Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander

Jonas Lagander

Kommersiell byteshandel och lokala
valutor i turistisk kontext

Commercial Barter and Local currencies in The Context
of Tourism

Turismvetenskap
D-uppsats

Termin: 2012-06-04
Handledare: Mekonnen Tesfahuney

1

SAMMANFATTNING
Denna studie undersöker möjliga effekter av kommersiell byteshandel och lokala valutor för
turistsektorn gällande ekonomiskt läckage, byggande av lokal image och stärkning av
marknadsföring.

I lägen när turistföretag behöver spara pengar finns möjligheten att byta sina överskott mot
behövda varor och tjänster – inte minst marknadsföring - och på så vis få en likvid
hävstångseffekt på det företaget byter till sig. Bruttomarginalen blir en slags rabatt på inköp
som gör att mindre pengar behöver användas i verksamheten. För att sätta detta i system kan
kommersiella bytesringar användas – även på internationella plan – vilket skapar möjlighet att
byteshandla multilateralt med andra medlemmar inom samma nätverk. Under den stora
depressionen på 30-talet användes detta system i Schweiz för att uppehålla handel trots bristen
på lagligt betalningsmedel under finanskrisen.

Brist på betalningsmedel uppkommer även vid ekonomiskt läckage och studien tyder på att
kommersiella bytesringar borde kunna agera stöttepelare för lokal handel gällande detta.
Länder som Kina, Ryssland och Egypten har även använt byteshandel över gränser för att
skapa nya turistströmmar likväl som göra offentliga importinköp utan att riskera ökade
handelsobalanser, exempelvis elektronik mot turistcheckar.

Mer eller mindre framgångsrika komplementära valutasystem finns lokalt i många länder.
Studien tyder på att lokala valutor kan bidra till positiv marknadsföring gentemot en
destinations egna innevånare gällande associering med lokalt bildspråk på sedlar samt via
gemenskapen i handelsnätverket. Detta verkar kunna stärka lokal identitet och därmed bygga
image mot omvärlden. Likväl kan sannolikt gemenskapskänsla och intresset att delta i
närsamhällets utveckling stimuleras.

Även turister verkar kunna uppleva djupare känslor av deltagande när de använder lokala
valutor. Lokala valutor som använder lagligt betalningsmedel som myntfot kan öka i
cirkulation med 10 % under turistsäsong och även utgöra unika souvenirer besökare gärna tar
med sig hem. Dessa system kan även vara mycket attraherande för mediasektorn vilket
gynnar marknadsföringen av en destination till låg kostnad. Flera av de valutor som
undersökts har täckts hundratals gånger i både nationell och internationell media, vilket skapat
kännedom om den givna destinationen i omvärlden.

Lokala valutor i sedelformat har precis som bytesringar använts under finanskriser för att
uppehålla handel vilket eventuellt kan göra dem dugliga även för att uppehålla lokal handel på
en destination som är drabbad av ekonomiskt läckage.

2

ABSTRACT
This study examines the possibilities related to commercial barter and local currencies for the
tourism sector regarding economic leakage, construction of local image and strengthening of
marketing.

In situations where tourism businesses need to save money there is the possibility to exchange
their surplus for needed goods and services - like marketing - and thereby gain leverage in
purchasing power. The gross margin becomes a form of discount on purchases when bartering
that make less cash needed for operating the company. To make this systemic a commercial
barter exchange may be used - also on an international level - which creates the opportunity to
exchange multilaterally with other members within the same network. During the Great
Depression in the 30's businesses used this system in Switzerland in order to maintain trade
despite the lack of legal tender on the markets.

Shortages of legal tender are also exacerbated by economic leakage and the study suggests
that commercial barter exchanges could be able to complement local commerce in this regard
and reduce the effects of leakage at the local level. Countries like Russia, China and Egypt
have also used barter to trade across borders to create new tourist flows as well as to make
public import purchases without risking increased trade imbalances, for example electronics
for tourist vouchers.

More or less successful complementary currency systems are available locally in many
countries. The study indicates that local currencies can be a positive marketing towards a
destination's residents regarding the association with local imagery on notes, and through the
Community trade network. This seems to reinforce local identity and thus creating images
towards the outside world. Nonetheless, both community spirit and interest in participating in
local community development seems to be able to be stimulated by local currency systems.

Even tourists seem to be able to experience greater feelings of participation when they use
local currencies. Local currencies that are backed by legal tender can increase in circulation
by 10% during the tourist season and also act as unique souvenirs that visitors like to take
home. These systems can also be very attractive for the media sector, which can be used to
benefit the marketing of a destination for a lowered cost. Many of the studied currencies have
frequently been covered in both national and international media, placing destinations on the
“map” of tourism.

Local currencies in scrip-format have also been used during financial crises to sustain trade
which may make them potentially viable also to sustain local commerce at a destination that is
experiencing high economic leakage.

3

Innehåll

Inledning.................................................................................................................................... 6
Syfte .......................................................................................................................................... 7
Frågeställningar ......................................................................................................................... 7
Avgränsningar ........................................................................................................................... 7

Metod ........................................................................................................................................ 7
Insamling och urval av empiri ................................................................................................... 7
Behandling av materialet och hermeneutiskt tolkningsförfarande .......................................... 10
Vetenskaplig ansats och perspektiv ......................................................................................... 11
Källkritik ................................................................................................................................. 12
Metodkritik .............................................................................................................................. 12
Definitioner ............................................................................................................................. 13

Teoretiska ramverk .................................................................................................................. 13
Det turistiska produktionssystemet ......................................................................................... 13
En destinations unika egenskaper ............................................................................................ 13
Image, identitet och turism ...................................................................................................... 14
Destinationsmarknadsföring .................................................................................................... 15
Turismens multiplikatoreffekter .............................................................................................. 16
Turismens roll för nationell handelsbalans ............................................................................. 17
Turism och frihandel ............................................................................................................... 18
Turism och ekonomiskt läckage .............................................................................................. 18

Tidigare forskning ................................................................................................................... 19
Kommersiell byteshandel och turism ...................................................................................... 19
Fallet Sovjet – Kina ................................................................................................................. 20
Att finna lönsamhet i kommersiell byteshandel ...................................................................... 20
Praktiska problem och lösningar för kommersiell byteshandel i turistisk kontext ................. 21

Redovisning av Empiri ............................................................................................................ 22
Kommersiella bytesringar ....................................................................................................... 22
Kommersiell byteshandel och kommersiella bytesringar i turistisk kontext .......................... 24
Skillnader mellan en bytesring och kontantmarknaden .......................................................... 25
Kommersiell byteshandel och turistföretag ............................................................................. 26

4

Kommersiell byteshandel och osäkra ekonomiska tider ......................................................... 27
Kommersiell byteshandel och mediasektorn ........................................................................... 27
Kommersiell byteshandel och resande .................................................................................... 28
Lokala komplementära valutasystem ...................................................................................... 29
Chiemgauern ........................................................................................................................... 29
Creditos ................................................................................................................................... 30
Ithaca Hours ............................................................................................................................ 31
BerkShares .............................................................................................................................. 34
Salt Spring Dollars .................................................................................................................. 37

Analys ...................................................................................................................................... 37
Lokala valutor och turistiska marknadsfördelar ...................................................................... 37
Lokala valutor och ekonomiskt läckage .................................................................................. 39
Kommersiell byteshandel och marknadsfördelar .................................................................... 41
Kommersiell byteshandel och läckage .................................................................................... 42
Sammanfattning platsmarknadsföring ..................................................................................... 44

Slutsatser och avslutande reflektioner ..................................................................................... 45
Kommersiell byteshandel och marknadsfördelar på en turistdestination ................................ 45
Kommersiell byteshandel och ekonomiskt läckage på en turistdestination ........................... 46
Lokala valutasystem och marknadsfördelar för en turistdestination ....................................... 47
Lokala valutasystem och ekonomiskt läckage på en turistdestination .................................... 49
Avslutande reflektioner ........................................................................................................... 49

Referenser ................................................................................................................................ 51
Tryckta .................................................................................................................................... 51
Elektroniska ............................................................................................................................. 52
Övriga ...................................................................................................................................... 53

Bilagor ..................................................................................................................................... 54
Bilaga 1 - Questionnaire on community currencies and tourism ............................................ 54
Bilaga 2 - Questionnaire on commercial barter and tourism .................................................. 55

5

Inledning
”Att i en ekonomi inte kunna få saker gjorda på grund av brist på pengar är som att en
snickare inte skulle kunna bygga ett hus på grund av brist på millimeter” /fritt översatt citat
Michael Linton, grundare av ”Local Employment Trading System” (LETS) 1

Denna uppsats är en översikt kring den eventuella roll som kommersiell byteshandel och
lokala valutor kan spela i främjandet av turistnäringen. Kommersiella bytesringar växer idag
fram internationellt i hög takt och över hela världen har experiment med lokala valutasystem
prövats med mer eller mindre framgång. 2 Den ideologiska grundtanken bakom systemen är
vanligen att skydda lokalsamhällen från brist på betalningsmedel samt minska slöseri med
lokala tillgångar som inte beskrivs i handeln av nationell valuta. Generellt är att systemen,
med få undantag, är småskaliga med marginell effekt på den nationella ekonomin. 3

I två exempel – creditos i Argentina och arbetskvitton som gavs ut i den österrikiska staden
Wörgl på 1930-talet (se empiri) – fann jag även intressant kunskap som visade att lokala
valutor kan ha betydelse för nationalekonomin, åtminstone under ekonomiska krissituationer.
En destination med högt läckage tolkar jag som ett närsamhälle i ekonomisk kris eftersom
bristen på betalningsmedel är tydlig - vilket gör att människor och andra resurser inte tas till
vara i den mån som hade varit önskvärt för den lokala ekonomin.

Komplementära valutasystem behöver inte vara lokala och sedelbaserade utan även nationella
eller till och med internationella. WIR (Wirtschaftsring) är ett exempel på en kommersiell
bytesring i Schweiz som använder ömsediga krediter på en online plattform för att byta varor
och tjänster multilateralt mellan företag som är medlemmar i systemet. Argumenten för att
delta är primärt att företagen sparar pengar och ökar sin kundkrets genom att byta
överskottskapacitet de inte lyckats sälja för nationell valuta med aktörer de inte gör affärer
med på vanliga marknaden. Detta utnyttjades storskaligt under den stora depressionen på 30-
talet för att uppehålla handeln. 4

En destination med högt läckage tolkar jag som en plats/region/nation med stor real
överkapacitet och monetär underkapacitet i sammanhanget. Likväl söker alla typer av
ekonomiska aktörer vägar att nyttja sin kapacitet så effektivt som möjligt och för att sänka
sina kostnader för att göra affärer. Det krävs ingen kris för att söka nya vägar för detta och det
gäller självfallet även turistnäringen.

Jag har i mina teoretiska studier hittat kopplingar mellan lokala valutasystem i sedelformat
och turism genom deras potentiella främjande av lokala gemenskaper och identiteter. För att
få en mer holistisk bild av komplementära valutasystems möjligheter för turism nyttjar jag
därför inte endast teoretiska ramverk kring läckage och multiplikatoreffekten utan även teorier
om identitet och platsmarknadsföring.

1
Rosenblith (2009)
2
http://www.irta.com/component/content/article/40.html (2012-05-26)
3
http://www.complementarycurrency.org/ (2012-05-26)
4
http://www.swissinfo.ch (2012-05-26)

6

Syfte
Att ge en översikt av kommersiell byteshandels- och lokala valutasystems potentiella roll för
turismföretag och destinationer.

