptet likvärdig prestanda hos
bindemedelskombinationer, EPCC
Nytt koncept infört i SS-EN 206 - men om och hur det får
tillämpas bestäms nationellt
Provning ska visa att en kombination av en viss CE-märkt
flygaska/slagg och ett visst CE-märkt cement uppfyller samma
krav som ett ordinärt cement med samma material som
huvudbeståndsdelar och med samma proportioner.
Bindemedelskombinationen får då jämställas med detta
cement
Motsvarar att k-värdet sätts till 1

7. Det svenska EPCC-konceptet
(enligt SS 137003, Bilaga O & P)
Innehåller två faser:
Fas 1: Gränser för tillåtna proportioner av flygaska/slagg relativt
det aktuella cementet fastställs initiellt och valideras minst
vartannat år.
Fas 2: Fortlöpande verifiering av vid betongtillverkningen
använda bindemedelskombinationer (egenkontroll)
Både fastställandet och egenkontrollen kan utföras av olika
aktörer
I samtliga fall är ett certifieringsorgan inblandat - men på olika
sätt!

10. Några möjliga varianter:
 Ett certifieringsorgan sköter både fastställandet och den
fortlöpande verifieringen.
 Ett certifieringsorgan (ackr. för cement, slagg eller flygaska) kan
göra fastställandet, men sedan kan betongtillverkaren eller
bindemedelstillverkaren själv sköta den fortlöpande verifieringen av
använda "BK", övervakade av "sitt" certifieringsorgan.
 En tillverkare sköter både fastställandet och den fortlöpande
verifieringen, övervakade av ett certifieringsorgan
Modulerna i fas 1 kan kombineras fritt med
modulerna i fas 2

11. Benämning på bindemedelskombinationer
 Rekommenderade benämningar enligt SS137003, bilaga P, Tabell P.3
a.
Bindemedels-
kombination
Motsvarar Andel tillsatsmaterial a)
BK II/A-S CEM II/A-S 6 till 20 % GGBS (S)
BK II/B-S CEM II/B-S 21 till 35 % GGBS(S)
BK III/A CEM III/A 36 till 65 % GGBS (S)
BK III/B CEM III/B 66 till 80 % GGBS (S)
BK III/C CEM III/C 81 - 95 % GGBS (S)
BK II/A-V CEM II/A-V 6 till 20 % flygaska (V)
BK II/B-V CEM II/B-V 21 till 35 % flygaska (V)
BK II/B-M CEM II/B-M totalt 21 till 35 % av minst två
av materialen flygaska (V),
GGBS (S)

12. Varning för förväxling!
I SS-EN 206 nämns dessutom ytterligare två koncept:
Likvärdig prestanda hos betong (ECPC) och likvärdig
beständighet hos betong
(likvärdighet påvisas genom funktionsprovning av betongens
egenskaper)
Båda dessa koncept kräver fastställande av en nationell
referensbetong för varje exponeringsklass.
Sådana har inte fastställts i Sverige och koncepten är därför
inte möjliga att använda här

13. KARAKTERISERING AV MILJÖN MED
HÄNSYN TILL RISK FÖR
ALKALISISLIKAREAKTIONER (ASR)

14. Tre nivåer
E1: Torr omgivning skyddad från utvändig fukt
E2: Utsatt för utvändig fukt.
E3: Utsatt för utvändig fukt plus förvärrande faktorer som
- tösalter eller salt från havsvatten
- frysning/upptining i vått tillstånd
- förhöjda temperaturer i vått tillstånd
Återfinns i bilaga Q i SS 137003, baseras på en CEN-rapport


15. Krav på undersökning av ballast olika i E1 till E3 (1)
E1: Inga särskilda krav
E3:
Först: Kvantitativ petrografisk undersökning, typ RILEM AAR-1
Därefter ...
Alt 1: .....om det finns högreaktiva mineral, krävs ytterligare
utredning/provning oberoende av halt (NT Build 295 rek.)
Alt 2: ....om det finns mer än 15 % långsamt eller potentiellt
reaktiva mineral krävs ytterligare utredning/provning
(Rilem AAR-2 eller AAR-3 rek)

16. Krav på undersökning av ballast olika i E1 till E3 (2)
E2:
Alt 1: Samma krav som för E3
Alt 2: Om alkalihalten i betongen < 3% kg/m3 eller om
CEM II - LA eller CEM III - LA används krävs inte
utredning/provning
Dock, undantaget gäller endast vid långsamt eller
potentiellt reaktiva mineral (inte vid högreaktiva)
och endast i E2, inte E3

17. Boverkets EKS 2015:6
Ett axplock av några faktiska
ändringar

18. Regler vid ändring
"Nybyggnadskrav" gäller i princip också vid ändring på
ändrad/ombyggd del
Men det krävs möjlighet till avsteg från egenskapskraven med
hänsyn till varsamhetskrav och hänsyn till byggnadens
förutsättningar och ändringens omfattning
Dock, anpassningar av kraven får aldrig medföra en oacceptabel risk
för människors hälsa och säkerhet!
Krav på förundersökning, bl.a. med hänsyn till kulturvärden

19. Val av utförandeklass
(=kontrollnivå vid utförande av betongkonstruktioner)
Förr: Minimikrav = utförandeklass 2 för bärandekonstruktioner
Nu : Utförandekontrollen bör stå i proportion till:
• konsekvenserna av bristande bärförmåga
• större omfattning vid allvarligare konsekvenser eller risk för
bristfälligt utförande eller svårutförbara detaljer
• detaljer som är svåra att utföra bör särskilt kontrolleras
• indelningen i säkerhetsklasser, geotekniska klasser och
konsekvensklasser bör vara vägledande

20. Övrigt.....
Krav på dokumenterad beskrivning av den lastbärande
konstruktionen
Lättnader när det gäller sprickarmering och
minimiarmering
Rättelser
Förtydliganden
Regler om broar borttagna

21. Tack för uppmärksamheten!