Moderaterna har en lång tradition av att diskutera frågor på tröskeln till framtiden.
För att fånga upp ungas engagemang och syn på samhället söker vi nu i debattboken Med Blicken mot framtiden svaren på en rad utmaningar på olika områden.
I boken diskuteras allt från hur vi kan ge skolbarn en rättvis start i livet, vikten av att fler människor i vår omvärld omfattas av samma fri- och rättigheter som vi, en miljösmartare politik.
Men också om hur Moderaterna kan utveckla politiken för att både tillvarata de många möjligheter som internet ger och samtidigt hantera viktiga frågor kring upphovsrätt och äganderätt.
4. Om boken
Utgiven av Moderaterna 2010
Moderaterna
Box 2080
103 12 Stockholm
Tel 08-676 80 00
info@moderat.se
www.moderat.se
Huvudredaktör
Johan Forssell
Textredaktörer
Mattias Kereztesi
Hanna Elving
Grafisk Form
Monika Hallstensson
Illustrationer
Fanny Bjurström
Foto
Sidorna 8 och 11 Ulrika Vendelbo
Tryck
Strokirk-Landströms
7. Innehåll
Förord 9
Att rustA sIg För lIvet 14
Att Få vArA sIg själv 54
Att kunnA stå på egnA ben 98
Att växA upp I trygghet 134
MöjlIgheter I ett dIgItAlt sAMhälle 174
AnsvAr För MIljö och klIMAt 216
FrIhet I världen 258
8. 8
Tomas Tobé, Anna Kinberg Batra, Oskar Öholm, Anna König Jerlmyr,
Niklas Wykman, Sofia Arkelsten och Henrik von Sydow
9. Förord
när jag var liten brydde jag mig inte särskilt mycket
om politik. Det fanns så mycket annat att göra och tänka
på än att bekanta sig med de politiska partierna.
Trots det var det några företeelser som lyckades etsa sig fast
hos mig. Och en av de sakerna som gjorde ett intryck på
mig var något så simpelt som ett helt vanligt klistermärke.
Det kom att bli ett av mina allra första möten med Modera-
terna och har präglat min syn på politiken sedan dess.
Dekalen kom från Moderaterna. Budskapet var enkelt.
Texten ”Framtidens idéer” framträdde mot en ljus bak-
grund. 9
Just den innebörden har alltid präglat min syn på Mode-
raterna. När jag några år senare började intressera mig på
allvar för politik, förstod jag att Framtidens idéer inte bara
var en tom paroll. Här är ett parti som har idéer inte bara
för hur Sverige ska se ut nästa månad utan också nästa år.
Och om tio år.
Moderaterna har under många år varit ett parti som för-
knippats med framtiden. För väldigt många av oss var det
själva grejen med att bli moderat. Och skälet till att vi har
fortsatt att vara det.
Att ha idéer för framtiden är avgörande för att nå fram-
gång i politik. Samtidigt är det lättare sagt än gjort att ha
det. Särskilt när man är i regeringsställning och höga krav
ställs på att presentera konkreta resultat direkt. Men det är
just i regeringsställning som det är som allra viktigast att
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
10. ibland våga höja blicken från skrivbordet mot horisonten.
Det parti som växer ihop med makten och tror att väljarna
tackar partier för gamla insatser, kommer snart att bli om-
sprunget av andra.
Moderaterna ska alltid vara ett parti som utvecklas och för-
nyas i takt med att omvärlden förändras. Samtidigt som vi
är både ansvarstagande och regeringsbärande måste vi svara
på frågan om hur vi vill att Sverige ska se ut i framtiden.
Det är så vi blir relevanta för väljarna. Och ser till att vi har
de politiska förslagen för att fortsätta göra Sverige till ett
friare, rikare och mer rättvist land för alla.
I den här debattboken söker Moderaterna svaren på fram-
tidsfrågorna inom sju spännande områden. Att nu inleda
ett seriöst arbete med att utforska svaren på framtidens
utmaningar lämpar sig väl i den händelserika tid vi befinner
oss i. Konsekvenserna av finanskrisen kommer att finnas
10 under fler år och vi har samtidigt en klimatutmaning att
hantera. Den tekniska utvecklingen skapar nya politiska
dimensioner och Sverige fortsätter att förändras av den allt
snabbare globaliseringen.
I de kommande kapitlen diskuteras allt från hur vi kan ge
skolbarn en rättvis start i livet till vikten av att fler män-
niskor i vår omvärld omfattas av samma fri- och rättigheter
som vi har. Sju unga moderater har skrivit bokens kapitel.
Skolan är grunden för att alla ska ges möjlighet att utvecklas
på lika villkor. Men har skolan hängt med i den tekniska
utvecklingen? Oskar Öholm ställer sig frågan om det inte
är dags att låta byta ut svarven och slöjden mot verktyg som
datorer som är självklara på de flesta moderna arbetsplatser.
Samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög talas det om
stora pensionsavgångar och kommande rekryteringsbehov.
Tomas Tobé resonerar kring hur Moderaterna kan utveckla
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
12. sin politik för att göra generationsväxlingen på arbets-
marknaden till en möjlighet för framtidens arbetssökande.
Unga som gamla ska ha utrymme att vara sig själva i
Sverige. Niklas Wykman skriver om hur få saker beskär
människors frihet i så stor utsträckning som fördomar och
förlegade ideal gör. Och hur en modern politik ser ut för
att låta människor forma sina egna liv.
Trygghet ska vara en självklarhet i Sverige. Samtidigt är det
ett faktum att våld och brott hindrar många unga män-
niskor från att förverkliga sina idéer. Anna König Jerlmyrs
text handlar om brottslighetens orsaker och hur vi kan
vända hopplöshet till framtidstro i utsatta områden.
Internet är ett självklart frihetsverktyg för de allra flesta i
Sverige. Henrik von Sydow skriver om hur Moderaterna
kan utveckla sin politik för att båda ta tillvara de många
möjligheter som internet ger och hantera viktiga frågor
12 kring upphovsrätt och äganderätt.
Klimatförändringarna kommer att prägla den politiska
debatten under lång tid framöver. Sofia Arkelsten ställer
sig frågan hur Moderaterna kan använda sin tradition av
förvaltarskap, kostnadseffektivitet och internationellt sam-
arbete för att mer effektivt möta klimatutmaningen.
De globala utmaningarna är många. Samtidigt är det tydli-
gare än någonsin att Sverige kan påverka händelseutveck-
lingen också utanför våra egna gränser. I den avslutande
texten skriver Anna Kinberg Batra om hur Sverige kan
fortsätta att spela en viktig internationell roll, bland annat
genom att använda våra ambassader på nya sätt.
Författarna ansvarar själva för texternas innehåll och de
förslag som presenteras i respektive kapitel. Men idéerna är
viktiga inspel i vår fortsatta förnyelse och arbete för att ge
svar på morgondagens utmaningar.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
13. Allt för att Moderaterna ska fortsätta att vara partiet med
framtidens idéer.
Johan Forssell
Planeringschef och ansvarig redaktör
13
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
15. Innehåll
Att rustA sIg För lIvet 17
inledning 17
rätt skola eller rätt föräldrar 21
Vad vi har gjort hittills 26
Sjunkande resultat 29
Läraryrkets sjunkande status 30
den havererade gymnasieskolan 30
Ordning och reda 32
Ytterliggare satsningar 32
Vad kommer härnäst? 34
Kunskapssyn 36
Modernitet 39
in med mobiltelefonerna i klassrummen! 41
Ärad vare Gud i höjden – detta har jag gjort i slöjden 44 15
Friare skolor utan timplan 46
Gå vidare 48
Vägen framåt 50
17. Att rustA sIg
För lIvet
Inledning
Alla vet hur skolan ska bli bättre.
Det är egentligen inte så konstigt eftersom alla har gått i
skolan och själva har tydliga minnen och åsikter om hur
undervisningen borde ha bedrivits, vilka ämnen som var
viktiga och vilka som var meningslösa och varför vissa
lärare lyckades inspirera mer än andra.
Ganska många har barn som går i skolan. Berättelser och
anekdoter om hur det ser ut i klassrummen i dag debatte-
17
ras, analyseras och kritiseras. Det finns en oro att man inte
lär sig lika mycket som tidigare och kanske en ängslan över
att vi håller på att halka efter andra länder. Man jämför med
sin egen skoltid och funderar på om det kanske inte, trots
allt, var bättre förr? Det var åtminstone ordning och reda i
klassrummet.
Rätt många går själva i skolan. De har givetvis mycket klara
uppfattningar om vad som fungerar dåligt och tydliga och
konkreta förslag på hur klassrummet kan bli snyggare,
lärarna bättre, skolmaten godare och kvaliteten på utbild-
ningen högre.
Alla är hursomhelst överens om att frågan är viktig, av gan-
ska uppenbara skäl. Skolan ska ge oss alla en stabil platt-
form att stå på, den ska utjämna livschanser och se till att
vi kan utnyttja vår fulla potential. Med rätt kunskaper och
färdigheter får vi – oavsett bakgrund – möjlighet att nå våra
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
18. drömmar. Åtminstone är det så det brukar heta i högtidstal
och portalparagrafer.
Det krävs heller inte speciellt mycket historiekunskaper
för att också bevisa hur sanna högtidstalens formuleringar
om skolan som språngbräda faktiskt är. När den allmänna
folkskolan introducerades i mitten på 1800-talet lades na-
turligtvis också grunden för demokratiseringen av Sverige.
När utbildning inte längre bara var ämnad för en elit, utan
för hela samhället, börjar människor också ha synpunkter
på sin omvärld och sin roll i samhället. Världen växer och
blir rikare när individerna ges verktyg och kunskaper.
Skoldebatten – i bred bemärkelse – är därför en viktig del
i förståelsen för vår historia. Den är central i dagspolitiken
eftersom alla har synpunkter och idéer och den är fullstän-
digt avgörande för var vi vill att Sverige ska vara om 20 el-
ler 30 år. För samhället och för individen. Frågan är om det
finns något annat politikområde med så många engagerade,
18
kunniga och stundtals tvärsäkra
debattörer än i diskussionen om Stöd hemifrån har
hur skolan ska se ut – i dag och i blivit allt viktigare för
morgon?
möjligheterna
Jag skulle vilja hävda att diskus-
sionen om skolan, just i bemär-
att nå bra
kelsen ”att rusta sig för livet”, ärresultat och
en av de mest deltagarintensiva elevernas sociala
samhällsdebatter som finns i
Sverige. Alla har en åsikt, alla bakgrund får allt
har en synpunkt. Det skiljer ut större genomslag i
skoldebatten från nästan alla
andra områden där vi alltmer resultaten.
litar till experter, forskning och
utredningar. Väldigt få talar om ”lite mer sunt bondförnuft
i akutsjukvården” eller berättar drömmande om sin första
tågluff när Stockholm ska upphandla sin tunnelbanetrafik.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
19. Att alla är med i skoldebatten är naturligtvis i grunden po-
sitivt och något som vi ska bejaka. Det säger också ganska
mycket om att skolfrågorna inte bara är budgetdiskussion.
I stället handlar diskussionen just om hur man bäst rustar
sig för livet, om vilka verktyg man ska få som medborgare,
vad som är morgondagens kunskaper och om hur vi vill att
vårt samhälle ska se ut i framtiden.
Men kan det också vara så att deltagarintensiviteten, om vi
nu kallar den så, faktiskt gör debatten ganska konservativ i
ordets mer negativa bemärkelse? Att allt för många jämfö-
relser med hur det var förr faktiskt hindrar utvecklingen?
Att en idealbild av när man själv gick i skolan sätter käppar
i hjulet för förnyelse av pedagogiken i dag? Käppar i hjulet
för förnyelse i största allmänhet?
Ett avslöjande tankeexperiment kanske kan vara att fö-
reställa sig ett helt vanligt svenskt kontor någon gång i
början av 1980-talet. Skrivmaskinen är toppmodern och
har möjlighet att radera felslag, även om naturligtvis Tipp- 19
Ex-flaskan finns till hands för att i efterhand justera någon
dumdristig formulering. Arkivpärmarna tynger hyllorna,
men arkiveringen går å andra ganska snabbt nu när firman
haft råd att anställa en ny sekreterare.
Så där ser inte några kontor ut längre, möjligen med un-
dantag för någon excentrisk författare. Men klassrummen
ser ut ungefär på samma sätt som de gjorde i början på
1980-talet. Till äventyrs har någon modern pedagog flyt-
tat om bänkarna så att de står i grupper i stället för på rad,
men kärnan i utrustningen är alltjämt densamma.
En del ser inte ens något problem med att det är så. Att gå
i skolan handlar til syvende og sidst om att lära sig läsa,
räkna och skriva, och det har man minsann varken behövt
OH-projektorer eller laptops för att klara av tidigare. Om
någon tycker att det är en raljant beskrivning så vill jag
bara påminna om att det finns skolpolitiker i Sverige som
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
20. på fullaste allvar tycker att man borde kasta ut datorerna ur
skolan.
Så eleverna lär sig någonting.
För det är onekligen pudelns kärna. Skolan ska erbjuda
oss de verktyg vi behöver för att navigera i livet. Den ska
förse oss med kunskaper och färdigheter som gör oss till
ansvarstagande, trygga och ifrågasättande medborgare.
Dessutom på ett sätt som kompenserar för att vi alla kom-
mer från olika platser, har olika bakgrund och vitt skilda
förutsättningar när vi sätter oss i skolbänken.
Och det där är egentligen det enkla. Den riktigt stora
utmaningen handlar om att försöka förutsäga hur samhäl-
let och arbetsmarknaden ser ut i framtiden och identifiera
vilka sorts kunskap som kommer att vara viktig. När hela
samhället förändras i grunden ändras samtidigt svaret på
vilken kunskap som är nödvändig.
20
Den här texten har inte alla de svaren. Dels för att det
ligger i sakens natur att man i dag inte kan svara på hur
samhället kommer att se ut imorgon, dels för att politiker
kanske är sämre lämpade än många andra att peka ut vad
som är modernt. Risken är överhängande att om politiker
med majoritetsbeslut ska bestämma vad en modern skola
innebär så hinner det bli omodernt innan det är på plats.
Fullföljer man tanken blir den dessutom absurd; nu har
riksdagen med röstsiffrorna 188 mot 161 beslutat att skolan
ska bli ”modern”… grattis!
Det politiken emellertid kan göra är att formulera några av
frågorna och reflektera kring hur vi skapar förutsättningar
för en modern skola. Hur kan vi se till att skolan fortsätter
att utvecklas med övriga samhället och inte står kvar och
stampar? Hur kan vi omsätta Sveriges mest deltagarinten-
siva samhällsdebatt till förslag, idéer och framsteg?
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
21. Ett bra första steg är förmodligen att ha klart för sig vad
problemet är i dag.
rätt skola eller rätt föräldrar
Om skolfrågorna skiljer ut sig i den allmänna debatten, just
för att det är så många som har synpunkter, är skillnaderna
mot andra områden kanske ännu större när man talar om
skolans resultat. Eller åtminstone om orsakerna till varför
skolan misslyckas.
De flesta känner igen siffrorna och rubrikerna: Var fjärde
elev lämnar grundskolan utan godkänt betyg i minst ett
ämne, var tionde utan godkänt betyg i svenska, engelska
eller matematik. Nästan var femte pojke blir underkänd i
läsförståelse i årkurs nio. Vi har dessutom sett en kraftig
ökning av elever som inte klarar av gymnasiet och därige- 21
nom fått en situation där en av fyra saknar slutbetyg från
gymnasiet efter fyra år.
Det går att fortsätta på domedagstemat. I internationella
studier som TIMSS1 och PISA2 har vi svart på vitt kunnat
följa hur resultaten för svenska elever blir sämre och hur
andra länder springer förbi. Här kan man till exempel kon-
statera att de svenska åttornas prestation i naturkunskap
år 2003 ligger på samma nivå som sjuorna hade 1995. Eller
hur dagens åttor är sämre på matematik än vad sjuorna var
1995.
1 TiMSS är studier av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap som or-
ganiseras av iEA (The international Association for the Evaluation of Educational
Achievement), en internationell organisation som genomför studier för att jämföra
länders skolsystem.
2 PiSA (Programme for international Student Assessment) är ett OEcd-projekt som
syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till
att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan,
är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor
inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
22. Till detta kommer brister i lärarförsörjningen och lärarut-
bildningen, bristande lugn och arbetsro i klassrummen och
tusentals barn som går till skolan varje dag och utsätts för
mobbning.
Allt som allt har vi en del att ta itu med.
Den uppenbara skillnaden mot nästan alla andra politiska
områden är naturligtvis tidsaspekterna. Det tar tid att
förändra i skolan, åtminstone om man med förändring vill
påverka utfallet i den typ av siffror som finns ovan. De
förändringar vi gör i dag påverkar en hel generation.
När det gäller nästan allting annat som politiker beslutar
om är vi vana vid snabba utvärderingar. Skatten sänks och
vi kan på öret räkna ut hur mycket människors disponibla
inkomst har förstärkts ett visst år. Förändringar i arbets-
marknadspolitiken eller sjukförsäkringen ger direkta och
mätbara resultat bland a-kassorna eller hos Försäkrings-
22 kassan. På skolans område blir det längre ledtider där en
förändring av betygssystemet i dag kanske blir tydlig och
mätbar i kunskapstermer först om tio eller femton år.
Många av de reformer som vi genomfört sedan 2006 kom-
mer att långsiktigt kunna förbättra resultaten och höja
kvaliteten. Men bakgrunden är ändå viktig, både för att
synliggöra vad som faktiskt gått snett och för att förstå
varför förändring och förbättring kommer att ta tid.
För alldeles oavsett hur man tolkar enskilda statistikse-
rier eller antal avhopp från gymnasiet eller vad det nu kan
tänkas vara är den sammantagna bilden minst sagt bekym-
mersam. Den beskrivs kanske allra bäst i rapporten ”Vad
påverkar resultaten i svensk grundskola – en sammanfat-
tande analys”, som Skolverket publicerade i oktober 2009.
I den här rapporten konstateras det som många börjat
misstänka under lång tid, nämligen att skolan blivit allt
sämre på att kompensera för elevernas sociala bakgrund.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
23. Stöd hemifrån har blivit allt viktigare för möjligheterna att
nå bra resultat och elevernas sociala bakgrund får allt större
genomslag i resultaten.
Man slår fast och redovisar hur
svenska elevers resultat i olika
knäckt
Har barnen kunskapsmätningar försämrats
läskoden tidigt och hur det tydligast märks
i matematik och naturveten-
får de dessutom lättare skapliga ämnen. Någon enkel,
för matematik. identifierbar och ensam orsak
går naturligtvis inte att peka på,
i stället resonerar Skolverket
om flera faktorer såsom segregering, decentralisering, dif-
ferentiering och individualisering som orsaker till vad som
förändrats sedan början av 1990-talet.
Låt oss därför stanna upp och reflektera kort kring vad här
betyder.
23
Om en elevs bakgrund spelar större roll för resultaten i
dag, än den gjorde för 20 år sedan, innebär det att skolan
misslyckats med något av det absolut viktigaste. Det är
ett misslyckande som man kan beskriva på flera olika sätt.
Man kan formulera det som att skolan inte förmår kom-
pensera för elevens sociala bakgrund, eller att skolan blivit
mindre likvärdig. Den exakta formuleringen är mindre
vikig eftersom den politiska slutsatsen är så uppenbar:
Vi får ett samhälle där det blir viktigare att välja rätt föräld-
rar än att välja rätt skola.
Problemet med ett sådant samhälle är – med risk för att
säga det uppenbara – att man inte själv väljer sina föräldrar
och sin sociala bakgrund. Det är av precis den anledningen
som varje samhälle som tycker att människor ska få möj-
ligheter att utvecklas och växa, måste erbjuda en skola som
faktiskt kan utjämna livschanser. Misslyckas vi med kanske
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
24. mest grundläggande kravet spelar mycket av det andra vi
gör mindre roll. Skolan blir ojämlik, eller med ett populä-
rare ord – djupt orättvis.
Att vi hamnat i den här situationen är visserligen inte speci-
ellt överraskande. Skolverket pekar i sin kartläggning på ett
antal orsaker. Till dem ska man givetvis foga en samhälls-
utveckling där uppföljningen brustit, där kunskapsmålen
sänkts och där skolan fått ansvar för allt fler samhällspro-
blem – utan att ges verktyg att lösa dem.
Det riktigt allvarliga är därför egentligen inte siffrorna eller
statistiken i sig, utan riktningen. När skolan inte förmår
kompensera för elevernas olika bakgrunder betyder det att
man cementerar orättvisor och taskiga förutsättningar.
Allt detta har till på köpet skett i en tid när den officiella
retoriken talat om motsatsen. Från vänstersidan i svensk
politik har man talat om att ”utjämna klasskillnader” och
24 att ge fler möjlighet att växa. Faktum är att hela den soci-
aldemokratiska gymnasieskola vi sitter med i dag, där det
uttalade målet har varit att alla ska få allmän behörighet till
högskolan, bygger på just en analys om att arbetsmarkna-
den blir mer komplicerad och att kunskapskraven ökar. Av
den anledningen måste alla få en möjlighet till högre studier
och inte begränsas av en skola som håller dem tillbaka, har
det hetat.
Det låter ju fint.
I verkligheten fick vi en gymnasieskola där var fjärde elev
inte klarar sig. Vi fick ett individuellt program, som var
avsett som ett undantag för dem som inte kom in vid ett
så kallat nationellt program, men som för pojkar blivit det
enskilt största ”gymnasieprogrammet”. Vi fick ett skolsys-
tem där målformuleringarna och de faktiska resultaten gick
i motsatt riktning.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
25. På vänstersidan har man såklart också begripit att allt inte
står rätt till. När Socialdemokraterna för några år sedan i
min hemstad Örebro fick frågan om varför resultaten för-
sämrades så mycket i Örebros skolor svarade det ansvariga
kommunalrådet att ”det är ju inte så konstigt, vi har ju så
många invandrare i Örebro”. När vänsterpartister i riksda-
gen ondgör sig över ojämlikheten i utbildningen blir svaret
att ställa ännu färre krav och av något slags missriktat med-
lidande helt och hållet förbjuda läxor i skolan.