Frågeställningar

1: Kan kommersiell byteshandel och lokala valutor motverka ekonomiskt läckage, eller dess
effekter, på en turistdestination?

2: Kan kommersiell byteshandel och lokala valutor ge marknadsfördelar för en
turistdestination?

Avgränsningar

Jag har valt att fokusera primärt på tre internationellt kända aktiva lokala valutasystem –
Ithaca Hours (USA), BerkShares (USA) och Chiemgauern (Tyskland). Jag valde dessa efter
att ha uppmärksammat deras namnkunnighet vid undersökningar av komplementära
valutasystem på internet och i böcker, samt deras tre skiftande systemutformningar och deras
förenande i sedelanvändning.

Studien av dessa valutaorganisationer har kompletterats med empiri och akademiska artiklar
kring kanadensiska Salt Spring Dollars, Creditos i Argentina, Schweiziska WIR och exemplet
med de lokala arbetskvittona i Österrikiska Wörgl.

Det jag tittar på gällande lokalvalutorna är både deras översiktliga ekonomiska betydelse och
deras eventuella funktion som verktyg för att skapa gemenskap mellan brukarna, främja lokal
identitet och att skapa unika bilder mot omvärlden som kan gynna turismen.

Gällande kommersiella bytesringar har jag inte tittat på särskilda aktörer utan kontaktat
bytesringar i olika länder på slumpmässig basis för att samla information om deras generella
verksamhet utifrån turistiska kopplingar.

Metod
Materialinsamling och urval
För att generera empiri har jag använt mig av kvalitativa semistrukturerade enkäter, som
delvis genomförts muntligt, samt hemsidor och akademisk och icke akademisk litteratur. Jag
har även fört korespondens via e-post och SKYPE med personer med erfarenhet inom
ämnesområdet.

Enkäter:

Deltagare som fick utskickade enkäter valdes ur lokala valutaorganisationer och kommersiella
bytesringar världen över. Alla personer inom respektive fält har erhållit samma grundfrågor
via enkäterna– se bilaga 1 och bilaga 2. Jag har i enlighet med Seales rekommendationer

7

försökt skapa generella öppna frågeställningar som låter deltagarna utveckla egna resonemang
inom givna ämnesområden, precis så mycket de vill, och inte bara svara ja eller nej.5

Gällande lokala valutor har jag valt 12 frågeställningar utifrån kopplingar till identitet,
ekonomi, turistisk attraktion, marknadsföring samt design av lokala valutasystem och lokala
förutsättningar i enlighet med syftets frågeställningar. 6 Bredden av ämnen är för att skapa en
holistisk översikt av vad dessa system kan eller inte kan erbjuda en turistdestination (se
tolkningsavsnitt). Enkäterna besvarades av Nick Kacher (3/4, 2012), Fred Bonn (muntligt via
Skype, 27/4, 2012) och Dara Kaufman (5/3, 2012). Paul Glover ville inte fylla i enkät utan
hänvisade till sin hemsida för information om Ithaca Hours vilket jag tagit med som
kompletterande information.

Representanter för kommersiella bytesringar har svarat på 9 frågor om besparingsmöjligheter
i lagligt betalningsmedel, läckage samt specifika möjligheter med byteshandel för
turistbranschen gällande marknadsföring och handelsstrategier. 7 Detta eftersom kommersiella
bytesringar handlar mer om rena ekonomiska värden än gräsrotsorienterade lokala
valutasystem även om de har förenande sociala och marknadsföringsmässiga komponenter (se
empiriredovisning). Jag har primärt försökt att finna mönster som kan koppla byteshandel till
sänkningar av verksamhetskostnader för turistoperatörer eftersom detta bevarar kontant
likviditet. Det sistnämnda är relevant både gällande läckagefrågan (som minskar tillgången
på hårdvaluta på en destination – se teoridel) och marknadsföring (som kräver investeringar i
hårdvaluta). Enkäterna besvarades av Selina Markham (30/4 2012) från Ormita Commerce
Network och Sergio N Martell från Xtrabarter (5/9 2012).

Generellt var svarsfrekvensen på enkäterna mycket låg vilket gjorde att jag följde upp med
ytterligare korrespondens via e-post och/eller SKYPE hos de som gick med på det för att
fördjupa diskussionen och öka det empiriska underlaget. Jag nedtecknade en enkät (Fred
Bonn) muntligt via SKYPE, övrig korrespondens finns sparad som chatt i SKYPE eller som
e-post i min inbox.

Uppföljande korrespondens gäller primärt tre individer från lokala valuteorganisationer i
Ithaca i USA (Paul Glover) och Berkshire i USA (Nick Kacher). Två turistbyråer, i Ithaca
(Visit Ithaca) och i Berkshire (Berkshire Visitors Bureau), kontaktades också för att få en bild
av respektive lokala valutasystem på orterna utifrån den lokala turismbranschens perspektiv.
Representanterna från turistbyråerna, Visit Ithaca (Fred Bonn) och Berkshire Visitors Bureau
(Dara Kaufman) fick samma enkätfrågor som övriga. Vidare kompletteras dessa individers
information med fakta hämtat från relaterade hemsidor.

Representanterna för kommersiella bytesringar gav mer utförliga skriftliga svar än
representanterna för lokala valutor. Selina Markham från Ormita Commerce Network
(www.ormita.com), Nya Zeeland, tillhandahöll en mycket detaljerad och utförligt ifylld enkät
vilket utgör huvuddelen av den egenproducerade empirin kring bytesringar. Den andra ifyllda
enkäten från Sergio N. Martell (www.xtrabarter.com), Mexico, gav mindre detaljerade svar
vilka kan uppfattas som understrykningar/uppbackningar av Selinas mer detaljerade svar.
Tonen av konsensus i svaren hos de två bytesringsrepresentanterna, oberoende av varandra,
gör att jag uppfattar informationen som relevant utifrån deras affärsområde.

5
Seale (2004), sid 189-190
6
Se bilaga 1
7
Se bilaga 2

8

Bortfall i enkätunderlaget:

Tyvärr fick jag inte tag i representanter för tyska Chiemgauern och argentinska Creditos (se
empiri), trots idoga försök via e-post, som ville ställa upp på intervjuer eller fylla i enkäter.
För dessa valutasystem har jag därmed enbart använt mig av hemsidor och forskningsartiklar
som underlag. Jag ville väldigt gärna ha med dem eftersom mina förundersökningar visat att
dessa är relevanta för studien. Den förstanämnda genom sitt härmande av ”arbetskvittona i
Wörgl” (se empiri) och det sistnämnda genom uppehållandet av signifikanta komplementära
handelsvolymer under en finanskris i modern tid.

Den kommersiella bytesring som enligt mina undersökningar tycks ha fått mest
uppmärksamhet av forskare i världen, WIR (Wirtshaftsring) i Schweiz (se empiri och
inledning) har inte svarat på några av mina e-postmeddelanden. Jag nämner detta eftersom jag
adderat studier och rapporter kring WIR i empirin och det hade sannolikt varit en styrka att
kunna komplettera detta med insamlad information av representanter för WIR.

Kompletterande materiel:

Vetenskapliga artiklar kring kommersiell byteshandel och komplementära valutasystem utan
turistisk anknytning har jag införlivat i empirin för att sedan i analysen kunna finna
kopplingar till utvalda teoretiska ramverk (se teoridel) inom det turistiska fältet. Jag har hittat
dem på internet via nationalekonomen Bernard Lietaers hemsida (www.lietaer.com) och
”Complementary Currency Resource Center” (http://www.complementarycurrency.org/) som
är en online databas för forskning runt komplementära valutasystem.

På hemsidor som behandlar lokala valutasystem har jag sökt efter kopplingar till potentiellt
givande av marknadsfördelar (främjande av identitet, gemenskap med mera, se teoridel) -
inkuderat redaktionellt innehåll i media som gynnat destinationen marknadsföringsmässigt -
och minskat beroende till lagligt betalningsmedel, vilket jag alltså kopplar till ekonomiskt
läckage. Jag har sökt på valutornas namn på www.youtube.com för få en bild kring hur de
skildrats i media och hur de som fenomen kan attrahera mediatäckning, ur både kvalitativ och
kvantitativ synvinkel. Några utvalda delar som jag fann extra passande för att ge förståelse
kring effekterna av lokala valutor redovisas i empirin.

Vidare gällande koppling till läckage har jag införlivat exempel i empirin där byteshandel
eller komplementära valutasystem uppehållit handel under en finanskris eller på andra sätt
minskat beroende till lagligt betalningsmedel. Eftersom en finanskris innebär en
sammandragning av samhällets lagliga betalningsmedel (se definitioner) jämför jag denna
situation med ekonomiskt penningläckage (se teoridel) på en turistort och drar slutsatser
utifrån det. I båda sammanhangen minskar ju tillängligheten till betalningsmedel på
marknaden vilket gör situationerna likartade. Jag har ingen teori att backa detta
ställningstagande med utan det är min egen linje jag kommit fram till genom att jämföra de
två fenomenen och sedan göra en slutsats utifrån deras tydliga likhet - en uppkommen lokal
brist på pengar som får handeln att stagnera.

Som representant för Salt Spring Island Monetary Foundation i Kanada, som driver
valutasystemet ”Salt Spring Dollars”, bidrog Michael Contardi med information via en
korrespondens via SKYPE med utgångspunkt i enkätfrågorna.

9

Behandling av materielet och hermeneutiskt förfarande

Uppsatsens empiri utgörs av både insamlat materiel, rapporter om ämnet och vetenskapliga
artiklar. Jag har inte tagit någon hänsyn till empiriska underlaget är vetenskapligt bearbetat
eller vetenskapligt obearbetat utan endast till om det kan kopplas till de utvalda turistiska
ramverken i kombination med relevans för ämnesområdet. Detta för att bygga en
helhetsöversikt via många delkomponenter med grund i den objektivierande hermeneutiken
som säger att delen kan endast förstås ur helheten och helheten endast ur delarna. 8 Således
vill jag vara konsekvent i min tolkning mot att koppla samman delarna i de olika fälten i en
gemensam bild. Jag har sökt efter möjliga öppningar att skapa synergistiska mönster av de
olika delarna som kan lägga helheten av en tydlig redovisningsbar översikt.

Enligt Alvesson och Sköldberg är det enligt den aletiska hermeneutiken ofrånkomligt att jag
har en förförståelse som leder mig i min tolkning även om jag strävar mot objektivitet i mitt
angrepp av materielet. Genom tolkningen i denna via syftet givna riktning nås förståelse som
leder till ny förförståelse inför kommande tolkningar, och så vidare, vilket beskrivs som den
aletiska hermeneutiska cirkeln. 9 Jag kombinerar dessa två varianter av hermeneutik i min
tolkningssträvan mot att skapa en helhet av empirins olika komponenter eftersom jag inte kan
undvika min förförståelse som kommer att prägla min tolkning. Jag kommer att nyttja delarna
för att binda samman helheten men min förförståelse, och via tolkningsprocessen nybildande
förståelse som leder till ny förförståelse, gör att jag kan ana större delar av helheten från
början och via detta se antydningar till den holistiska bild som är syftet med uppsatsen att
redovisa.

Alvesson och Sköldberg erbjuder en rekonstruktion av de två ovan nämnda hermenutiska
skolorna där de kompletterar varandra. Regler för tolkning avvisas av förespråkarna av bägge
inriktningar eftersom generella regler alltid fallit på att undantagen visat sig mer framträdande
vid tillämpningen på specifika områden. 10Således kan en forskare själv välja att kombinera
de två inriktningarna i sin tolkningsprocess, vilket alltså sker i detta fall. Jag har försökt att
tolka empirin öppet och fritt men med konsekvent riktning mot en holistisk förståelse för vad
koncepten kommersiell byteshandel och lokala valutor kan erbjuda turismen gällande
marknadsfördelar och motverkande av ekonomiskt läckage. De delar av mitt insamlade
materiel som pekar i denna riktning har testats mot de utvalda teoretiska ramverken i
analysprocessen. Det materiel som klarat testen – helt enkelt om de utifrån min tolkning
verkar kunna kopplas ihop med varandra - har införlivats i uppsatsen. Jag har alltså hoppat
fram och tillbaka mellan uppsatsens olika delar under resans gång. Materiel som samlats in
men inte matchat med teorierna i teoridelen (eller självfallet syfte) har kasserats - exempelvis
två enkäter som behandlade en p2p-bytesring i Sydafrika (istället för en kommersiell b2b-
bytesring) kasserades eftersom den påvisade icke-kommersiell nytta vilket inte är syftet med
denna studie att undersöka.

Vidare gällande att använda läsandet och skrivandet som metod, som jag delvis gör i studien
genom att ta in hemsidestoff och icke-akademisk litteratur i empirin, finns det kritik emot
hävdandes att det är omöjligt att själv inte påverka presentationen på ett jävigt sätt. Likväl
menas ofta att forskare som skriver och tolkar fritt ofta tenderar att inte göra tydliga

8
Alvesson & Sköldberg (2010), sid 193-194
9
10

10

konklusioner vilket av läsare kan uppfattas som brist på klarhet. 11Jag löser detta genom att
understryka att studien är en översikt – en inledning till ett ämnesområde som måste
kompletteras. Likväl kopplar jag samman det jag läser med de valda teoretiska
utgångspunkterna för att sätta dem i ett icke bias-artat sammanhang och därmed skapa klara
vetenskapliga konklusioner.

Vetenskaplig ansats och perspektiv

Abduktion valde jag som ansats vilket är vanligt vid fallstudier (se nedan). Ansatsen är en
kombination av drag från deduktion och induktion som gör det möjligt att förhålla sig som
forskare till både teori och empiri som utgångspunkt i tolkningen på ett flexibelt sätt. Detta
ger enligt Alvesson och Sköldberg bättre grund för riktig förståelse istället för den ensidighet
som följer av att hålla en fast vinkling utifrån antingen teori eller empiri. 12 I denna studie har
jag utgått från en mängd olika källor för att finna empiri att koppla till utvalda turistiska
ramverk. Jag utgår från både vetenskapliga studier och egen producerad empiri i analys och
har delvis sökt efter empiri i ljuset av utvalda teorier – exempelvis har jag valt att fokusera på
sedelbaserade lokala valutor via teori kring identitet som gav mig en idé (förförståelse) kring
hur sedlar med lokalt bildspråk potentiellt skulle kunna agera identitetsskapande. Men
självfallet hade jag empirisk kännedom om fenomenet lokala valutor i sedelformat innan
denna studies inledning vilket gjorde det möjligt att utvärdera vilka teoretiska ramverk som
kunde passa för en givande analys. Att hoppa mellan förförståelse kring empiri och teori på
detta vis kräver den flexibilitet abduktionen ger. Det krävs för att lägga det kvalitativa
”pussel” av delkomponenterna som den slutgenererade översikten består av.

Kvalitativ datainsamling fann jag som lämpligt för uppsatsen eftersom studiens upplägg som
översikt kräver information om hur deltagare ”upplever” nyttan av detta i sin verksamhet eller
utifrån annan erfarenhet – detta gällande ”känslan” eller personliga iaktagelser kring hur en
lokal valuta gynnar ett närsamhälle/destination eller hur kommersiell byteshandel gynnar
turistföretag. Detta enligt Backman som även menar att det kvalitativa perspektivet sätter
människans relationer med andra människor i fokus i naturalistiskt avseende. Man undersöker
processer (ur verkliga livet, snarare än experimentiella labratoriesituationer) mer än produkter
eller resultat. 13 Det sistnämnda utgör istället en kvantitativ inriktning vilket ligger utanför
ramarna för denna d-uppsats. Förvisso menar Backman att kvantitativ metod inte behöver
betyda ett avsteg från ett kvalitativt perspektiv och om omfånget möjliggjort det hade jag
gärna inkorporerat mer mätbara aspekter i analysen. Men det har inte låtit sig göras denna
gång.14 Tilläggas här bör att de sociala processer som bildar en bild utåt av en destination (se
teoridel) väl sammanfaller med valet av det kvalitativa perspektivet i enlighet med Backman
ovan. Detta ger ett ytterligare belägg för att det kvalitativa perspektivet är rätt val för denna
uppsats.

En fallstudie, som korrelerar lämpligt med den kvalitativa strategin, undersöker ett fenomen i
sin realistiska miljö eller sin kontext, där gränserna mellan fenomen och kontext inte är givna.
Detta enligt Backman som även menar att en fallstudie inte behöver begränsas till just ett fall
utan kan innefatta flera olika fall inom samma studie. Den kan även ha olika avsikter vilka

11
Seale (2004), sid 407
12
13
Backman (2009), sid 53-54
14

11

kan vara beskrivande, förklarande eller undersökande. Gällande detta är även historiska
perspektiv giltiga. 15 Således kan denna uppsats betraktas som en fallstudie i översiktsformat -
inkorporerande empiri med både historisk och nutida perspektiv.

Källkritik

Deltagarna i studien har kommit från etablerade kommersiella bytesringar,
gräsrotsorganisationer som driver lokala valutasystem och turistbyråer. Vidare har
informationen från dessa individer kompletterats med information från hemsidor - deras egna
hemsidor, nyhetstidningars och så vidare. De som valts ut är etablerade namnkunniga
organisationer i detta sammanhang. Detta är de som har ”lyckats” och därmed borde de ha
mer kredibilitet i sina uttalanden än om jag hämtat information från små nystartade
kommersiella bytesringar och/eller valutasystem. Jag har hittat och valt ut de lokala
valutasystemen genom att söka information på Community Currency Resource Center och
ccmag.net som är en databaser med studier kring komplementära valutor respektive en online
tidskrift med artiklar om komplementära valutor. Valet av kommersiella bytesringar gjordes
slumpmässigt genom att söka på ”barter exchange” på google.

Vidare använder jag en officiell rapport om kommersiella bytesringar som tagits fram på
uppdrag för City Of London vilket jag bedömer som trovärdig. City of London har ett ansett
rykte världen över som internationellt finanscentrum. Det har tagit fram underlaget för att
undersöka den ekonomiska nyttan med kommersiella bytesringar för Storbritannien. Således
borde finnas sannolikhet att resultatet kan appliceras på andra länder. Noteras bör att City of
London sannolikt har ett egenintresse i saken vilket dock är svårt att avgöra om det är negativt
eller positivt för studien. Möjligen har tidpunkten för rapportens uppkomst att göra med den
internationella finansiella oron som råder i denna stund. Om det är så kan det tolkas som ett
stöd för uppsatsens inriktning att City Of London letar efter alternativa sätt att stabilisera
ekonomin i Storbritannien där företaget själv verkar.

Vidare har jag nationalekonomiskt inriktade vetenskapliga artiklar i empirin kring hur
komplementära valutasystem påverkar vid ekonomisk (monetär) instabilitet på en marknad.
Dessa är viktiga för att underbygga resonemang kring ekonomiskt läckage. Utan dessa hade
det blivit tunnt gällande att uppfylla syftet kring denna del. Någon direkt studie på
komplementära valutasystem och ekonomiskt läckage har jag inte hittat utan, som tidigare
nämnts, fått ta ett närliggande område, finanskriser och komplementära valutasystem, som
substitut. Det var det närmaste jag kunde hitta.

Metodkritik

Ett problem som inte kan lösas med kvalitativt tillvägagångssätt som inte kan uteslutas i
denna studie är bias i empirin från ideologiskt präglade deltagare, inklusive information från
hemsidor. Det vill säga personlig godtycklighet. Varje människa har en subjektiv verklighet
de utgår ifrån och deltagarnas egen ideologiska strävan med sina komplementära
valutaprojekt kan göra att de ger mer positiva svar än vad som stämmer överens med
verkligheten. Detsamma kan sägas gällande deltagare från kommersiella bytesringar som vill
marknadsföra sin bransch och därmed, kanske, ger ett bättre sken av verksamheten än vad

15
Backman (2009), sid 55

12

verkligheten egentligen innebär. Det ligger i det kvalitativa perspektivets natur att basera sig
på subjektiv empiri, enligt Backman, och därmed kan en objektiv sanning inte uppnås. 16En
uppföljande undersökning med kvantitativa metoder skulle kunna en mer komplett helhet
tillsammans med mitt arbete.

Definitioner
Komplementärt valutasystem: Är enligt Wikipedia (citerandes Lietaer & Hallsmith: 2006)
en valuta som används som komplement till statliga pengar. Denna utgör en
överenskommelse att använda någonting annat än lagligt betalningsmedel (legal tender) som
medium för utbyten, med syfte att länka samman otillfredsställda behov med i annat fall
outnyttjade resurser. 17

Lokal valuta: Ett komplementärt valutasystem som endast verkar på ett lokalt plan och som
vanligen kontrolleras av en gräsrotsorganisation.18

Kommersiell bytesring: Ett nätverk drivet av ett kommersiellt företag (på engelska: ”barter
exchange”) som använder sig av ömsesidig kredit på en elektronisk bank- och
handelsplattform online för att möjliggöra multilaterala transaktioner mellan deltagarna.
Krediterna är vanligtvis räntefria och företaget gör vinst genom att ta ut en transaktionsavgift i
lagligt betalningsmedel. Den ideella motsvarigheten kallas ”LETS” (Local Employment
Trading System). Även ömsesidiga kreditnätverk faller under definitionen komplementära
valutasystem men behöver inte vara lokala. 19

Lagligt betalningsmedel: Det betalningsmedel som bland annat allmänheten och företag i ett
land enligt lag är skyldiga att ta emot som betalning för varor och tjänster, om inget annat
avtalats. 20

Finanskris: Allvarlig rubbning i den finansiella marknadens funktion att tillgodose
likviditetsbehov. För att varu- och tjänsteproduktionen ska flyta krävs att betalningsmedel och
krediter av olika slag fortlöpande finns tillgängliga. Störningar i systemet uppstår då landets
eller kreditinstitutens riskexponering uppfattas som alltför stor.21

CFR: Corporate Social Responsibility – en sorts självreglering där ett företag lägger in socialt
ansvarstagare i sitt affärsutövande för att gynna samhälle och/eller livsmiljö. 22

Teoretiska ramverk
Det turistiska produktionssystemet
Det turistiska produktionssystemet är ett öppet och komplext sådant. Till skillnad från den
traditionella industrin där slutanvändaren vanligen vänder sig till en detaljist för sina inköp,
utan kontakter med den övriga produktionskedjan, så gör turisten kontakter och inköp från

16
17
http://en.wikipedia.org/wiki/Complementary_currency
18
Ibid
19
Greco (2009))
20
www.ne.se (2012-05-16, sökord “lagligt betalningsmedel”)
21
Ibid
22
http://en.wikipedia.org/wiki/Corporate_social_responsibility (2012-05-21)

13

flera olika led av producenter på en destination. Destinationen är en helhetsprodukt vald av
den inkommande turisten men samtidigt även ett lokalsamhälle med alla dess komplexiteter
som inte kan jämföras med en fabrikstillverkad vara eller en enskild tjänst tillhandahållen av
ett företag. 23 På 2000-talet skall detta dock ses i ljuset av den växande All-inclusive industrin
där turister kan köpa helhetspaket av enskilda detaljister och i stort undvika närkontakt med
lokalsamhället på destinationen. Samtidigt kan turister bygga sina egna paket på internet efter
eget intresse idag.24

En destinations unika egenskaper
En plats som besöks har vanligen unika egenskaper som får turister att välja just den för sin
resa. Vanligen är det många olika delkomponenter som samspelandes skapar en helhetsbild
som kommuniceras utåt och attraherar turisterna. Det kan vara dialekter, konst, musik,
matkultur och så vidare.25

Kulturarv kan bestå av kulturella produktioner som exempelvis Astrid Lindgrens sagor men
även historiska jordbrukstekniker som kan visas upp som kuriosa för turister, gamla tygsorter
från den tidiga industrialismens tidevarv och annat med nostalgiska preferenser som förevisas
på en destination. Hantverk som kopplats till en för platsen unik råvara kan också
kommunicera unikhet. Detta har tagits tillvara genom skapandet av destinationer som
”Glasriket i Småland” och andra liknande varumärken baserade på en historisk
hantverkstradition inom ett givet område.26

Vidare spelare naturresurser och andra miljöfaktorer en roll gällande bilden av en destination
på turistens mentala karta. Det handlar om klimat, topografi, geologi, hydrologi samt flora och
fauna. Ett exempel på utnyttjandet av särdrag gällande detta vid destinationsutveckling är
ishotellet i Jukkasjärvi utanför Kiruna där det kylslagna klimatet varit grunden för att skapa
attraktiva besöksmål som omvandlar bister köld och is till någonting positivt för turisten. Ett
annat är utnyttjandet av vår faunas största hjortdjur, älgen, för att locka utländska
naturturister. 27

Vissa strukturer förenar samtliga destinationer. Detta gäller strukturer som delas av både
inkommande besökare och lokalbefolkning. Det handlar om nöjesarenor av olika slag och
museer. 28

Image, identitet och turism
En väletablerad image är en stor tillgång för en destination. Positiva bilder på turistens
mentala karta som associeras med platsen där ett upplevelseföretag verkar kan lägga grund för
attraktiva upplevelseprodukter, eller helt enkelt bara utgöra effektiv marknadsföring. Image
som term kan sägas utgöra en övergripande bild av en plats som visas utåt och som byggs upp
av ett antal associationer kopplade till olika landskap, produktionsformer, kultur och
traditioner som anses vara typiska för platsen. Imagen kan ha utvecklats under lång tid eller

23
Bohlin & Elbe (2007), sid 95
24
Dielemans (2009)
25
Bohlin & Elbe (2007), sid 138-139
26
Bohlin & Elbe (2007), sid 135-137
27
Bohlin & Elbe (2007), sid 131-134
28
Bohlin & Elbe (2007), sid 138

14

vara en produkt av smart marknadsföring. 29

Enligt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är identiteter processuella, relationella och
multipla – de är beroende av sin omgivning och platsers/individers identiteter kan bestå av
många fler olika sorters uttryck. Sedermera ses begreppet identitet som något mer än ”det som
en person utger sig för att vara”, vilket är definitionen enligt Cambridge:s ordlista (citerat av
Syssner, 2011). Istället menar den sociala konstruktionismen att identiteter, beteenden och
behov ska ses som sociala konstruktioner som står under ständig förändring, snarare än fasta
kategorier som är av naturen givna. 30

I samtida turismforskning diskuteras mycket kring processuella identiteter, det vill säga hur,
på vilket sätt och under vilka omständigheter vår bild av oss själva som individer och sociala
varelser förändras och befästs. Att identiteter skapas, omformas och bekräftas löpande i en
ständig process är en vanlig utgångspunkt i modern identitetsforskning. 31

Identiteter är även relationella, det vill säga de formas och skapas i relation till andra
människors och gruppers identiteter och sociala positioner. Det talas om in- och utgrupper där
en kollektiv identitet kan existera inom en grupp just för att övriga grupper inte har denna
kollektiva identitet. Därmed skapas ett ”vi” och ett ”ni” som skapar identitetsmässig
sammanhållning inom det förstnämnda. En lång rad forskare har enligt Syssner belyst att en
identitet måste ställas mot andra möjliga identiteter för att bli betydelsefull. En identitet utan
gränser fungerar inte meningsfullt och därför måste gränserna för en identitet bevakas och
skyddas. 32

Gränsdragning kan ske på många sätt inom det turistiska fältet. För att en kollektiv identitet
ska kunna skapas/uppstå räcker det inte med en gränsdragning mot yttre omvärlden utan det
krävs även en föreställning om inre gemenskap, enighet och gemensamma referensramar.
Viljan till och känslan av samhörighet är central när identiteter växer fram. 33

Destinationsmarknadsföring
Idag konstrueras platser och marknadsförs som varor. Grunden för marknadsföringen är att
förmedla en positiv bild som ersätter eventuella vaga och negativa bilder av platsen gentemot
innevånare, investerare och besökare. Detta för att attrahera delar av det mobila globala
kapitalet till den givna platsen istället för att förlora detta till konkurrenter. Hall citerar Kotler
et al. (1993:18) när han skriver om behovet av en strategisk platsmarknadsföring för
återvitalisering i urbana och regionala hänseenden, för att närsamhällen ska få en utformning
som tillfredställer behoven hos dess nyckelintressenter. Detta förutsätter fyra interrelaterade
huvudaktiviteter -

1: Utformning av en optimal mix av tjänster och egenskaper i närsamhället

2: Skapa attraktiva förutsättningar för befintliga och potentiella nya köpare och användare av
platsens tillgängliga varor och tjänster.

29
Bohlin & Elbe (2007), sid 149-150
30
Syssner (2011), sid 61-63
31
Ibid
32
Syssner (2011), sid 65-67
33
Ibid

15

3: Leverera platsens varor och tjänster på ett effektivt och tillgängligt sätt.

4: Belysa platsens värden och image så att potentiella intressenter är fullt medvetna om
platsens distinkta fördelar. 34

Paketering är en del av marknadsföringen av en destination. Detta sker runt en serie av äkta
eller föreställda kulturella traditioner och representationer - med fokusering på en ideologi av
lokalitet, plats och närsamhälle inom det retoriska språkbruket. En koncentrering på
sammanhållning på platsen görs som försvar mot hotfulla internationella krafter som utgör
konkurrensen. Hall menar att detta inte alltid utgör autentiska förhållanden enligt vissa
kommentatorer medan Kotler et al. (1993) ser detta som legitima sätt att skapa nya ”images” i
platsmarknadsföringen. 35

Ett sätt att öka sammanhållningen på en destination, eller befästa en ny lokal ”image”, är
marknadsföring mot de fasta innevånarna vilket skett på flera platser i världen, bland annat
Australien och Nya Zeeland. Det är inte säkert att detta förfarande är effektivt utan det kan
även innebära att invånarna tar avstånd från något de anser konstruerat och falskt. Detta kan
skapa spänningar mellan näringsliv och övriga gemenskaper i närsamhället. I värsta fall blir
marknadsföringen bara en ytlig fasad utan förankring hos de boende på den fysiska
destinationen. 36

Turismens multiplikatoreffekter
Turismens totala effekt på ekonomin kan analyseras via Keynes teori om
multiplikatoreffekter. Detta handlar om att pengar sätts i cirkulation i ett led som genom sitt
byte av ägare får värden att byta händer och därmed ekonomin att växa/välstånd att bildas.37

Exempelvis byggnationen av ett hotell genererar inköp av materiel och löner som i nästa led
genererar ett förnyat flöde mot andra marknadssektorer. Detta flöde representerar en
efterfrågan som alltid söker efter tillgångar att matchas mot. Om byggandet av hotellet var
den inledande direkta fasen i cirkulationen kommer en följande indirekt fas och sedan en fas
som genererar så kallade ”inducerade effekter” (induced effect) – nya löner, investeringar,
besparingar. 38

Besparingar leder till kreditgivning från bankerna (eftersom detta backas av inlåning) som
leder till nya investeringar/inköp, investeringar/inköp leder till löner och löner leder till
investeringar/inköp och besparingar och så vidare. 39

Turismens multiplikatoreffekt gällande inkomster (TIM) kan beräknas nationalekonomiskt.
Om den är 2 betyder det att 1000 dollar i turistisk spendering genererar en välståndsökning i
ekonomin med 2000 dollar, som ett exempel. Teoretiskt kan denna positiva flödeseffekt
behållas för evigt i en ekonomi förutsatt att pengarna stannar kvar. Men så är inte fallet på
grund av penningläckaget som gör att cirkulerande betalningsmedel försvinner ur ekonomin.40

34
Hall (2004)
35
Ibid
36
Ibid
37
Holden (2006), sid 94-95
38
Ibid
39
Ibid
40
Ibid

16

Detta fenomen betyder att det direkta inflödet av utländsk valuta till en turistdestination inte
avspeglar den kompletta bilden av den ekonomiska nytta som turisterna genererar. Samtidigt
betyder det att läckage av denna nya monetära efterfrågan betyder en större försämring för
ekonomin än bara det direkta värdet av pengarna som försvinner. Det är alltså den försvunna
effekten av den icke inträffade penningcirkulationen som måste mätas för att få en korrekt
bild av läckagets betydelse för ekonomin. 41

Varje nation som önskar vinna ekonomisk nytta via en frodande turismindustri måste ta
penningläckaget på allvar och söka vägar för att minska detta. Läckage kan uppstå redan
innan turisterna kommit till destinationen eftersom många icke inhemska flygbolag står för
transporten. Att stödja lokala flygbolag kan därför vara ett effektivt sätt att täta till läckor
eftersom transport ofta står för 40-50% av besökarnas utgifter. Detta kan dock vara en svår
lösning för mindre nationer och ö-nationer eftersom dessa ofta är helt beroende av
transnationella flygbolag för internationella transporter via luftvägen. Tullar på mat och dryck
är en möjlighet som står till buds, förutsatt att det finns lokal tillgång på dessa varor. En
nation kan även inskränka möjligheterna att importera arbetskraft och sätta strama regleringar
på utländska investerare som vill investera i turismindustrin på destinationen. Det sista kan
innebära att utländska investerare måste söka partnerskap med lokala aktörer för att få
genomföra sin affär. Att stödja alternativa turismformer som ekoturism, ”pro-poor tourism”
och så vidare är också ett sätt att minska läckage eftersom sådana turister inte efterfrågar
importerade varor. Problemet med de alternativa turismformerna är att de vanligen inte
genererar samma mängd besökare som den konventionella massturismen.42

Ett enkelt men tydligt klargörande görs av Ossian Stiernstrand i boken ”Riktade studier för
utveckling av svensk turism” angående vad pengarna som genereras inom turistbranschen
betyder för sysselsättningen. Han menar att en inkommande ”turistmiljon” skapar ett
årsdagsverke i Sverige och varje kvarhållen ”turistmiljon” bibehåller ett årsdagsverke i
Sverige. I relation till denna beskrivning skall ställas att 76 % av branschens omsättning 1998
utgjordes av svenska turister. Han påpekar även att varje möjlig väg för att utveckla den
svenska turistindustrin bör undersökas eftersom branschen är en bra skapare och bibehållare
av arbetstillfällen. Ett arbetstillfälle inom den svenska turistbranschen kan nämligen aldrig
flyttas utomlands då en upplevelse är bunden till platsen där den skapas. 43

Turismens roll för nationell handelsbalans
Endast olja, fordonsrelaterade produkter och kemikalier överträffar handeln med turism på
den globala marknaden. De flesta länder har någon form av turistisk export som påverkar
deras totala handelsbalans. Turism är en bra källa för generering av utländsk valuta. Ett land
med negativ handelsbalans, mer import än export, ackumulerar skuld som i längden kan få en
hämmande påverkan på landets ekonomi. Självklart förutsätter detta att fler inkommande
turister spenderar pengar i det egna landet än vad de egna medborgarna för ut i likvida medel
till konkurrerande turistdestinationer i andra länder. Det sistnämnda innebär att
utvecklingsländer ofta kan förbättra sin handelsbalans genom turism eftersom inte så många
av det egna landets innevånare reser utomlands. 44

41
Ibid
42
Holden (2006), sid 97
43
Stiernstrand (1998)
44
Holden (2006), sid 90-92

17

Turism och frihandel
Gällande utvecklingsländers möjligheter i syd att vinna fördelar via turisminkomster utifrån
måste understrykas att det är de utvecklade länderna i nord som sitter med makten över de
globala turismströmmarna. Via den liberaliserade globala frihandeln, lagstadgad via
Världshandelsorganisationen (WTO) och andra internationella strukturer, är länder tvingade
att öppna upp för multinationella företag som kan köpa sig internationella fördelar på den
lokala marknadens bekostnad. Ett land som inte väljs ut som en destination för investeringar
av den globala turismindustrin kan o andra sidan få svårt att hävda sig mot de multinationella
bolagens effektiva bokningssystem och utvecklade kanaler för logistik och sälj på
konkurrerande destinationer, de som fick de internationella investerarnas uppmärksamhet. 80
% av alla turister i världen beräknas resa i paketerad form. Därmed är det lätt att förstå
makten som de multinationella turismoperatörerna, som utvecklar och säljer dessa paket, har i
förhållande till värdnationerna som står för den turistiska råvaran. 45

Turism och ekonomiskt läckage
Enligt världshandelsorganisationen (WTO) karaktäriseras turismsektorn av en brist på lokala
aktörer i distributionskanalerna. Detta leder till att pengar försvinner från destinationer.
Problemet är framförallt tydligt i utvecklingsländer även om det finns i alla länder med en
turismindustri. 46

Det går inte att undvika läckage helt och hållet. Vanligen försvinner pengarna tillbaka till
länderna där hotellen, flygbolagen och turistoperatörerna har sin bas. Detta går att acceptera
så länge destinationen får in skäliga intäkter för nyttjandet av dess resurser. Men vid väldigt
högt läckage tar sig turismverksamheten former liknande exploatering. 47

Läckaget är extra högt vid så kallade all-inclusiveanläggningar i utvecklingsländer. Dessa
lösningar innebär att resebolaget erbjuder full sysselsättning, boende och mat inne på ett
hotellkomplex till fast pris. Det mesta importeras, inklusive materielet till byggnationen av
anläggningen, från utlandet och då ”allt turisten behöver” finns inne på hotellet känner den ett
lågt eller inget behov av att besöka lokala företag. Samtidigt har de mesta av pengarna i priset
gått till västerländska bolag via flygresa, boende, mat (vanligen importerad), försäkringar och
bokningstjänster. Det är inte ovanligt att all-inclusiveföretagen själva står för guidning och
göromål vid eventuella utflykter utanför huvudanläggningen.48

Det som återstår är primärt de låga löneutbetalningarna till personalen i utvecklingslandet. De
pengar som hade kunnat ha spenderats på restauranger, dricks, hantverk, upplevelser, guider
och chaufförer uteblir alltså från den lokala marknaden.49

De transnationella turismföretagen har resurser som små lokala aktörer har svårt att
konkurrera med. Speciellt gäller detta i utvecklingsländer. Det är ekonomiska-, logistiska-,
marknadsföringsmässiga-, kulturella- och språkliga barriärer som är oerhört svåra att

45
Holden (2006), sid 100-103
46
Schyst resande (2011), sid 9
47
Ibid
48
Ibid
49
Schyst resande (2011), sid 10

18

överkomma för mindre företag i den omfattning som krävs för att konkurrera genom egna
länkar mot omvärlden. De lokala aktörer som lyckas hävda sig riskerar därtill att bli uppköpta
och införlivade i storföretagens tillgångar. Likväl ger deras småskalighet svårt att uppehålla
den kvalité som de stora transnationella företagen kräver av sina leverantörer. 50

I utvecklingsländer påverkas konkurrensförmågan hos lokala turismföretag också helt enkelt
av det faktum att de befinner sig i fattiga utvecklingsländer. Infrastrukturen är begränsad med
ofta otillräckliga transport- och kommunikationsmöjligheter, inklusive turistinformation för
besökare. De stora transnationella företagen skapar sin egen infrastruktur åt sina gäster och
skapar oaser för sin egen verksamhet och lämnar samhället utanför i befintligt, och därmed
mindre attraktivt, skick.51

Tidigare forskning
Kommersiell byteshandel och turism
Det finns många olika typer av affärsmässig byteshandel med olika termer. Den moderna
internationella termen för transnationell byteshandel är ”countertrade”. Denna affärsform
nyttjas både av privat näringsliv och av stater. Normalt nyttjas denna alternativa handelsform
för att skapa nya handelsflöden där sådana tidigare inte existerade och där normala
penningtransaktioner av olika anledningar inte går att etablera. Exempel på det sistnämnda
kan handla om nationella icke konvertibla valutor som medvetet försvårar utflödet av pengar
från landet eller undermåliga reserver av utländsk valuta. 52

I turistisk kontext kan byteshandel exempelvis komma i fråga gällande att skapa nya
reseflöden från och mellan utvecklingsländer. Tidigare har countertrade även använts för att
stimulera turistiska flöden mellan socialistiska och post-socialistiska länder som varit
svåråtkomliga för västerländska resenärer. Transnationell byteshandel inom dessa kontexter
påtalades som ett verktyg med enorma möjligheter av Oudiette redan 1990 (citerad a Wilson
och Wang, 1996). Överhuvudtaget används countertrade ofta av dessa typer av länder
eftersom de ofta har handelsrestriktioner mot utlandet, låg tillgång till hårdvaluta, negativa
handelsbalanser samt icke konvertibla valutor enligt ovan. 53

Genom att byta gåvocertifikat för turistiska produkter och resor kan länder skapa turistiska
handelflöden mellan sig utan att förändra balansen på det export- och importmässiga
valutaflödet. Detta är inte något som noterats särskilt ofta vid ekonomiska studier men några
framgångsrika exempel har uppdagats. Abdel-Latif (1990) som citeras av Wang och Wilson
har skrivit om hur byteshandel nyttjades i Egypten för att främja turismen enligt systemet
nämnt ovan. Just på grund av negativ handelsbalans och stor skuldsättning började Egypten
byteshandla inom alla möjliga branscher med sina utländska handelspartners. För turismen
inrättades ”Kleopatraschemat“ (Cleopatra Scheme) som möjliggjorde för Egyptens
handelspartners att få betalt i turistpaket för sina varor och tjänster. NEC - ett större japanskt
elektronikföretag – fick betalt för en omfattande mängd TV-apparater genom att Egypten
betjänade japanska turister i utbyte mot ”countertrade credits” motsvarande upp till 60 % av
upplevelsepaketens värde. I paketen ingick företagskonferenser, utställningar/visningar i

50
Ibid
51
Ibid
52
Wilson & Wang (1996), sid 31-32
53

19

Alexandria, Cairo och Luxor, likväl som vanliga semesterpaket. Genom byteshandeln
genererades fler inresande turister från Japan samtidigt som Egypten fick värdefull elektronik
helt utan att offra hårdvaluta. Systemet fungerade så bra att flera branschorganisationer och
statliga organ anammade det som ett fast komplementärt verktyg för att motverka
skuldsättningen och den negativa handelsbalansen. 54

Wilson och Wang påtalar i sin studie från 1996 att länder i tredje världen och post-
socialistiska länder ofta lider av samma problem som i det egyptiska exemplet ovan. De har
hög skuldsättning, ibland en valuta som är svår eller omöjlig att växla mot utländsk dito på
den internationella marknaden, och en negativ handelsbalans (reserverna av utländsk valuta är
låga). Likväl kan det finnas problem så som dåligt utbyggd infrastruktur, undermåligt utbildad
personal, för hög inflation, undermålig marknadsföring och otillräckligt med
boendemöjligheter för att skapa en utvecklad turistnäring. I samtliga fall menar Wilson och
Wang att ”countertrade” i olika former kan lösa eller utgöra en dellösning för dessa problem.
55

Fallet Sovjet – Kina

Innan Sovjetunionens fall användes countertrade som ett sätt att skapa turistströmmar mellan
Sovjet och Kina. Båda länderna hade valutor som inte gick att växla på internationella
valutamarknaden och behov av att behålla hårdvaluta inrikes. Samtidigt ville både länder
stimulera resande sinsemellan. En till synes omöjlig uppgift om de vanliga betalsystemen
skulle ha använts. Med direkt byteshandel av gåvocertifikat gick problemet att lösa. De
respektive staterna användes av de respektive ländernas turismoperatörer som ”clearinghus”
för de värden som växlades mellan ländernas gränser. De fristående turismoperatörerna hade
inte klarat av en sådan här affär på egen hand.56

Staterna beräknade vad en turist i respektive land förväntades behöva för sitt uppehälle och
önskade köpa (i form av souvenirer mm.) och införskaffade detta. Sedan kunde sovjetiska
turister köpa presentkort från Kina i egen valuta inrikes på ett lokalt bankkontor och kinesiska
turister detsamma i sitt hemland som de senare kunde lösa in på plats i Sovjet. Således blev
exakta värden matchade på båda sidor om gränsen och sålda i de egna nationella valutorna.
Handelsbalansen mellan länderna bibehölls helt intakt.57

Gåvocertifikaten fick utgöra komplementär fiat-valuta för att möjliggöra transaktionen.
Genom att låsa certifikaten (presentkorten/kupongerna) vid vissa varor och tjänster och
regioner garanterades att rätt utvalda aktörer gynnades av denna affär. I detta fall förlades
turistflödet inom utbudet hos reseagenter med bas i Moskva respektive Shanghai. Totalt sex
orter i varje land mottog 10 000 turister. Avtalets löptid var tre år och kunde förnyas vid båda
parters medtycke.58

Att finna lönsamhet i kommersiell byteshandel

De flesta aktörer på marknaden kan finna direkt ekonomisk lönsamhet i byteshandel vare sig
det handlar om stater, ideella organisationer eller små-, medelstora- eller stora företag. Wilson

54
Wilson & Wang (1996), sid 32
55
56
57
58

20

och Wang (1996) citerar Reisman et al (1989) när de beskriver de tre huvudförutsättningarna
för lönsam byteshandel som är -

1: Att överskottskapacitet existerar i någon form på grund av fluktueringar i efterfrågan.
2: Att marginalkostnaderna är låga på tillhandahållen vara eller tjänst.
3: Att förmåga finns att tydligt segmentera kundmarknaden till en tillfredsställande låg
kostnad. 59

För att bli en framgångsrik byteshandlare bör enligt Shipley och Neale (1988) som citeras av
Wilson och Wang (1996) följande egenskaper finnas -

1: Övergripande kunskaper om de olika formerna av byteshandel.
2: Kunnande för att identifiera och ta vara på uppkomna byteshandelsmöjligheter.
3: Förståelse för kundens inköpssystem, regleringar och policies, inklusive
importregleringar.60

Det finns idag inga övergripande teorier som förklarar varför byteshandel existerar trots
välutvecklade internationella betalsystem men Papadopoulus (1993) som citeras av Wilson
och Wang (1996) menar att det ändå är lätt att identifiera fördelarna med systemet. Han
nämner en rad fördelar som bland annat inkluderar möjligheten att överkomma priskontroller,
internationella institutionella överenskommelser som står i vägen för penningtransaktioner,
valutaväxlingsproblem, överskottskapacitet, problematik med utländska skulder,
exportökningsbehov, diversifieringsbehov, överdrivet höga internationella
transaktionskostnader, likviditetsfördelar för lokala ekonomier och hävstångseffekt vid
inköp.61

En aktör kan även använda byteshandel för att skapa synergieffekter med marknadsföring då
byteshandeln kan generera nya kunder (mun till mun - marknadsföring) och ofta på helt nya
marknader. Exempel på kända multinationella företag som använt sig av byteshandel är Ford,
Coca-Cola, Daimler-Benz och Boeing. Dessa aktörer löste primärt problem med överkapacitet
i sina fabriker och/eller för snabbt växande lager.62

Praktiska problem och lösningar för kommersiell byteshandel i turistisk
kontext

Trösklar som måste överkommas vid internationella bytestransaktioner inom turism är flera
än vid penningtransaktioner. De utgörs primärt av nationella byråkratiska system som ska
matchas mot varandra i samarbete, språk- och kulturskillnader (potentiella kulturella misstag),
förtroendefrågor samt hög tidsåtgång till förhandlingar – att finna exakta turistiska värden att
matcha mot varandra så att bägge parter blir nöjda. 63

Det finns många olika slags ömsesidiga handelsformer men Wilson och Wang föreslår två
tillvägagångssätt vid internationell byteshandel i turistisk kontext – direkt byteshandel och
ömsesidiga tillgodohavandekonton (credit clearing) som de kallar för ”evidence account”. 64

59
60
Ibid.
61
62
Ibid
63
64

21

Direkt byteshandel är kanske den mest primitiva av handelsformer där något byts direkt mot
någonting annat av samma värde. Handelsformen är enkel att beskriva men ganska svår att
använda sig av i daglig affärsverksamhet eftersom exakt matchande behov i förhållande till
handelsparternas respektive utbud måste existera. Gällande att skapa turistflöden mellan
utvecklingsländer och post-socialistiska länder verkar dock direkt byteshandel kunna fungera
bra utifrån historiska exempel där nya turistiska flöden skapats i kombination med
uppehållande av perfekt handelsbalans. Staten har här som beskrivits i ovanliggande exempel
agerat som tredje part, ”mäklare”, mellan respektive lands turismoperatörer. 65

Ett ”evidence account” innebär helt enkelt att kredit och debet balanseras i protokollförd
handel mellan två eller flera aktörer. Ett köp ger en debet hos köparen och en kredit hos
säljaren på ett ”tredje parts-konto” som bägge parter har full överblick över. Detta används
primärt vid omfattande handel med återkommande och större summor som flyttas mellan två
internationella handelspartners och som förväntas att växa. Systemet passar bäst, enligt
Wilson och Wang, när många olika typer av handelsvaror flyttas mellan två väletablerade
handelspartners.66 Turism kan då ingå som en del i det totala handelsflödet.67

Samma system som Wilson och Wang kallar för ”Evidence account” kallas vanligen
”ömsesidig kredit” och används av både ideella (LETS) och kommersiella (Barter Exchanges)
bytesringar världen över. 68

Redovisning av Empiri
Kommersiella bytesringar
2011 släppte City of London en rapport om kommersiella bytesringar som skrivits av
tankesmedjan Z/Yen Group. Utredningen visar på potentiella fördelar gällande överlevnad för
företag, likvida hävstångseffekter på inköp och bättre utnyttjande av kapacitet. 69

Primärt används de kommersiella bytesringarna enligt rapporten för att skapa nya flöden av
tillgångar som ligger vilande inom den vanliga penningekonomin – obokade hotellrum,
maskiner som inte används fullt ut, obokade tjänstetimmar, stora osålda lager och så vidare. I
stort sett alla företag har någon form av överkapacitet och vinner då fördelar på marknaden
genom att byta denna kapacitet med andra företag inom ett slutet nätverk där konkurrenterna
inte är representerade. Således kan omsättningen öka i kombination med att kostnaderna på
inköp sänks (hävstångseffekt). 70

Kostnaden för att saluföra något är av självklar anledning alltid lägre än kostnaden för
köparen. Säljaren lägger alltid på en vinstmarginal för annars tjänar han inga nya inkomster.
Vid byteshandel utnyttjas detta som likvid hävstång för att sänka kostnader på inköp.
Kostnaden för att hyra ut exempelvis ett hotellrum kanske är 200SEK men priset för att boka
samma rum kanske är 1000 SEK. Att då byta ett annars osålt hotellrum, vanligen beskrivet via
ett gåvocertifikat, mot en vara eller tjänst för 1000 SEK som hotellet behöver för sin drift

65
66
67
68
Greco (2009), sid 138
69
City Of London ((2011)
70
Ibid

22

innebär då en sänkt verksamhetskostnad på 800SEK. 71

Exempel på framgångsrika kommersiella bytesringar som ges i City of Londons utredning är
Nya Zeeländska Ormita Commerce Network, Schweiziska WIR och Universal Currency som
är en gemensam handelsplattform för kommersiella bytesringar världen över där de kan cleara
varor och tjänster mellan varandra. 72 Den sistnämnda ägs och drivs av den internationella
ömsesidiga handelsorganisationen IRTA. 73

Utredarna för Z/Yen Group beräknar att upp till hundratusentals arbetstillfällen borde kunna
skapas eller konserveras via ett välutvecklat affärsmässigt bytesringssystem i Storbritannien.
Arbetstillfällena blir flest om bytesringssystemet även når utlandet och då blir
nyttospridningen och jobbskapandet inte bara centrerat till moderlandet. Likväl beräknas
slöseriet med outnyttjade tillgångar att minska för deltagande företag. Ökad likvid resiliens
under lågkonjunkturer beräknas också bli en fördel för deltagande handelsaktörer.74

Revisionsmässigt finns inga problem så länge enheten som handlas med inom en bytesring
kan beräknas i nationell valuta. Vanligen beskriver en kredit inom ett ömsesidigt kreditsystem
en enhet av nationell valuta. Eftersom skatter beräknas på vinster och multilateral byteshandel
inom ett ömsesidigt kreditsystem är utformat för att nå en handelsbalans på plus/minus noll så
redovisas inga vinster i bokföringen. Om det uppstår vinster beror dessa på ökade besparingar
tack vare hävstångseffekten på inköp och kan då sedermera beskattas i vanlig ordning i lagligt
betalningsmedel från det vanliga företagskontot hos banken. 75 Detta sammanfattas även i
svenska skatteverkets officiella ställningstagande gällande kommersiella bytesringar
beskrivandes att skatteredovisning sker på sedvanligt vis. 76

Kommersiell bytesringsverksamhet bidrog enligt Z/Yen-utredarna även till en stimulering av
ökad välgörenhet. Ideella organisationer med välgörande inriktning kan bli medlemmar i en
bytesring och därmed ta emot krediter som donationer. Ofta får välgörenhetsorganisationer
även donationer ”in natura” som de inte vet hur de ska använda. Genom att sälja den donerade
varan eller tjänsten via bytesringen kan organisationen skaffa sig andra tillgångar den har
bättre nytta av. Samtidigt innebär vanligen ett donerande i ömsesidiga krediter ett avyttrande
av i annat fall osålda överskott som ett företag via bytesringen kan omvandla till goodwill och
CSR. Således får företaget bättre socialt rykte på ett kostnadseffektivt sätt. I vissa länder utgör
även ett donerande till välgörenhetsorganisationer underlag för skattemässiga fördelar för
företag.77

Kommersiella bytesringar kan aldrig bli annat än ett komplement till den ordinarie
penninghandeln. Z/Yen Group beskriver bytesringsdeltagandet som ett extra ben att stå på för
deltagande företag med några procents omsättningsökning som resultat. Detta primärt på
grund av att skatter inte kan betalas i ömsesidiga krediter. Men omsättningsökningen följs
som beskrivits ovan av ett antal andra fördelar gällande likvida besparingar och effektivare
kapacitetsutnyttjande som enligt utredarnas beräkningar ökar marknadsresiliensen som helhet.
78

71
Ibid
72
Ibid
73
http://www.ucci.biz/ (2012-05-24)
74
City Of London (2011)
75
Ibid
76
www.skatteverket.se (2012-05-21)
77
City of London (2011)
59 Ibid

23

För maximal positiv effekt krävs en kritisk massa av deltagande företag. City Of London
föreslår därför ett antal regleringar och stödjande funktioner att tas i bruk av brittiska staten
för att främja en utveckling inom denna sektor, innefattandes regleringar för att motverka
bedrägeri (att bytesringarna själva utfärdar kredit för egna inköp utan att betala tillbaka),
upprättande av handelsstatistik inom branschen (ökad forskning) med mera.79

Intressant i sammanhanget är den franska staden ”Nantes” som i offentlig regi kommer att
implementera ett WIR-liknande system som även innefattar privatpersoner. Enheten kommer
att heta ”Nanto” och beräknas att sättas i cirkulation under 2013.80

Stodder som studerat ”WIR” har funnit bevis som tyder på att systemet är pro-cykliskt. Det
vill säga kreditgivningen inom nätverket expanderar när den nationella penningmängden går
ned. Således skapas en monetär balanseringseffekt som uppehåller handel även under tider då
det är ont om lagligt betalningsmedel på marknaden - det vill säga lågkonjunkturer eller
finanskriser. WIR utmärkte sig gällande detta under den stora depressionen på 30-talet i
Schweiz. 81

Lietaer, Ulanowicz och Goerner går steget längre än Stodder och City Of London menandes
att komplementära valutasystem är det enda sättet att strukturellt motverka finanskriser och
stabilisera en ekonomis långsiktiga tillgång till betalningsmedel på ett hållbart sätt. 82

Kommersiell byteshandel och kommersiella bytesringar i turistisk
kontext

De mesta av det kommersiella turistiska utbudet kan sammankopplas via en gemensam faktor
och det är att det som säljs vanligen till stora delar är baserat på tid. Hotell, resorts och
restauranger, likväl som sport-, evenemangs- och underhållningsarenor baserar alla sina
inkomster på försäljning av tid. Tid är färskvara som inte kan lagras. Varje timme som lämnas
osåld en dag kan aldrig säljas igen.

Enligt bytesringsrepresentanter i undersökningen kan denna osålda tid bytas till någon som

A: Inte har råd att betala kontant
B: Inte har för avsikt att betala kontant
C: Skulle föredra att byta till sig tiden av en viss aktör om alternativet är att betala kontant hos
en annan aktör.

På detta vis kan ett turismföretag attrahera nya kunder och använda inkomsten från dessa till
att skaffa varor och tjänster det behöver. Detta kan då ”kompensera” för existerande
kostnader, sparandes kontanter, och företaget kan på samma gång få nya kunder det annars
inte fått.

Den enklaste anledningen till att välja byteshandel, enligt kontaktade
bytesringsrepresentanter, är sannolikt att det helt enkelt är billigare att betala en summa
motsvarad i värdet av egna varor och tjänster än i kontanta medel, eller att köpa något
79
Ibid
80
http://worldcrunch.com/micro-currency-french-city-nantes-soon-you-can-pay-nantos/4839 (2012-05-22)
81
Stodder (2005), sid 13-15
82
Lietaer et al (2008), sid 27

24

användandes nya inkomster, ovanpå den ordinära omsättningen, som företaget annars inte
hade haft. Detta gäller båda direkt och indirekt (det vill säga bytesringsopererad) byteshandel.

Extra vinster kan hittas i att beskriva sitt (tids)utbud i gåvocertifikat vid byteshandel. Enligt de
jag haft kontakt med så löses cirka 7 % av alla gåvocertifikat inte in vilket ger motsvarande
besparingar för utfärdaren, likväl attraherar gåvocertifikatet en ny kund som kanske vill
spendera mer än värdet han bytt till sig. Därmed kommer denna att spendera kontanter. Vill
denne spendera mindre än värdet av gåvocertifikatet behöver inte utfärdaren, för det mesta,
inte ge ut växel i kontanter vilket också skapar besparingar för hen.

Skillnader mellan en bytesring och kontantmarknaden

Marknaden inom kommersiell bytesring, som är sluten för alla utom medlemmarna, skiljer sig
enligt Selina Markham, Ormita, från den reguljära marknaden där vi använder oss av statliga
penningsystem som alla kan handla med. Detta gäller inte enbart valutasystemmässigt utan
även handelsmässigt ur socialt perspektiv.

På kontantmarknaden:

1: Ett företag skapar efterfrågan genom annonsering, mun till mun-referenser, och
återkommande köpvanor.

2: Befintlig ny kundmarknad är begränsad till det antal människor som ser företagets
annonser, på något vis hör talas om det eller passerar dess lokaler/skyltfönster.

3: I stort sett alla företag i den kontanta ekonomin upplever tider av överkapacitet då de inte
uppnår 100 % av sin potentiella försäljning/produktion. Konkurrensen är ofta hård om
kundernas begränsade kontanta likviditet.

4: Möjligheten att köpa och sälja är begränsad till mängden valuta som cirkulerar i den lokala
ekonomin. Ett turistföretags utbud kan alltså efterfrågas realt även om det inte omsätts
monetärt.

I en kommersiell bytesring:

1: Ett företags utbud efterfrågas i större grad eftersom det bara finns ett eller några få företag
inom samma bransch inom det slutna nätverket. I praktiken kompletterar likvärdiga företag
varandra för att tillgodose efterfrågan.

2: Bytesringen skaffar nya kunder till företaget på provisionsbasis genom centralt säljarbete.

3: Värde skapas genom handel med varor och tjänster utan att använda kontanter.

4: Handelskrediterna är i de flesta fall räntefria. 83

Genom att byta sin överkapacitet kan företag minska sitt behov av kontanter och expandera
sin verksamhet på samma gång. Via bytesringens selektiva natur så matchas allt utbud mot
efterfrågan, förutsatt att verksamheten sköts korrekt av operatörerna, vilket tillgodoser att

83
Greco (2009)

25

medlemmarnas totalomsättning utökas. Deras handel på ”kontantmarknaden” påverkas inte
negativt och i värsta fall inte alls. I de flesta fall påverkas den positivt, annars finns vanligen
låga incitament för att bli kvar i bytesnätverket för ett företag, enligt bytesringsrepresentanter.

I vissa bytesringar kan du inte handla av eller sälja till någon du tidigare gjort affärer med.
Således blir varje affärskontakt ett nytt handelsflöde. Oavsett om parterna handlat med
varandra tidigare uppstår ett nytt flöde på en ny marknad eftersom bytesringen är en intern
marknad för endast medlemmar. Varje ny byteshandelskund innebär dessutom ofta en ”stöld”
av en kund från en konkurrents klientellista på kontantmarknaden.

När ett företag betalar sina utgifter kontant är det en ensidig transaktion. Det är en köpare och
en säljare. Bara för att du köper av någon med pengar betyder inte detta att det leder till
återkommande köp. Men när du handlar inom en bytesring, eller genom direkt byteshandel,
uppstår två sälj och två köp. I bytesringen måste krediterna som erhålls på
tillgodohavandekontot spenderas inom samma nätverk. De kan aldrig försvinna någon
annanstans. Resultatet blir att strategiska handelsallianser uppstår mellan företag som bryr sig
om varandra och behöver varandra mer än vad som är gällande på ”kontantmarknaden”.
Vissa bytesringar, som Ormita Commerce Network, skapar särskilda inköpsscheman för
medlemmarna som skapar kontinuitet i den återkommande handeln. Detta verkar bygga
lojalitet mellan företag.

Eftersom företag exponeras för återkommande fluktueringar i tillgång och efterfrågan kan
byteshandel utgöra ett mycket effektivt verktyg, enligt bytesringsrepresentanter, som
möjliggör för organisationer av alla storlekar att mer kreativt hantera varulager och tid. Det
möjliggör för företag att erhålla värden från varor och tjänster som annars förblivit monetärt
värdelösa. Genom byteshandel kan nya marknader penetreras och utvärderas till lägre risk och
kostnad. Systemet med bytesringar blir mer och mer accepterat och väletablerat, enligt
bytesringsrepresentanter Numer sker gränslösa utbyten av alla typer av varor och tjänster
jorden över via dessa kommersiella system.

Kommersiell byteshandel och turistföretag

Enligt bytesringsrepresentanterna i studien så använder sig många hotellkedjor av
byteshandel. Några av de största företagsexemplen är Westgate Resorts i USA, Centara Group
(finns i 7 länder) och Quality Inn.

Att byta tomma hotellrum mot annonsering, sängkläder, utrustning, livsmedel, sprit, möbler
med mera sparar pengar och gynnar därför den totala lönsamheten.

I situationer då företag har strikta budgetar eller har spenderat ut sin tillgängliga likviditet kan
inköp av tjänster som annonsering och resande göras genom byteshandel utan att budgetramar
överskrids och, ibland, till och med öka den totala köpkraften i hårdvaluta för företaget. Det är
vanligt att företag jobbar så här för att köpa annonsering och därmed skaffa nya
kontantbetalande kunder till lägre kostnad – både inom och utanför bytesringar.

Den primärt nämnda fördelen i denna undersökning för turistföretag gällande den
internationella konkurrensen är den likvida hävstångseffekten som uppstår vid byte av i
huvudsak överskottstid mot marknadsföring och tjänster som stärker varumärket och den
operationella effektiviteten. Det förstnämnda tyder på att företag på ett billigt sätt kan utöka

26

internationell marknadsföring för att överträffa sina konkurrenter. Det sistnämnda kan
innebära att investera handelskrediter i bonusprogram till anställda för väl utfört arbete,
inkassera osäkra fordringar i handelskrediter eller varor/tjänster som kan bytas bort inom
bytesringen och/eller köpa in realkapital och tjänster som förbättrar verksamheten mot
kunderna till lägre kostnader. Minskat slöseri av reala resurser blir resultatet varje gång ett
turistföretag byter bort varor och tjänster, som ändå aldrig hade sålts för kontanter, mot något
som genererar nytta åt verksamheten.

Exempel:

Apple Vacations, ett av de största reseföretagen i USA, och en ledande internationell
charteroperatör har använt en kommersiell bytesring (Ormita Commerce Network) i över fem
år för att expandera sin verksamhet och nå nya marknader.

Bolaget kunde inte alltid fylla upp stolkapaciteten på sina flygplan vilket utgjorde en stor
förlustpost. Samtidigt hade företaget stora kostnader i marknadsföring eftersom det täcker
flera olika marknader. Genom deltagande i bytesring kunde Apple framgångsrikt byta tomma
flygstolar mot annonsering och fylla upp sin kapacitet mer effektivt.

Genom byteshandel har Apple marknadsfört sig självt på nya marknader utan att öka sin
marknadsföringsbudget. Företaget byter till sig annonsering, event marketing och PR-
materiel. Förra året (2011) handlade Apple inom bytesringen för motsvarande 90 000 USD.

Bytessystemet möjliggör en ökad fyllnad av flygstolar men för Apple handlar det främst om
att företaget kan utöka sin marknadsföring mot nya marknader på ett sätt som utan
bytesringen hade minskat marknadsföringsbudgeten.

Kommersiell byteshandel och osäkra ekonomiska tider

Selina Markham, Ormita, menar att under recessioner och andra tider av ekonomisk svårighet
krävs fortfarande varor och tjänster, trots brist på pengar att betala dem med. Bristen på
pengar gör att den monetära efterfrågan minskar och producenter och tjänsteföretag får
minskad försäljning och får därmed själva en försämrad köpkraft.

Men den monetära efterfrågan är inte detsamma som reell efterfrågan och de resurser som
skulle tillgodose det sistnämnda finns fortfarande kvar i lokalekonomin men omsätts inte på
grund av att penningcirkulationen av olika anledningar har minskat. Målaren kan fortfarande
måla, mekanikern kan fortfarande laga bilar och så vidare och deras kunskaper behövs i
samhället men ändå förlorar de jobbet. I denna kontext menar hon att delar eller signifikanta
delar av dessa tillgångar kan beskrivas i handelskrediter inom ett ömsesidigt kreditsystem och
därmed sättas i arbete igen eller hindras från att läggas vilande från första början.

Kommersiell byteshandel och mediasektorn

Bytesringsrepresentanterna i studien menar att byteshandel kan bidra positivt till
turistbranschens strävan att marknadsföra sig till låg kostnad eftersom de flesta turismföretag
och samtliga mediabolag har höga bruttomarginaler via försäljning av ett tidsbaserat utbud.

27

I det närmaste alla mediabolag, nyhetstidningar, radiostationer, tidskrifter, tv-stationer
etcetera, använder sig av byteshandel i någon form vid något tillfälle menar Selina Markham,
Ormita.

Nya mediabolag kan använda byteshandel för att etablera sig på marknaden då detta gör dem
billigare att anlita än etablerade konkurrenter för annonsörerna. En strategi för dem kan vara
att byta reklamtid mot sändningsrättigheter för program eller filmer. Att byta reklamtid mot
andelar i ett företag eller andra typer av varor och tjänster bolaget behöver för sin verksamhet
är andra möjligheter, enligt Selina Markham. Detta kan turistföretag dra nytta av.

När en nyhetstidning inte lyckas sälja en annonsplats ersätts dessa i regel med en mindre
viktig artikel. Värdet av reklamplatsen förloras och kan inte återfås igen. ”The Times Group”
har enligt Selina Markham, Ormita, använt ett särskilt program där annonsplatser byts mot
andelar i nya och etablerade företag. Detta sparar nya företag pengar så att resurser kan
användas till varumärkesbyggande aktiviteter som behövs för tillväxt och expansion. Denna
affärsmodell är utformad för att dela risker, accelerera tillväxt genom annonsering och skapa
långsiktiga värden för varumärket.

Billboards är en annonseringsform med fördelen att konsumenterna ”hittar” annonseringen
och inte tvärtom. Företag som erbjuder billboards är också vana vid byteshandel, menar
Selina Markham.

Direkt byteshandel kräver att turistföretaget kan ge något mediebolag behöver, exempelvis
något det kan ge till sina kunder i form av tävlingspriser eller liknande. Inom en bytesring kan
turistföretaget sälja till vem som helst inom nätverket och spendera sina inkomster på
marknadsföring. Mediebolaget kan sedan i sin tur spendera sina handelskrediter hos vem som
helst inom bytesringen som vill sälja till det. Selina Markham menar att deltagande i en
bytesring ger fördelar mot att byta direkt.

Exempel på ömsesidigt utbyte mellan turism- och mediasektorn:

Clear Channel Communications är det största radionätverket i USA och byteshandlar
återkommande för att fylla ut sin sändningstid för reklam. Likt Apple har Clear Channel två
problem. För det första har bolaget osåld överskottstid för reklam som gör att det förlorar
intäkter. För det andra har bolaget behov av varor och tjänster att ge till lyssnare som priser
under olika program.

Genom att byta sändningstid för annonsering mot flyg-, sportevenemangs- och
konsertbiljetter, trycksaker och liknande fick Clear Channel både minskad överkapacitet och
de varor och tjänster som behövdes utan att utöka sina kontanta kostnader.

Kommersiell byteshandel och resande

Här kan byteshandel användas till att byta varor och tjänster inom en bytesring, eller direkt
om det kan lyckas, mot flygbiljetter, mässplatser, konferensbiljetter, hotellcheckar,
restaurangmåltider, underhållning och så vidare. En företagare kan enligt
bytesringsrepresentanter även ta ut krediter i en kommersiell bytesring som lön att betala sin
egen semester med, eller göra detsamma för en anställd som en belöning för väl utfört arbete.

28

Lokala komplementära valutasystem

Chiemgauern

Margrit Kennedy (citerandes Fritz Schwarz: Das experiment von Wörgl, Bern 1952) ger i sin
bok ”Pengar utan ränta och inflation” exempel på ett system som testades i en liten österrikisk
ort med 4200 innevånare under den stora depressionen. År 1932 skapade staden Wörgl en
egen lokal valuta i form av ”arbetskvitton” till ett värde av 32 000 Schilling. Dessa var
utformade enligt teorier av penningreformisten Silvio Gesell och var belagda med en
användaravgift, så kallat ”demurage”. Arbetskvittona täcktes av samma belopp i österrikisk
valuta. Dessa två element inkorporerades för att hålla sedlarna i snabb cirkulation samt ge
förtroende för dem hos befolkningen. Om användarna inte betalade avgiften, som utgjorde 1
% i månaden av värdet på sedeln, tappade sedeln i värde. På detta sätt finansierades systemet
av sig självt samtidigt som användarna ansträngde sig för att spendera sina pengar innan de
behövde betala avgiften. För att uppvisa betald avgift sattes ett litet klistermärke på sedelns
baksida varje månad. Via detta spenderades alltid arbetskvittona av befolkningen innan
nationell valuta användes. Arbetare och företag betalade ofta till och med in skatten i förtid
med arbetskvitton för att komma undan avgiften.84

Inom ett år cirkulerade de 32000 arbetskvittona 463gånger och möjliggjorde försäljning av
varor och tjänster för 14 816 000 schilling. Under samma tid minskade arbetslösheten i Wörgl
med 25 %. Intäkterna från avgiften användes av staden för offentliga ändamål. Efter det
lyckade experimentet ville 170 andra kommuner i Österrike kopiera systemet. Det slutade
med att den österrikiska centralbanken förbjöd arbetskvittona eftersom den såg sitt
valutamonopol hotat. 85

I Tyskland har nu en lokalt cirkulerande semi-kopia av arbetskvittona i Wörgl existerat sedan
2003 - Chiemgauern. 86 Den backas av euros men förlorar sin köpkraft var tredje månad vilket
kräver en kontant avgift på 2 % av det nominella värdet av användarna för att reaktivera den
igen – totalt 8 % per år. Sedlarna kan förnyas upp till 7 gånger och möjlighet finns även att
genomföra chiemgauer-transaktioner med elektroniska betalkort. När ett företag eller en
konsument vill växla in Euros mot en Chiemgauer så går 3 cents till en lokal
välgörenhetsorganisation vilket är ett av huvudincitamenten för användande. Vill en
användare växla tillbaka Chiemgauern mot Euros erhålls endast 95 cents. 87

En Chiemgauer cirkulerar 2,5 gånger snabbare än en Euro tack vare användaravgiften vilket
gör att färre sedlar krävs i cirkulation för att uppnå samma handelsvolym som en Euro.
Myndigheterna har inga problem med systemet eftersom en Chiemgauer är en representation
av en Euro. 88

84
Kennedy (1993), sid 41-42
85
Ibid
86
http://www.chiemgauer.info/ (2012-05-15)
87
http://www.guardian.co.uk (2012-05-15)
88

29

600 företag i Rosenheimregionen accepterar Chiemgauers som är Europas mest omfattande
alternativa valutasystem. Totalt bor cirka 500 000 innevånare i regionen. Handeln i
Chiemgauers uppgår till cirka 5 miljoner om året vilket är 0.2 % av Rosenheims totala
omsättning. Tilläggas bör att omsättningen i Chiemgauer vanligen ökat markant varje år sedan
starten. Samarbetet med välgörenhetsorganisationerna gör att valutasystemet marknadsförs
aktivt av många aktörer i Rosenheim som ju erhåller 3 % av värdet varje gång någon växlar in
Euros mot Chiemgauers. 2 % av värdet går till valutaföreningens drift. 89

Genom sin lokalitet bevaras köpkraft i Rosenheim via Chiemgauern och då endast 40 %
Chiemgauers räcker för att skapa samma handelvolym som Euros anser förespråkare att
räntekostnaderna för lokalsamhället minskar markant eftersom färre banklån krävs av
näringslivet för att sätta ökad likviditet i cirkulation om lokala transaktioner behöver
stimuleras. Det räcker enligt förespråkare att växla in euros i Chiemgauers för att öka
köpkraften som kommer Rosenheim till del från dessa euros med cirka 60 %.90

Chiemgauer är ett av många valutasystem som vuxit fram på senare år i Tyskland som går
under den gemensamma betäckningen ”Regiogelds”.91 Nästan hundra inslag från tysk media
mellan åren 2008-2012 redovisas på Chiemgauers hemsida. 92

Creditos
Under 2001-2002 frodades alternativa betalningssystem i Argentina. Detta var lokala och
regionala monetära motsvar på den djupa ekonomiska krisen som drabbade landet på 90-talet
och som fortsatte en bit in på 2000-talet. Via dessa "Creditos-nätverk" kunde människor köpa
och sälja med hjälp av för ändamålet framtagna sedlar - "creditos". Således växte en parallell
ekonomi fram vid sidan av den vanliga som snart var så stor att den inkluderade en tredjedel
av landets ekonomiskt aktiva befolkning. Argentinarna kunde köpa det mesta med creditos -
läkare, tågbiljetter, hantverkare, livsmedel, kläder och så vidare.93

När den indirekta byteshandeln var som störst spenderade medlemmar mellan 11-25% av sin
hushållsbudget i form av creditos. Som mest var motsvarande cirka en miljard USD i
cirkulation i form av creditos. Då nationellt lagligt betalningsmedel var bristfällig under
finanskrisen kunde företag betala sina arbetare i varorna de producerade. "Lönen" kunde sen
säljas inom ett creditos-nätverk och erhållna bytessedlar växlas mot varor och tjänster
arbetaren behövde för sitt uppehälle.94

Handelsnätverken var fristående från varandra men samarbeten för regionsövergripande
handel var vanligt förekommande. Transaktionskostnader i nationell valuta användes för att
hålla handelsnätverkens administration i gång. De största nätverken var regionsöverskridande
vilket underlättade medlemmarnas handel. 95

89
http://en.wikipedia.org/wiki/Chiemgauer (2012-05-15)
90
91
http://www.regiogeld.de/ (2012-05-15)
92
http://www.chiemgauer.info/informieren/pressespiegel/ (2012-05-24)
93
Powell (2002)
94
Powell (2002)
95
Powell (2002)

30

Ett nätverk, ZO, etablerade kollektivt ägda fabriker och handelsträdgårdar där produkterna
såldes och arbetarna betalades i creditos. ZO-nätverket etablerade även handelskedjor i
creditos där exempelvis en mjölnare kunde betala skatt till den lokala offentligheten i mjöl
som sedan delvis såldes inom ZO mot creditos som användes för att anlita "ZO-arbetare" att
underhålla publika områden och baka bröd till skolor. Ett annat exempel är att ZO tog ett antal
offentligt ägda trasiga lastbilar, lagade dem, och sedan använde dem för att köra varor mellan
olika handelsplatser. Som betalning fick offentligheten 10h transport per lastbil och vecka. 96

Vissa av dessa nätverk finns kvar än idag även om de flesta försvann efter att den Argentinska
ekonomin började återhämta sig. I förhållande till de flesta andra komplementära
valutasystem i världen kan Creditos-systemen beskrivas som en oöverträffad gigant. På
toppen av användandet utgjorde byteshandeln via creditos cirka 15 % av den argentinska
medellönen.97

Ithaca Hours

I Ithaca i den amerikanska delstaten New York har man sedan 1991 gett ut egna lokala pengar
- "Ithaca Hours". Det alternativa penningsystemet är ett av de mest kända exemplen på lokala
pengar i världen. Motsvarande 110 000 amerikanska dollars har omsatts i dessa
"byteshandelskuponger", utfärdade i sedelformat, som är präglade med bilder på lokala
artefakter. 98

Paul Glover som är grundaren beskriver systemet på sin privata hemsida, likväl som i
korrespondens med uppsatsskribenten, som en stor framgång. Tusentals inköp och många nya
vänskapsband har uppstått via valutan.99 Paul och hans medarbetare skapade Ithaca Hours
som ett försök att motverka läckaget av nationella pengar från Ithaca. Sedlarna är värdelösa
utanför området där valutaföreningen har medlemmar och bevarar därför köpkraften lokalt.
De är grundnominerade i värdet av en standardtimlön i regionen - 10 dollar - därav namnet
"Ithaca hours" (Ithacatimmar) istället för exempelvis "Ithaca Dollars". Med åren har totalt 5
ytterligare valörer tillkommit för att underlätta i den dagliga handeln - 2 HR, 1/2 HR, 1/4 HR,
1/8 HR, 1/10 HR. Den sistnämnda inkluderar en "jubileumstimme". 100

Med Ithaca Hours kan lokalbor i Ithaca köpa allt från VVS, snickeri, el-arbeten, takläggning,
omvårdnadstjänster, kiropraktik, barnomsorg, bil- och cykelreparationer, livsmedel, glasögon,
ved, presentartiklar och tusentals andra varor och tjänster. Till och med den lokala
kreditunionen (Credit Union) accepterar Ithaca Hours för intecknings- och låneavgifter. Folk
betalar även sin boendehyra med hours. De bästa restaurangerna i staden accepterar dem,
likväl biografer, bowlingbanor, två stora lokalt ägda livsmedelsbutiker, det lokala sjukhuset,
många loppmarknader, 55 leverantörer på "Bondens egen marknad", den lokala
handelskammaren och 300 andra företag. Hundratals fler, men oregistrerade, företag har
tjänat in och spenderat "timmar" i lokalsamhället, likväl anställda och privatpersoner genom
privata transaktioner. 101

96
Gómez (2010)
97
Powell (2002)
98
http://www.paulglover.org/hours.html (2012- 04 -20)
99
Ibid
100
Ibid
101
Ibid

31

Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander

Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander

Empfohlen

Empfohlen

Weitere ähnliche Inhalte

Andere mochten auch

Andere mochten auch (12)

Ähnlich wie Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander

Ähnlich wie Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander (7)

Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander