Nya krav och möjligheter med SS-EN 206 och SS 137003. Presenterat av Elisabeth Helsing, CBI Betonginstitutet, på programråd Västs seminarium "Fuktegenskaper hos betong med nya cement och tillsatsmaterial" den 21 april i Göteborg.

1. Nya krav och möjligheter med
SS-EN 206 och SS 137003

2. NYA KRAV OCH MÖJLIGHETER MED
SS-EN 206 OCH SS 137003
Frukostseminarium 2015-04-21,
Betongföreningens Programråd Väst
Elisabeth Helsing, CBI

3. Innehåll
 Ökade möjligheter att använda blandcement och större mängder
tillsatsmaterial
 Tre möjliga koncept för tillsatsmaterials effektivitet relativt cement
 Nya lågalkaliska och sulfatresistenta cement
 Ny kategorisering och nya krav när det gäller alkaliballastreaktioner
 Nya möjligheter att använda ballat av återvunna material
 Fler möjligheter att påvisa ballasts frostresistens
 När kan dessa möjligheter användas i praktiken?

4. Tillsatsmaterial ingående i cement - utökad användning
Kravelement Exponeringsklass
X0 XC 1 XC 2 XC 3 XC 4 XS 1 XS 2 XS 3 XD 1 XD 2 XD 3 XF 1 XF 2 XF 3 XF 4
Cement enligt
SS-EN 197-1
Alla I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/A-V
II/A-LL
II/A-M
Andel PC-klinker
av bindemedel
b)
≥ 30
d)
≥ 35 ≥ 35 ≥ 65 ≥ 65 ≥ 35 ≥ 35 ≥ 65 ≥ 35 ≥ 35 ≥ 65 ≥ 65 ≥ 65 ≥ 65 ≥ 80
Andel av
bindemedlet
Silikastoft
Flygaska
Slagg
≤10
≤35
≤70
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤35
≤10
≤35
≤35
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤35
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤35
≤10
≤35
≤35
≤10
≤35
≤35
≤5
≤359)
≤359)
≤5
≤20
≤20

5. Tillsatsmaterial ingående i cement - utökad användning
 I XO - alla cement får användas!
 I XS1 , XS2, XD1 och XD2 - CEM III/A (med 65 % slagg) tillagd
 I XS3 och XD3 - CEM II/B-A, -V och -M (med 35 % flygaska, slagg eller
kombinationer därav) har lagts till
 Förtydliganden:
 Minsta halt portlandcementklinker av bindemedlet anges
 Tillåten mängd tillsatsmaterial anges som % av bindemedelshalten
(tidigare av cementhalten)

6. Tillsatsmaterialens effektivitet vid iblandning i
betongblandaren - tre möjligheter!
k-värdeskonceptet enligt SS-EN 206
Förhöjda k-värden enligt SS 137003
Konceptet likvärdig prestanda hos
bindemedelskombinationer enligt SS
137003

7. k-värdeskonceptet enligt SS-EN 206
 Införs även för slagg - men k-värde får anges nationellt
 I SS 137003 anges samma som tidigare; 0,6
 k-värde för silikastoft kl. 2 (ner till 80% amorf SiO2) får anges nationellt
 I SS 137003 sätts k-värdet till 1,0
 Oförändrade k-värden i övrigt
 k-värdena gäller även flygaska och silikastoft i för kombination med CEM II/A
OBS! Detta koncept gäller för all slagg, flygaska och silikastoft som uppfyller
sina respektive produktstandarder i kombination med alla cement av tillåtna
cementtyper!

8. Förhöjda k-värden enligt SS 137003
 Gäller bara när ett visst cement kombineras med en viss
flygaska eller en viss slagg
 Aktivitetsindex för kombinationen ska påvisas vara 75% (för
flygaska) och 80 % (för slagg)
 Detta ska provas regelbundet
 Provningen ska utföras under tredjepartskontroll
 Förhöjda k-värden : för flygaska =0,5; för slagg =0,8

9. Konceptet likvärdig prestanda hos
bindemedelskombinationer, EPCC
 Nytt koncept infört i SS-EN 206 - men nationellt valbar
Provning ska visa att en kombination av ett tillsatsmaterial och ett cement
är likvärdigt med ett ordinärt cement med samma material som
huvudbeståndsdelar och inom samma proportionsintervall.
Bindemedelskombinationen får då jämställas med detta cement
 Regler för tillämpning av detta ges i SS 137003
 Innebär att k-värdet =1

10. Det svenska EPCC-konceptet (enligt SS 137003)
 Gränser för tillåtna proportioner av tillsatsmaterialet relativt det aktuella
cementet fastställs initiellt och valideras minst vartannat år.
 Fastställande ska utföras eller övervakas av ett ackrediterat organ.
 Vid betongtillverkning ska tillverkaren minst en gång per månad genom
provning verifiera att bindemedelskombinationen uppfyller de krav som
gäller för det cement det motsvarar. Detta ska övervakas av ett
ackrediterat organ.
 Det övervakande organet ska utföra provningar på stickprov 3 ggr per år.

11. För att underlätta användning av mer tillsatsmaterial i
t.ex. Trafikverkets broar.....
Kan fler blandcement
nu uppfylla kraven på
sulfatresistens och låg
alkalihalt

12. Sulfatresistenta cement
 I nya utgåvan av cementstandarden SS-EN 197-1
ingår de sulfatresistenta cement som fanns i
tidigare SS 134204
 I nya SS 134002 införs två nya nationella
sulfatresistenta cement
CEM II/A-V NSR & CEM II/A-S NSR
De innehåller upp till 20 % flygaska eller slagg och minst
80% sulfatresistent klinker

13. Ny SS 134203 - lågalkaliska cement
Nya preciseringar när det gäller lågalkaliska CEM II
 I CEM II/A-S, CEM II/B-S, CEM II/A-V, CEM II/B-V bestäms
alkalihalten på klinkern
 I övriga LA-cement på cementet
 Tillverkaren har möjlighet att deklarera eget max-värde (lägre än
standardens krav för aktuellt cement) på alkalihalten

14. Ny kategorisering av betongens omgivning m.a.p. risk för
skadliga alkalisilikareaktioner
I bilaga Q i SS 137003 (baserad på en CEN-rapport)
 E1: Betongen är i huvudsak skyddad från utvändig
fukt.
 E2: Betongen utsätts för utvändig fukt.
 E3: Betongen utsätts för utvändig fukt och
ytterligare förvärrande faktorer, som tösaltning,
frysning och upptining, omväxlande uppfuktning
och torkning i marin miljö eller fluktuerande laster

15. E-kategorierna används för att ställa krav på ballast
 E1: Inga särskilda krav
 E2 och E3:
 Kvantitativ petrografisk beskrivning enligt RILEM
AAR-1 eller likvärdig metod krävs
 Beroende på utfallet av den petrografiska
analysen och vilken E-kategori det är fråga om
utreds ballasten vidare

16. Om det finns högreaktiva mineral ..
..som flinta, opal eller dylikt
ska ballastens alkalireaktiviteten utredas.
(Oberoende av halt!)
Provning med NT Build 295
rekommenderas
Gäller för både E2 och E3.

17. Om det finns mer än 15 % långsamt eller potentiellt
reaktiva mineral..
...ska alkalireaktiviteten utredas.
Rekommendation för utredningen:
Steg 1: Provning med RILEM AAR-2 (bruksprismor)
(Om ballasten klarar den provningen är den OK,
annars steg 2)
Steg 2: Provning med RILEM AAR-3 (betongprismor)
(Om ballasten klarar den provningen är den OK)

18. Undantag från provning/utredning i E2
Om alkalihalten i betongen < 3% kg/m3
eller om
CEM II - LA eller CEM III - LA (enl. SS 134203) används
Gäller endast E2 (inte E3)
Gäller endast vid långsamt eller potentiellt
reaktiva mineral (inte vid högreaktiva)

19. Om inte ballasten klarar provningarna.....
....kan den aktuella betongen provas!
(metod enl. CBI rapport 4:92 eller en som är likvärdig)
Öppnar för att ta fram en betongsammansättning som
minskar risken för skadliga alkalisislikareaktioner, t.ex. kan
tillsatsmaterialens hämmande effekt tillgodogöras.

20. Nya möjligheter att använda ballast av återvunna material

21. Tre typer av ballast av återvunna material
 Ballast återvunnen ur färsk restbetong
...som tvättats ur färsk betong från den egna
produktionen
 Ballast från krossad restbetong
...av betong från den egna produktionen och som
inte använts i byggnadsverk
Ballast av återvunna rivningsmaterial
....av återvunna byggnadsmaterial som använts i
byggnadsverk

22. Användning av ballast av restbetong
 Upp till 5 % av all ballast får alltid utgöras av ballast av
restbetong (färsk eller krossad)
 Vill man använda mer än 5 % ballast återvunnen ur färsk
restbetong ska den sorteras och uppfylla ballastkraven i
SS-EN 12620
 Vill man använda mer än 5 % ballast av krossad restbetong ska
reglerna för ballast av återvunna rivningsmaterial tillämpas.

23. Regler för användning av ballast av återvunna
rivningsmaterial i SS 137003
 Bygger på rekommendationer i SS-EN 206
 Kvalitetskrav på två nivåer, typ A och B;
 ingående bestånddelar (andel betongmaterial,
stenmaterial, tegelmaterial etc), renhet, densitet
mm
Ex: I typ A ska minst 95 % komma från betong och
stenmaterial, ugnstorr partikeldensitet > 2100 kg/m3

24. Användning- ballast av återvunna rivningsmaterial
OBS - andel av den
grova ballasten!

25. Fler möjligheter att påvisa ballastens frostresistens
 Stegvisa krav
 Steg 1: Vattenabsorption ≤ 1 %
 Steg 2: Provning av ballastens frostresistens
 I XF1 och XF3 enligt SS-EN 1367-1 (utan salt)
 I XF2 och XF4 enligt SS-EN 1367-6 (med salt)
(Gäller enbart för Dmax > 4 mm)

26. När kan vi nu börja använda oss av alla dessa möjligheter?
SS-EN 206 gavs ut på engelska i december 2013
SS 137003 har nu godkänts av nämnden för svensk standard -
ska nu bara korrekturläsas och ges ut
SS-EN 206 är översatt och kommer snart ut i en svensk
version
....................men..........................

27.  Betongcertifierare ska ackrediteras för de nya standarderna
 Först därefter kan betongtillverkare certifieras för att tillverka efter dem
 Regelverk och AMA ska uppdateras till de nya standarderna så att man
kan börja upphandla efter dem
 I praktiken kommer de inte att kunna börja tillämpas förrän tidigast
framåt hösten
 Många projekt är upphandlade på SS-EN 206-1:2001 och SS 137003:2008
- dessa kommer att leva kvar parallellt ett bra tag

28. Tack för uppmärksamheten!