Om eleverna inte klarar att leva upp till kraven får vi väl ta
bort kraven, eller? Att det sedan leder till att utbildningen
blir än mer ojämlik spelar tydligen ingen roll.
Det finns sätt att möta den här utvecklingen med bristande
kunskaper, naturligtvis. Många förändringar har genom-
förts och reformerna på skolområdet har avlöst varandra
de senaste åren. Under 2010 börjar till exempel de första
gymnasieeleverna på de tio gymnasieskolor som fått möj-
lighet att starta en spetsutbildning, där eleverna läser mer 25
och i högre takt än vanligt.
Men det moderata svaret på kunskapsluckorna kan inte
bara vara fler spetsutbildningar. Ett parti som tror på den
enskilda människans kraft och förmåga måste snarare ta sin
utgångspunkt i rättviseaspekten. Vi tror på ökad valfrihet,
på att människor kan ta eget ansvar och uppnå sina dröm-
mar. Men hela den utgångspunkten bygger faktiskt på att
man ger alla någorlunda rimliga förutsättningar att nå dit.
Då kan vi inte ha en skola där valet av föräldrar är viktigare
än valet av skola.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
26. Vad vi har gjort hittills
Skolfrågorna kan förmodligen beskrivas som ett av de mest
”färdigförhandlade” områdena i regeringens politik. Sam-
mantaget handlade det om 143 punkter där vi ville genom-
föra förändringar, förbättringar och reformer som utgjorde
en del av valmanifestet inför valet 2006.
Mycket av detta finns nu på plats. Det är reformer på nästan
alla skolans områden och täcker in hela spektrat från försko-
la till forskarutbildning. I grund och botten har det handlat
om två självklara men ändå ovanliga utgångspunkter i svensk
skolpolitik: ställ krav – och utvärdera resultaten!
Det där låter naturligtvis enkelt, men har i praktiken inne-
burit att utbildningsdepartementet och utbildningsutskottet
i riksdagen haft bråda dagar för att få alla förändringar på
plats. Man har arbetat med en tydlig problembeskrivning
som onekligen kokat ner till rätt omfattande förändringar.
26
Det handlar för det första om de sjunkande resultaten i
grundskolan. Statistiken och skräckhistorierna finns över-
siktligt beskrivna i det här kapitlet, men klart är att proble-
men finns oavsett om vi jämför oss med andra länder eller
med hur det sett ut tidigare.
Det handlar för det andra om läraryrkets sjunkande status.
Man kan såklart ha en rent moralisk uppfattning att lärare,
som förebilder och kunskapsförmedlare, borde vara en
grupp med högt anseende i samhället. Men bra lärare är
dessutom fullständigt avgörande av andra skäl och forsk-
ningen visar att lärares kompetens är den enskilt viktigaste
faktorn för goda kunskapsresultat.
Det handlar för det tredje om hur gymnasieskolan skickar
människor i återvändsgränder. När uppemot var fjärde elev
lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg får det rätt tydliga
konsekvenser – dels för eleven själv som saknar kunskaper
och får svårare att ta sig in på arbetsmarkanden, dels för
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
27. samhället i stort. Om skolan dessutom ska utjämna livs-
chanser och kompensera för vilken social bakgrund man
kommer ifrån är avhoppen från gymnasieskolan än mer
bekymmersamma.
Och det handlar för det fjärde om de ordningsproblem
som finns på en del skolor. Här känns debatten igen och
vi har alla hört talas om mobiltelefonerna i klassrummen
och stökiga lektioner. Allvarligt i sig, såklart, men än mer
oroande är naturligtvis att tusentals elever varje dag går till
skolan och blir mobbade.
Det finns ingen politik i världen som erbjuder en ”quick-
fix” på de här problemen. Förändringar tar tid och mätbara
resultat kanske dröjer en generation med att uppträda.
Risken är också att man just fastnar i att utse syndabockar
och hitta förklaringar till varför problemen har uppstått.
En del verkar till exempel tro att bara vi låter staten ta till-
baka huvudmannaskapet för skolan så löser sig alla andra 27
problem automatiskt. Då höjs lärarnas status, skolan blir
mer likvärdig och allt blir bättre i största allmänhet. Exakt
på vilket sätt skolan blir bättre
det finns positiva ex- av att hundratusentals lärare
byter arbetsgivare förklaras
empel och undantag, i och för sig aldrig och ingen
men i huvudsak har verkar riktigt veta hur ett sådant
förstatligande ens skulle gå till.
skolans värld
Självklart ska staten ta ett större
inte utvecklats på
ansvar för skolan, men bättre
samma sätt som sam- skolinspektion, lärarutbildning
hället i övrigt. och uppföljning av resultaten
förutsätter inte på något sätt ett
förstatligande. Det är lätt att
fastna i organisationsfrågan, men förutom att kommunerna
tog över ansvaret för skolan är det ganska mycket annat
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
28. som hänt sedan dess; läroplanen är ny, betygssystemet är
utbytt och gymnasieskolan förändrad.
Det sämsta vi kan göra är nog därför att fastna i och lägga
tid på organisationsfrågan när all kraft borde läggas på
innehållet.
Politikens utgångspunkt är nämligen enkel.
Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift, det måste få
genomslag i besluten och innebär också att man vågar säga
att en hel del saker faktiskt inte ligger på skolans ansvar.
Alla elever ska mötas av höga krav och positiva förvänt-
ningar. I den forskning som gjorts kring framgångsrika
skolor är det uppenbart att ett synnerligen effektivt sätt
att få folk att göra dåligt ifrån sig i skolan är att berätta för
dem att de kommer att göra dåligt ifrån sig. På samma sätt
kan elever lyckas väldigt väl om man faktiskt möter dem
med just positiva förväntningar och höga krav.
28
En naturlig fortsättning på kraven och förväntningarna
handlar om att sätta in stöd och hjälp tidigare än man hit-
tills gjort. Dels i form av extrahjälp, men också genom att
man följer upp resultaten och tydligare ser vilka det är som
faktiskt är i behov av stöd.
Allt detta har kokat ner i den kanske mest ambitiösa
reformagenda som skolan sett på 40 år. Om man vill få en
snabb överblick av de reformerna kan man ställa upp dem
på samma sätt som problembilden.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
29. Sjunkande resultat
läsa-räkna-skriva-satsning
Totalt satsas 900 miljoner på att lära de yngsta eleverna
att läsa, räkna och skriva. All forskning visar att blir det
problem med de grunderna är det oerhört svårt att komma
tillbaka senare under sin utbildning. Satsningen riktar sig
till de tre första årskurserna och innebär i praktiken att
skolan får en extra tusenlapp för varje elev och läsår.
kunskapskontroller i årskurs 3, 5 och 9
En förutsättning för att kunna sätta in hjälp och stöd är att
man vet hur eleven ligger till. Därför införs nu fler kun-
skapskontroller som gör att både elever och föräldrar får en
tydlig bild av hur det går i skolan och sätter press på skolan
att sätta in stöd där så behövs.
Färre och tydligare mål 29
En del rektorer har beskrivit en vardag där de från politiker
och genom lagar och bestämmelser drunknar i olika mål-
sättningar som skolan ska leva upp till. Nu sker en översyn
som innebär att kunskapsuppdraget sätts i centrum, resten
kommer faktiskt i andra hand.
ny skollag
Sedan nuvarande skollag började gälla har det hänt ganska
mycket i skolans värld, vi har till exempel fått friskolor och
skolan har kommunaliserats. I den översyn av skollagen och
dess närmare 900 paragrafer som nu sker riktas uppdraget
tydligare mot professionen och elevernas rättigheter stärks.
nytt betygssystem – fler och tidigare betyg
Betyg i sig har kanske inget egenvärde, men de visar hur
man ligger till och de allra flesta är överens om att betyg
är ett bra sätt att utvärdera vad man har lärt sig. Dagens
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
30. betygssystem har kritiserats länge för att vara orättvist och
otympligt. Nu förändras systemet och betygen kommer
tidigare och i fler steg.
läraryrkets sjunkande status
lärarlyftet om totalt 3,7 miljarder kronor
Forskning visar att lärares kompetens är den enskilt vik-
tigaste faktorn för goda kunskapsresultatet. Lärarlyftet
innebär det största satsningen i modern tid för att höja
lärares kompetens.
ny lärarutbildning
En långsiktigt stabil lärarutbildning av hög kvalitet med
30 fokus på läraryrkets centrala innehåll och djupa ämnes-
kunskaper. Två nya examina med tydliga inriktningar
garanterar att lärare utbildas på vetenskaplig grund och för
skolsystemets behov.
Obligatorisk rektorsutbildning
den havererade gymnasieskolan
nya tillträdesregler till högskolan
Genom de nya tillträdesreglerna till högskolan kommer
eleverna att kunna dra nytta av att läsa kurser som är re-
levanta för den högskoleutbildning de avser att söka samt
mer avancerade kurser i matematik och språk.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
31. krav på G i fler ämnen
Kraven för att komma in på gymnasiet förändras. I fram-
tiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och
matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de
högskoleförberedande programmen.
Meritpoäng för ”rätt kurser”
Genom att alla kurser på gymnasiet värderats lika har vi
fått en situation där man ibland ”tjänar” på att läsa lättare
kurser. Kanske är det lättare att få ett högt betyg i ”krea-
tiv matlagning” än i en fördjupningskurs i tyska. Nu ger
fördjupning meritpoäng och kanske kan vi vända den trend
där bara 15 procent fördjupar sig i språk på gymnasiet mot
30 procent för drygt tio år sedan.
Helt ny programstruktur
Det införs två nya examina: en högskoleförberedande
examen och en yrkesexamen. Dessutom införs en modern 31
lärlingsutbildning. Programstrukturen förändras när det
humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår.
Samtidigt uppgår medieprogrammet i samhällsvetenskaps-
programmet.
Mer tid för yrkesämnen
På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori, i stäl-
let ökar tiden för yrkesämnen.
Detta har länge efterfrågats och kommer förhoppningsvis
leda till färre avhopp från yrkesprogrammen.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
32. Ordning och reda
Tydligare befogenheter i nya skollagen
Mobiltelefoner är i grunden bra verktyg i vardagen, och
kanske också i skolan. Men det är lika självklart att en
lärare måste kunna hindra en elev från att ringa under
lektionstid. Även om det kan låta som självklarheter har
befogenheterna i skollagen varit så otydliga att tveksamhe-
ter uppstått om hur man får och inte får göra.
Satsning mot mobbning
Just nu pågår en storsatsning mot mobbning. Det handlar
till exempel om att skolan måste använda forskningsbase-
rade åtgärdsprogram som vi vet fungerar, inte hemmasnick-
rade varianter som ibland fått helt motsatt effekt.
Möjlighet att flytta mobbare och splittra gäng
32 Mobbning är ett av de största hälsoproblemen på svenska
skolor. Att kasta ut personer från skolan är oftast inte
lösningen, men i de undantagsfall där man måste bryta upp
personer från varandra måste det vara självklart att det är
mobbaren och inte hans eller hennes offer som får byta
skola.
Ytterliggare satsningar
Till detta kommer dessutom fler satsningar där den nya
skolinspektionen är värd att nämna särskilt. Den innebär i
praktiken ett mer effektivt sätt att följa upp hur skolorna
fungerar genom att man tydligare fokuserar inspektionerna
på skolans kunskapsuppdrag.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
33. En annan viktig del handlar om förskolan och de viktiga
reformer som där kan lägga grunden för att man lyckas
längre fram. Det spelar ju faktiskt ingen roll hur bra grund-
skolans senare år är om underlaget är svagt och bräckligt.
När det gäller till exempel språkutveckling läggs grun-
den redan i förskolan. Forskningen visar att ett medvetet
pedagogiskt arbete med de yngsta barnen förbättrar de-
ras förmåga att senare lära sig läsa, skriva och räkna. Har
barnen knäckt läskoden tidigt får de dessutom lättare för
matematik. Ett ökat pedagogiskt inslag på förskolan har
därför stora fördelar när vi funderar på hur skolan ska
lyckas också längre fram.
Sammantaget kommer alltså de reformer vi genomfört att
räcka en ganska bra bit på vägen och man kan inte nog
understryka hur viktiga de här förändringarna och förbätt-
ringarna är för kvalitet och styrning av den svenska skolan.
Dessutom håller de allra flesta med oss. Det finns en djup 33
oro bland många svenskar om att skolan inte når upp till de
resultat vi förväntar oss och en stigande insikt om att den
väg vi hittills valt har fungerat dåligt.
De allra flesta tycker att man ska ställa höga krav i skolan
och att man som elev och förälder har rätt att veta hur det
går i skolan. Också när det gäller betygssystemet är det of-
tast instämmanden när vi beskriver hur dagens system är för
fyrkantigt genom att innehålla alldeles för få betygssteg. På
samma sätt brukar vi få medhåll när vi talar om behovet av
lugn och ro i klassrummen och hårdare tag mot mobbare.
Det finns alltså två viktiga slutsatser man kan dra kring den
skolpolitik som Alliansregeringen fört sedan vi kom till
makten för tre år sedan. Det ena handlar om att reformerna
faktiskt kommer att kunna lösa en hel del problem – sär-
skilt på lite längre sikt. Tydligare uppföljning, höjda krav,
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
34. kompetenshöjning för lärare; allt detta har betydelse och är
centralt för att få skolan att fungera bättre.
Den andra delen handlar om att vi – i huvudsak – har vunnit
skoldebatten. De flesta håller nämligen med om den här pro-
blembeskrivningen och de som på fullaste allvar vill ha en
skola där betygen slopas, friskolor förbjuds och uppföljning
genom nationella prov avskaffas är trots allt i minoritet. Men
det är precis den minoritet som Mona Sahlin ska förhandla
fram en ny skolpolitik med om de vinner valet 2010.
Vad kommer härnäst?
Man kan alltså i någon mening tycka att vi har hyfsad koll
på vad problemen är i dag och vad man borde göra åt dem.
Vi kan dessutom konstatera att de stora penseldragen vad
34 gäller lösningar är – om inte helt genomförda – så åtminsto-
ne beslutade eller på väg fram. Det gäller allt från betyg och
kunskapsprov till ny gymnasieskola och lärarfortbildning.
Det har blivit lite ordning och reda, kanske någon skulle
säga. Och ordning och reda är ju någonting som vi gillar i
skolan.
Till en viss gräns.
Självklart ska det vara lugn och arbetsro i klassrummen,
men vi behöver också kreativitet. Ska man vara självkritisk
mot hur borgerlig skolpolitik ser ut hamnar man lätt i en
diskussion som handlar om just gränsdragningen mellan
å ena sidan ordning och redo och å andra sidan kreativitet
och modernitet.
När ett humorprogram på tv strax efter valet 2006 ville driva
med moderat politik siktade man in sig på just skolpolitiken.
”När fröken har ringt in bestryks skolgården med maskin-
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
35. gevärseld. Sen ankomst har minskat med över 40 procent”,
sa speakerrösten samtidigt som bilder av en taggtrådsinvirad
mur och ett vakttorn visades upp. Tramsigt och oseriöst,
såklart, men också en sketch som humoristiskt sätter fingret
på baksidorna med för mycket ordning och reda. Ingen vill
liksom tillbaka till en 1950-talsskola med skamvrå, kvarsitt-
ning och slag på fingrarna.
Det finns tendenser, tycker åtminstone jag, till att borgerlig
skolpolitik ibland fastnar i ett bakåtblickande. Inte genom
att någon vill bestryka skolgården med maskingevärseld,
men polishämtning av skolkande elever och knarkhundar
i skolkorridorerna är faktiskt förslag som på fullaste allvar
cirkulerar i debatten.
Det är på ett sätt inte så konstigt att det blir så här och
vi var inne på en möjlig förklaring redan i inledningen;
eftersom alla har sina egna, och förmodligen idealiserade
minnen, av hur fantastiskt skolan fungerande ”på min tid”
söker man sig kanske till den tidens ordning och reda. Men 35
man uppdaterar sanktionerna och kontrollerna till tidens
standard och kvarsittningen blir polishämtning och skam-
vrån ersätts med knarkhundar.
Det är nytt, absolut. Men hur modernt känns det? Det är
fullständigt självklart – och en förutsättning för att man ska
kunna lära sig något – att skolan präglas av lugn och ro och
fokuserar på kunskap och lärande. Men det är ju mer en
hygienfaktor än ett mål i sig självt.
Det betyder inte att vi har valt fel väg. När elever och för-
äldrar beklagar sig över stökiga klassrum, bristande respekt
för lärare och otrygghet i korridorerna ska man ta det på
allvar och göra någonting åt det. Och det gör vi; tydligare
befogenheter för lärare är bra och kan stärka lärarens auk-
toritet i klassrummet. Självklart finns det tillfällen när man
måste kunna beslagta en mobiltelefon som stör en hel klass
utan att det anses vara en kränkning av eleven. Givetvis är
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
36. det vettigt att vi går mot en ordning där det, i sista fall, är
mobbaren som ska flytta på sig om man måste bryta upp
destruktiva gäng som gör livet till ett helvete för någon
som faktiskt är i skolan på grund av skolplikten.
Allt det där är bra, men det kommer inte ensamt att för-
bättra skolresultaten eller revolutionera skolans värld.
kunskapssyn
När det gäller just knarkhundarna, om vi nu tar dem som
exempel, kan man avfärda det som en, om än absurd så
likväl rimlig åsikt i debatten om hur skolan ska bli tryg-
gare. På samma sätt får vi nog acceptera att alla har åsikter
om skolan och att några av de åsikterna kommer att mer
drömma sig tillbaka till gårdagens pluggskola än vara fram-
36 åtsyftande. Det är egentligen inget större bekymmer utan
en naturlig del av en levande samhällsdebatt.
Vad som är bekymmersamt är däremot om den typen av
åsikter också börjar smitta av sig på själva kunskapssynen
och vad innehållet ska vara i utbildning och undervisning.
Här finns större utmaningar och själva startpunkten för en
diskussion om skolan bortom de reformer som genomförts
de senaste tre åren.
Vilken typ av kunskap kommer att vara viktig om 20 el-
ler 30 år? Hur förändras skolan i takt med att samhället
förändras? Att ge tvärsäkra svar på de frågorna är inte helt
enkelt och kräver förmodligen, om man ens ska försöka, en
hel panel av framtidsforskare som slår sina kloka huvuden
ihop. Men man måste någon gång åtminstone börja ställa
frågorna.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
37. En rimlig utgångspunkt är att fundera över hur skolan kan
moderniseras. Det finns positiva exempel och undantag,
men i huvudsak har skolans värld inte utvecklats på samma
sätt som samhället i övrigt.
Det finns en mängd skäl till att det är så. Den negativa
konservatism som kan finnas hos både föräldrar och lärare
har säkert spelat in. Men frågan är om inte den viktigaste
förklaringen är lika sorglig som relevant – man har helt
enkelt inte behövt ompröva gamla sanningar.
det handlar om gammal hederlig utveckling –
gåspennan blev en kulspets-
penna, räknestickan en miniräknare och
nu har anteckningsblocket och skolbiblioteket
på sina håll ersatts av en iPhone.
37
Lås oss för ett ögonblick återigen återvända till 1980-tals-
kontoret med Tipp-Ex-flaskorna och skrivmaskinerna. Vi
har redan konstaterat att inget företag med någon som helst
förhoppning om att konkurrera och bli framgångsrikt rim-
ligtvis kan bedriva sin verksamhet på det sättet i dag. Men
lås oss ändå tänka oss att det finns anställda som skulle
vilja jobba på det sättet – i dag. En medarbetare som krasst
konstaterar att det gick precis lika bra att jobba med just
skrivmaskiner som ett worddokument och att man faktiskt
lika gärna kan spara sina dokument i en pärm som på hård-
disken. Yuppienallen är en meningslös statussymbol och
man kan lika gärna lämna ett meddelande i växeln.
Man riktigt ser framför sig hur den här medarbetaren
skulle få ta ett snack med HR-avdelningen, som personen
konsekvent kallar för personalchefen, och förmodligen
ganska snabbt bli omplacerad eller i värsta fall uppsagd:
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
38. ”Det fattar du väl själv, Torsten? Det är 2009 och du måste
inse att världen har förändrats”.
Min poäng är att i skolans värld är inte exemplet absurt
eftersom man i skolans värld fått välja lite grann själv hur
modern man känner för att vara. Man kan som lärare och
rektor aktivt välja att nästan helt strunta i till exempel
modern teknik och i rätt många fall få både föräldrar och
skolpolitikerna med sig. Det finns till och med dem som
skulle beskriva detta som att de återupprättar en kunskaps-
skola med ordning och reda.
Om någon tycker att jag överdriver rekommenderar jag en
djupdykning i tidningsarkiven och en sökning kring vad
exempelvis modern teknik kan innebära. ”De som påstår
att mobiltelefoner kan vara till hjälp i undervisningen pra-
tar trams”, säger en gymnasielärare i Nya Wermlandstid-
ningen i en insändaredebatt som pågått under lång tid.
38 Faktum är att nästan varje gång mobiltelefoner i klassrum-
met dyker upp i samhällsdebatten är det som exempel på
hur ordningen störs och hur eleverna inte har respekt för
sina lärare. Mer sällan att de faktiskt kan vara till hjälp i
undervisningen.
På samma sätt är det med datorer. Om det berättas om
en skola som gett laptops till sina elever är det oftast inte
ett reportage om hur nya verktyg hjälper eleverna att nå
målen, utan en sur uppstötning från någon som tycker att
en (fri)skola försöker muta sina elever med gratis lyxut-
rustning.
En del av det här tror jag beror på exakt den förändringso-
vilja som finns och fortplantas i skoldebatten i stort, men
man ska också ha klart för sig att skolan rent strukturellt är
kvar i väldigt gamla hjulspår. Hur annars ska man förklara
att hammare och spik på träslöjden är en självklar del av
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
39. läroplanen, medan datorer och IT är något som läraren i
stor omfattning själv kan välja – eller välja bort?
Modernitet
Jag tror att den enskilt viktigaste frågan för framtidens
skola handlar om att göra den modern igen. Visst är det en
raljant ton i delar av det här kapitlet och bristen på moder-
nitet och nytänkande kan beskrivas också på andra sätt.
Man kan beskriva det i termer av en samhällsdebatt som
gärna fastnar i vissa frågor eller i en läroplan som missat
vilket århundrade vi lever i. Oavsett vilket handlar utma-
ningen om hur vi utvecklar hela skolvärlden till att fungera
i samklang med det omgivande samhället.
När man ser tillbaka på den skol- och bildningsdebatt
som måste ha funnits i Sverige när den allmänna folksko- 39
lan drog igång kan man i någon mån bli avundsjuk på de
storslagna visionerna. Tanken att alla, oavsett bakgrund
och ekonomiska förutsättningar, hade rätt till åtminstone
begränsad undervisning måste ha varit svindlande och ut-
manat hela synen på hur ett samhälle ska se ut och fungera.
Vi vet också vilka enorma samhällsomvälvningar vi gick
igenom i förvandlingen mellan jordbrukssamhälle och in-
dustrisamhälle och hur man knappast kan överdriva vikten
av utbildning. Exakt vilken etikett historikerna kommer att
sätta på den tid vi lever i nu kan man fundera på, men att
samhället förändrats radikalt är uppenbart. Över hela väst-
världen har tekniken förändrat vårt sätt att arbeta, umgås,
ta del av information och konsumera kultur.
I en sådan föränderlig tid, för att använda en uttjatad politi-
kerklyscha, måste man ändå börja fundera på hur samhälls-
förändringarna slår igenom också i skolans värld. Visst kan
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
40. man hävda att just den föränderliga världen snarare kräver
mer av klassisk bildning, men svaret på skolans utmaningar
inför 2010-talet och framåt kan ändå inte bara vara en lit-
terär kanon.
Att modernisera skolan är tveklöst en förutsättning för
att Sverige ska hävda sin position som kunskapsnation
och därför i förlängningen en förutsättning för hela vårt
välstånd och vår välfärd. Det handlar helt enkelt om att
konkurrensen mellan länder blir tuffare och kraven på
arbetsmarknaden högre. De som kommer ut som vinnare
är de länder som förstått hur omvärlden ser ut och anpassat
sig därefter.
Men moderniseringen är förstås precis lika viktig för varje
enskild elev. Det handlar om att känna att utbildningen
fyller en funktion, ger någonting tillbaka och är en del av
vår verklighet. För den enskilda eleven finns här också en
solklar koppling till det som tidigare i det här kapitlet må-
40
lades ut som det största problemet i dagens skola, nämligen
rättvisan. De som har föräldrar och ett nätverk som fung-
erar och ställer upp kommer alltid att klara sig och ligga i
framkant, så har det alltid varit. Men vill vi vända den trend
som gör att social bakgrund spelar större roll för skolresul-
taten i dag än för 20 år sedan måste skolan erbjuda det stöd
och den hjälp som saknas hemifrån.
Modernisering för samhällets skull och för elevernas skull,
alltså. Men frågan är om inte själva moderniteten faktiskt
också har ett egenvärde? Ett samhälles förmåga och vilja att
göra saker bättre, snabbare och mer effektivt har i trots allt
präglat hela vår historia och nästan alltid varit positivt.
Låt oss därför titta på ett antal exempel på hur vi med detta
som utgångspunkt skulle kunna modernisera svensk skola.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
41. In med mobiltelefonerna
i klassrummen!
Den givna startpunkten för att modernisera skolan handlar –
föga förvånande – om att använda den moderna tekniken på
ett helt annat sätt än vi gör i dag. Det är ett arbete som måste
bedrivas både genom förändrade attityder bland lärare, rek-
torer och föräldrar och genom att politiken förändras.
Mobiltelefoner och datorer finns med i nästan allting vi
ägnar oss åt i dag, oavsett om det handlar om arbete, fritid
eller kultur. Frågan är om det är någon annanstans än i
skolans värld som det, på sina håll åtminstone, fortfarande
finns ett motstånd och där tekniken allt för ofta snarare
beskrivs som ett problem och ett hinder för verksamheten.
Att förändra den synen är nödvändigt, av flera olika skäl.
Det första och viktigaste handlar om att man lär sig mer
när det känns meningsfullt och är på riktigt. Om samhället
i stort använder datorer och annan modern teknik kan inte 41
skolan vara väsensskild från det. Vill man rusta för livet
måste alltså skolan se ut som samhället i övrigt.
Ett annat gott skäl är att modern teknik kan hjälpa elever
att lära sig. Det finns exempel på hur elever med olika
bokstavskombinationer tack vare datastödd undervisning
kunnat nå helt andra resultat.
attityder
De goda exemplen saknas inte på det här området. På
Vålbergsskolan i Karlstad3 tycker man till exempel att det
är självklart att också mobiltelefonen får användas i klass-
rummet. Eleverna fotograferar anteckningar på tavlan med
mobilen, lyssnar på sitt uttal på franskan genom ljudupp-
tagningar i telefonen eller använder mobiltelefonens mini-
räknare på matten.
3 Exemplet från Vålbergsskolan i Karlstad finns beskrivit i NWT 2009-11-09
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
42. Och om det ringer på lektionerna kanske inte det är värl-
dens största problem heller. ”Hur gör vi vuxna när det
ringer under mötet? Vi ber om ursäkt och stänger av. Det
gör eleverna också. Man har gjort ett fel och vet om det,
mer än så är det inte”, säger skolans rektor Rune Jacobsson
till Nya Wermlandstidningen.
Den finns också andra goda exempel. På Brännkyrka
gymnasium i Stockholm arbetar man också aktivt för att
ändra på attityderna och visa vilken potential ny teknik kan
ha för lärande. I deras fall har de inlett ett samarbete med
KTH för att också kunna ta del av den forskning som finns
i ämnet och utveckla nya metoder som lärare kan använda.
Poängen med de här exemplen är att det på ett naturligt
sätt integrerar resten av samhället i undervisningen och i
skolans värld. Det handlar kanske inte så mycket om att
politiker måste peka ut vilken teknik som ska användas
eller att skolorna behöver nya datasalar. Tvärtom borde
42
nog politiker hålla sig ifrån den typen av bedömningar och
datasalarna borde kanske förbjudas. Det handlar om gam-
mal hederlig utveckling – gåspennan blev en kulspetspenna,
räknestickan en miniräknare och nu har anteckningsblock-
et och skolbiblioteket på sina håll ersatts av en iPhone.
resurser
Det finns naturligtvis stora problem som är kopplade till
den sedvanliga diskussionen om skolans resurser. Skolver-
ket har nyligen rapporterat att knappt var tredje lärare har
en egen dator på jobbet och bara var fjärde lärare tycker
att den egna skolans IT-kompetens är tillräcklig. Samma
rapport visar att det är högst någon gång i veckan som lä-
rarna använder IT i undervisningen och att få datorer finns
tillgängliga för eleverna.
Det ser något bättre ut bland de fristående grund- och
gymnasieskolorna än bland de kommunala. Det gäller både
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
43. datortäthet, kvaliteten på skolans IT-utrustning och i vil-
ken utsträckning skolorna använder IT för kommunikation
med elever och föräldrar.
Slutsatsen är inte ny teknik för teknikens egen skull, utan
som ett sätt att revolutionera undervisningen och göra den
roligare, intressantare och mer relevant för eleverna.
Hur ruSTar VI För lIVeT?
• Modern teknik ska vara en självklarhet i svensk skola –
om Portugal och Uruguay kan ha en nationell plan för
hur varje elev ska få en egen dator borde Sverige sätta
högre mål än i dag.
• Kompetensutveckling hos lärare – många beskriver i
dag att de har behov av kompetensutveckling på IT-
området. Ändå var det bara en (1!) kurs inom ramen
för lärarlyftet som handlade om modern teknik i un- 43
dervisningen. I framtiden borde det vara obligatoriskt.
• Översyn av läroplan – det är inte rimligt att man regle-
rar hur länge man ska stå framför en svarv i träslöjden
men duckar för hur moderna hjälpmedel ska användas i
undervisningen. Vi behöver en nationell IT-strategi för
skolan.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
44. Ärad vare Gud i höjden
– detta har jag gjort i slöjden
”Skolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften”,
sjunger Ebba Grön i Staten och kapitalet. Vi har redan
konstaterat att skolans uppgift är ganska mycket större än
så och att det kanske viktigaste målet är att göra skolan mer
jämlik, allra särskilt om skolan inte ska bli ett ”system för
att sålla”, för att fortsätta på samma Ebba Grön-referens.
Här har vi mycket kvar att göra, inte minst eftersom ut-
vecklingen gått åt fel håll de senaste 20 åren.
Men klart är också att innehållet i utbildningen förändras
över tid allt eftersom samhället utvecklas. Det som är rele-
vant kunskap och viktiga färdigheter i dag är inte nödvän-
digtvis samma sak som för 30 eller 50 år sedan.
Delar av det här resonemanget fanns med i den diskussion
som ledde fram till en ny gymnasieskola; den om vilka
44 ämnen som skulle vara gemensamma för alla program.
Som alltid blir det en het debatt där varje ämne har sina
försvarare och som hävdar att alla – oavsett inriktning – har
nytta av att ha fått läsa lika mycket historia eller religions-
kunskap. I slutändan tillkom historia som nytt ämne och
estetisk verksamhet försvann på en del program.
Det framåtsyftande i en sådan diskussion är att försöka
sätta fingret på vilken kunskap som är viktig inte bara i
dag, utan om 20 eller 30 år. Man kan i det sammanhanget
fundera över en del av de saker man enligt gällande ordning
förväntas lära sig i dag.
Är, till exempel, slöjd ett modernt och framåtsyftande skol-
ämne utan vilket man kommer att kastas ut med förbundna
ögon i livet och på arbetsmarknaden? Klarar hemkunska-
pen, trots sina tvättråd och betoning av svensk husmans-
kost, att rusta dagens ungdomar att sköta om sitt hem? Jag
är inte helt säker på att svaret är ja i något av de fallen.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
45. Det finns dem som menar att vårt samhälle har förändrats
så dramatiskt de senaste åren att vi inte riktigt hänger med i
vilka färdigheter som faktiskt behövs. Egentligen är det inte
så konstigt, om man ska förbereda sig för en trolig yrkeskar-
riär där man gör ett och samma jobb på samma arbetsplats
i 40 år eller för ett arbetsliv i en kunskaps- och tjänsteeko-
nomi där man byter arbetsplatser och jobbar på hela nya sätt
är det kanske helt nya saker skolan borde lära ut.
Det man kallar för ”soft skills”, som att kunna fungera i
eller leda ett team eller förmågan att knyta nya bekantska-
per är förmodligen mycket viktigare i dag än det var för säg
40 år sedan. Hur klarar skolan av att förbereda elever på
ett arbetsliv där ens samarbetsförmåga, problemlösningsta-
lang och förmåga till att interagera med nya människor blir
nästan lika viktigt som ens formella utbildning?
Här finns återigen en koppling till den ojämlika skolan och
behovet av en skola som utjämnar livschanser. Även på det
här området kommer många att få med sig precis de kun- 45
skaperna och färdigheterna hemifrån och därmed vara väl
rustade för ett liv där förändring utmanar och lockar mer
än det skrämmer.
För dem som inte får med sig det här hemifrån riskerar vi
ett samhälle där globaliseringen fortsätter men där världen
för somliga snarast blir mindre än större. När jag besökte
en skola i en bruksort i Örebro län berättades det till ex-
empel om tiotalet killar som aktivt sett till att hamna på det
individuella programmet – för då behövde man inte åka till
Lindesberg, ett samhälle som var för stort och där det fanns
för många nya människor man inte kände. Man kan onekli-
gen fråga sig hur väl rustade de ungdomarna är för livet.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
46. Hur ruSTar VI För lIVeT?
• Skrota slöjden – gör en förutsättningslös genomgång av
vilka ämnen som tjänat ut sin roll och överväg om till
exempel slöjd och hemkunskap bör slopas eller ersättas
med någonting annat.
• Social kompetens i skolan – borde detta betonas och
beaktas på ett annat sätt än i dag när läroplaner, kurs-
planer och liknande uppdateras?
• Privatekonomi på schemat – med all respekt för den
svenska husmanskosten, borde kanske inte privateko-
nomi, med allt från sms-lån till avbetalningsplaner, vara
en större del i det vi i dag kallar hemkunskap?
46
Friare skolor utan timplan
En utgångspunkt för all moderat politik brukar vara att
den ska utformas med individen i centrum. Det där riskerar
ofta att bli en meningslös klyscha eftersom det är få som
på allvar tycker att man ska utforma en politik där indivi-
den sätts i periferin. Likväl är frågan viktig och det finns få
områden där detta i praktiken har så stor betydelse som när
det gäller utbildning och skola.
Den utveckling som skolsverige genomgått vad gäller frihet
och nytänkande är på många sätt fantastisk, även om jag
inser att fokus i det här kapitlet handlat om avigsidorna.
Men när det gäller frihetsgraden har inte minst friskolere-
formen inneburit en valfrihetsexplosion som varit oerhört
positiv för skolans utveckling. Dels genom att möjligheten
att välja skola höjer kvaliteten i alla skolor, dels genom att
olika skolor kan välja olika profiler och nya sätt att arbeta
med innehåll och pedagogik.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
47. Valfrihet, mångfald och flexibilitet är centralt för att skapa
en skola med hög kvalitet. Och även på det området finns
fler steg att ta. Att ge sig på detaljreglering är i nästan nio
fall av tio också ett sätt att stärka självbestämmandet och
öka elevers, lärares och föräldrars makt över hur skolan
ska utformas. Löftet från politiken ska handla om vilken
kunskap man faktiskt har rätt till – inte exakt på vilket sätt
den ska erbjudas.
Vill vi ta detta vidare inom ramen för en mer modern skola
bör man därför ställa sig frågan om vi behöver statlig reg-
lering av exakt när skolan börjar och slutar eller nationella
timplaner som reglerar det exakta antalet undervisnings-
timmar i ett enskilt ämne. Det kanske fanns en tid när den
typen av bestämmelser var relevanta och fyllde en funktion
men nog har det hänt ganska mycket sedan timplanerna
började gälla i mitten av 1980-talet.
Att ta bort detaljregleringar är ofta en moderat paroll
oavsett ämne. Om man flyttar över bara lite mer av be- 47
stämmande till, i det här fallet rektorer och lärare, leder det
förhoppningsvis till att man tar ett större ansvar och att
man samtidigt skapar förutsättningar för nytänkande och
kreativitet. Det är det ideologiska argumentet för friheten.
Men det finns rätt många praktiska argument också. Hur
mogen man är vid en viss ålder eller hur man bäst lär sig
en uppgift är nämligen också synnerligen individuellt.
Mot den bakgrunden känns det tveksamt att åldern ska
bestämma när någon är redo att ta steget från grundskolan
till gymnasiet eller exakt hur många timmar svenska man
behöver för att nå målen.
På de platser där man faktiskt fått möjlighet att testköra
utan timplaner verkar det ha slagit väl ut. Fler verkar nå
målen när man tillsammans med läraren själv kan pla-
nera hur tiden ska användas och dessutom ökade lärarnas
trivsel. Att det – återigen – är de elever som har svårast att
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
48. nå målen som tjänar mest på en förändring gör naturligtvis
bara reformen än mer lockande.
Hur ruSTar VI För FraMTIden?
• Skrota timplanerna – det finns ingen anledning att
detaljstyra exakt hur många timmars undervisning som
behövs i varje ämne. Det viktiga är att man får med sig
de kunskaper som behövs och det tar olika lång tid för
olika personer.
• Flytande gränser – det finns inget som säger att över-
gången mellan till exempel grundskolan och gymnasiet
måste ske vid en viss ålder.
48
Gå vidare
De tre områden som jag redogör för här skulle kunna
vara ett första steg mot en modernisering av svensk skola.
De är i sig inte nya som idéer; det finns goda exempel på
hur modern teknik används i klassrummen, diskussionen
pågår om vilka ämnen som är relevanta i framtiden och
en del skolor har redan fått ta bort timplanen på försök.
Men sammantaget skulle ändå de förändringarna skapa en
betydligt större flexibilitet än vad som är fallet i dag.
De ligger dessutom väl i linje med till exempel de nyckel-
kompetenser som EU har formulerat som utmaningar för
skolan och morgondagens medborgare. Totalt är det åtta
punkter:
1. Kommunikation på modersmålet
2. Kommunikation på främmande språk
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
49. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande veten-
skaplig och teknisk kompetens
4. Digital kompetens
5. Lära att lära
6. Social och medborgerlig kompetens
7. Initiativförmåga och företagaranda
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Ska vi klara av de utmaningarna kräver det också ett nytän-
kande där vi behöver hitta ännu fler sätt att förändra och
modernisera.
Tyngdpunkten i de här förslagen – och i hela den här texten
– ligger på grundskolan och gymnasiet. Modernisering
av och nytänkande i skolvärlden innehåller givetvis också
reformer och attitydförändringar även i förskolan och på
universiteten.
49
På förskolan lär sådana förslag lägga tonvikten med att
fortsätta med ökad pedagogik, på högskolan genom att
göra dem än mer självständiga både i sin verksamhet och
sina antagningsmodeller. Kanske skulle högskolorna i
framtiden helt och hållet själva få avgöra vilka antagnings-
regler som ska gälla?
Ytterligare en framtidsväg, oavsett vilken nivå vi talar om,
är kanske att fortsätta på rättighetstänkandet. Om vi mer
vill betona rätten till kunskap snarare än plikten att gå till
skolan, hur ska man i så fall kunna reklamera en utbildning
som inte gett vad den lovat?
I den delen handlar utmaningen också om att skapa balans
mellan å ena sidan en fri skola där lärare och elever får ta
stort eget ansvar, och å andra sidan en skola som ställer
tydliga krav. Visst är det bra att reglerna nu stramas upp på
gymnasiet och att man tydligare pekar ut vilken kunskap
man ska få med sig, men finns det ändå inte en motsättning
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
50. i det när vi samtidigt vill att elever ska få ta större ansvar
över att själva påverka hur utbildningen ska se ut? På det
sättet är till exempel minskningen av det individuella valet
på gymnasiet problematisk ur ett valfrihetsperspektiv.
Vägen framåt
Den, förhoppningsvis, röda tråden i det här kapitlet hand-
lar om att skolan måste anpassas till världen runt omkring.
Det handlar delvis om datorer och modern teknik, men
framförallt tror jag att det är en attitydförändring vi måste
uppnå. Den moderna tekniken är faktiskt mer av en hy-
gienfaktor och den egentliga frågan är hur skolan kan bli
lika modern som den en gång var.
Att bli lika modernt som det en gång var låter nästan som
50 en självmotsägelse, men kanske är det i den skärningspunk-
ten som skoldebatten befinner sig. Vi kan se tillbaka på de
stora samhällsförändringarna som skett och hur utbildning
och pedagogik förändrades i takt med dem. Saker som i dag
tas för självklarheter måste vid ett eller annat tillfälle ha va-
rit nymodigheter och slutsatsen blir därför lätt paradoxal:
det var bättre förr, för då var det modernt!
Risken är förstås att vi, hur vi än gör, riskerar att sitta med
samma problem i framtiden som vi i dag upplever med
slöjden och hemkunskapen. För det som är modernt i dag
är med all säkerhet omodernt imorgon. Risken är stor att
om politiker beslutar vad som är modernt så hinner framti-
den springa förbi besluten innan de ens är helt genomförda.
Det bästa exemplet är väl de skolor som var först ut med
att köpa in datorer till undervisningen och när de väl var
spridda i hela samhället satt den framtidsintresserade rek-
torn där med första generationens skräpprodukter.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
51. En modern skola handlar därför inte i första hand om
att peka ut några tekniska underverk eller bestämma vad
som är modernt. I stället handlar det om hur politiken ska
utformas för att skapa förutsättningar för det nya. Lika
viktigt är att slå fast att det nya faktiskt är bra och att för-
ändringen och förnyelsen gör att vi kan göra saker bättre
och på andra sätt.
Några övergripande drag för en sådan politik har skisserats
ovan. Det är attitydfrågor och ett förändrat synsätt i några
av fallen, rena resursfrågor i andra och på en del områden
behov av radikalt förändrade lagar och regler. Tillsam-
mans kan detta vara förslag som
skulle kunna öka frihetsgraden
i den delen handlar och mångfalden och därigenom
utmaningen också också bidra till förnyelse.
om att skapa balans För det är ofta frihet och
mellan å ena sidan en mångfald som gör att man hittar
51
de nya syn- och arbetssätten.
fri skola där lärare Politiker borde ägna sig åt att
och elever får sätta tydliga mål och utvärdera
ta stort eget verksamheten, men i grunden
låta skolor hitta olika sätt att nå
ansvar, och fram till målen. Problemet med
å andra sidan en skolan de senaste åren är att den
har fungerat precis tvärtom;
skola som ställer det har varit otydliga mål, dålig
tydliga krav. uppföljning och en extrem
detaljreglering av på vilket sätt
man ska utföra uppgiften.
Sedan ska man dessutom våga vara självkritisk. Vi har ge-
nomfört en lång rad reformer som är viktiga, som kommer
att få betydelse och som bara precis har börjat verka. Men
utmaningarna tar liksom inte slut med det och framtidsdis-
kussionen måste starta.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
52. Det finns ibland tendenser till att beskriva borgerlig skol-
politik som lite väl tillbakablickande. En del av våra egna
debattörer förstärker dessutom den bilden genom krav på
allt från knarkhundar i skolkorridorerna till polishämtning
av skolkare. Vem vet, det kanske finns extremfall där precis
den typen av åtgärder är nödvändiga, men att skapa en
modern skola handlar om helt andra saker.
Den andra stora utmaningen handlar om att ge alla elever
de verktyg de behöver för att nå kunskapsmålen. Inte hel-
ler där är vi riktigt i hamn.
När vi ser utvecklingen de senaste 20 åren och hur socio-
ekonomisk bakgrund blivit mer avgörande än tidigare blir
misslyckandet uppenbart. För oss som tycker att Sverige
ska vara ett land som håller ihop och där alla ska kunna
lyckas i livet är därför en återupprättad kunskapsskola
också en rättvisefråga. Det vi länge tagit för givet – att alla
elever har samma möjligheter i skolan – är helt uppenbart
52
inte längre sant. En sådan skola är oacceptabel, särskilt för
oss som tror på människans inneboende kraft och förmåga.
Men en skola med större fokus på kunskap är också en
skola med större rättvisa. Kunskap är den nyckel som ger
alla möjlighet att nå sin fulla potential. Då är det centrala
i uppdraget att möta eleverna med höga krav och positiva
förväntningar samtidigt som skolan ger stöd och hjälp till
dem som inte når målen
Den riktigt stora uppgiften är att identifiera framtidens
krav och utmaningar för elever i Sverige. I det arbetet ska
Moderaterna vara den starkaste kraften för modernitet och
framtidstro.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
55. Innehåll
Att Få vArA sIg själv 57
inledning 57
Mångfaldens kraft och framtidens möjligheter 60
Moderaterna i ett modernt Sverige 65
Frigörelsens scener, arenor och garderober 67
Halvmånar, regnbågar, patriarkat och designade
rullatorer 77
Alltid till frihetens försvar 81
Sverige kan bli ett föregångsland 96
55
57. Att Få vArA
sIg själv
TiLLSAMMANS BLir Vi SVEriGE – ATT Få VArA SiG
SJÄLV OcH TiLLSAMMANS BLi ETT LANd
Inledning
Jag gick i förskolan när jag förstod att jag var annorlunda,
men jag upptäcker fortfarande hur mycket jag har gemen-
samt med andra. Tillsammans med en spännande, spretig
och spektakulär grupp människor har jag fått möjligheten
att fundera på hur Sverige borde utvecklas. Det är i alla fall
vårt perspektiv på att få vara sig själv. Det är å ena sidan
varje människas frihet att forma sitt eget liv, men det är å 57
andra sidan vårt gemensamma ansvar att bygga ett samhälle
och skapa ett klimat där det är möjligt. Att tillåta varje
människa att bli sig själv är en frihets- och skaparrevolu-
tion. Det är såväl den enskilda människans frigörelse som
samhällets framsteg och modernisering det handlar om.
Att få vara sig själv är kanske den yttersta frihetsfrågan. Att
alla ska få vara sig själva är också en lätt sak att säga, men
en svår princip att leva upp till. Staten kan skapa problem
genom att vara slapphänt mot orättvisor eller överenergisk
i sin vilja att lägga till rätta. Däremot är det offentliga aldrig
en ensam garant eller ett enskilt hinder för varje människas
rätt att vara sig själv. Tillsammans skapar vi alla normer
och strukturer som såväl underlättar som försvårar varje
människas frigörelse. Vi får aldrig vara en rörelse som ser
varje människa som en ö, eller för den delen ser på samhäl-
let som delat mellan stat och människa. Det är i samspelet
människor emellan och mellan stat och individer som såväl
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
58. vår frihet som vår ofrihet uppstår. Moderaterna måste såväl
vara det politiska alternativ som föreslår bäst reformer som
den opinionsbildare som i alla lägen står på mångfaldens
och acceptansens sida.
Även om Moderaterna är Sveriges främsta frihetsparti är
jag långt ifrån nöjd med hur vi som parti lever upp till våra
fina ord. Det är förvisso stor skillnad på det Moderaterna
där Fredrik Reinfeldt som en av två moderata riksdagsle-
damöter röstade för partnerskapslagstiftningen och nya
Moderaterna av i dag, där Fredrik som statsminister kunde
få en könsneutral äktenskapslagstiftning på plats. Ändå
går det inte att vara nöjd. Varför har vi så hård röstpiska i
riksdagen när det gäller signalspaning men helt fri omröst-
ning när frågan gäller om homo- och heterosexuella ska ha
samma rättigheter? Varför har vi som rörelse så svårt att
diskutera normer, strukturer och maktordning, men så lätt
att prata inflation, skatter och arbetsutbud?
58
När jag associerar fritt till att få vara sig själv dyker ord
som jämställdhet, integration och HBT upp. I takt med att
arbetet med den här texten har pågått har dock ordet vanlig
återkommit allt oftare. Vi lever i en tid då varje person för-
väntas sprudla av personliga uttryck och erfarenheter, men
där väldigt många drömmer om att få ha en bra och vanlig
tillvaro. Samtidigt är det allt fler som vill uttrycka sina
olikheter och sina personligheter, samtidigt som vi fortfa-
rande lever i ett samhälle fyllt av moraliserande normer och
fördomar.
Mångfaldsutmaningen är inte bara mikro. Det handlar
också om hur vi ska fungera tillsammans när allt fler vill
uttrycka sina olikheter. Jag kan lova att många personer
inte längre nöjer sig med att bli en slags patienter. Eller att
många personer inte nöjer sig med att bli en slags pensionä-
rer. Vi har gemensamma utmaningar i sjukvården, omsor-
gen och skolan där individualismen behöver få en nystart.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
59. Det finns inte ett Sverige eller en svenskhet men tillsam-
mans kan vi bygga ett fantastiskt land. Vi har olika före-
ställningar om vad vi vill att Sverige ska vara. Ändå borde
alla kunna enas om att den bästa framtiden är avhängig
vår förmåga att tillvarata allas förmåga. Befolkningen har
förändrats snabbare än välfärden och myndigheter. Ett
samhälle måste klara av att ge trygg service åt alla sina
medborgare.
Till sist handlar det också om dem som har allra svårast
att få vara sig själva. De som har sin egen frihets främsta
fiende närmast inpå, det kan vara familjen eller rentav en
själv. Hedersvåld och ätstörningar är vitt skilda saker, men
för den drabbade har de en sak gemensamt: Den delen av
vardagen som ska vara som tryggast, jaget och familjen, blir
till det otryggaste som finns. Jag vill att vi som parti bättre
ska se och förstå dessa problem.
Jag sjunger inte de politiska lösningarnas lovsång, men
för mig förpliktigar det politiska engagemanget till mer än 59
lagstiftning och statsfinanser. Vi kan som rörelse ha starka
åsikter om samhället utan att för den skull hävda att lösning-
en ligger i de politiska besluten. Vi ska inte vara rädda för att
tycka, om det vi tycker om och om det vi inte tycker om.
Jag har inte som ambition att lägga fram ett nytt politiskt
program eller presentera en ny färdplan för Sverige. Däre-
mot har jag velat lyfta in obekväma begrepp och realiteter
i vår samhällssyn. Jag är lika övertygad om att det finns en
könsmaktsordning som att det finns marginaleffekter. Att
få vara sig själv är ett oändligt tema och jag har snävat in det
mot hur vi tillsammans ska kunna fungera som land, våra
olikheter till trots. Eller snarare tack vare våra olikheter.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
60. Mångfaldens kraft och
framtidens möjligheter
Vi kan fira att det var mer än tjugo år sedan muren föll och
världen tog ett språng mot att bli en. Den fria ekonomin
hade övertrumfat de kommunistiska regimerna. Bakom
muren och ridåerna hade inte bara en ekonomisk misär
brett ut sig utan också en fruktansvärd intolerans. Vår eko-
nomiska frihet, vårt välstånd och vår yttrandefrihet i väst
hade visat sig vara en oändligt bättre grogrund för rätten
att få vara sig själv.
Nu är kartan omritad och vi kan inte leva på gamla meriter.
För mig har det alltid varit en paradox att så många partier
och människor som erkänner den fria ekonomins kraft har
så njugg inställning till den fria människans kraft. För mig
är det ”same same but different”. Har man väl sett förde-
larna med en fri ekonomi borde man se fördelarna med fria
människor. Ändå har borgerligheten i Sverige och i världen
60 så svårt att försvara hela friheten. Att få tjäna pengar på sitt
arbete eller kunna starta och driva ett företag är i förläng-
ningen ett uttryck och respekt för den egna personen. Det
är samma slags rättighet som att få utöva sin egen religion,
definiera sitt eget kön, leva i jämställdhet eller gifta sig med
vem man vill. Det är dags för Moderaterna att likabehandla
dessa olika uttryck för samma frihet.
Styrkan i den fria ekonomin ligger i den enskildes möjlig-
het att förverkliga sina idéer och styrkan i det fria samhäl-
let ligger i varje människas möjlighet att få vara sig själv.
I en globaliserad värld kommer de länder som bäst klarar
av att skydda hela friheten att klara sig bäst. Det kommer
inte bara att bli så, det är redan så. Toleranta samhällen som
sätter talang främst presterar bättre än de samhällen där
dogmer och fördomar tillåts ta plats.
Alla murar är inte gjorda av cement och hur mycket vi än
älskar Sverige måste vi konstatera att vi har en lång resa
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
61. framför oss för att bli det land vi drömmer om. Jag är trött
på att civilingenjörer kör taxi, kvinnor tjänar sämre än män
och att muslimer misstänkliggörs. Jag är upprörd över att
namnets klang är viktigare än kompetens och jag är upp-
rörd över att HBT-personer stigmatiseras. Varje fall av
orättvisa gör mig ledsen därför att en person har blivit be-
handlad felaktigt. Men varje fall gör mig också arg eftersom
vi som land avfärdar den bästa framtiden.
Vi har inte råd att säga nej till människors kraft, men varje
gång vi diskriminerar eller fattar fördomsfulla beslut förne-
kar vi en person att vara med och bidra. Det är ett hån mot
den drabbade och ett rån mot oss andra. Sverige kan bara
bli världens bästa land genom att vi tillvaratar alla medbor-
gare. Jag vet att varje arbetsplats, varje företag, varje skola
och varje organisation blir bättre av mångfald. Olikheter
ersätter vanans makt med kreativitetens kraft.
Jag vill inte möta konkurrensen från
andra länder med lägre löner, sämre 61
Att få vara sig arbetsvillkor eller mer auktoritär
själv är kanske undervisning. Jag vill att Sverige
den yttersta
ska vara forskningens, framstegens,
kulturens och uppfinningarnas land.
frihets- Det är möjligt genom mångfaldskraft.
frågan. Rasister, homofober, extremister och
andra xenofober står emellan oss och
en fantastisk framtid.
Utöver vilja är kunskap en förutsättning för att kunna till-
varata mångfalden. Det finns en risk i att vi lär oss att pro-
blematisera kring kulturkrockar och segregation men inte
lär oss att förstå dynamiken i olikheter. Skolan skulle säkert
kunna göra mycket för att öka förståelsen kring mångfal-
dens värde. Redan här och nu måste dock arbetsgivare bli
bättre på att utnyttja hela samhällets resurser. Oscar Lun-
din är en av Sveriges duktigaste unga entreprenörer och har
även hjälpt till med att ta fram den här texten. Oscar driver
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
62. bland annat Ung omsorg, som går ut på att få unga männis-
kor att delta i välfärden genom att rekrytera skolungdomar
till att jobba extra på äldreboenden. Den verksamheten är i
sig självt normbrytande och jag frågade Oscar hur han såg
på mångfald i ett modernt företag:
Entreprenörskap är att vilja och att våga och
mångfald är inte en utmaning med en klassisk
standardiserad lösning, så ur entreprenöriell
synvinkel är det en oerhörd kraft att tämja. Potentia-
len i att låta individer blomstra på olika sätt utifrån
sina förutsättningar skapar livskraft och glädje, vilket
i sin tur bådar gott för framtida problem som måste
lösas. Smidighet, individualisering och bättre förstå-
else är alla resultat av en stark mångfald.
Mångfald är för mig en ytterst viktig faktor i en
långsiktig entreprenöriell verksamhet. Att organisa-
tionen man själv representerar är bred ger förank-
62
ring, tyngd och legitimitet mot en vid omgivning. Att
mobilisera energi och engagemang i en förändrings-
process kräver acceptans och lust. Genom att männis-
kors olikheter bejakas föds nya idéer och nya sätt att
klara utmaningar.
Skapandekraft och företagande utvecklas genom
ständig nyfikenhet, förvåning, förväntan och för-
bättring. Genom mångfald, i det lilla och det stora,
blir individers ursprung, erfarenheter och historier
ett gemensamt försprång gentemot konkurrenter,
men även gentemot samhällets och dess institutioners
självbevarelsedrift och stagnation.
I vår organisation är mångfald en överlevnadsfråga.
Alla äldre som behöver extra omsorg och service i
vårt land och är unika med sina unika livshistorier.
Det kräver ett brett spektrum av erfarenheter och
ursprung från vår sida såväl som ett socialt tillskott.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
63. Ung Omsorg har unga medarbetare från jordens alla
hörn, med intressen och färdigheter av olika karak-
tär. Olikheterna och lusten att arbeta är styrkan i
vårt dagliga arbete.
Jag tror på framtiden och på Oscar. Eller så tror jag på
framtiden därför att jag tror på Oscar. Det svenska mång-
faldssamhället måste byggas på idén att vi ska hålla sam-
man. Det är genom samvaron i våra olikheter som vi
skaffar oss fördelar. Det för oss också in på det ord som för
mig är centralt i debatten om mångfald, nämligen skäl. Ett
företag ska givetvis få anställa vem man vill å enda sidan,
men aldrig tillåtas diskriminera å den andra. En skärpt dis-
krimineringslagstiftning kan vara ett verktyg för att driva
på utvecklingen i rätt riktning. En anställning borde alltid
kunna motiveras utifrån relevanta skäl. I speciella yrken el-
ler speciella sammanhang kan såklart språkkunskaper eller
klädkoder vara avgörande, men det får aldrig vara okej att
”default” stänga ute människor om skälen inte synnerligen 63
är av praktisk natur. Tvärtom måste vi bygga ett samhälle
där arbetsgivare uppmuntras att pröva mångfald. Dagens
arbetsmarknadspolitik är på tok för stelbent för att företag
och organisationer ska våga vara de mångfaldsambassadö-
rer som vi behöver.
De olikheter och den arbetslust som utgjorde den svenska
arbetsmarknaden på femtio- och sextiotalet gjorde oss till
ett av världens rikaste länder. I dag är till exempel svensk-
iranier enormt framgångsrika inom den akademiska värl-
den och fyller Karolinska institutet och Kungliga tekniska
högskolan med studenter. Migrationen har och fortsätter
att modernisera Sverige. En av kulturkrockarna i Sverige är
uppenbarligen många invandrade iranska familjers förmåga
att i mycket högre utsträckning än andra motivera sina
döttrar och söner att studera svåra utbildningar.
Potentialen i den svenska mångfalden är enorm. Inte nog
med att våra olikheter bygger grunden för det som kan
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
64. bli ett kreativt föregångsland, vi kommer också på en rad
handfasta vis kunna dra nytta av våra olika kunskaper
och erfarenheter. Vi talar de flesta språk, förstår de flesta
kulturer och har lärt oss att leva i gemenskap. En lyckad
integrationspolitik i Sverige kan lägga grunden för ett land
som kan komma att stå i en framtida affärsvärlds centrum.
En klok utrikespolitik, exportpolitik och diplomatisk verk-
samhet kan hjälpa svenskar att vara med och starta företag
och driva verksamheter i länder som håller på att resa sig
eller kommer att resa sig ur krig och förtryck.
Jag är kanske för optimistisk, men alternativen tilltalar mig
mindre. Tyvärr vet jag att många inte delar min optimism.
Jag har talat inför skolklasser där ingen tror att de kan bli
något bra i Sverige. Hopp om en bättre framtid är en av
de viktigaste saker en människa kan känna, men jag kan
utifrån min egen erfarenhet tyvärr konstatera att framtids-
hoppet är väldigt orättvist fördelat i Sverige. Som parti kan
64 Moderaterna vara med och ändra på det.
Färdriktningen måste vara kristallklar. Oavsett bakgrund,
kön, hudfärg, religion eller sexualitet ska alla ha samma
möjligheter att förverkliga sig själva och sina ambitioner.
Alldeles för många som jag har träffat berättar berättelsen
om sitt liv utan framtidshopp. Det leder till sammanhang
där hela grupper tappar tron på att imorgon kan bli bättre
än i dag. Detta är förödande eftersom nyfikenheten är
starkt knuten till idén om en bättre morgondag och när vi
inte längre undrar vad som finns runt hörnet kommer vi
inte heller att våga titta.
Moderaternas politik tar allt för ofta sin utgångspunkt
ur medelklassens och kärnfamiljens myter och realiteter.
Stärkt framtidstro är garanterat ett bättre botemedel mot
kriminalitet i våra förorter än strängare straff. Som rörelse
måste vi bryta oss loss från våra egna felaktiga föreställ-
ningar om Sverige för att kunna skapa det Sverige vi egent-
ligen vill ha.
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
65. Moderaterna i ett modernt Sverige
Olof Lavesson är moderat riksdagsledamot, och jag bad
honom att fundera kring en moderat grundposition kring
det här med att vara sig själv. Han svarade så här:
Att vara en individ innebär rätten att vara an-
norlunda – att vara olik. Genom våra individu-
ella erfarenheter bygger vi en gemensam kompe-
tens. Tillsammans utgör vi det vi kallar Sverige.
Moderaterna har ett ideologiskt arv och en politisk
historia som förpliktigar. Att bygga en politik för alla
förutsätter ett värnande om våra olikheter. Om allas
rätt att få vara sig själv. Att inte accepteras utan res-
pekteras. Om att värnas och inte bara tolereras. Till
detta kommer det solidariska ansvaret för andras rätt
till individuell frihet.
Samhällsproblem löses inte genom jagandet av
65
symboler. Den väg andra länder har valt, exempel-
vis genom att förbjuda slöjor, kan därför inte vara
Sveriges. Att förbjuda huvudduk minskar förvisso
förekomsten av ett klädesplagg, men har liten påver-
kan på det förtryck som utövas mot enskilda kvinnor.
I stället beskär man muslimska kvinnors rätt till in-
dividuella uttryck. På samma sätt löser man inte dis-
krimineringen i samhället genom att ständigt utöka
hetslagstiftningen med nya grupper. I stället riskerar
man göra de individer som inte går att klassificera än
mer utlämnade.
Att ta ansvar för andras frihet och rätt till individu-
ella uttryck är ett moraliskt ansvar för oss alla, men
ett absolut ansvar för politiken. Detta handlar om
rätten till individuella uttryck utan att betraktas som
avvikande, men också om rätten att leva enligt tra-
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
66. ditionella mönster utan att för den saken bära ansvar
för det normerande.
Genom att endast utgå från majoriteten, marginali-
serar vi i stället minoriteterna. Maktlösheten och ut-
anförskapet ökar. Ska Moderaterna på allvar kunna
verka utifrån sin ideologiska bas måste vi i stället
ha ett normkritiskt förhållningssätt. Först då gör vi
frihetsbegreppet levande.
Olof är kärnfull och hans perspektiv befriande. Det är all-
tid lätt för en majoritet eller en starkare part att ta sig rätten
att problematisera kring en minoritet eller svagare part.
Problematiserandet övergår ofta i moraliserande och i den
processen bygger vi planlöst normer och strukturer. Mo-
deraterna ska inte spela det spelet utan i stället vara norm-
kritiskt. Att närma sig andra kulturer och religioner med
frågeställning om vad vi ska förbjuda är kontraproduktivt.
Förbudsdiskussioner ger bara syre åt extremister som kan
66
anspela på kamp mot majoritetssamhällets förtryck. Mo-
deraterna ska i stället vara det nyfikna politiska alternativet
som närmar sig det okända med viljan att lära och lära ut.
Felix König som är ordförande för RFSL-Ungdom och
Alev Akbas som är ordförande för Turkiska Ungdomsför-
bundet har också deltagit i gruppens arbete. Deras åsikter
samstämmer givetvis inte exakt med Olofs men perspek-
tiven var ofta liknande. Det är normerna och strukturerna
som håller människor tillbaka. Samtidigt är det viktigt att
inte göra människor till offer. Alev återkommer ofta till
att många människor frivilligt gör kompromisser för att
få vara med i ett sammanhang, till exempel en familj. Det
gör givetvis inte kompromissandet till något bra, men den
är en viktig insikt för att kunna jobba med problematiken.
Under våra spännande samtal blev det allt mer uppenbart
för mig att vägen mot att alla ska få vara sig själva sällan
går genom förbud. Det handlar om att se de platser och
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
67. strukturer där självförverkligandet fungerar och avslöja de
omständigheter som begränsar och håller tillbaka.
Som parti ska vi vara tydliga i vår övertygelse om vad som
är rätt och vad som är fel, men vi måste vara beredda att
vara pragmatiska i våra metoder. Vi ska snarare uppmuntra
och stödja det vi tycker är rätt, än att förbjuda och för-
trycka det vi tycker är fel.
Frigörelsens scener,
arenor och garderober
Varje person är eller blir sig själv i en kontext. Ofta an-
vänder vi uttryck som att ”bara få vara” eller få vara i ett
sammanhang ”där man bara kan vara sig själv”. Ofta säger
vi uttrycken i en speciell ton och med längtan och avslapp-
67
ning i rösten. För de flesta av oss betyder det så mycket att
ha utrymmen i tillvaron där vi är fria från andras förvänt-
ningar och bara kan forma tillvaron utifrån våra egna öns-
kemål. Samtidigt vill de flesta av oss få känna oss uppskat-
tade i ett sammanhang, och vi är beredda att göra mycket
för att kunna fungera tillsammans med andra. Åtminstone
för mig är det så här tillvaron får mening: Jag får vara mig
själv och för mig själv, men jag får också vara tillsammans
med andra och utvecklas gemensamt. För många är den här
möjligheten stängd, stora delar av tillvaron är ett skådespel
och rollerna obekväma och förljugna. Varje sådant tillfälle,
varje sådan plats och varje sådant människoöde är ett miss-
lyckande för oss som frihetsrörelse.
Hela tillvaron kan inte läggas tillrätta med politiska be-
slut, men i kampen för att alla ska få vara sig själva kan vi
gemensamt göra mycket för att stärka de miljöer där män-
niskor frigör sig och försvaga de strukturer som förtrycker
MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN