SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 298
Downloaden Sie, um offline zu lesen
licken
Med b Mtiden
M ot fra
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Om boken
Utgiven av Moderaterna 2010

Moderaterna
Box 2080
103 12 Stockholm
Tel 08-676 80 00
info@moderat.se
www.moderat.se

Huvudredaktör
Johan Forssell

Textredaktörer
Mattias Kereztesi
Hanna Elving

Grafisk Form
Monika Hallstensson

Illustrationer
Fanny Bjurström

Foto
Sidorna 8 och 11 Ulrika Vendelbo

Tryck
Strokirk-Landströms
Med blIcken
      MTIden
MOT Fra
Med Blicken Mot Framtiden
Innehåll
Förord                                  9


Att rustA sIg För lIvet                14


Att Få vArA sIg själv                  54


Att kunnA stå på egnA ben              98


Att växA upp I trygghet               134


MöjlIgheter I ett dIgItAlt sAMhälle   174


AnsvAr För MIljö och klIMAt           216


FrIhet I världen                      258
8




    Tomas Tobé, Anna Kinberg Batra, Oskar Öholm, Anna König Jerlmyr,
    Niklas Wykman, Sofia Arkelsten och Henrik von Sydow
Förord


när jag var liten brydde jag mig inte särskilt mycket
om politik. Det fanns så mycket annat att göra och tänka
på än att bekanta sig med de politiska partierna.

Trots det var det några företeelser som lyckades etsa sig fast
hos mig. Och en av de sakerna som gjorde ett intryck på
mig var något så simpelt som ett helt vanligt klistermärke.
Det kom att bli ett av mina allra första möten med Modera-
terna och har präglat min syn på politiken sedan dess.

Dekalen kom från Moderaterna. Budskapet var enkelt.
Texten ”Framtidens idéer” framträdde mot en ljus bak-
grund.                                                           9

Just den innebörden har alltid präglat min syn på Mode-
raterna. När jag några år senare började intressera mig på
allvar för politik, förstod jag att Framtidens idéer inte bara
var en tom paroll. Här är ett parti som har idéer inte bara
för hur Sverige ska se ut nästa månad utan också nästa år.
Och om tio år.

Moderaterna har under många år varit ett parti som för-
knippats med framtiden. För väldigt många av oss var det
själva grejen med att bli moderat. Och skälet till att vi har
fortsatt att vara det.

Att ha idéer för framtiden är avgörande för att nå fram-
gång i politik. Samtidigt är det lättare sagt än gjort att ha
det. Särskilt när man är i regeringsställning och höga krav
ställs på att presentera konkreta resultat direkt. Men det är
just i regeringsställning som det är som allra viktigast att


                                MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
ibland våga höja blicken från skrivbordet mot horisonten.
     Det parti som växer ihop med makten och tror att väljarna
     tackar partier för gamla insatser, kommer snart att bli om-
     sprunget av andra.

     Moderaterna ska alltid vara ett parti som utvecklas och för-
     nyas i takt med att omvärlden förändras. Samtidigt som vi
     är både ansvarstagande och regeringsbärande måste vi svara
     på frågan om hur vi vill att Sverige ska se ut i framtiden.

     Det är så vi blir relevanta för väljarna. Och ser till att vi har
     de politiska förslagen för att fortsätta göra Sverige till ett
     friare, rikare och mer rättvist land för alla.

     I den här debattboken söker Moderaterna svaren på fram-
     tidsfrågorna inom sju spännande områden. Att nu inleda
     ett seriöst arbete med att utforska svaren på framtidens
     utmaningar lämpar sig väl i den händelserika tid vi befinner
     oss i. Konsekvenserna av finanskrisen kommer att finnas
10   under fler år och vi har samtidigt en klimatutmaning att
     hantera. Den tekniska utvecklingen skapar nya politiska
     dimensioner och Sverige fortsätter att förändras av den allt
     snabbare globaliseringen.

     I de kommande kapitlen diskuteras allt från hur vi kan ge
     skolbarn en rättvis start i livet till vikten av att fler män-
     niskor i vår omvärld omfattas av samma fri- och rättigheter
     som vi har. Sju unga moderater har skrivit bokens kapitel.

     Skolan är grunden för att alla ska ges möjlighet att utvecklas
     på lika villkor. Men har skolan hängt med i den tekniska
     utvecklingen? Oskar Öholm ställer sig frågan om det inte
     är dags att låta byta ut svarven och slöjden mot verktyg som
     datorer som är självklara på de flesta moderna arbetsplatser.

     Samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög talas det om
     stora pensionsavgångar och kommande rekryteringsbehov.
     Tomas Tobé resonerar kring hur Moderaterna kan utveckla


      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
11




MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
sin politik för att göra generationsväxlingen på arbets-
     marknaden till en möjlighet för framtidens arbetssökande.

     Unga som gamla ska ha utrymme att vara sig själva i
     Sverige. Niklas Wykman skriver om hur få saker beskär
     människors frihet i så stor utsträckning som fördomar och
     förlegade ideal gör. Och hur en modern politik ser ut för
     att låta människor forma sina egna liv.

     Trygghet ska vara en självklarhet i Sverige. Samtidigt är det
     ett faktum att våld och brott hindrar många unga män-
     niskor från att förverkliga sina idéer. Anna König Jerlmyrs
     text handlar om brottslighetens orsaker och hur vi kan
     vända hopplöshet till framtidstro i utsatta områden.

     Internet är ett självklart frihetsverktyg för de allra flesta i
     Sverige. Henrik von Sydow skriver om hur Moderaterna
     kan utveckla sin politik för att båda ta tillvara de många
     möjligheter som internet ger och hantera viktiga frågor
12   kring upphovsrätt och äganderätt.

     Klimatförändringarna kommer att prägla den politiska
     debatten under lång tid framöver. Sofia Arkelsten ställer
     sig frågan hur Moderaterna kan använda sin tradition av
     förvaltarskap, kostnadseffektivitet och internationellt sam-
     arbete för att mer effektivt möta klimatutmaningen.

     De globala utmaningarna är många. Samtidigt är det tydli-
     gare än någonsin att Sverige kan påverka händelseutveck-
     lingen också utanför våra egna gränser. I den avslutande
     texten skriver Anna Kinberg Batra om hur Sverige kan
     fortsätta att spela en viktig internationell roll, bland annat
     genom att använda våra ambassader på nya sätt.

     Författarna ansvarar själva för texternas innehåll och de
     förslag som presenteras i respektive kapitel. Men idéerna är
     viktiga inspel i vår fortsatta förnyelse och arbete för att ge
     svar på morgondagens utmaningar.


      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Allt för att Moderaterna ska fortsätta att vara partiet med
framtidens idéer.




Johan Forssell
Planeringschef och ansvarig redaktör




                                                              13




                               MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
14




                 OSKAr ÖHOLM




     Att r ustA sIg
     F ör lIvet
Innehåll
Att rustA sIg För lIvet                                17
inledning                                              17
rätt skola eller rätt föräldrar                        21
Vad vi har gjort hittills                              26
  Sjunkande resultat                                   29
  Läraryrkets sjunkande status                         30
  den havererade gymnasieskolan                        30
  Ordning och reda                                     32
Ytterliggare satsningar                                32
Vad kommer härnäst?                                    34
Kunskapssyn                                            36
Modernitet                                             39
in med mobiltelefonerna i klassrummen!                 41
Ärad vare Gud i höjden – detta har jag gjort i slöjden 44   15

Friare skolor utan timplan                             46
Gå vidare                                              48
Vägen framåt                                           50
16




     MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Att rustA sIg
För lIvet


Inledning
Alla vet hur skolan ska bli bättre.

Det är egentligen inte så konstigt eftersom alla har gått i
skolan och själva har tydliga minnen och åsikter om hur
undervisningen borde ha bedrivits, vilka ämnen som var
viktiga och vilka som var meningslösa och varför vissa
lärare lyckades inspirera mer än andra.

Ganska många har barn som går i skolan. Berättelser och
anekdoter om hur det ser ut i klassrummen i dag debatte-
                                                                17
ras, analyseras och kritiseras. Det finns en oro att man inte
lär sig lika mycket som tidigare och kanske en ängslan över
att vi håller på att halka efter andra länder. Man jämför med
sin egen skoltid och funderar på om det kanske inte, trots
allt, var bättre förr? Det var åtminstone ordning och reda i
klassrummet.

Rätt många går själva i skolan. De har givetvis mycket klara
uppfattningar om vad som fungerar dåligt och tydliga och
konkreta förslag på hur klassrummet kan bli snyggare,
lärarna bättre, skolmaten godare och kvaliteten på utbild-
ningen högre.

Alla är hursomhelst överens om att frågan är viktig, av gan-
ska uppenbara skäl. Skolan ska ge oss alla en stabil platt-
form att stå på, den ska utjämna livschanser och se till att
vi kan utnyttja vår fulla potential. Med rätt kunskaper och
färdigheter får vi – oavsett bakgrund – möjlighet att nå våra



                                MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
drömmar. Åtminstone är det så det brukar heta i högtidstal
     och portalparagrafer.

     Det krävs heller inte speciellt mycket historiekunskaper
     för att också bevisa hur sanna högtidstalens formuleringar
     om skolan som språngbräda faktiskt är. När den allmänna
     folkskolan introducerades i mitten på 1800-talet lades na-
     turligtvis också grunden för demokratiseringen av Sverige.
     När utbildning inte längre bara var ämnad för en elit, utan
     för hela samhället, börjar människor också ha synpunkter
     på sin omvärld och sin roll i samhället. Världen växer och
     blir rikare när individerna ges verktyg och kunskaper.

     Skoldebatten – i bred bemärkelse – är därför en viktig del
     i förståelsen för vår historia. Den är central i dagspolitiken
     eftersom alla har synpunkter och idéer och den är fullstän-
     digt avgörande för var vi vill att Sverige ska vara om 20 el-
     ler 30 år. För samhället och för individen. Frågan är om det
     finns något annat politikområde med så många engagerade,
18
     kunniga och stundtals tvärsäkra
     debattörer än i diskussionen om       Stöd hemifrån har
     hur skolan ska se ut – i dag och i blivit allt viktigare för
     morgon?
                                         möjligheterna
     Jag skulle vilja hävda att diskus-
     sionen om skolan, just i bemär-
                                         att nå bra
     kelsen ”att rusta sig för livet”, ärresultat        och
     en av de mest deltagarintensiva      elevernas sociala
     samhällsdebatter som finns i
     Sverige. Alla har en åsikt, alla     bakgrund får allt
     har en synpunkt. Det skiljer ut      större genomslag i
     skoldebatten från nästan alla
     andra områden där vi alltmer         resultaten.
     litar till experter, forskning och
     utredningar. Väldigt få talar om ”lite mer sunt bondförnuft
     i akutsjukvården” eller berättar drömmande om sin första
     tågluff när Stockholm ska upphandla sin tunnelbanetrafik.


      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Att alla är med i skoldebatten är naturligtvis i grunden po-
sitivt och något som vi ska bejaka. Det säger också ganska
mycket om att skolfrågorna inte bara är budgetdiskussion.
I stället handlar diskussionen just om hur man bäst rustar
sig för livet, om vilka verktyg man ska få som medborgare,
vad som är morgondagens kunskaper och om hur vi vill att
vårt samhälle ska se ut i framtiden.

Men kan det också vara så att deltagarintensiviteten, om vi
nu kallar den så, faktiskt gör debatten ganska konservativ i
ordets mer negativa bemärkelse? Att allt för många jämfö-
relser med hur det var förr faktiskt hindrar utvecklingen?
Att en idealbild av när man själv gick i skolan sätter käppar
i hjulet för förnyelse av pedagogiken i dag? Käppar i hjulet
för förnyelse i största allmänhet?

Ett avslöjande tankeexperiment kanske kan vara att fö-
reställa sig ett helt vanligt svenskt kontor någon gång i
början av 1980-talet. Skrivmaskinen är toppmodern och
har möjlighet att radera felslag, även om naturligtvis Tipp-     19
Ex-flaskan finns till hands för att i efterhand justera någon
dumdristig formulering. Arkivpärmarna tynger hyllorna,
men arkiveringen går å andra ganska snabbt nu när firman
haft råd att anställa en ny sekreterare.

Så där ser inte några kontor ut längre, möjligen med un-
dantag för någon excentrisk författare. Men klassrummen
ser ut ungefär på samma sätt som de gjorde i början på
1980-talet. Till äventyrs har någon modern pedagog flyt-
tat om bänkarna så att de står i grupper i stället för på rad,
men kärnan i utrustningen är alltjämt densamma.

En del ser inte ens något problem med att det är så. Att gå
i skolan handlar til syvende og sidst om att lära sig läsa,
räkna och skriva, och det har man minsann varken behövt
OH-projektorer eller laptops för att klara av tidigare. Om
någon tycker att det är en raljant beskrivning så vill jag
bara påminna om att det finns skolpolitiker i Sverige som

                                MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
på fullaste allvar tycker att man borde kasta ut datorerna ur
     skolan.

     Så eleverna lär sig någonting.

     För det är onekligen pudelns kärna. Skolan ska erbjuda
     oss de verktyg vi behöver för att navigera i livet. Den ska
     förse oss med kunskaper och färdigheter som gör oss till
     ansvarstagande, trygga och ifrågasättande medborgare.
     Dessutom på ett sätt som kompenserar för att vi alla kom-
     mer från olika platser, har olika bakgrund och vitt skilda
     förutsättningar när vi sätter oss i skolbänken.

     Och det där är egentligen det enkla. Den riktigt stora
     utmaningen handlar om att försöka förutsäga hur samhäl-
     let och arbetsmarknaden ser ut i framtiden och identifiera
     vilka sorts kunskap som kommer att vara viktig. När hela
     samhället förändras i grunden ändras samtidigt svaret på
     vilken kunskap som är nödvändig.
20
     Den här texten har inte alla de svaren. Dels för att det
     ligger i sakens natur att man i dag inte kan svara på hur
     samhället kommer att se ut imorgon, dels för att politiker
     kanske är sämre lämpade än många andra att peka ut vad
     som är modernt. Risken är överhängande att om politiker
     med majoritetsbeslut ska bestämma vad en modern skola
     innebär så hinner det bli omodernt innan det är på plats.
     Fullföljer man tanken blir den dessutom absurd; nu har
     riksdagen med röstsiffrorna 188 mot 161 beslutat att skolan
     ska bli ”modern”… grattis!

     Det politiken emellertid kan göra är att formulera några av
     frågorna och reflektera kring hur vi skapar förutsättningar
     för en modern skola. Hur kan vi se till att skolan fortsätter
     att utvecklas med övriga samhället och inte står kvar och
     stampar? Hur kan vi omsätta Sveriges mest deltagarinten-
     siva samhällsdebatt till förslag, idéer och framsteg?



      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Ett bra första steg är förmodligen att ha klart för sig vad
problemet är i dag.




rätt skola eller rätt föräldrar
Om skolfrågorna skiljer ut sig i den allmänna debatten, just
för att det är så många som har synpunkter, är skillnaderna
mot andra områden kanske ännu större när man talar om
skolans resultat. Eller åtminstone om orsakerna till varför
skolan misslyckas.

De flesta känner igen siffrorna och rubrikerna: Var fjärde
elev lämnar grundskolan utan godkänt betyg i minst ett
ämne, var tionde utan godkänt betyg i svenska, engelska
eller matematik. Nästan var femte pojke blir underkänd i
läsförståelse i årkurs nio. Vi har dessutom sett en kraftig
ökning av elever som inte klarar av gymnasiet och därige-                                  21
nom fått en situation där en av fyra saknar slutbetyg från
gymnasiet efter fyra år.

Det går att fortsätta på domedagstemat. I internationella
studier som TIMSS1 och PISA2 har vi svart på vitt kunnat
följa hur resultaten för svenska elever blir sämre och hur
andra länder springer förbi. Här kan man till exempel kon-
statera att de svenska åttornas prestation i naturkunskap
år 2003 ligger på samma nivå som sjuorna hade 1995. Eller
hur dagens åttor är sämre på matematik än vad sjuorna var
1995.

1 TiMSS är studier av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap som or-
  ganiseras av iEA (The international Association for the Evaluation of Educational
  Achievement), en internationell organisation som genomför studier för att jämföra
  länders skolsystem.
2 PiSA (Programme for international Student Assessment) är ett OEcd-projekt som
  syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till
  att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan,
  är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor
  inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse.


                                             MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Till detta kommer brister i lärarförsörjningen och lärarut-
     bildningen, bristande lugn och arbetsro i klassrummen och
     tusentals barn som går till skolan varje dag och utsätts för
     mobbning.

     Allt som allt har vi en del att ta itu med.

     Den uppenbara skillnaden mot nästan alla andra politiska
     områden är naturligtvis tidsaspekterna. Det tar tid att
     förändra i skolan, åtminstone om man med förändring vill
     påverka utfallet i den typ av siffror som finns ovan. De
     förändringar vi gör i dag påverkar en hel generation.

     När det gäller nästan allting annat som politiker beslutar
     om är vi vana vid snabba utvärderingar. Skatten sänks och
     vi kan på öret räkna ut hur mycket människors disponibla
     inkomst har förstärkts ett visst år. Förändringar i arbets-
     marknadspolitiken eller sjukförsäkringen ger direkta och
     mätbara resultat bland a-kassorna eller hos Försäkrings-
22   kassan. På skolans område blir det längre ledtider där en
     förändring av betygssystemet i dag kanske blir tydlig och
     mätbar i kunskapstermer först om tio eller femton år.

     Många av de reformer som vi genomfört sedan 2006 kom-
     mer att långsiktigt kunna förbättra resultaten och höja
     kvaliteten. Men bakgrunden är ändå viktig, både för att
     synliggöra vad som faktiskt gått snett och för att förstå
     varför förändring och förbättring kommer att ta tid.

     För alldeles oavsett hur man tolkar enskilda statistikse-
     rier eller antal avhopp från gymnasiet eller vad det nu kan
     tänkas vara är den sammantagna bilden minst sagt bekym-
     mersam. Den beskrivs kanske allra bäst i rapporten ”Vad
     påverkar resultaten i svensk grundskola – en sammanfat-
     tande analys”, som Skolverket publicerade i oktober 2009.

     I den här rapporten konstateras det som många börjat
     misstänka under lång tid, nämligen att skolan blivit allt
     sämre på att kompensera för elevernas sociala bakgrund.

      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Stöd hemifrån har blivit allt viktigare för möjligheterna att
       nå bra resultat och elevernas sociala bakgrund får allt större
       genomslag i resultaten.

                                Man slår fast och redovisar hur
                                svenska elevers resultat i olika
       knäckt
Har barnen                      kunskapsmätningar försämrats
läskoden tidigt                 och hur det tydligast märks
                                i matematik och naturveten-
får de dessutom lättare skapliga ämnen. Någon enkel,
för matematik.                  identifierbar och ensam orsak
                                går naturligtvis inte att peka på,
                                i stället resonerar Skolverket
     om flera faktorer såsom segregering, decentralisering, dif-
     ferentiering och individualisering som orsaker till vad som
     förändrats sedan början av 1990-talet.

       Låt oss därför stanna upp och reflektera kort kring vad här
       betyder.
                                                                           23
       Om en elevs bakgrund spelar större roll för resultaten i
       dag, än den gjorde för 20 år sedan, innebär det att skolan
       misslyckats med något av det absolut viktigaste. Det är
       ett misslyckande som man kan beskriva på flera olika sätt.
       Man kan formulera det som att skolan inte förmår kom-
       pensera för elevens sociala bakgrund, eller att skolan blivit
       mindre likvärdig. Den exakta formuleringen är mindre
       vikig eftersom den politiska slutsatsen är så uppenbar:

       Vi får ett samhälle där det blir viktigare att välja rätt föräld-
       rar än att välja rätt skola.

       Problemet med ett sådant samhälle är – med risk för att
       säga det uppenbara – att man inte själv väljer sina föräldrar
       och sin sociala bakgrund. Det är av precis den anledningen
       som varje samhälle som tycker att människor ska få möj-
       ligheter att utvecklas och växa, måste erbjuda en skola som
       faktiskt kan utjämna livschanser. Misslyckas vi med kanske


                                        MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
mest grundläggande kravet spelar mycket av det andra vi
     gör mindre roll. Skolan blir ojämlik, eller med ett populä-
     rare ord – djupt orättvis.

     Att vi hamnat i den här situationen är visserligen inte speci-
     ellt överraskande. Skolverket pekar i sin kartläggning på ett
     antal orsaker. Till dem ska man givetvis foga en samhälls-
     utveckling där uppföljningen brustit, där kunskapsmålen
     sänkts och där skolan fått ansvar för allt fler samhällspro-
     blem – utan att ges verktyg att lösa dem.

     Det riktigt allvarliga är därför egentligen inte siffrorna eller
     statistiken i sig, utan riktningen. När skolan inte förmår
     kompensera för elevernas olika bakgrunder betyder det att
     man cementerar orättvisor och taskiga förutsättningar.

     Allt detta har till på köpet skett i en tid när den officiella
     retoriken talat om motsatsen. Från vänstersidan i svensk
     politik har man talat om att ”utjämna klasskillnader” och
24   att ge fler möjlighet att växa. Faktum är att hela den soci-
     aldemokratiska gymnasieskola vi sitter med i dag, där det
     uttalade målet har varit att alla ska få allmän behörighet till
     högskolan, bygger på just en analys om att arbetsmarkna-
     den blir mer komplicerad och att kunskapskraven ökar. Av
     den anledningen måste alla få en möjlighet till högre studier
     och inte begränsas av en skola som håller dem tillbaka, har
     det hetat.

     Det låter ju fint.

     I verkligheten fick vi en gymnasieskola där var fjärde elev
     inte klarar sig. Vi fick ett individuellt program, som var
     avsett som ett undantag för dem som inte kom in vid ett
     så kallat nationellt program, men som för pojkar blivit det
     enskilt största ”gymnasieprogrammet”. Vi fick ett skolsys-
     tem där målformuleringarna och de faktiska resultaten gick
     i motsatt riktning.



      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
På vänstersidan har man såklart också begripit att allt inte
står rätt till. När Socialdemokraterna för några år sedan i
min hemstad Örebro fick frågan om varför resultaten för-
sämrades så mycket i Örebros skolor svarade det ansvariga
kommunalrådet att ”det är ju inte så konstigt, vi har ju så
många invandrare i Örebro”. När vänsterpartister i riksda-
gen ondgör sig över ojämlikheten i utbildningen blir svaret
att ställa ännu färre krav och av något slags missriktat med-
lidande helt och hållet förbjuda läxor i skolan.

Om eleverna inte klarar att leva upp till kraven får vi väl ta
bort kraven, eller? Att det sedan leder till att utbildningen
blir än mer ojämlik spelar tydligen ingen roll.

Det finns sätt att möta den här utvecklingen med bristande
kunskaper, naturligtvis. Många förändringar har genom-
förts och reformerna på skolområdet har avlöst varandra
de senaste åren. Under 2010 börjar till exempel de första
gymnasieeleverna på de tio gymnasieskolor som fått möj-
lighet att starta en spetsutbildning, där eleverna läser mer     25
och i högre takt än vanligt.

Men det moderata svaret på kunskapsluckorna kan inte
bara vara fler spetsutbildningar. Ett parti som tror på den
enskilda människans kraft och förmåga måste snarare ta sin
utgångspunkt i rättviseaspekten. Vi tror på ökad valfrihet,
på att människor kan ta eget ansvar och uppnå sina dröm-
mar. Men hela den utgångspunkten bygger faktiskt på att
man ger alla någorlunda rimliga förutsättningar att nå dit.

Då kan vi inte ha en skola där valet av föräldrar är viktigare
än valet av skola.




                                MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Vad vi har gjort hittills
     Skolfrågorna kan förmodligen beskrivas som ett av de mest
     ”färdigförhandlade” områdena i regeringens politik. Sam-
     mantaget handlade det om 143 punkter där vi ville genom-
     föra förändringar, förbättringar och reformer som utgjorde
     en del av valmanifestet inför valet 2006.

     Mycket av detta finns nu på plats. Det är reformer på nästan
     alla skolans områden och täcker in hela spektrat från försko-
     la till forskarutbildning. I grund och botten har det handlat
     om två självklara men ändå ovanliga utgångspunkter i svensk
     skolpolitik: ställ krav – och utvärdera resultaten!

     Det där låter naturligtvis enkelt, men har i praktiken inne-
     burit att utbildningsdepartementet och utbildningsutskottet
     i riksdagen haft bråda dagar för att få alla förändringar på
     plats. Man har arbetat med en tydlig problembeskrivning
     som onekligen kokat ner till rätt omfattande förändringar.
26
     Det handlar för det första om de sjunkande resultaten i
     grundskolan. Statistiken och skräckhistorierna finns över-
     siktligt beskrivna i det här kapitlet, men klart är att proble-
     men finns oavsett om vi jämför oss med andra länder eller
     med hur det sett ut tidigare.

     Det handlar för det andra om läraryrkets sjunkande status.
     Man kan såklart ha en rent moralisk uppfattning att lärare,
     som förebilder och kunskapsförmedlare, borde vara en
     grupp med högt anseende i samhället. Men bra lärare är
     dessutom fullständigt avgörande av andra skäl och forsk-
     ningen visar att lärares kompetens är den enskilt viktigaste
     faktorn för goda kunskapsresultat.

     Det handlar för det tredje om hur gymnasieskolan skickar
     människor i återvändsgränder. När uppemot var fjärde elev
     lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg får det rätt tydliga
     konsekvenser – dels för eleven själv som saknar kunskaper
     och får svårare att ta sig in på arbetsmarkanden, dels för

      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
samhället i stort. Om skolan dessutom ska utjämna livs-
    chanser och kompensera för vilken social bakgrund man
    kommer ifrån är avhoppen från gymnasieskolan än mer
    bekymmersamma.

    Och det handlar för det fjärde om de ordningsproblem
    som finns på en del skolor. Här känns debatten igen och
    vi har alla hört talas om mobiltelefonerna i klassrummen
    och stökiga lektioner. Allvarligt i sig, såklart, men än mer
    oroande är naturligtvis att tusentals elever varje dag går till
    skolan och blir mobbade.

    Det finns ingen politik i världen som erbjuder en ”quick-
    fix” på de här problemen. Förändringar tar tid och mätbara
    resultat kanske dröjer en generation med att uppträda.
    Risken är också att man just fastnar i att utse syndabockar
    och hitta förklaringar till varför problemen har uppstått.

   En del verkar till exempel tro att bara vi låter staten ta till-
   baka huvudmannaskapet för skolan så löser sig alla andra           27
   problem automatiskt. Då höjs lärarnas status, skolan blir
   mer likvärdig och allt blir bättre i största allmänhet. Exakt
                               på vilket sätt skolan blir bättre
det finns positiva ex- av att hundratusentals lärare
                               byter arbetsgivare förklaras
empel och undantag, i och för sig aldrig och ingen
men i huvudsak har             verkar riktigt veta hur ett sådant
                               förstatligande ens skulle gå till.
skolans värld
                                Självklart ska staten ta ett större
inte utvecklats på
                                ansvar för skolan, men bättre
samma sätt som sam-             skolinspektion, lärarutbildning
hället i övrigt.                och uppföljning av resultaten
                                förutsätter inte på något sätt ett
                                förstatligande. Det är lätt att
    fastna i organisationsfrågan, men förutom att kommunerna
    tog över ansvaret för skolan är det ganska mycket annat



                                    MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
som hänt sedan dess; läroplanen är ny, betygssystemet är
     utbytt och gymnasieskolan förändrad.

     Det sämsta vi kan göra är nog därför att fastna i och lägga
     tid på organisationsfrågan när all kraft borde läggas på
     innehållet.

     Politikens utgångspunkt är nämligen enkel.

     Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift, det måste få
     genomslag i besluten och innebär också att man vågar säga
     att en hel del saker faktiskt inte ligger på skolans ansvar.

     Alla elever ska mötas av höga krav och positiva förvänt-
     ningar. I den forskning som gjorts kring framgångsrika
     skolor är det uppenbart att ett synnerligen effektivt sätt
     att få folk att göra dåligt ifrån sig i skolan är att berätta för
     dem att de kommer att göra dåligt ifrån sig. På samma sätt
     kan elever lyckas väldigt väl om man faktiskt möter dem
     med just positiva förväntningar och höga krav.
28
     En naturlig fortsättning på kraven och förväntningarna
     handlar om att sätta in stöd och hjälp tidigare än man hit-
     tills gjort. Dels i form av extrahjälp, men också genom att
     man följer upp resultaten och tydligare ser vilka det är som
     faktiskt är i behov av stöd.

     Allt detta har kokat ner i den kanske mest ambitiösa
     reformagenda som skolan sett på 40 år. Om man vill få en
     snabb överblick av de reformerna kan man ställa upp dem
     på samma sätt som problembilden.




      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Sjunkande resultat

läsa-räkna-skriva-satsning
Totalt satsas 900 miljoner på att lära de yngsta eleverna
att läsa, räkna och skriva. All forskning visar att blir det
problem med de grunderna är det oerhört svårt att komma
tillbaka senare under sin utbildning. Satsningen riktar sig
till de tre första årskurserna och innebär i praktiken att
skolan får en extra tusenlapp för varje elev och läsår.

kunskapskontroller i årskurs 3, 5 och 9
En förutsättning för att kunna sätta in hjälp och stöd är att
man vet hur eleven ligger till. Därför införs nu fler kun-
skapskontroller som gör att både elever och föräldrar får en
tydlig bild av hur det går i skolan och sätter press på skolan
att sätta in stöd där så behövs.

Färre och tydligare mål                                          29
En del rektorer har beskrivit en vardag där de från politiker
och genom lagar och bestämmelser drunknar i olika mål-
sättningar som skolan ska leva upp till. Nu sker en översyn
som innebär att kunskapsuppdraget sätts i centrum, resten
kommer faktiskt i andra hand.

ny skollag
Sedan nuvarande skollag började gälla har det hänt ganska
mycket i skolans värld, vi har till exempel fått friskolor och
skolan har kommunaliserats. I den översyn av skollagen och
dess närmare 900 paragrafer som nu sker riktas uppdraget
tydligare mot professionen och elevernas rättigheter stärks.

nytt betygssystem – fler och tidigare betyg
Betyg i sig har kanske inget egenvärde, men de visar hur
man ligger till och de allra flesta är överens om att betyg
är ett bra sätt att utvärdera vad man har lärt sig. Dagens

                                MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
betygssystem har kritiserats länge för att vara orättvist och
     otympligt. Nu förändras systemet och betygen kommer
     tidigare och i fler steg.




     läraryrkets sjunkande status

     lärarlyftet om totalt 3,7 miljarder kronor
     Forskning visar att lärares kompetens är den enskilt vik-
     tigaste faktorn för goda kunskapsresultatet. Lärarlyftet
     innebär det största satsningen i modern tid för att höja
     lärares kompetens.

     ny lärarutbildning
     En långsiktigt stabil lärarutbildning av hög kvalitet med
30   fokus på läraryrkets centrala innehåll och djupa ämnes-
     kunskaper. Två nya examina med tydliga inriktningar
     garanterar att lärare utbildas på vetenskaplig grund och för
     skolsystemets behov.

     Obligatorisk rektorsutbildning




     den havererade gymnasieskolan

     nya tillträdesregler till högskolan
     Genom de nya tillträdesreglerna till högskolan kommer
     eleverna att kunna dra nytta av att läsa kurser som är re-
     levanta för den högskoleutbildning de avser att söka samt
     mer avancerade kurser i matematik och språk.



      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
krav på G i fler ämnen
Kraven för att komma in på gymnasiet förändras. I fram-
tiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och
matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de
högskoleförberedande programmen.

Meritpoäng för ”rätt kurser”
Genom att alla kurser på gymnasiet värderats lika har vi
fått en situation där man ibland ”tjänar” på att läsa lättare
kurser. Kanske är det lättare att få ett högt betyg i ”krea-
tiv matlagning” än i en fördjupningskurs i tyska. Nu ger
fördjupning meritpoäng och kanske kan vi vända den trend
där bara 15 procent fördjupar sig i språk på gymnasiet mot
30 procent för drygt tio år sedan.

Helt ny programstruktur

Det införs två nya examina: en högskoleförberedande
examen och en yrkesexamen. Dessutom införs en modern            31
lärlingsutbildning. Programstrukturen förändras när det
humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår.
Samtidigt uppgår medieprogrammet i samhällsvetenskaps-
programmet.

Mer tid för yrkesämnen
På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori, i stäl-
let ökar tiden för yrkesämnen.

Detta har länge efterfrågats och kommer förhoppningsvis
leda till färre avhopp från yrkesprogrammen.




                               MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Ordning och reda

     Tydligare befogenheter i nya skollagen
     Mobiltelefoner är i grunden bra verktyg i vardagen, och
     kanske också i skolan. Men det är lika självklart att en
     lärare måste kunna hindra en elev från att ringa under
     lektionstid. Även om det kan låta som självklarheter har
     befogenheterna i skollagen varit så otydliga att tveksamhe-
     ter uppstått om hur man får och inte får göra.

     Satsning mot mobbning
     Just nu pågår en storsatsning mot mobbning. Det handlar
     till exempel om att skolan måste använda forskningsbase-
     rade åtgärdsprogram som vi vet fungerar, inte hemmasnick-
     rade varianter som ibland fått helt motsatt effekt.

     Möjlighet att flytta mobbare och splittra gäng
32   Mobbning är ett av de största hälsoproblemen på svenska
     skolor. Att kasta ut personer från skolan är oftast inte
     lösningen, men i de undantagsfall där man måste bryta upp
     personer från varandra måste det vara självklart att det är
     mobbaren och inte hans eller hennes offer som får byta
     skola.




     Ytterliggare satsningar
     Till detta kommer dessutom fler satsningar där den nya
     skolinspektionen är värd att nämna särskilt. Den innebär i
     praktiken ett mer effektivt sätt att följa upp hur skolorna
     fungerar genom att man tydligare fokuserar inspektionerna
     på skolans kunskapsuppdrag.




      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
En annan viktig del handlar om förskolan och de viktiga
reformer som där kan lägga grunden för att man lyckas
längre fram. Det spelar ju faktiskt ingen roll hur bra grund-
skolans senare år är om underlaget är svagt och bräckligt.

När det gäller till exempel språkutveckling läggs grun-
den redan i förskolan. Forskningen visar att ett medvetet
pedagogiskt arbete med de yngsta barnen förbättrar de-
ras förmåga att senare lära sig läsa, skriva och räkna. Har
barnen knäckt läskoden tidigt får de dessutom lättare för
matematik. Ett ökat pedagogiskt inslag på förskolan har
därför stora fördelar när vi funderar på hur skolan ska
lyckas också längre fram.

Sammantaget kommer alltså de reformer vi genomfört att
räcka en ganska bra bit på vägen och man kan inte nog
understryka hur viktiga de här förändringarna och förbätt-
ringarna är för kvalitet och styrning av den svenska skolan.

Dessutom håller de allra flesta med oss. Det finns en djup      33
oro bland många svenskar om att skolan inte når upp till de
resultat vi förväntar oss och en stigande insikt om att den
väg vi hittills valt har fungerat dåligt.

De allra flesta tycker att man ska ställa höga krav i skolan
och att man som elev och förälder har rätt att veta hur det
går i skolan. Också när det gäller betygssystemet är det of-
tast instämmanden när vi beskriver hur dagens system är för
fyrkantigt genom att innehålla alldeles för få betygssteg. På
samma sätt brukar vi få medhåll när vi talar om behovet av
lugn och ro i klassrummen och hårdare tag mot mobbare.

Det finns alltså två viktiga slutsatser man kan dra kring den
skolpolitik som Alliansregeringen fört sedan vi kom till
makten för tre år sedan. Det ena handlar om att reformerna
faktiskt kommer att kunna lösa en hel del problem – sär-
skilt på lite längre sikt. Tydligare uppföljning, höjda krav,



                               MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
kompetenshöjning för lärare; allt detta har betydelse och är
     centralt för att få skolan att fungera bättre.

     Den andra delen handlar om att vi – i huvudsak – har vunnit
     skoldebatten. De flesta håller nämligen med om den här pro-
     blembeskrivningen och de som på fullaste allvar vill ha en
     skola där betygen slopas, friskolor förbjuds och uppföljning
     genom nationella prov avskaffas är trots allt i minoritet. Men
     det är precis den minoritet som Mona Sahlin ska förhandla
     fram en ny skolpolitik med om de vinner valet 2010.




     Vad kommer härnäst?
     Man kan alltså i någon mening tycka att vi har hyfsad koll
     på vad problemen är i dag och vad man borde göra åt dem.
     Vi kan dessutom konstatera att de stora penseldragen vad
34   gäller lösningar är – om inte helt genomförda – så åtminsto-
     ne beslutade eller på väg fram. Det gäller allt från betyg och
     kunskapsprov till ny gymnasieskola och lärarfortbildning.

     Det har blivit lite ordning och reda, kanske någon skulle
     säga. Och ordning och reda är ju någonting som vi gillar i
     skolan.

     Till en viss gräns.

     Självklart ska det vara lugn och arbetsro i klassrummen,
     men vi behöver också kreativitet. Ska man vara självkritisk
     mot hur borgerlig skolpolitik ser ut hamnar man lätt i en
     diskussion som handlar om just gränsdragningen mellan
     å ena sidan ordning och redo och å andra sidan kreativitet
     och modernitet.

     När ett humorprogram på tv strax efter valet 2006 ville driva
     med moderat politik siktade man in sig på just skolpolitiken.
     ”När fröken har ringt in bestryks skolgården med maskin-

      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
gevärseld. Sen ankomst har minskat med över 40 procent”,
sa speakerrösten samtidigt som bilder av en taggtrådsinvirad
mur och ett vakttorn visades upp. Tramsigt och oseriöst,
såklart, men också en sketch som humoristiskt sätter fingret
på baksidorna med för mycket ordning och reda. Ingen vill
liksom tillbaka till en 1950-talsskola med skamvrå, kvarsitt-
ning och slag på fingrarna.

Det finns tendenser, tycker åtminstone jag, till att borgerlig
skolpolitik ibland fastnar i ett bakåtblickande. Inte genom
att någon vill bestryka skolgården med maskingevärseld,
men polishämtning av skolkande elever och knarkhundar
i skolkorridorerna är faktiskt förslag som på fullaste allvar
cirkulerar i debatten.

Det är på ett sätt inte så konstigt att det blir så här och
vi var inne på en möjlig förklaring redan i inledningen;
eftersom alla har sina egna, och förmodligen idealiserade
minnen, av hur fantastiskt skolan fungerande ”på min tid”
söker man sig kanske till den tidens ordning och reda. Men       35
man uppdaterar sanktionerna och kontrollerna till tidens
standard och kvarsittningen blir polishämtning och skam-
vrån ersätts med knarkhundar.

Det är nytt, absolut. Men hur modernt känns det? Det är
fullständigt självklart – och en förutsättning för att man ska
kunna lära sig något – att skolan präglas av lugn och ro och
fokuserar på kunskap och lärande. Men det är ju mer en
hygienfaktor än ett mål i sig självt.

Det betyder inte att vi har valt fel väg. När elever och för-
äldrar beklagar sig över stökiga klassrum, bristande respekt
för lärare och otrygghet i korridorerna ska man ta det på
allvar och göra någonting åt det. Och det gör vi; tydligare
befogenheter för lärare är bra och kan stärka lärarens auk-
toritet i klassrummet. Självklart finns det tillfällen när man
måste kunna beslagta en mobiltelefon som stör en hel klass
utan att det anses vara en kränkning av eleven. Givetvis är

                                MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
det vettigt att vi går mot en ordning där det, i sista fall, är
     mobbaren som ska flytta på sig om man måste bryta upp
     destruktiva gäng som gör livet till ett helvete för någon
     som faktiskt är i skolan på grund av skolplikten.

     Allt det där är bra, men det kommer inte ensamt att för-
     bättra skolresultaten eller revolutionera skolans värld.




     kunskapssyn
     När det gäller just knarkhundarna, om vi nu tar dem som
     exempel, kan man avfärda det som en, om än absurd så
     likväl rimlig åsikt i debatten om hur skolan ska bli tryg-
     gare. På samma sätt får vi nog acceptera att alla har åsikter
     om skolan och att några av de åsikterna kommer att mer
     drömma sig tillbaka till gårdagens pluggskola än vara fram-
36   åtsyftande. Det är egentligen inget större bekymmer utan
     en naturlig del av en levande samhällsdebatt.

     Vad som är bekymmersamt är däremot om den typen av
     åsikter också börjar smitta av sig på själva kunskapssynen
     och vad innehållet ska vara i utbildning och undervisning.
     Här finns större utmaningar och själva startpunkten för en
     diskussion om skolan bortom de reformer som genomförts
     de senaste tre åren.

     Vilken typ av kunskap kommer att vara viktig om 20 el-
     ler 30 år? Hur förändras skolan i takt med att samhället
     förändras? Att ge tvärsäkra svar på de frågorna är inte helt
     enkelt och kräver förmodligen, om man ens ska försöka, en
     hel panel av framtidsforskare som slår sina kloka huvuden
     ihop. Men man måste någon gång åtminstone börja ställa
     frågorna.




      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
En rimlig utgångspunkt är att fundera över hur skolan kan
    moderniseras. Det finns positiva exempel och undantag,
    men i huvudsak har skolans värld inte utvecklats på samma
    sätt som samhället i övrigt.

    Det finns en mängd skäl till att det är så. Den negativa
    konservatism som kan finnas hos både föräldrar och lärare
    har säkert spelat in. Men frågan är om inte den viktigaste
    förklaringen är lika sorglig som relevant – man har helt
    enkelt inte behövt ompröva gamla sanningar.


det handlar om gammal hederlig utveckling –
gåspennan blev en kulspets-
penna, räknestickan en miniräknare och
nu har anteckningsblocket och skolbiblioteket
på sina håll ersatts av en iPhone.
                                                                   37


    Lås oss för ett ögonblick återigen återvända till 1980-tals-
    kontoret med Tipp-Ex-flaskorna och skrivmaskinerna. Vi
    har redan konstaterat att inget företag med någon som helst
    förhoppning om att konkurrera och bli framgångsrikt rim-
    ligtvis kan bedriva sin verksamhet på det sättet i dag. Men
    lås oss ändå tänka oss att det finns anställda som skulle
    vilja jobba på det sättet – i dag. En medarbetare som krasst
    konstaterar att det gick precis lika bra att jobba med just
    skrivmaskiner som ett worddokument och att man faktiskt
    lika gärna kan spara sina dokument i en pärm som på hård-
    disken. Yuppienallen är en meningslös statussymbol och
    man kan lika gärna lämna ett meddelande i växeln.

    Man riktigt ser framför sig hur den här medarbetaren
    skulle få ta ett snack med HR-avdelningen, som personen
    konsekvent kallar för personalchefen, och förmodligen
    ganska snabbt bli omplacerad eller i värsta fall uppsagd:

                                  MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
”Det fattar du väl själv, Torsten? Det är 2009 och du måste
     inse att världen har förändrats”.

     Min poäng är att i skolans värld är inte exemplet absurt
     eftersom man i skolans värld fått välja lite grann själv hur
     modern man känner för att vara. Man kan som lärare och
     rektor aktivt välja att nästan helt strunta i till exempel
     modern teknik och i rätt många fall få både föräldrar och
     skolpolitikerna med sig. Det finns till och med dem som
     skulle beskriva detta som att de återupprättar en kunskaps-
     skola med ordning och reda.

     Om någon tycker att jag överdriver rekommenderar jag en
     djupdykning i tidningsarkiven och en sökning kring vad
     exempelvis modern teknik kan innebära. ”De som påstår
     att mobiltelefoner kan vara till hjälp i undervisningen pra-
     tar trams”, säger en gymnasielärare i Nya Wermlandstid-
     ningen i en insändaredebatt som pågått under lång tid.

38   Faktum är att nästan varje gång mobiltelefoner i klassrum-
     met dyker upp i samhällsdebatten är det som exempel på
     hur ordningen störs och hur eleverna inte har respekt för
     sina lärare. Mer sällan att de faktiskt kan vara till hjälp i
     undervisningen.

     På samma sätt är det med datorer. Om det berättas om
     en skola som gett laptops till sina elever är det oftast inte
     ett reportage om hur nya verktyg hjälper eleverna att nå
     målen, utan en sur uppstötning från någon som tycker att
     en (fri)skola försöker muta sina elever med gratis lyxut-
     rustning.

     En del av det här tror jag beror på exakt den förändringso-
     vilja som finns och fortplantas i skoldebatten i stort, men
     man ska också ha klart för sig att skolan rent strukturellt är
     kvar i väldigt gamla hjulspår. Hur annars ska man förklara
     att hammare och spik på träslöjden är en självklar del av



      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
läroplanen, medan datorer och IT är något som läraren i
stor omfattning själv kan välja – eller välja bort?




Modernitet
Jag tror att den enskilt viktigaste frågan för framtidens
skola handlar om att göra den modern igen. Visst är det en
raljant ton i delar av det här kapitlet och bristen på moder-
nitet och nytänkande kan beskrivas också på andra sätt.
Man kan beskriva det i termer av en samhällsdebatt som
gärna fastnar i vissa frågor eller i en läroplan som missat
vilket århundrade vi lever i. Oavsett vilket handlar utma-
ningen om hur vi utvecklar hela skolvärlden till att fungera
i samklang med det omgivande samhället.

När man ser tillbaka på den skol- och bildningsdebatt
som måste ha funnits i Sverige när den allmänna folksko-          39
lan drog igång kan man i någon mån bli avundsjuk på de
storslagna visionerna. Tanken att alla, oavsett bakgrund
och ekonomiska förutsättningar, hade rätt till åtminstone
begränsad undervisning måste ha varit svindlande och ut-
manat hela synen på hur ett samhälle ska se ut och fungera.

Vi vet också vilka enorma samhällsomvälvningar vi gick
igenom i förvandlingen mellan jordbrukssamhälle och in-
dustrisamhälle och hur man knappast kan överdriva vikten
av utbildning. Exakt vilken etikett historikerna kommer att
sätta på den tid vi lever i nu kan man fundera på, men att
samhället förändrats radikalt är uppenbart. Över hela väst-
världen har tekniken förändrat vårt sätt att arbeta, umgås,
ta del av information och konsumera kultur.

I en sådan föränderlig tid, för att använda en uttjatad politi-
kerklyscha, måste man ändå börja fundera på hur samhälls-
förändringarna slår igenom också i skolans värld. Visst kan


                                MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
man hävda att just den föränderliga världen snarare kräver
     mer av klassisk bildning, men svaret på skolans utmaningar
     inför 2010-talet och framåt kan ändå inte bara vara en lit-
     terär kanon.

     Att modernisera skolan är tveklöst en förutsättning för
     att Sverige ska hävda sin position som kunskapsnation
     och därför i förlängningen en förutsättning för hela vårt
     välstånd och vår välfärd. Det handlar helt enkelt om att
     konkurrensen mellan länder blir tuffare och kraven på
     arbetsmarknaden högre. De som kommer ut som vinnare
     är de länder som förstått hur omvärlden ser ut och anpassat
     sig därefter.

     Men moderniseringen är förstås precis lika viktig för varje
     enskild elev. Det handlar om att känna att utbildningen
     fyller en funktion, ger någonting tillbaka och är en del av
     vår verklighet. För den enskilda eleven finns här också en
     solklar koppling till det som tidigare i det här kapitlet må-
40
     lades ut som det största problemet i dagens skola, nämligen
     rättvisan. De som har föräldrar och ett nätverk som fung-
     erar och ställer upp kommer alltid att klara sig och ligga i
     framkant, så har det alltid varit. Men vill vi vända den trend
     som gör att social bakgrund spelar större roll för skolresul-
     taten i dag än för 20 år sedan måste skolan erbjuda det stöd
     och den hjälp som saknas hemifrån.

     Modernisering för samhällets skull och för elevernas skull,
     alltså. Men frågan är om inte själva moderniteten faktiskt
     också har ett egenvärde? Ett samhälles förmåga och vilja att
     göra saker bättre, snabbare och mer effektivt har i trots allt
     präglat hela vår historia och nästan alltid varit positivt.

     Låt oss därför titta på ett antal exempel på hur vi med detta
     som utgångspunkt skulle kunna modernisera svensk skola.




      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
In med mobiltelefonerna
i klassrummen!
Den givna startpunkten för att modernisera skolan handlar –
föga förvånande – om att använda den moderna tekniken på
ett helt annat sätt än vi gör i dag. Det är ett arbete som måste
bedrivas både genom förändrade attityder bland lärare, rek-
torer och föräldrar och genom att politiken förändras.

Mobiltelefoner och datorer finns med i nästan allting vi
ägnar oss åt i dag, oavsett om det handlar om arbete, fritid
eller kultur. Frågan är om det är någon annanstans än i
skolans värld som det, på sina håll åtminstone, fortfarande
finns ett motstånd och där tekniken allt för ofta snarare
beskrivs som ett problem och ett hinder för verksamheten.

Att förändra den synen är nödvändigt, av flera olika skäl.
Det första och viktigaste handlar om att man lär sig mer
när det känns meningsfullt och är på riktigt. Om samhället
i stort använder datorer och annan modern teknik kan inte                    41
skolan vara väsensskild från det. Vill man rusta för livet
måste alltså skolan se ut som samhället i övrigt.

Ett annat gott skäl är att modern teknik kan hjälpa elever
att lära sig. Det finns exempel på hur elever med olika
bokstavskombinationer tack vare datastödd undervisning
kunnat nå helt andra resultat.

attityder
De goda exemplen saknas inte på det här området. På
Vålbergsskolan i Karlstad3 tycker man till exempel att det
är självklart att också mobiltelefonen får användas i klass-
rummet. Eleverna fotograferar anteckningar på tavlan med
mobilen, lyssnar på sitt uttal på franskan genom ljudupp-
tagningar i telefonen eller använder mobiltelefonens mini-
räknare på matten.

3 Exemplet från Vålbergsskolan i Karlstad finns beskrivit i NWT 2009-11-09


                                         MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Och om det ringer på lektionerna kanske inte det är värl-
     dens största problem heller. ”Hur gör vi vuxna när det
     ringer under mötet? Vi ber om ursäkt och stänger av. Det
     gör eleverna också. Man har gjort ett fel och vet om det,
     mer än så är det inte”, säger skolans rektor Rune Jacobsson
     till Nya Wermlandstidningen.

     Den finns också andra goda exempel. På Brännkyrka
     gymnasium i Stockholm arbetar man också aktivt för att
     ändra på attityderna och visa vilken potential ny teknik kan
     ha för lärande. I deras fall har de inlett ett samarbete med
     KTH för att också kunna ta del av den forskning som finns
     i ämnet och utveckla nya metoder som lärare kan använda.

     Poängen med de här exemplen är att det på ett naturligt
     sätt integrerar resten av samhället i undervisningen och i
     skolans värld. Det handlar kanske inte så mycket om att
     politiker måste peka ut vilken teknik som ska användas
     eller att skolorna behöver nya datasalar. Tvärtom borde
42
     nog politiker hålla sig ifrån den typen av bedömningar och
     datasalarna borde kanske förbjudas. Det handlar om gam-
     mal hederlig utveckling – gåspennan blev en kulspetspenna,
     räknestickan en miniräknare och nu har anteckningsblock-
     et och skolbiblioteket på sina håll ersatts av en iPhone.

     resurser
     Det finns naturligtvis stora problem som är kopplade till
     den sedvanliga diskussionen om skolans resurser. Skolver-
     ket har nyligen rapporterat att knappt var tredje lärare har
     en egen dator på jobbet och bara var fjärde lärare tycker
     att den egna skolans IT-kompetens är tillräcklig. Samma
     rapport visar att det är högst någon gång i veckan som lä-
     rarna använder IT i undervisningen och att få datorer finns
     tillgängliga för eleverna.

     Det ser något bättre ut bland de fristående grund- och
     gymnasieskolorna än bland de kommunala. Det gäller både


      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
datortäthet, kvaliteten på skolans IT-utrustning och i vil-
ken utsträckning skolorna använder IT för kommunikation
med elever och föräldrar.

Slutsatsen är inte ny teknik för teknikens egen skull, utan
som ett sätt att revolutionera undervisningen och göra den
roligare, intressantare och mer relevant för eleverna.


Hur ruSTar VI För lIVeT?

•	 Modern teknik ska vara en självklarhet i svensk skola –
   om Portugal och Uruguay kan ha en nationell plan för
   hur varje elev ska få en egen dator borde Sverige sätta
   högre mål än i dag.

•	 Kompetensutveckling hos lärare – många beskriver i
   dag att de har behov av kompetensutveckling på IT-
   området. Ändå var det bara en (1!) kurs inom ramen
   för lärarlyftet som handlade om modern teknik i un-        43
   dervisningen. I framtiden borde det vara obligatoriskt.

•	 Översyn av läroplan – det är inte rimligt att man regle-
   rar hur länge man ska stå framför en svarv i träslöjden
   men duckar för hur moderna hjälpmedel ska användas i
   undervisningen. Vi behöver en nationell IT-strategi för
   skolan.




                              MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Ärad vare Gud i höjden
     – detta har jag gjort i slöjden
     ”Skolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften”,
     sjunger Ebba Grön i Staten och kapitalet. Vi har redan
     konstaterat att skolans uppgift är ganska mycket större än
     så och att det kanske viktigaste målet är att göra skolan mer
     jämlik, allra särskilt om skolan inte ska bli ett ”system för
     att sålla”, för att fortsätta på samma Ebba Grön-referens.
     Här har vi mycket kvar att göra, inte minst eftersom ut-
     vecklingen gått åt fel håll de senaste 20 åren.

     Men klart är också att innehållet i utbildningen förändras
     över tid allt eftersom samhället utvecklas. Det som är rele-
     vant kunskap och viktiga färdigheter i dag är inte nödvän-
     digtvis samma sak som för 30 eller 50 år sedan.

     Delar av det här resonemanget fanns med i den diskussion
     som ledde fram till en ny gymnasieskola; den om vilka
44   ämnen som skulle vara gemensamma för alla program.
     Som alltid blir det en het debatt där varje ämne har sina
     försvarare och som hävdar att alla – oavsett inriktning – har
     nytta av att ha fått läsa lika mycket historia eller religions-
     kunskap. I slutändan tillkom historia som nytt ämne och
     estetisk verksamhet försvann på en del program.

     Det framåtsyftande i en sådan diskussion är att försöka
     sätta fingret på vilken kunskap som är viktig inte bara i
     dag, utan om 20 eller 30 år. Man kan i det sammanhanget
     fundera över en del av de saker man enligt gällande ordning
     förväntas lära sig i dag.

     Är, till exempel, slöjd ett modernt och framåtsyftande skol-
     ämne utan vilket man kommer att kastas ut med förbundna
     ögon i livet och på arbetsmarknaden? Klarar hemkunska-
     pen, trots sina tvättråd och betoning av svensk husmans-
     kost, att rusta dagens ungdomar att sköta om sitt hem? Jag
     är inte helt säker på att svaret är ja i något av de fallen.


      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Det finns dem som menar att vårt samhälle har förändrats
så dramatiskt de senaste åren att vi inte riktigt hänger med i
vilka färdigheter som faktiskt behövs. Egentligen är det inte
så konstigt, om man ska förbereda sig för en trolig yrkeskar-
riär där man gör ett och samma jobb på samma arbetsplats
i 40 år eller för ett arbetsliv i en kunskaps- och tjänsteeko-
nomi där man byter arbetsplatser och jobbar på hela nya sätt
är det kanske helt nya saker skolan borde lära ut.

Det man kallar för ”soft skills”, som att kunna fungera i
eller leda ett team eller förmågan att knyta nya bekantska-
per är förmodligen mycket viktigare i dag än det var för säg
40 år sedan. Hur klarar skolan av att förbereda elever på
ett arbetsliv där ens samarbetsförmåga, problemlösningsta-
lang och förmåga till att interagera med nya människor blir
nästan lika viktigt som ens formella utbildning?

Här finns återigen en koppling till den ojämlika skolan och
behovet av en skola som utjämnar livschanser. Även på det
här området kommer många att få med sig precis de kun-           45
skaperna och färdigheterna hemifrån och därmed vara väl
rustade för ett liv där förändring utmanar och lockar mer
än det skrämmer.

För dem som inte får med sig det här hemifrån riskerar vi
ett samhälle där globaliseringen fortsätter men där världen
för somliga snarast blir mindre än större. När jag besökte
en skola i en bruksort i Örebro län berättades det till ex-
empel om tiotalet killar som aktivt sett till att hamna på det
individuella programmet – för då behövde man inte åka till
Lindesberg, ett samhälle som var för stort och där det fanns
för många nya människor man inte kände. Man kan onekli-
gen fråga sig hur väl rustade de ungdomarna är för livet.




                               MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Hur ruSTar VI För lIVeT?

     •	 Skrota slöjden – gör en förutsättningslös genomgång av
        vilka ämnen som tjänat ut sin roll och överväg om till
        exempel slöjd och hemkunskap bör slopas eller ersättas
        med någonting annat.

     •	 Social kompetens i skolan – borde detta betonas och
        beaktas på ett annat sätt än i dag när läroplaner, kurs-
        planer och liknande uppdateras?

     •	 Privatekonomi på schemat – med all respekt för den
        svenska husmanskosten, borde kanske inte privateko-
        nomi, med allt från sms-lån till avbetalningsplaner, vara
        en större del i det vi i dag kallar hemkunskap?




46
     Friare skolor utan timplan
     En utgångspunkt för all moderat politik brukar vara att
     den ska utformas med individen i centrum. Det där riskerar
     ofta att bli en meningslös klyscha eftersom det är få som
     på allvar tycker att man ska utforma en politik där indivi-
     den sätts i periferin. Likväl är frågan viktig och det finns få
     områden där detta i praktiken har så stor betydelse som när
     det gäller utbildning och skola.

     Den utveckling som skolsverige genomgått vad gäller frihet
     och nytänkande är på många sätt fantastisk, även om jag
     inser att fokus i det här kapitlet handlat om avigsidorna.
     Men när det gäller frihetsgraden har inte minst friskolere-
     formen inneburit en valfrihetsexplosion som varit oerhört
     positiv för skolans utveckling. Dels genom att möjligheten
     att välja skola höjer kvaliteten i alla skolor, dels genom att
     olika skolor kan välja olika profiler och nya sätt att arbeta
     med innehåll och pedagogik.


      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Valfrihet, mångfald och flexibilitet är centralt för att skapa
en skola med hög kvalitet. Och även på det området finns
fler steg att ta. Att ge sig på detaljreglering är i nästan nio
fall av tio också ett sätt att stärka självbestämmandet och
öka elevers, lärares och föräldrars makt över hur skolan
ska utformas. Löftet från politiken ska handla om vilken
kunskap man faktiskt har rätt till – inte exakt på vilket sätt
den ska erbjudas.

Vill vi ta detta vidare inom ramen för en mer modern skola
bör man därför ställa sig frågan om vi behöver statlig reg-
lering av exakt när skolan börjar och slutar eller nationella
timplaner som reglerar det exakta antalet undervisnings-
timmar i ett enskilt ämne. Det kanske fanns en tid när den
typen av bestämmelser var relevanta och fyllde en funktion
men nog har det hänt ganska mycket sedan timplanerna
började gälla i mitten av 1980-talet.

Att ta bort detaljregleringar är ofta en moderat paroll
oavsett ämne. Om man flyttar över bara lite mer av be-            47
stämmande till, i det här fallet rektorer och lärare, leder det
förhoppningsvis till att man tar ett större ansvar och att
man samtidigt skapar förutsättningar för nytänkande och
kreativitet. Det är det ideologiska argumentet för friheten.

Men det finns rätt många praktiska argument också. Hur
mogen man är vid en viss ålder eller hur man bäst lär sig
en uppgift är nämligen också synnerligen individuellt.
Mot den bakgrunden känns det tveksamt att åldern ska
bestämma när någon är redo att ta steget från grundskolan
till gymnasiet eller exakt hur många timmar svenska man
behöver för att nå målen.

På de platser där man faktiskt fått möjlighet att testköra
utan timplaner verkar det ha slagit väl ut. Fler verkar nå
målen när man tillsammans med läraren själv kan pla-
nera hur tiden ska användas och dessutom ökade lärarnas
trivsel. Att det – återigen – är de elever som har svårast att

                                MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
nå målen som tjänar mest på en förändring gör naturligtvis
     bara reformen än mer lockande.


     Hur ruSTar VI För FraMTIden?

     •	 Skrota timplanerna – det finns ingen anledning att
        detaljstyra exakt hur många timmars undervisning som
        behövs i varje ämne. Det viktiga är att man får med sig
        de kunskaper som behövs och det tar olika lång tid för
        olika personer.

     •	 Flytande gränser – det finns inget som säger att över-
        gången mellan till exempel grundskolan och gymnasiet
        måste ske vid en viss ålder.




48
     Gå vidare
     De tre områden som jag redogör för här skulle kunna
     vara ett första steg mot en modernisering av svensk skola.
     De är i sig inte nya som idéer; det finns goda exempel på
     hur modern teknik används i klassrummen, diskussionen
     pågår om vilka ämnen som är relevanta i framtiden och
     en del skolor har redan fått ta bort timplanen på försök.
     Men sammantaget skulle ändå de förändringarna skapa en
     betydligt större flexibilitet än vad som är fallet i dag.

     De ligger dessutom väl i linje med till exempel de nyckel-
     kompetenser som EU har formulerat som utmaningar för
     skolan och morgondagens medborgare. Totalt är det åtta
     punkter:
      1.	 Kommunikation på modersmålet
      2.	 Kommunikation på främmande språk



      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
3.	 Matematiskt kunnande och grundläggande veten-
     skaplig och teknisk kompetens
 4.	 Digital kompetens
 5.	 Lära att lära
 6.	 Social och medborgerlig kompetens
 7.	 Initiativförmåga och företagaranda
 8.	 Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Ska vi klara av de utmaningarna kräver det också ett nytän-
kande där vi behöver hitta ännu fler sätt att förändra och
modernisera.

Tyngdpunkten i de här förslagen – och i hela den här texten
– ligger på grundskolan och gymnasiet. Modernisering
av och nytänkande i skolvärlden innehåller givetvis också
reformer och attitydförändringar även i förskolan och på
universiteten.
                                                                 49
På förskolan lär sådana förslag lägga tonvikten med att
fortsätta med ökad pedagogik, på högskolan genom att
göra dem än mer självständiga både i sin verksamhet och
sina antagningsmodeller. Kanske skulle högskolorna i
framtiden helt och hållet själva få avgöra vilka antagnings-
regler som ska gälla?

Ytterligare en framtidsväg, oavsett vilken nivå vi talar om,
är kanske att fortsätta på rättighetstänkandet. Om vi mer
vill betona rätten till kunskap snarare än plikten att gå till
skolan, hur ska man i så fall kunna reklamera en utbildning
som inte gett vad den lovat?

I den delen handlar utmaningen också om att skapa balans
mellan å ena sidan en fri skola där lärare och elever får ta
stort eget ansvar, och å andra sidan en skola som ställer
tydliga krav. Visst är det bra att reglerna nu stramas upp på
gymnasiet och att man tydligare pekar ut vilken kunskap
man ska få med sig, men finns det ändå inte en motsättning

                                MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
i det när vi samtidigt vill att elever ska få ta större ansvar
     över att själva påverka hur utbildningen ska se ut? På det
     sättet är till exempel minskningen av det individuella valet
     på gymnasiet problematisk ur ett valfrihetsperspektiv.




     Vägen framåt
     Den, förhoppningsvis, röda tråden i det här kapitlet hand-
     lar om att skolan måste anpassas till världen runt omkring.
     Det handlar delvis om datorer och modern teknik, men
     framförallt tror jag att det är en attitydförändring vi måste
     uppnå. Den moderna tekniken är faktiskt mer av en hy-
     gienfaktor och den egentliga frågan är hur skolan kan bli
     lika modern som den en gång var.

     Att bli lika modernt som det en gång var låter nästan som
50   en självmotsägelse, men kanske är det i den skärningspunk-
     ten som skoldebatten befinner sig. Vi kan se tillbaka på de
     stora samhällsförändringarna som skett och hur utbildning
     och pedagogik förändrades i takt med dem. Saker som i dag
     tas för självklarheter måste vid ett eller annat tillfälle ha va-
     rit nymodigheter och slutsatsen blir därför lätt paradoxal:
     det var bättre förr, för då var det modernt!

     Risken är förstås att vi, hur vi än gör, riskerar att sitta med
     samma problem i framtiden som vi i dag upplever med
     slöjden och hemkunskapen. För det som är modernt i dag
     är med all säkerhet omodernt imorgon. Risken är stor att
     om politiker beslutar vad som är modernt så hinner framti-
     den springa förbi besluten innan de ens är helt genomförda.
     Det bästa exemplet är väl de skolor som var först ut med
     att köpa in datorer till undervisningen och när de väl var
     spridda i hela samhället satt den framtidsintresserade rek-
     torn där med första generationens skräpprodukter.


      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
En modern skola handlar därför inte i första hand om
    att peka ut några tekniska underverk eller bestämma vad
    som är modernt. I stället handlar det om hur politiken ska
    utformas för att skapa förutsättningar för det nya. Lika
    viktigt är att slå fast att det nya faktiskt är bra och att för-
    ändringen och förnyelsen gör att vi kan göra saker bättre
    och på andra sätt.

   Några övergripande drag för en sådan politik har skisserats
   ovan. Det är attitydfrågor och ett förändrat synsätt i några
   av fallen, rena resursfrågor i andra och på en del områden
   behov av radikalt förändrade lagar och regler. Tillsam-
                                mans kan detta vara förslag som
                                skulle kunna öka frihetsgraden
i den delen handlar             och mångfalden och därigenom
utmaningen också                också bidra till förnyelse.
om att skapa balans               För det är ofta frihet och
mellan å ena sidan en             mångfald som gör att man hittar
                                                                        51
                                  de nya syn- och arbetssätten.
fri skola där lärare              Politiker borde ägna sig åt att
och elever får                    sätta tydliga mål och utvärdera
ta stort eget                     verksamheten, men i grunden
                                  låta skolor hitta olika sätt att nå
ansvar, och                       fram till målen. Problemet med
å andra sidan en                  skolan de senaste åren är att den
                                  har fungerat precis tvärtom;
skola som ställer                 det har varit otydliga mål, dålig
tydliga krav.                     uppföljning och en extrem
                                  detaljreglering av på vilket sätt
                                  man ska utföra uppgiften.

    Sedan ska man dessutom våga vara självkritisk. Vi har ge-
    nomfört en lång rad reformer som är viktiga, som kommer
    att få betydelse och som bara precis har börjat verka. Men
    utmaningarna tar liksom inte slut med det och framtidsdis-
    kussionen måste starta.


                                     MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Det finns ibland tendenser till att beskriva borgerlig skol-
     politik som lite väl tillbakablickande. En del av våra egna
     debattörer förstärker dessutom den bilden genom krav på
     allt från knarkhundar i skolkorridorerna till polishämtning
     av skolkare. Vem vet, det kanske finns extremfall där precis
     den typen av åtgärder är nödvändiga, men att skapa en
     modern skola handlar om helt andra saker.

     Den andra stora utmaningen handlar om att ge alla elever
     de verktyg de behöver för att nå kunskapsmålen. Inte hel-
     ler där är vi riktigt i hamn.

     När vi ser utvecklingen de senaste 20 åren och hur socio-
     ekonomisk bakgrund blivit mer avgörande än tidigare blir
     misslyckandet uppenbart. För oss som tycker att Sverige
     ska vara ett land som håller ihop och där alla ska kunna
     lyckas i livet är därför en återupprättad kunskapsskola
     också en rättvisefråga. Det vi länge tagit för givet – att alla
     elever har samma möjligheter i skolan – är helt uppenbart
52
     inte längre sant. En sådan skola är oacceptabel, särskilt för
     oss som tror på människans inneboende kraft och förmåga.

     Men en skola med större fokus på kunskap är också en
     skola med större rättvisa. Kunskap är den nyckel som ger
     alla möjlighet att nå sin fulla potential. Då är det centrala
     i uppdraget att möta eleverna med höga krav och positiva
     förväntningar samtidigt som skolan ger stöd och hjälp till
     dem som inte når målen

     Den riktigt stora uppgiften är att identifiera framtidens
     krav och utmaningar för elever i Sverige. I det arbetet ska
     Moderaterna vara den starkaste kraften för modernitet och
     framtidstro.




      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
53
54



     NiKLAS WYKMAN




     At t Få vArA
     s Ig själv
Innehåll
Att Få vArA sIg själv                            57
inledning                                        57
  Mångfaldens kraft och framtidens möjligheter   60
Moderaterna i ett modernt Sverige                65
Frigörelsens scener, arenor och garderober       67
Halvmånar, regnbågar, patriarkat och designade
rullatorer                                       77
  Alltid till frihetens försvar                  81
Sverige kan bli ett föregångsland                96




                                                      55
56




     MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Att Få vArA
sIg själv
TiLLSAMMANS BLir Vi SVEriGE – ATT Få VArA SiG
SJÄLV OcH TiLLSAMMANS BLi ETT LANd




Inledning
Jag gick i förskolan när jag förstod att jag var annorlunda,
men jag upptäcker fortfarande hur mycket jag har gemen-
samt med andra. Tillsammans med en spännande, spretig
och spektakulär grupp människor har jag fått möjligheten
att fundera på hur Sverige borde utvecklas. Det är i alla fall
vårt perspektiv på att få vara sig själv. Det är å ena sidan
varje människas frihet att forma sitt eget liv, men det är å         57
andra sidan vårt gemensamma ansvar att bygga ett samhälle
och skapa ett klimat där det är möjligt. Att tillåta varje
människa att bli sig själv är en frihets- och skaparrevolu-
tion. Det är såväl den enskilda människans frigörelse som
samhällets framsteg och modernisering det handlar om.

Att få vara sig själv är kanske den yttersta frihetsfrågan. Att
alla ska få vara sig själva är också en lätt sak att säga, men
en svår princip att leva upp till. Staten kan skapa problem
genom att vara slapphänt mot orättvisor eller överenergisk
i sin vilja att lägga till rätta. Däremot är det offentliga aldrig
en ensam garant eller ett enskilt hinder för varje människas
rätt att vara sig själv. Tillsammans skapar vi alla normer
och strukturer som såväl underlättar som försvårar varje
människas frigörelse. Vi får aldrig vara en rörelse som ser
varje människa som en ö, eller för den delen ser på samhäl-
let som delat mellan stat och människa. Det är i samspelet
människor emellan och mellan stat och individer som såväl

                                 MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
vår frihet som vår ofrihet uppstår. Moderaterna måste såväl
     vara det politiska alternativ som föreslår bäst reformer som
     den opinionsbildare som i alla lägen står på mångfaldens
     och acceptansens sida.

     Även om Moderaterna är Sveriges främsta frihetsparti är
     jag långt ifrån nöjd med hur vi som parti lever upp till våra
     fina ord. Det är förvisso stor skillnad på det Moderaterna
     där Fredrik Reinfeldt som en av två moderata riksdagsle-
     damöter röstade för partnerskapslagstiftningen och nya
     Moderaterna av i dag, där Fredrik som statsminister kunde
     få en könsneutral äktenskapslagstiftning på plats. Ändå
     går det inte att vara nöjd. Varför har vi så hård röstpiska i
     riksdagen när det gäller signalspaning men helt fri omröst-
     ning när frågan gäller om homo- och heterosexuella ska ha
     samma rättigheter? Varför har vi som rörelse så svårt att
     diskutera normer, strukturer och maktordning, men så lätt
     att prata inflation, skatter och arbetsutbud?
58
     När jag associerar fritt till att få vara sig själv dyker ord
     som jämställdhet, integration och HBT upp. I takt med att
     arbetet med den här texten har pågått har dock ordet vanlig
     återkommit allt oftare. Vi lever i en tid då varje person för-
     väntas sprudla av personliga uttryck och erfarenheter, men
     där väldigt många drömmer om att få ha en bra och vanlig
     tillvaro. Samtidigt är det allt fler som vill uttrycka sina
     olikheter och sina personligheter, samtidigt som vi fortfa-
     rande lever i ett samhälle fyllt av moraliserande normer och
     fördomar.

     Mångfaldsutmaningen är inte bara mikro. Det handlar
     också om hur vi ska fungera tillsammans när allt fler vill
     uttrycka sina olikheter. Jag kan lova att många personer
     inte längre nöjer sig med att bli en slags patienter. Eller att
     många personer inte nöjer sig med att bli en slags pensionä-
     rer. Vi har gemensamma utmaningar i sjukvården, omsor-
     gen och skolan där individualismen behöver få en nystart.


      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Det finns inte ett Sverige eller en svenskhet men tillsam-
mans kan vi bygga ett fantastiskt land. Vi har olika före-
ställningar om vad vi vill att Sverige ska vara. Ändå borde
alla kunna enas om att den bästa framtiden är avhängig
vår förmåga att tillvarata allas förmåga. Befolkningen har
förändrats snabbare än välfärden och myndigheter. Ett
samhälle måste klara av att ge trygg service åt alla sina
medborgare.

Till sist handlar det också om dem som har allra svårast
att få vara sig själva. De som har sin egen frihets främsta
fiende närmast inpå, det kan vara familjen eller rentav en
själv. Hedersvåld och ätstörningar är vitt skilda saker, men
för den drabbade har de en sak gemensamt: Den delen av
vardagen som ska vara som tryggast, jaget och familjen, blir
till det otryggaste som finns. Jag vill att vi som parti bättre
ska se och förstå dessa problem.

Jag sjunger inte de politiska lösningarnas lovsång, men
för mig förpliktigar det politiska engagemanget till mer än         59
lagstiftning och statsfinanser. Vi kan som rörelse ha starka
åsikter om samhället utan att för den skull hävda att lösning-
en ligger i de politiska besluten. Vi ska inte vara rädda för att
tycka, om det vi tycker om och om det vi inte tycker om.

Jag har inte som ambition att lägga fram ett nytt politiskt
program eller presentera en ny färdplan för Sverige. Däre-
mot har jag velat lyfta in obekväma begrepp och realiteter
i vår samhällssyn. Jag är lika övertygad om att det finns en
könsmaktsordning som att det finns marginaleffekter. Att
få vara sig själv är ett oändligt tema och jag har snävat in det
mot hur vi tillsammans ska kunna fungera som land, våra
olikheter till trots. Eller snarare tack vare våra olikheter.




                                 MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Mångfaldens kraft och
     framtidens möjligheter
     Vi kan fira att det var mer än tjugo år sedan muren föll och
     världen tog ett språng mot att bli en. Den fria ekonomin
     hade övertrumfat de kommunistiska regimerna. Bakom
     muren och ridåerna hade inte bara en ekonomisk misär
     brett ut sig utan också en fruktansvärd intolerans. Vår eko-
     nomiska frihet, vårt välstånd och vår yttrandefrihet i väst
     hade visat sig vara en oändligt bättre grogrund för rätten
     att få vara sig själv.

     Nu är kartan omritad och vi kan inte leva på gamla meriter.
     För mig har det alltid varit en paradox att så många partier
     och människor som erkänner den fria ekonomins kraft har
     så njugg inställning till den fria människans kraft. För mig
     är det ”same same but different”. Har man väl sett förde-
     larna med en fri ekonomi borde man se fördelarna med fria
     människor. Ändå har borgerligheten i Sverige och i världen
60   så svårt att försvara hela friheten. Att få tjäna pengar på sitt
     arbete eller kunna starta och driva ett företag är i förläng-
     ningen ett uttryck och respekt för den egna personen. Det
     är samma slags rättighet som att få utöva sin egen religion,
     definiera sitt eget kön, leva i jämställdhet eller gifta sig med
     vem man vill. Det är dags för Moderaterna att likabehandla
     dessa olika uttryck för samma frihet.

     Styrkan i den fria ekonomin ligger i den enskildes möjlig-
     het att förverkliga sina idéer och styrkan i det fria samhäl-
     let ligger i varje människas möjlighet att få vara sig själv.
     I en globaliserad värld kommer de länder som bäst klarar
     av att skydda hela friheten att klara sig bäst. Det kommer
     inte bara att bli så, det är redan så. Toleranta samhällen som
     sätter talang främst presterar bättre än de samhällen där
     dogmer och fördomar tillåts ta plats.

     Alla murar är inte gjorda av cement och hur mycket vi än
     älskar Sverige måste vi konstatera att vi har en lång resa

      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
framför oss för att bli det land vi drömmer om. Jag är trött
  på att civilingenjörer kör taxi, kvinnor tjänar sämre än män
  och att muslimer misstänkliggörs. Jag är upprörd över att
  namnets klang är viktigare än kompetens och jag är upp-
  rörd över att HBT-personer stigmatiseras. Varje fall av
  orättvisa gör mig ledsen därför att en person har blivit be-
  handlad felaktigt. Men varje fall gör mig också arg eftersom
  vi som land avfärdar den bästa framtiden.

  Vi har inte råd att säga nej till människors kraft, men varje
  gång vi diskriminerar eller fattar fördomsfulla beslut förne-
  kar vi en person att vara med och bidra. Det är ett hån mot
  den drabbade och ett rån mot oss andra. Sverige kan bara
  bli världens bästa land genom att vi tillvaratar alla medbor-
  gare. Jag vet att varje arbetsplats, varje företag, varje skola
  och varje organisation blir bättre av mångfald. Olikheter
  ersätter vanans makt med kreativitetens kraft.

                        Jag vill inte möta konkurrensen från
                        andra länder med lägre löner, sämre         61
Att få vara sig         arbetsvillkor eller mer auktoritär
själv är kanske         undervisning. Jag vill att Sverige
den yttersta
                        ska vara forskningens, framstegens,
                        kulturens och uppfinningarnas land.
frihets-                Det är möjligt genom mångfaldskraft.
frågan.                 Rasister, homofober, extremister och
                        andra xenofober står emellan oss och
                        en fantastisk framtid.

  Utöver vilja är kunskap en förutsättning för att kunna till-
  varata mångfalden. Det finns en risk i att vi lär oss att pro-
  blematisera kring kulturkrockar och segregation men inte
  lär oss att förstå dynamiken i olikheter. Skolan skulle säkert
  kunna göra mycket för att öka förståelsen kring mångfal-
  dens värde. Redan här och nu måste dock arbetsgivare bli
  bättre på att utnyttja hela samhällets resurser. Oscar Lun-
  din är en av Sveriges duktigaste unga entreprenörer och har
  även hjälpt till med att ta fram den här texten. Oscar driver

                                  MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
bland annat Ung omsorg, som går ut på att få unga männis-
     kor att delta i välfärden genom att rekrytera skolungdomar
     till att jobba extra på äldreboenden. Den verksamheten är i
     sig självt normbrytande och jag frågade Oscar hur han såg
     på mångfald i ett modernt företag:

               Entreprenörskap är att vilja och att våga och
               mångfald är inte en utmaning med en klassisk
               standardiserad lösning, så ur entreprenöriell
        synvinkel är det en oerhörd kraft att tämja. Potentia-
        len i att låta individer blomstra på olika sätt utifrån
        sina förutsättningar skapar livskraft och glädje, vilket
        i sin tur bådar gott för framtida problem som måste
        lösas. Smidighet, individualisering och bättre förstå-
        else är alla resultat av en stark mångfald.

         Mångfald är för mig en ytterst viktig faktor i en
        långsiktig entreprenöriell verksamhet. Att organisa-
        tionen man själv representerar är bred ger förank-
62
        ring, tyngd och legitimitet mot en vid omgivning. Att
        mobilisera energi och engagemang i en förändrings-
        process kräver acceptans och lust. Genom att männis-
        kors olikheter bejakas föds nya idéer och nya sätt att
        klara utmaningar.

        Skapandekraft och företagande utvecklas genom
        ständig nyfikenhet, förvåning, förväntan och för-
        bättring. Genom mångfald, i det lilla och det stora,
        blir individers ursprung, erfarenheter och historier
        ett gemensamt försprång gentemot konkurrenter,
        men även gentemot samhällets och dess institutioners
        självbevarelsedrift och stagnation.

        I vår organisation är mångfald en överlevnadsfråga.
        Alla äldre som behöver extra omsorg och service i
        vårt land och är unika med sina unika livshistorier.
        Det kräver ett brett spektrum av erfarenheter och
        ursprung från vår sida såväl som ett socialt tillskott.

      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Ung Omsorg har unga medarbetare från jordens alla
   hörn, med intressen och färdigheter av olika karak-
   tär. Olikheterna och lusten att arbeta är styrkan i
   vårt dagliga arbete.

Jag tror på framtiden och på Oscar. Eller så tror jag på
framtiden därför att jag tror på Oscar. Det svenska mång-
faldssamhället måste byggas på idén att vi ska hålla sam-
man. Det är genom samvaron i våra olikheter som vi
skaffar oss fördelar. Det för oss också in på det ord som för
mig är centralt i debatten om mångfald, nämligen skäl. Ett
företag ska givetvis få anställa vem man vill å enda sidan,
men aldrig tillåtas diskriminera å den andra. En skärpt dis-
krimineringslagstiftning kan vara ett verktyg för att driva
på utvecklingen i rätt riktning. En anställning borde alltid
kunna motiveras utifrån relevanta skäl. I speciella yrken el-
ler speciella sammanhang kan såklart språkkunskaper eller
klädkoder vara avgörande, men det får aldrig vara okej att
”default” stänga ute människor om skälen inte synnerligen       63
är av praktisk natur. Tvärtom måste vi bygga ett samhälle
där arbetsgivare uppmuntras att pröva mångfald. Dagens
arbetsmarknadspolitik är på tok för stelbent för att företag
och organisationer ska våga vara de mångfaldsambassadö-
rer som vi behöver.

De olikheter och den arbetslust som utgjorde den svenska
arbetsmarknaden på femtio- och sextiotalet gjorde oss till
ett av världens rikaste länder. I dag är till exempel svensk-
iranier enormt framgångsrika inom den akademiska värl-
den och fyller Karolinska institutet och Kungliga tekniska
högskolan med studenter. Migrationen har och fortsätter
att modernisera Sverige. En av kulturkrockarna i Sverige är
uppenbarligen många invandrade iranska familjers förmåga
att i mycket högre utsträckning än andra motivera sina
döttrar och söner att studera svåra utbildningar.

Potentialen i den svenska mångfalden är enorm. Inte nog
med att våra olikheter bygger grunden för det som kan

                               MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
bli ett kreativt föregångsland, vi kommer också på en rad
     handfasta vis kunna dra nytta av våra olika kunskaper
     och erfarenheter. Vi talar de flesta språk, förstår de flesta
     kulturer och har lärt oss att leva i gemenskap. En lyckad
     integrationspolitik i Sverige kan lägga grunden för ett land
     som kan komma att stå i en framtida affärsvärlds centrum.
     En klok utrikespolitik, exportpolitik och diplomatisk verk-
     samhet kan hjälpa svenskar att vara med och starta företag
     och driva verksamheter i länder som håller på att resa sig
     eller kommer att resa sig ur krig och förtryck.

     Jag är kanske för optimistisk, men alternativen tilltalar mig
     mindre. Tyvärr vet jag att många inte delar min optimism.
     Jag har talat inför skolklasser där ingen tror att de kan bli
     något bra i Sverige. Hopp om en bättre framtid är en av
     de viktigaste saker en människa kan känna, men jag kan
     utifrån min egen erfarenhet tyvärr konstatera att framtids-
     hoppet är väldigt orättvist fördelat i Sverige. Som parti kan
64   Moderaterna vara med och ändra på det.

     Färdriktningen måste vara kristallklar. Oavsett bakgrund,
     kön, hudfärg, religion eller sexualitet ska alla ha samma
     möjligheter att förverkliga sig själva och sina ambitioner.
     Alldeles för många som jag har träffat berättar berättelsen
     om sitt liv utan framtidshopp. Det leder till sammanhang
     där hela grupper tappar tron på att imorgon kan bli bättre
     än i dag. Detta är förödande eftersom nyfikenheten är
     starkt knuten till idén om en bättre morgondag och när vi
     inte längre undrar vad som finns runt hörnet kommer vi
     inte heller att våga titta.

     Moderaternas politik tar allt för ofta sin utgångspunkt
     ur medelklassens och kärnfamiljens myter och realiteter.
     Stärkt framtidstro är garanterat ett bättre botemedel mot
     kriminalitet i våra förorter än strängare straff. Som rörelse
     måste vi bryta oss loss från våra egna felaktiga föreställ-
     ningar om Sverige för att kunna skapa det Sverige vi egent-
     ligen vill ha.

      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Moderaterna i ett modernt Sverige
Olof Lavesson är moderat riksdagsledamot, och jag bad
honom att fundera kring en moderat grundposition kring
det här med att vara sig själv. Han svarade så här:

       Att vara en individ innebär rätten att vara an-
       norlunda – att vara olik. Genom våra individu-
       ella erfarenheter bygger vi en gemensam kompe-
  tens. Tillsammans utgör vi det vi kallar Sverige.

  Moderaterna har ett ideologiskt arv och en politisk
  historia som förpliktigar. Att bygga en politik för alla
  förutsätter ett värnande om våra olikheter. Om allas
  rätt att få vara sig själv. Att inte accepteras utan res-
  pekteras. Om att värnas och inte bara tolereras. Till
  detta kommer det solidariska ansvaret för andras rätt
  till individuell frihet.

  Samhällsproblem löses inte genom jagandet av
                                                              65
  symboler. Den väg andra länder har valt, exempel-
  vis genom att förbjuda slöjor, kan därför inte vara
  Sveriges. Att förbjuda huvudduk minskar förvisso
  förekomsten av ett klädesplagg, men har liten påver-
  kan på det förtryck som utövas mot enskilda kvinnor.
  I stället beskär man muslimska kvinnors rätt till in-
  dividuella uttryck. På samma sätt löser man inte dis-
  krimineringen i samhället genom att ständigt utöka
  hetslagstiftningen med nya grupper. I stället riskerar
  man göra de individer som inte går att klassificera än
  mer utlämnade.

  Att ta ansvar för andras frihet och rätt till individu-
  ella uttryck är ett moraliskt ansvar för oss alla, men
  ett absolut ansvar för politiken. Detta handlar om
  rätten till individuella uttryck utan att betraktas som
  avvikande, men också om rätten att leva enligt tra-



                               MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
ditionella mönster utan att för den saken bära ansvar
        för det normerande.

        Genom att endast utgå från majoriteten, marginali-
        serar vi i stället minoriteterna. Maktlösheten och ut-
        anförskapet ökar. Ska Moderaterna på allvar kunna
        verka utifrån sin ideologiska bas måste vi i stället
        ha ett normkritiskt förhållningssätt. Först då gör vi
        frihetsbegreppet levande.

     Olof är kärnfull och hans perspektiv befriande. Det är all-
     tid lätt för en majoritet eller en starkare part att ta sig rätten
     att problematisera kring en minoritet eller svagare part.
     Problematiserandet övergår ofta i moraliserande och i den
     processen bygger vi planlöst normer och strukturer. Mo-
     deraterna ska inte spela det spelet utan i stället vara norm-
     kritiskt. Att närma sig andra kulturer och religioner med
     frågeställning om vad vi ska förbjuda är kontraproduktivt.
     Förbudsdiskussioner ger bara syre åt extremister som kan
66
     anspela på kamp mot majoritetssamhällets förtryck. Mo-
     deraterna ska i stället vara det nyfikna politiska alternativet
     som närmar sig det okända med viljan att lära och lära ut.

     Felix König som är ordförande för RFSL-Ungdom och
     Alev Akbas som är ordförande för Turkiska Ungdomsför-
     bundet har också deltagit i gruppens arbete. Deras åsikter
     samstämmer givetvis inte exakt med Olofs men perspek-
     tiven var ofta liknande. Det är normerna och strukturerna
     som håller människor tillbaka. Samtidigt är det viktigt att
     inte göra människor till offer. Alev återkommer ofta till
     att många människor frivilligt gör kompromisser för att
     få vara med i ett sammanhang, till exempel en familj. Det
     gör givetvis inte kompromissandet till något bra, men den
     är en viktig insikt för att kunna jobba med problematiken.
     Under våra spännande samtal blev det allt mer uppenbart
     för mig att vägen mot att alla ska få vara sig själva sällan
     går genom förbud. Det handlar om att se de platser och


      MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
strukturer där självförverkligandet fungerar och avslöja de
omständigheter som begränsar och håller tillbaka.

Som parti ska vi vara tydliga i vår övertygelse om vad som
är rätt och vad som är fel, men vi måste vara beredda att
vara pragmatiska i våra metoder. Vi ska snarare uppmuntra
och stödja det vi tycker är rätt, än att förbjuda och för-
trycka det vi tycker är fel.




Frigörelsens scener,
arenor och garderober
Varje person är eller blir sig själv i en kontext. Ofta an-
vänder vi uttryck som att ”bara få vara” eller få vara i ett
sammanhang ”där man bara kan vara sig själv”. Ofta säger
vi uttrycken i en speciell ton och med längtan och avslapp-
                                                                67
ning i rösten. För de flesta av oss betyder det så mycket att
ha utrymmen i tillvaron där vi är fria från andras förvänt-
ningar och bara kan forma tillvaron utifrån våra egna öns-
kemål. Samtidigt vill de flesta av oss få känna oss uppskat-
tade i ett sammanhang, och vi är beredda att göra mycket
för att kunna fungera tillsammans med andra. Åtminstone
för mig är det så här tillvaron får mening: Jag får vara mig
själv och för mig själv, men jag får också vara tillsammans
med andra och utvecklas gemensamt. För många är den här
möjligheten stängd, stora delar av tillvaron är ett skådespel
och rollerna obekväma och förljugna. Varje sådant tillfälle,
varje sådan plats och varje sådant människoöde är ett miss-
lyckande för oss som frihetsrörelse.

Hela tillvaron kan inte läggas tillrätta med politiska be-
slut, men i kampen för att alla ska få vara sig själva kan vi
gemensamt göra mycket för att stärka de miljöer där män-
niskor frigör sig och försvaga de strukturer som förtrycker


                               MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden
Med Blicken Mot Framtiden

Weitere ähnliche Inhalte

Andere mochten auch

Ett starkt Europa för Sveriges bästa
Ett starkt Europa för Sveriges bästaEtt starkt Europa för Sveriges bästa
Ett starkt Europa för Sveriges bästaModeraterna
 
Stockholmsfientligt
StockholmsfientligtStockholmsfientligt
StockholmsfientligtModeraterna
 
(M) Jämställdhetspolitisk Plattform
(M) Jämställdhetspolitisk Plattform(M) Jämställdhetspolitisk Plattform
(M) Jämställdhetspolitisk PlattformModeraterna
 
Försvarsrapport
FörsvarsrapportFörsvarsrapport
FörsvarsrapportModeraterna
 
100218 Anders Borg
100218 Anders Borg100218 Anders Borg
100218 Anders BorgModeraterna
 
Med arbetslinjen i fokus
Med arbetslinjen i fokusMed arbetslinjen i fokus
Med arbetslinjen i fokusModeraterna
 

Andere mochten auch (9)

10 punkter
10 punkter10 punkter
10 punkter
 
Ett starkt Europa för Sveriges bästa
Ett starkt Europa för Sveriges bästaEtt starkt Europa för Sveriges bästa
Ett starkt Europa för Sveriges bästa
 
Stockholmsfientligt
StockholmsfientligtStockholmsfientligt
Stockholmsfientligt
 
(M) Jämställdhetspolitisk Plattform
(M) Jämställdhetspolitisk Plattform(M) Jämställdhetspolitisk Plattform
(M) Jämställdhetspolitisk Plattform
 
Försvarsrapport
FörsvarsrapportFörsvarsrapport
Försvarsrapport
 
14 frågor
14 frågor14 frågor
14 frågor
 
100218 Anders Borg
100218 Anders Borg100218 Anders Borg
100218 Anders Borg
 
Justitierapport
JustitierapportJustitierapport
Justitierapport
 
Med arbetslinjen i fokus
Med arbetslinjen i fokusMed arbetslinjen i fokus
Med arbetslinjen i fokus
 

Ähnlich wie Med Blicken Mot Framtiden

Rektorsutbildningen Skolverket
Rektorsutbildningen SkolverketRektorsutbildningen Skolverket
Rektorsutbildningen SkolverketThomas Fritz
 
Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009Centerpartiet
 
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008Centerpartiet
 
Visionsprogram för Socialdemokraterna i Vimmerby
Visionsprogram för Socialdemokraterna i VimmerbyVisionsprogram för Socialdemokraterna i Vimmerby
Visionsprogram för Socialdemokraterna i VimmerbyPeter Högberg
 
En kunskapsskola där alla elever lyckas 2012
En kunskapsskola där alla elever lyckas 2012En kunskapsskola där alla elever lyckas 2012
En kunskapsskola där alla elever lyckas 2012StefanStern
 
Att fånga tidens tempo. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i näri...
Att fånga tidens tempo. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i näri...Att fånga tidens tempo. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i näri...
Att fånga tidens tempo. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i näri...Martin Berg
 
Lärplatta i förskolan
Lärplatta i förskolanLärplatta i förskolan
Lärplatta i förskolanTina Forsberg
 
Ikt Media 2015
Ikt Media 2015Ikt Media 2015
Ikt Media 2015guest16038
 
Skolforum 2010_Brit Stakston
Skolforum 2010_Brit StakstonSkolforum 2010_Brit Stakston
Skolforum 2010_Brit StakstonBrit Stakston
 
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009Centerpartiet
 
Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin Littke
Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin LittkeFörutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin Littke
Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin LittkeStaffan Lindström
 

Ähnlich wie Med Blicken Mot Framtiden (20)

Rektorsutbildningen Skolverket
Rektorsutbildningen SkolverketRektorsutbildningen Skolverket
Rektorsutbildningen Skolverket
 
#Skolvåren - så här tycker unga om skolan!
#Skolvåren - så här tycker unga om skolan!#Skolvåren - så här tycker unga om skolan!
#Skolvåren - så här tycker unga om skolan!
 
Magasin08
Magasin08Magasin08
Magasin08
 
Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009
 
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
 
Tre texter om skolan
Tre texter om skolanTre texter om skolan
Tre texter om skolan
 
Visionsprogram för Socialdemokraterna i Vimmerby
Visionsprogram för Socialdemokraterna i VimmerbyVisionsprogram för Socialdemokraterna i Vimmerby
Visionsprogram för Socialdemokraterna i Vimmerby
 
Komprotokoll omr 4
Komprotokoll omr 4Komprotokoll omr 4
Komprotokoll omr 4
 
En kunskapsskola där alla elever lyckas 2012
En kunskapsskola där alla elever lyckas 2012En kunskapsskola där alla elever lyckas 2012
En kunskapsskola där alla elever lyckas 2012
 
Att fånga tidens tempo. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i näri...
Att fånga tidens tempo. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i näri...Att fånga tidens tempo. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i näri...
Att fånga tidens tempo. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i näri...
 
Lärplatta i förskolan
Lärplatta i förskolanLärplatta i förskolan
Lärplatta i förskolan
 
Sett2015
Sett2015Sett2015
Sett2015
 
Ikt Media 2015
Ikt Media 2015Ikt Media 2015
Ikt Media 2015
 
Skolforum 2010_Brit Stakston
Skolforum 2010_Brit StakstonSkolforum 2010_Brit Stakston
Skolforum 2010_Brit Stakston
 
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009
 
101118 soc medier
101118 soc medier101118 soc medier
101118 soc medier
 
Ge Ungdomen Chansen
Ge Ungdomen ChansenGe Ungdomen Chansen
Ge Ungdomen Chansen
 
Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin Littke
Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin LittkeFörutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin Littke
Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin Littke
 
Valanalys 2010 pj
Valanalys 2010 pjValanalys 2010 pj
Valanalys 2010 pj
 
Kongressmaterial
KongressmaterialKongressmaterial
Kongressmaterial
 

Mehr von Moderaterna

En fortsatt strukturpolitik för sverige
En fortsatt strukturpolitik för sverigeEn fortsatt strukturpolitik för sverige
En fortsatt strukturpolitik för sverigeModeraterna
 
Alliansens jobbmanifest 2010
Alliansens jobbmanifest 2010Alliansens jobbmanifest 2010
Alliansens jobbmanifest 2010Moderaterna
 
Alliansens jobbmanifest 2010
Alliansens jobbmanifest 2010Alliansens jobbmanifest 2010
Alliansens jobbmanifest 2010Moderaterna
 
Rödgrönt jobbstopp
Rödgrönt jobbstoppRödgrönt jobbstopp
Rödgrönt jobbstoppModeraterna
 
Fordonsindustrin
FordonsindustrinFordonsindustrin
FordonsindustrinModeraterna
 
Anders Borg presentation SNS seminarium
Anders Borg presentation SNS seminariumAnders Borg presentation SNS seminarium
Anders Borg presentation SNS seminariumModeraterna
 
Tillbaka till flumskolan
Tillbaka till flumskolanTillbaka till flumskolan
Tillbaka till flumskolanModeraterna
 
Sverige utan kärnkraft
Sverige utan kärnkraftSverige utan kärnkraft
Sverige utan kärnkraftModeraterna
 
Trygga den svenska modellen
Trygga den svenska modellenTrygga den svenska modellen
Trygga den svenska modellenModeraterna
 
Tillvarata storstaden
Tillvarata storstadenTillvarata storstaden
Tillvarata storstadenModeraterna
 
Föregångslandet - Ett tryggare samhälle
Föregångslandet - Ett tryggare samhälleFöregångslandet - Ett tryggare samhälle
Föregångslandet - Ett tryggare samhälleModeraterna
 
Anders Borg om Föregångslandet Sverige
Anders Borg om Föregångslandet SverigeAnders Borg om Föregångslandet Sverige
Anders Borg om Föregångslandet SverigeModeraterna
 
Rapport om migrationspolitiken
Rapport om migrationspolitikenRapport om migrationspolitiken
Rapport om migrationspolitikenModeraterna
 
Bokslut alliansens eu politik
Bokslut alliansens eu politikBokslut alliansens eu politik
Bokslut alliansens eu politikModeraterna
 
Samtal med anhörigverksamheter
Samtal med anhörigverksamheterSamtal med anhörigverksamheter
Samtal med anhörigverksamheterModeraterna
 
Samtal med Sverige våren 2009
Samtal med Sverige våren 2009Samtal med Sverige våren 2009
Samtal med Sverige våren 2009Moderaterna
 
En splittrad opposition
En  splittrad oppositionEn  splittrad opposition
En splittrad oppositionModeraterna
 
Ett orättvist sverige
Ett orättvist sverigeEtt orättvist sverige
Ett orättvist sverigeModeraterna
 
En svensk röst i världen
En svensk röst i världenEn svensk röst i världen
En svensk röst i världenModeraterna
 

Mehr von Moderaterna (20)

En fortsatt strukturpolitik för sverige
En fortsatt strukturpolitik för sverigeEn fortsatt strukturpolitik för sverige
En fortsatt strukturpolitik för sverige
 
Alliansens jobbmanifest 2010
Alliansens jobbmanifest 2010Alliansens jobbmanifest 2010
Alliansens jobbmanifest 2010
 
Alliansens jobbmanifest 2010
Alliansens jobbmanifest 2010Alliansens jobbmanifest 2010
Alliansens jobbmanifest 2010
 
Rödgrönt jobbstopp
Rödgrönt jobbstoppRödgrönt jobbstopp
Rödgrönt jobbstopp
 
Anders Borg
Anders BorgAnders Borg
Anders Borg
 
Fordonsindustrin
FordonsindustrinFordonsindustrin
Fordonsindustrin
 
Anders Borg presentation SNS seminarium
Anders Borg presentation SNS seminariumAnders Borg presentation SNS seminarium
Anders Borg presentation SNS seminarium
 
Tillbaka till flumskolan
Tillbaka till flumskolanTillbaka till flumskolan
Tillbaka till flumskolan
 
Sverige utan kärnkraft
Sverige utan kärnkraftSverige utan kärnkraft
Sverige utan kärnkraft
 
Trygga den svenska modellen
Trygga den svenska modellenTrygga den svenska modellen
Trygga den svenska modellen
 
Tillvarata storstaden
Tillvarata storstadenTillvarata storstaden
Tillvarata storstaden
 
Föregångslandet - Ett tryggare samhälle
Föregångslandet - Ett tryggare samhälleFöregångslandet - Ett tryggare samhälle
Föregångslandet - Ett tryggare samhälle
 
Anders Borg om Föregångslandet Sverige
Anders Borg om Föregångslandet SverigeAnders Borg om Föregångslandet Sverige
Anders Borg om Föregångslandet Sverige
 
Rapport om migrationspolitiken
Rapport om migrationspolitikenRapport om migrationspolitiken
Rapport om migrationspolitiken
 
Bokslut alliansens eu politik
Bokslut alliansens eu politikBokslut alliansens eu politik
Bokslut alliansens eu politik
 
Samtal med anhörigverksamheter
Samtal med anhörigverksamheterSamtal med anhörigverksamheter
Samtal med anhörigverksamheter
 
Samtal med Sverige våren 2009
Samtal med Sverige våren 2009Samtal med Sverige våren 2009
Samtal med Sverige våren 2009
 
En splittrad opposition
En  splittrad oppositionEn  splittrad opposition
En splittrad opposition
 
Ett orättvist sverige
Ett orättvist sverigeEtt orättvist sverige
Ett orättvist sverige
 
En svensk röst i världen
En svensk röst i världenEn svensk röst i världen
En svensk röst i världen
 

Med Blicken Mot Framtiden

  • 4. Om boken Utgiven av Moderaterna 2010 Moderaterna Box 2080 103 12 Stockholm Tel 08-676 80 00 info@moderat.se www.moderat.se Huvudredaktör Johan Forssell Textredaktörer Mattias Kereztesi Hanna Elving Grafisk Form Monika Hallstensson Illustrationer Fanny Bjurström Foto Sidorna 8 och 11 Ulrika Vendelbo Tryck Strokirk-Landströms
  • 5. Med blIcken MTIden MOT Fra
  • 7. Innehåll Förord 9 Att rustA sIg För lIvet 14 Att Få vArA sIg själv 54 Att kunnA stå på egnA ben 98 Att växA upp I trygghet 134 MöjlIgheter I ett dIgItAlt sAMhälle 174 AnsvAr För MIljö och klIMAt 216 FrIhet I världen 258
  • 8. 8 Tomas Tobé, Anna Kinberg Batra, Oskar Öholm, Anna König Jerlmyr, Niklas Wykman, Sofia Arkelsten och Henrik von Sydow
  • 9. Förord när jag var liten brydde jag mig inte särskilt mycket om politik. Det fanns så mycket annat att göra och tänka på än att bekanta sig med de politiska partierna. Trots det var det några företeelser som lyckades etsa sig fast hos mig. Och en av de sakerna som gjorde ett intryck på mig var något så simpelt som ett helt vanligt klistermärke. Det kom att bli ett av mina allra första möten med Modera- terna och har präglat min syn på politiken sedan dess. Dekalen kom från Moderaterna. Budskapet var enkelt. Texten ”Framtidens idéer” framträdde mot en ljus bak- grund. 9 Just den innebörden har alltid präglat min syn på Mode- raterna. När jag några år senare började intressera mig på allvar för politik, förstod jag att Framtidens idéer inte bara var en tom paroll. Här är ett parti som har idéer inte bara för hur Sverige ska se ut nästa månad utan också nästa år. Och om tio år. Moderaterna har under många år varit ett parti som för- knippats med framtiden. För väldigt många av oss var det själva grejen med att bli moderat. Och skälet till att vi har fortsatt att vara det. Att ha idéer för framtiden är avgörande för att nå fram- gång i politik. Samtidigt är det lättare sagt än gjort att ha det. Särskilt när man är i regeringsställning och höga krav ställs på att presentera konkreta resultat direkt. Men det är just i regeringsställning som det är som allra viktigast att MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 10. ibland våga höja blicken från skrivbordet mot horisonten. Det parti som växer ihop med makten och tror att väljarna tackar partier för gamla insatser, kommer snart att bli om- sprunget av andra. Moderaterna ska alltid vara ett parti som utvecklas och för- nyas i takt med att omvärlden förändras. Samtidigt som vi är både ansvarstagande och regeringsbärande måste vi svara på frågan om hur vi vill att Sverige ska se ut i framtiden. Det är så vi blir relevanta för väljarna. Och ser till att vi har de politiska förslagen för att fortsätta göra Sverige till ett friare, rikare och mer rättvist land för alla. I den här debattboken söker Moderaterna svaren på fram- tidsfrågorna inom sju spännande områden. Att nu inleda ett seriöst arbete med att utforska svaren på framtidens utmaningar lämpar sig väl i den händelserika tid vi befinner oss i. Konsekvenserna av finanskrisen kommer att finnas 10 under fler år och vi har samtidigt en klimatutmaning att hantera. Den tekniska utvecklingen skapar nya politiska dimensioner och Sverige fortsätter att förändras av den allt snabbare globaliseringen. I de kommande kapitlen diskuteras allt från hur vi kan ge skolbarn en rättvis start i livet till vikten av att fler män- niskor i vår omvärld omfattas av samma fri- och rättigheter som vi har. Sju unga moderater har skrivit bokens kapitel. Skolan är grunden för att alla ska ges möjlighet att utvecklas på lika villkor. Men har skolan hängt med i den tekniska utvecklingen? Oskar Öholm ställer sig frågan om det inte är dags att låta byta ut svarven och slöjden mot verktyg som datorer som är självklara på de flesta moderna arbetsplatser. Samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög talas det om stora pensionsavgångar och kommande rekryteringsbehov. Tomas Tobé resonerar kring hur Moderaterna kan utveckla MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 11. 11 MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 12. sin politik för att göra generationsväxlingen på arbets- marknaden till en möjlighet för framtidens arbetssökande. Unga som gamla ska ha utrymme att vara sig själva i Sverige. Niklas Wykman skriver om hur få saker beskär människors frihet i så stor utsträckning som fördomar och förlegade ideal gör. Och hur en modern politik ser ut för att låta människor forma sina egna liv. Trygghet ska vara en självklarhet i Sverige. Samtidigt är det ett faktum att våld och brott hindrar många unga män- niskor från att förverkliga sina idéer. Anna König Jerlmyrs text handlar om brottslighetens orsaker och hur vi kan vända hopplöshet till framtidstro i utsatta områden. Internet är ett självklart frihetsverktyg för de allra flesta i Sverige. Henrik von Sydow skriver om hur Moderaterna kan utveckla sin politik för att båda ta tillvara de många möjligheter som internet ger och hantera viktiga frågor 12 kring upphovsrätt och äganderätt. Klimatförändringarna kommer att prägla den politiska debatten under lång tid framöver. Sofia Arkelsten ställer sig frågan hur Moderaterna kan använda sin tradition av förvaltarskap, kostnadseffektivitet och internationellt sam- arbete för att mer effektivt möta klimatutmaningen. De globala utmaningarna är många. Samtidigt är det tydli- gare än någonsin att Sverige kan påverka händelseutveck- lingen också utanför våra egna gränser. I den avslutande texten skriver Anna Kinberg Batra om hur Sverige kan fortsätta att spela en viktig internationell roll, bland annat genom att använda våra ambassader på nya sätt. Författarna ansvarar själva för texternas innehåll och de förslag som presenteras i respektive kapitel. Men idéerna är viktiga inspel i vår fortsatta förnyelse och arbete för att ge svar på morgondagens utmaningar. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 13. Allt för att Moderaterna ska fortsätta att vara partiet med framtidens idéer. Johan Forssell Planeringschef och ansvarig redaktör 13 MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 14. 14 OSKAr ÖHOLM Att r ustA sIg F ör lIvet
  • 15. Innehåll Att rustA sIg För lIvet 17 inledning 17 rätt skola eller rätt föräldrar 21 Vad vi har gjort hittills 26 Sjunkande resultat 29 Läraryrkets sjunkande status 30 den havererade gymnasieskolan 30 Ordning och reda 32 Ytterliggare satsningar 32 Vad kommer härnäst? 34 Kunskapssyn 36 Modernitet 39 in med mobiltelefonerna i klassrummen! 41 Ärad vare Gud i höjden – detta har jag gjort i slöjden 44 15 Friare skolor utan timplan 46 Gå vidare 48 Vägen framåt 50
  • 16. 16 MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 17. Att rustA sIg För lIvet Inledning Alla vet hur skolan ska bli bättre. Det är egentligen inte så konstigt eftersom alla har gått i skolan och själva har tydliga minnen och åsikter om hur undervisningen borde ha bedrivits, vilka ämnen som var viktiga och vilka som var meningslösa och varför vissa lärare lyckades inspirera mer än andra. Ganska många har barn som går i skolan. Berättelser och anekdoter om hur det ser ut i klassrummen i dag debatte- 17 ras, analyseras och kritiseras. Det finns en oro att man inte lär sig lika mycket som tidigare och kanske en ängslan över att vi håller på att halka efter andra länder. Man jämför med sin egen skoltid och funderar på om det kanske inte, trots allt, var bättre förr? Det var åtminstone ordning och reda i klassrummet. Rätt många går själva i skolan. De har givetvis mycket klara uppfattningar om vad som fungerar dåligt och tydliga och konkreta förslag på hur klassrummet kan bli snyggare, lärarna bättre, skolmaten godare och kvaliteten på utbild- ningen högre. Alla är hursomhelst överens om att frågan är viktig, av gan- ska uppenbara skäl. Skolan ska ge oss alla en stabil platt- form att stå på, den ska utjämna livschanser och se till att vi kan utnyttja vår fulla potential. Med rätt kunskaper och färdigheter får vi – oavsett bakgrund – möjlighet att nå våra MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 18. drömmar. Åtminstone är det så det brukar heta i högtidstal och portalparagrafer. Det krävs heller inte speciellt mycket historiekunskaper för att också bevisa hur sanna högtidstalens formuleringar om skolan som språngbräda faktiskt är. När den allmänna folkskolan introducerades i mitten på 1800-talet lades na- turligtvis också grunden för demokratiseringen av Sverige. När utbildning inte längre bara var ämnad för en elit, utan för hela samhället, börjar människor också ha synpunkter på sin omvärld och sin roll i samhället. Världen växer och blir rikare när individerna ges verktyg och kunskaper. Skoldebatten – i bred bemärkelse – är därför en viktig del i förståelsen för vår historia. Den är central i dagspolitiken eftersom alla har synpunkter och idéer och den är fullstän- digt avgörande för var vi vill att Sverige ska vara om 20 el- ler 30 år. För samhället och för individen. Frågan är om det finns något annat politikområde med så många engagerade, 18 kunniga och stundtals tvärsäkra debattörer än i diskussionen om Stöd hemifrån har hur skolan ska se ut – i dag och i blivit allt viktigare för morgon? möjligheterna Jag skulle vilja hävda att diskus- sionen om skolan, just i bemär- att nå bra kelsen ”att rusta sig för livet”, ärresultat och en av de mest deltagarintensiva elevernas sociala samhällsdebatter som finns i Sverige. Alla har en åsikt, alla bakgrund får allt har en synpunkt. Det skiljer ut större genomslag i skoldebatten från nästan alla andra områden där vi alltmer resultaten. litar till experter, forskning och utredningar. Väldigt få talar om ”lite mer sunt bondförnuft i akutsjukvården” eller berättar drömmande om sin första tågluff när Stockholm ska upphandla sin tunnelbanetrafik. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 19. Att alla är med i skoldebatten är naturligtvis i grunden po- sitivt och något som vi ska bejaka. Det säger också ganska mycket om att skolfrågorna inte bara är budgetdiskussion. I stället handlar diskussionen just om hur man bäst rustar sig för livet, om vilka verktyg man ska få som medborgare, vad som är morgondagens kunskaper och om hur vi vill att vårt samhälle ska se ut i framtiden. Men kan det också vara så att deltagarintensiviteten, om vi nu kallar den så, faktiskt gör debatten ganska konservativ i ordets mer negativa bemärkelse? Att allt för många jämfö- relser med hur det var förr faktiskt hindrar utvecklingen? Att en idealbild av när man själv gick i skolan sätter käppar i hjulet för förnyelse av pedagogiken i dag? Käppar i hjulet för förnyelse i största allmänhet? Ett avslöjande tankeexperiment kanske kan vara att fö- reställa sig ett helt vanligt svenskt kontor någon gång i början av 1980-talet. Skrivmaskinen är toppmodern och har möjlighet att radera felslag, även om naturligtvis Tipp- 19 Ex-flaskan finns till hands för att i efterhand justera någon dumdristig formulering. Arkivpärmarna tynger hyllorna, men arkiveringen går å andra ganska snabbt nu när firman haft råd att anställa en ny sekreterare. Så där ser inte några kontor ut längre, möjligen med un- dantag för någon excentrisk författare. Men klassrummen ser ut ungefär på samma sätt som de gjorde i början på 1980-talet. Till äventyrs har någon modern pedagog flyt- tat om bänkarna så att de står i grupper i stället för på rad, men kärnan i utrustningen är alltjämt densamma. En del ser inte ens något problem med att det är så. Att gå i skolan handlar til syvende og sidst om att lära sig läsa, räkna och skriva, och det har man minsann varken behövt OH-projektorer eller laptops för att klara av tidigare. Om någon tycker att det är en raljant beskrivning så vill jag bara påminna om att det finns skolpolitiker i Sverige som MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 20. på fullaste allvar tycker att man borde kasta ut datorerna ur skolan. Så eleverna lär sig någonting. För det är onekligen pudelns kärna. Skolan ska erbjuda oss de verktyg vi behöver för att navigera i livet. Den ska förse oss med kunskaper och färdigheter som gör oss till ansvarstagande, trygga och ifrågasättande medborgare. Dessutom på ett sätt som kompenserar för att vi alla kom- mer från olika platser, har olika bakgrund och vitt skilda förutsättningar när vi sätter oss i skolbänken. Och det där är egentligen det enkla. Den riktigt stora utmaningen handlar om att försöka förutsäga hur samhäl- let och arbetsmarknaden ser ut i framtiden och identifiera vilka sorts kunskap som kommer att vara viktig. När hela samhället förändras i grunden ändras samtidigt svaret på vilken kunskap som är nödvändig. 20 Den här texten har inte alla de svaren. Dels för att det ligger i sakens natur att man i dag inte kan svara på hur samhället kommer att se ut imorgon, dels för att politiker kanske är sämre lämpade än många andra att peka ut vad som är modernt. Risken är överhängande att om politiker med majoritetsbeslut ska bestämma vad en modern skola innebär så hinner det bli omodernt innan det är på plats. Fullföljer man tanken blir den dessutom absurd; nu har riksdagen med röstsiffrorna 188 mot 161 beslutat att skolan ska bli ”modern”… grattis! Det politiken emellertid kan göra är att formulera några av frågorna och reflektera kring hur vi skapar förutsättningar för en modern skola. Hur kan vi se till att skolan fortsätter att utvecklas med övriga samhället och inte står kvar och stampar? Hur kan vi omsätta Sveriges mest deltagarinten- siva samhällsdebatt till förslag, idéer och framsteg? MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 21. Ett bra första steg är förmodligen att ha klart för sig vad problemet är i dag. rätt skola eller rätt föräldrar Om skolfrågorna skiljer ut sig i den allmänna debatten, just för att det är så många som har synpunkter, är skillnaderna mot andra områden kanske ännu större när man talar om skolans resultat. Eller åtminstone om orsakerna till varför skolan misslyckas. De flesta känner igen siffrorna och rubrikerna: Var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkänt betyg i minst ett ämne, var tionde utan godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik. Nästan var femte pojke blir underkänd i läsförståelse i årkurs nio. Vi har dessutom sett en kraftig ökning av elever som inte klarar av gymnasiet och därige- 21 nom fått en situation där en av fyra saknar slutbetyg från gymnasiet efter fyra år. Det går att fortsätta på domedagstemat. I internationella studier som TIMSS1 och PISA2 har vi svart på vitt kunnat följa hur resultaten för svenska elever blir sämre och hur andra länder springer förbi. Här kan man till exempel kon- statera att de svenska åttornas prestation i naturkunskap år 2003 ligger på samma nivå som sjuorna hade 1995. Eller hur dagens åttor är sämre på matematik än vad sjuorna var 1995. 1 TiMSS är studier av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap som or- ganiseras av iEA (The international Association for the Evaluation of Educational Achievement), en internationell organisation som genomför studier för att jämföra länders skolsystem. 2 PiSA (Programme for international Student Assessment) är ett OEcd-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 22. Till detta kommer brister i lärarförsörjningen och lärarut- bildningen, bristande lugn och arbetsro i klassrummen och tusentals barn som går till skolan varje dag och utsätts för mobbning. Allt som allt har vi en del att ta itu med. Den uppenbara skillnaden mot nästan alla andra politiska områden är naturligtvis tidsaspekterna. Det tar tid att förändra i skolan, åtminstone om man med förändring vill påverka utfallet i den typ av siffror som finns ovan. De förändringar vi gör i dag påverkar en hel generation. När det gäller nästan allting annat som politiker beslutar om är vi vana vid snabba utvärderingar. Skatten sänks och vi kan på öret räkna ut hur mycket människors disponibla inkomst har förstärkts ett visst år. Förändringar i arbets- marknadspolitiken eller sjukförsäkringen ger direkta och mätbara resultat bland a-kassorna eller hos Försäkrings- 22 kassan. På skolans område blir det längre ledtider där en förändring av betygssystemet i dag kanske blir tydlig och mätbar i kunskapstermer först om tio eller femton år. Många av de reformer som vi genomfört sedan 2006 kom- mer att långsiktigt kunna förbättra resultaten och höja kvaliteten. Men bakgrunden är ändå viktig, både för att synliggöra vad som faktiskt gått snett och för att förstå varför förändring och förbättring kommer att ta tid. För alldeles oavsett hur man tolkar enskilda statistikse- rier eller antal avhopp från gymnasiet eller vad det nu kan tänkas vara är den sammantagna bilden minst sagt bekym- mersam. Den beskrivs kanske allra bäst i rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola – en sammanfat- tande analys”, som Skolverket publicerade i oktober 2009. I den här rapporten konstateras det som många börjat misstänka under lång tid, nämligen att skolan blivit allt sämre på att kompensera för elevernas sociala bakgrund. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 23. Stöd hemifrån har blivit allt viktigare för möjligheterna att nå bra resultat och elevernas sociala bakgrund får allt större genomslag i resultaten. Man slår fast och redovisar hur svenska elevers resultat i olika knäckt Har barnen kunskapsmätningar försämrats läskoden tidigt och hur det tydligast märks i matematik och naturveten- får de dessutom lättare skapliga ämnen. Någon enkel, för matematik. identifierbar och ensam orsak går naturligtvis inte att peka på, i stället resonerar Skolverket om flera faktorer såsom segregering, decentralisering, dif- ferentiering och individualisering som orsaker till vad som förändrats sedan början av 1990-talet. Låt oss därför stanna upp och reflektera kort kring vad här betyder. 23 Om en elevs bakgrund spelar större roll för resultaten i dag, än den gjorde för 20 år sedan, innebär det att skolan misslyckats med något av det absolut viktigaste. Det är ett misslyckande som man kan beskriva på flera olika sätt. Man kan formulera det som att skolan inte förmår kom- pensera för elevens sociala bakgrund, eller att skolan blivit mindre likvärdig. Den exakta formuleringen är mindre vikig eftersom den politiska slutsatsen är så uppenbar: Vi får ett samhälle där det blir viktigare att välja rätt föräld- rar än att välja rätt skola. Problemet med ett sådant samhälle är – med risk för att säga det uppenbara – att man inte själv väljer sina föräldrar och sin sociala bakgrund. Det är av precis den anledningen som varje samhälle som tycker att människor ska få möj- ligheter att utvecklas och växa, måste erbjuda en skola som faktiskt kan utjämna livschanser. Misslyckas vi med kanske MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 24. mest grundläggande kravet spelar mycket av det andra vi gör mindre roll. Skolan blir ojämlik, eller med ett populä- rare ord – djupt orättvis. Att vi hamnat i den här situationen är visserligen inte speci- ellt överraskande. Skolverket pekar i sin kartläggning på ett antal orsaker. Till dem ska man givetvis foga en samhälls- utveckling där uppföljningen brustit, där kunskapsmålen sänkts och där skolan fått ansvar för allt fler samhällspro- blem – utan att ges verktyg att lösa dem. Det riktigt allvarliga är därför egentligen inte siffrorna eller statistiken i sig, utan riktningen. När skolan inte förmår kompensera för elevernas olika bakgrunder betyder det att man cementerar orättvisor och taskiga förutsättningar. Allt detta har till på köpet skett i en tid när den officiella retoriken talat om motsatsen. Från vänstersidan i svensk politik har man talat om att ”utjämna klasskillnader” och 24 att ge fler möjlighet att växa. Faktum är att hela den soci- aldemokratiska gymnasieskola vi sitter med i dag, där det uttalade målet har varit att alla ska få allmän behörighet till högskolan, bygger på just en analys om att arbetsmarkna- den blir mer komplicerad och att kunskapskraven ökar. Av den anledningen måste alla få en möjlighet till högre studier och inte begränsas av en skola som håller dem tillbaka, har det hetat. Det låter ju fint. I verkligheten fick vi en gymnasieskola där var fjärde elev inte klarar sig. Vi fick ett individuellt program, som var avsett som ett undantag för dem som inte kom in vid ett så kallat nationellt program, men som för pojkar blivit det enskilt största ”gymnasieprogrammet”. Vi fick ett skolsys- tem där målformuleringarna och de faktiska resultaten gick i motsatt riktning. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 25. På vänstersidan har man såklart också begripit att allt inte står rätt till. När Socialdemokraterna för några år sedan i min hemstad Örebro fick frågan om varför resultaten för- sämrades så mycket i Örebros skolor svarade det ansvariga kommunalrådet att ”det är ju inte så konstigt, vi har ju så många invandrare i Örebro”. När vänsterpartister i riksda- gen ondgör sig över ojämlikheten i utbildningen blir svaret att ställa ännu färre krav och av något slags missriktat med- lidande helt och hållet förbjuda läxor i skolan. Om eleverna inte klarar att leva upp till kraven får vi väl ta bort kraven, eller? Att det sedan leder till att utbildningen blir än mer ojämlik spelar tydligen ingen roll. Det finns sätt att möta den här utvecklingen med bristande kunskaper, naturligtvis. Många förändringar har genom- förts och reformerna på skolområdet har avlöst varandra de senaste åren. Under 2010 börjar till exempel de första gymnasieeleverna på de tio gymnasieskolor som fått möj- lighet att starta en spetsutbildning, där eleverna läser mer 25 och i högre takt än vanligt. Men det moderata svaret på kunskapsluckorna kan inte bara vara fler spetsutbildningar. Ett parti som tror på den enskilda människans kraft och förmåga måste snarare ta sin utgångspunkt i rättviseaspekten. Vi tror på ökad valfrihet, på att människor kan ta eget ansvar och uppnå sina dröm- mar. Men hela den utgångspunkten bygger faktiskt på att man ger alla någorlunda rimliga förutsättningar att nå dit. Då kan vi inte ha en skola där valet av föräldrar är viktigare än valet av skola. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 26. Vad vi har gjort hittills Skolfrågorna kan förmodligen beskrivas som ett av de mest ”färdigförhandlade” områdena i regeringens politik. Sam- mantaget handlade det om 143 punkter där vi ville genom- föra förändringar, förbättringar och reformer som utgjorde en del av valmanifestet inför valet 2006. Mycket av detta finns nu på plats. Det är reformer på nästan alla skolans områden och täcker in hela spektrat från försko- la till forskarutbildning. I grund och botten har det handlat om två självklara men ändå ovanliga utgångspunkter i svensk skolpolitik: ställ krav – och utvärdera resultaten! Det där låter naturligtvis enkelt, men har i praktiken inne- burit att utbildningsdepartementet och utbildningsutskottet i riksdagen haft bråda dagar för att få alla förändringar på plats. Man har arbetat med en tydlig problembeskrivning som onekligen kokat ner till rätt omfattande förändringar. 26 Det handlar för det första om de sjunkande resultaten i grundskolan. Statistiken och skräckhistorierna finns över- siktligt beskrivna i det här kapitlet, men klart är att proble- men finns oavsett om vi jämför oss med andra länder eller med hur det sett ut tidigare. Det handlar för det andra om läraryrkets sjunkande status. Man kan såklart ha en rent moralisk uppfattning att lärare, som förebilder och kunskapsförmedlare, borde vara en grupp med högt anseende i samhället. Men bra lärare är dessutom fullständigt avgörande av andra skäl och forsk- ningen visar att lärares kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för goda kunskapsresultat. Det handlar för det tredje om hur gymnasieskolan skickar människor i återvändsgränder. När uppemot var fjärde elev lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg får det rätt tydliga konsekvenser – dels för eleven själv som saknar kunskaper och får svårare att ta sig in på arbetsmarkanden, dels för MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 27. samhället i stort. Om skolan dessutom ska utjämna livs- chanser och kompensera för vilken social bakgrund man kommer ifrån är avhoppen från gymnasieskolan än mer bekymmersamma. Och det handlar för det fjärde om de ordningsproblem som finns på en del skolor. Här känns debatten igen och vi har alla hört talas om mobiltelefonerna i klassrummen och stökiga lektioner. Allvarligt i sig, såklart, men än mer oroande är naturligtvis att tusentals elever varje dag går till skolan och blir mobbade. Det finns ingen politik i världen som erbjuder en ”quick- fix” på de här problemen. Förändringar tar tid och mätbara resultat kanske dröjer en generation med att uppträda. Risken är också att man just fastnar i att utse syndabockar och hitta förklaringar till varför problemen har uppstått. En del verkar till exempel tro att bara vi låter staten ta till- baka huvudmannaskapet för skolan så löser sig alla andra 27 problem automatiskt. Då höjs lärarnas status, skolan blir mer likvärdig och allt blir bättre i största allmänhet. Exakt på vilket sätt skolan blir bättre det finns positiva ex- av att hundratusentals lärare byter arbetsgivare förklaras empel och undantag, i och för sig aldrig och ingen men i huvudsak har verkar riktigt veta hur ett sådant förstatligande ens skulle gå till. skolans värld Självklart ska staten ta ett större inte utvecklats på ansvar för skolan, men bättre samma sätt som sam- skolinspektion, lärarutbildning hället i övrigt. och uppföljning av resultaten förutsätter inte på något sätt ett förstatligande. Det är lätt att fastna i organisationsfrågan, men förutom att kommunerna tog över ansvaret för skolan är det ganska mycket annat MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 28. som hänt sedan dess; läroplanen är ny, betygssystemet är utbytt och gymnasieskolan förändrad. Det sämsta vi kan göra är nog därför att fastna i och lägga tid på organisationsfrågan när all kraft borde läggas på innehållet. Politikens utgångspunkt är nämligen enkel. Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift, det måste få genomslag i besluten och innebär också att man vågar säga att en hel del saker faktiskt inte ligger på skolans ansvar. Alla elever ska mötas av höga krav och positiva förvänt- ningar. I den forskning som gjorts kring framgångsrika skolor är det uppenbart att ett synnerligen effektivt sätt att få folk att göra dåligt ifrån sig i skolan är att berätta för dem att de kommer att göra dåligt ifrån sig. På samma sätt kan elever lyckas väldigt väl om man faktiskt möter dem med just positiva förväntningar och höga krav. 28 En naturlig fortsättning på kraven och förväntningarna handlar om att sätta in stöd och hjälp tidigare än man hit- tills gjort. Dels i form av extrahjälp, men också genom att man följer upp resultaten och tydligare ser vilka det är som faktiskt är i behov av stöd. Allt detta har kokat ner i den kanske mest ambitiösa reformagenda som skolan sett på 40 år. Om man vill få en snabb överblick av de reformerna kan man ställa upp dem på samma sätt som problembilden. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 29. Sjunkande resultat läsa-räkna-skriva-satsning Totalt satsas 900 miljoner på att lära de yngsta eleverna att läsa, räkna och skriva. All forskning visar att blir det problem med de grunderna är det oerhört svårt att komma tillbaka senare under sin utbildning. Satsningen riktar sig till de tre första årskurserna och innebär i praktiken att skolan får en extra tusenlapp för varje elev och läsår. kunskapskontroller i årskurs 3, 5 och 9 En förutsättning för att kunna sätta in hjälp och stöd är att man vet hur eleven ligger till. Därför införs nu fler kun- skapskontroller som gör att både elever och föräldrar får en tydlig bild av hur det går i skolan och sätter press på skolan att sätta in stöd där så behövs. Färre och tydligare mål 29 En del rektorer har beskrivit en vardag där de från politiker och genom lagar och bestämmelser drunknar i olika mål- sättningar som skolan ska leva upp till. Nu sker en översyn som innebär att kunskapsuppdraget sätts i centrum, resten kommer faktiskt i andra hand. ny skollag Sedan nuvarande skollag började gälla har det hänt ganska mycket i skolans värld, vi har till exempel fått friskolor och skolan har kommunaliserats. I den översyn av skollagen och dess närmare 900 paragrafer som nu sker riktas uppdraget tydligare mot professionen och elevernas rättigheter stärks. nytt betygssystem – fler och tidigare betyg Betyg i sig har kanske inget egenvärde, men de visar hur man ligger till och de allra flesta är överens om att betyg är ett bra sätt att utvärdera vad man har lärt sig. Dagens MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 30. betygssystem har kritiserats länge för att vara orättvist och otympligt. Nu förändras systemet och betygen kommer tidigare och i fler steg. läraryrkets sjunkande status lärarlyftet om totalt 3,7 miljarder kronor Forskning visar att lärares kompetens är den enskilt vik- tigaste faktorn för goda kunskapsresultatet. Lärarlyftet innebär det största satsningen i modern tid för att höja lärares kompetens. ny lärarutbildning En långsiktigt stabil lärarutbildning av hög kvalitet med 30 fokus på läraryrkets centrala innehåll och djupa ämnes- kunskaper. Två nya examina med tydliga inriktningar garanterar att lärare utbildas på vetenskaplig grund och för skolsystemets behov. Obligatorisk rektorsutbildning den havererade gymnasieskolan nya tillträdesregler till högskolan Genom de nya tillträdesreglerna till högskolan kommer eleverna att kunna dra nytta av att läsa kurser som är re- levanta för den högskoleutbildning de avser att söka samt mer avancerade kurser i matematik och språk. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 31. krav på G i fler ämnen Kraven för att komma in på gymnasiet förändras. I fram- tiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Meritpoäng för ”rätt kurser” Genom att alla kurser på gymnasiet värderats lika har vi fått en situation där man ibland ”tjänar” på att läsa lättare kurser. Kanske är det lättare att få ett högt betyg i ”krea- tiv matlagning” än i en fördjupningskurs i tyska. Nu ger fördjupning meritpoäng och kanske kan vi vända den trend där bara 15 procent fördjupar sig i språk på gymnasiet mot 30 procent för drygt tio år sedan. Helt ny programstruktur Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Dessutom införs en modern 31 lärlingsutbildning. Programstrukturen förändras när det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Samtidigt uppgår medieprogrammet i samhällsvetenskaps- programmet. Mer tid för yrkesämnen På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori, i stäl- let ökar tiden för yrkesämnen. Detta har länge efterfrågats och kommer förhoppningsvis leda till färre avhopp från yrkesprogrammen. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 32. Ordning och reda Tydligare befogenheter i nya skollagen Mobiltelefoner är i grunden bra verktyg i vardagen, och kanske också i skolan. Men det är lika självklart att en lärare måste kunna hindra en elev från att ringa under lektionstid. Även om det kan låta som självklarheter har befogenheterna i skollagen varit så otydliga att tveksamhe- ter uppstått om hur man får och inte får göra. Satsning mot mobbning Just nu pågår en storsatsning mot mobbning. Det handlar till exempel om att skolan måste använda forskningsbase- rade åtgärdsprogram som vi vet fungerar, inte hemmasnick- rade varianter som ibland fått helt motsatt effekt. Möjlighet att flytta mobbare och splittra gäng 32 Mobbning är ett av de största hälsoproblemen på svenska skolor. Att kasta ut personer från skolan är oftast inte lösningen, men i de undantagsfall där man måste bryta upp personer från varandra måste det vara självklart att det är mobbaren och inte hans eller hennes offer som får byta skola. Ytterliggare satsningar Till detta kommer dessutom fler satsningar där den nya skolinspektionen är värd att nämna särskilt. Den innebär i praktiken ett mer effektivt sätt att följa upp hur skolorna fungerar genom att man tydligare fokuserar inspektionerna på skolans kunskapsuppdrag. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 33. En annan viktig del handlar om förskolan och de viktiga reformer som där kan lägga grunden för att man lyckas längre fram. Det spelar ju faktiskt ingen roll hur bra grund- skolans senare år är om underlaget är svagt och bräckligt. När det gäller till exempel språkutveckling läggs grun- den redan i förskolan. Forskningen visar att ett medvetet pedagogiskt arbete med de yngsta barnen förbättrar de- ras förmåga att senare lära sig läsa, skriva och räkna. Har barnen knäckt läskoden tidigt får de dessutom lättare för matematik. Ett ökat pedagogiskt inslag på förskolan har därför stora fördelar när vi funderar på hur skolan ska lyckas också längre fram. Sammantaget kommer alltså de reformer vi genomfört att räcka en ganska bra bit på vägen och man kan inte nog understryka hur viktiga de här förändringarna och förbätt- ringarna är för kvalitet och styrning av den svenska skolan. Dessutom håller de allra flesta med oss. Det finns en djup 33 oro bland många svenskar om att skolan inte når upp till de resultat vi förväntar oss och en stigande insikt om att den väg vi hittills valt har fungerat dåligt. De allra flesta tycker att man ska ställa höga krav i skolan och att man som elev och förälder har rätt att veta hur det går i skolan. Också när det gäller betygssystemet är det of- tast instämmanden när vi beskriver hur dagens system är för fyrkantigt genom att innehålla alldeles för få betygssteg. På samma sätt brukar vi få medhåll när vi talar om behovet av lugn och ro i klassrummen och hårdare tag mot mobbare. Det finns alltså två viktiga slutsatser man kan dra kring den skolpolitik som Alliansregeringen fört sedan vi kom till makten för tre år sedan. Det ena handlar om att reformerna faktiskt kommer att kunna lösa en hel del problem – sär- skilt på lite längre sikt. Tydligare uppföljning, höjda krav, MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 34. kompetenshöjning för lärare; allt detta har betydelse och är centralt för att få skolan att fungera bättre. Den andra delen handlar om att vi – i huvudsak – har vunnit skoldebatten. De flesta håller nämligen med om den här pro- blembeskrivningen och de som på fullaste allvar vill ha en skola där betygen slopas, friskolor förbjuds och uppföljning genom nationella prov avskaffas är trots allt i minoritet. Men det är precis den minoritet som Mona Sahlin ska förhandla fram en ny skolpolitik med om de vinner valet 2010. Vad kommer härnäst? Man kan alltså i någon mening tycka att vi har hyfsad koll på vad problemen är i dag och vad man borde göra åt dem. Vi kan dessutom konstatera att de stora penseldragen vad 34 gäller lösningar är – om inte helt genomförda – så åtminsto- ne beslutade eller på väg fram. Det gäller allt från betyg och kunskapsprov till ny gymnasieskola och lärarfortbildning. Det har blivit lite ordning och reda, kanske någon skulle säga. Och ordning och reda är ju någonting som vi gillar i skolan. Till en viss gräns. Självklart ska det vara lugn och arbetsro i klassrummen, men vi behöver också kreativitet. Ska man vara självkritisk mot hur borgerlig skolpolitik ser ut hamnar man lätt i en diskussion som handlar om just gränsdragningen mellan å ena sidan ordning och redo och å andra sidan kreativitet och modernitet. När ett humorprogram på tv strax efter valet 2006 ville driva med moderat politik siktade man in sig på just skolpolitiken. ”När fröken har ringt in bestryks skolgården med maskin- MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 35. gevärseld. Sen ankomst har minskat med över 40 procent”, sa speakerrösten samtidigt som bilder av en taggtrådsinvirad mur och ett vakttorn visades upp. Tramsigt och oseriöst, såklart, men också en sketch som humoristiskt sätter fingret på baksidorna med för mycket ordning och reda. Ingen vill liksom tillbaka till en 1950-talsskola med skamvrå, kvarsitt- ning och slag på fingrarna. Det finns tendenser, tycker åtminstone jag, till att borgerlig skolpolitik ibland fastnar i ett bakåtblickande. Inte genom att någon vill bestryka skolgården med maskingevärseld, men polishämtning av skolkande elever och knarkhundar i skolkorridorerna är faktiskt förslag som på fullaste allvar cirkulerar i debatten. Det är på ett sätt inte så konstigt att det blir så här och vi var inne på en möjlig förklaring redan i inledningen; eftersom alla har sina egna, och förmodligen idealiserade minnen, av hur fantastiskt skolan fungerande ”på min tid” söker man sig kanske till den tidens ordning och reda. Men 35 man uppdaterar sanktionerna och kontrollerna till tidens standard och kvarsittningen blir polishämtning och skam- vrån ersätts med knarkhundar. Det är nytt, absolut. Men hur modernt känns det? Det är fullständigt självklart – och en förutsättning för att man ska kunna lära sig något – att skolan präglas av lugn och ro och fokuserar på kunskap och lärande. Men det är ju mer en hygienfaktor än ett mål i sig självt. Det betyder inte att vi har valt fel väg. När elever och för- äldrar beklagar sig över stökiga klassrum, bristande respekt för lärare och otrygghet i korridorerna ska man ta det på allvar och göra någonting åt det. Och det gör vi; tydligare befogenheter för lärare är bra och kan stärka lärarens auk- toritet i klassrummet. Självklart finns det tillfällen när man måste kunna beslagta en mobiltelefon som stör en hel klass utan att det anses vara en kränkning av eleven. Givetvis är MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 36. det vettigt att vi går mot en ordning där det, i sista fall, är mobbaren som ska flytta på sig om man måste bryta upp destruktiva gäng som gör livet till ett helvete för någon som faktiskt är i skolan på grund av skolplikten. Allt det där är bra, men det kommer inte ensamt att för- bättra skolresultaten eller revolutionera skolans värld. kunskapssyn När det gäller just knarkhundarna, om vi nu tar dem som exempel, kan man avfärda det som en, om än absurd så likväl rimlig åsikt i debatten om hur skolan ska bli tryg- gare. På samma sätt får vi nog acceptera att alla har åsikter om skolan och att några av de åsikterna kommer att mer drömma sig tillbaka till gårdagens pluggskola än vara fram- 36 åtsyftande. Det är egentligen inget större bekymmer utan en naturlig del av en levande samhällsdebatt. Vad som är bekymmersamt är däremot om den typen av åsikter också börjar smitta av sig på själva kunskapssynen och vad innehållet ska vara i utbildning och undervisning. Här finns större utmaningar och själva startpunkten för en diskussion om skolan bortom de reformer som genomförts de senaste tre åren. Vilken typ av kunskap kommer att vara viktig om 20 el- ler 30 år? Hur förändras skolan i takt med att samhället förändras? Att ge tvärsäkra svar på de frågorna är inte helt enkelt och kräver förmodligen, om man ens ska försöka, en hel panel av framtidsforskare som slår sina kloka huvuden ihop. Men man måste någon gång åtminstone börja ställa frågorna. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 37. En rimlig utgångspunkt är att fundera över hur skolan kan moderniseras. Det finns positiva exempel och undantag, men i huvudsak har skolans värld inte utvecklats på samma sätt som samhället i övrigt. Det finns en mängd skäl till att det är så. Den negativa konservatism som kan finnas hos både föräldrar och lärare har säkert spelat in. Men frågan är om inte den viktigaste förklaringen är lika sorglig som relevant – man har helt enkelt inte behövt ompröva gamla sanningar. det handlar om gammal hederlig utveckling – gåspennan blev en kulspets- penna, räknestickan en miniräknare och nu har anteckningsblocket och skolbiblioteket på sina håll ersatts av en iPhone. 37 Lås oss för ett ögonblick återigen återvända till 1980-tals- kontoret med Tipp-Ex-flaskorna och skrivmaskinerna. Vi har redan konstaterat att inget företag med någon som helst förhoppning om att konkurrera och bli framgångsrikt rim- ligtvis kan bedriva sin verksamhet på det sättet i dag. Men lås oss ändå tänka oss att det finns anställda som skulle vilja jobba på det sättet – i dag. En medarbetare som krasst konstaterar att det gick precis lika bra att jobba med just skrivmaskiner som ett worddokument och att man faktiskt lika gärna kan spara sina dokument i en pärm som på hård- disken. Yuppienallen är en meningslös statussymbol och man kan lika gärna lämna ett meddelande i växeln. Man riktigt ser framför sig hur den här medarbetaren skulle få ta ett snack med HR-avdelningen, som personen konsekvent kallar för personalchefen, och förmodligen ganska snabbt bli omplacerad eller i värsta fall uppsagd: MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 38. ”Det fattar du väl själv, Torsten? Det är 2009 och du måste inse att världen har förändrats”. Min poäng är att i skolans värld är inte exemplet absurt eftersom man i skolans värld fått välja lite grann själv hur modern man känner för att vara. Man kan som lärare och rektor aktivt välja att nästan helt strunta i till exempel modern teknik och i rätt många fall få både föräldrar och skolpolitikerna med sig. Det finns till och med dem som skulle beskriva detta som att de återupprättar en kunskaps- skola med ordning och reda. Om någon tycker att jag överdriver rekommenderar jag en djupdykning i tidningsarkiven och en sökning kring vad exempelvis modern teknik kan innebära. ”De som påstår att mobiltelefoner kan vara till hjälp i undervisningen pra- tar trams”, säger en gymnasielärare i Nya Wermlandstid- ningen i en insändaredebatt som pågått under lång tid. 38 Faktum är att nästan varje gång mobiltelefoner i klassrum- met dyker upp i samhällsdebatten är det som exempel på hur ordningen störs och hur eleverna inte har respekt för sina lärare. Mer sällan att de faktiskt kan vara till hjälp i undervisningen. På samma sätt är det med datorer. Om det berättas om en skola som gett laptops till sina elever är det oftast inte ett reportage om hur nya verktyg hjälper eleverna att nå målen, utan en sur uppstötning från någon som tycker att en (fri)skola försöker muta sina elever med gratis lyxut- rustning. En del av det här tror jag beror på exakt den förändringso- vilja som finns och fortplantas i skoldebatten i stort, men man ska också ha klart för sig att skolan rent strukturellt är kvar i väldigt gamla hjulspår. Hur annars ska man förklara att hammare och spik på träslöjden är en självklar del av MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 39. läroplanen, medan datorer och IT är något som läraren i stor omfattning själv kan välja – eller välja bort? Modernitet Jag tror att den enskilt viktigaste frågan för framtidens skola handlar om att göra den modern igen. Visst är det en raljant ton i delar av det här kapitlet och bristen på moder- nitet och nytänkande kan beskrivas också på andra sätt. Man kan beskriva det i termer av en samhällsdebatt som gärna fastnar i vissa frågor eller i en läroplan som missat vilket århundrade vi lever i. Oavsett vilket handlar utma- ningen om hur vi utvecklar hela skolvärlden till att fungera i samklang med det omgivande samhället. När man ser tillbaka på den skol- och bildningsdebatt som måste ha funnits i Sverige när den allmänna folksko- 39 lan drog igång kan man i någon mån bli avundsjuk på de storslagna visionerna. Tanken att alla, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar, hade rätt till åtminstone begränsad undervisning måste ha varit svindlande och ut- manat hela synen på hur ett samhälle ska se ut och fungera. Vi vet också vilka enorma samhällsomvälvningar vi gick igenom i förvandlingen mellan jordbrukssamhälle och in- dustrisamhälle och hur man knappast kan överdriva vikten av utbildning. Exakt vilken etikett historikerna kommer att sätta på den tid vi lever i nu kan man fundera på, men att samhället förändrats radikalt är uppenbart. Över hela väst- världen har tekniken förändrat vårt sätt att arbeta, umgås, ta del av information och konsumera kultur. I en sådan föränderlig tid, för att använda en uttjatad politi- kerklyscha, måste man ändå börja fundera på hur samhälls- förändringarna slår igenom också i skolans värld. Visst kan MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 40. man hävda att just den föränderliga världen snarare kräver mer av klassisk bildning, men svaret på skolans utmaningar inför 2010-talet och framåt kan ändå inte bara vara en lit- terär kanon. Att modernisera skolan är tveklöst en förutsättning för att Sverige ska hävda sin position som kunskapsnation och därför i förlängningen en förutsättning för hela vårt välstånd och vår välfärd. Det handlar helt enkelt om att konkurrensen mellan länder blir tuffare och kraven på arbetsmarknaden högre. De som kommer ut som vinnare är de länder som förstått hur omvärlden ser ut och anpassat sig därefter. Men moderniseringen är förstås precis lika viktig för varje enskild elev. Det handlar om att känna att utbildningen fyller en funktion, ger någonting tillbaka och är en del av vår verklighet. För den enskilda eleven finns här också en solklar koppling till det som tidigare i det här kapitlet må- 40 lades ut som det största problemet i dagens skola, nämligen rättvisan. De som har föräldrar och ett nätverk som fung- erar och ställer upp kommer alltid att klara sig och ligga i framkant, så har det alltid varit. Men vill vi vända den trend som gör att social bakgrund spelar större roll för skolresul- taten i dag än för 20 år sedan måste skolan erbjuda det stöd och den hjälp som saknas hemifrån. Modernisering för samhällets skull och för elevernas skull, alltså. Men frågan är om inte själva moderniteten faktiskt också har ett egenvärde? Ett samhälles förmåga och vilja att göra saker bättre, snabbare och mer effektivt har i trots allt präglat hela vår historia och nästan alltid varit positivt. Låt oss därför titta på ett antal exempel på hur vi med detta som utgångspunkt skulle kunna modernisera svensk skola. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 41. In med mobiltelefonerna i klassrummen! Den givna startpunkten för att modernisera skolan handlar – föga förvånande – om att använda den moderna tekniken på ett helt annat sätt än vi gör i dag. Det är ett arbete som måste bedrivas både genom förändrade attityder bland lärare, rek- torer och föräldrar och genom att politiken förändras. Mobiltelefoner och datorer finns med i nästan allting vi ägnar oss åt i dag, oavsett om det handlar om arbete, fritid eller kultur. Frågan är om det är någon annanstans än i skolans värld som det, på sina håll åtminstone, fortfarande finns ett motstånd och där tekniken allt för ofta snarare beskrivs som ett problem och ett hinder för verksamheten. Att förändra den synen är nödvändigt, av flera olika skäl. Det första och viktigaste handlar om att man lär sig mer när det känns meningsfullt och är på riktigt. Om samhället i stort använder datorer och annan modern teknik kan inte 41 skolan vara väsensskild från det. Vill man rusta för livet måste alltså skolan se ut som samhället i övrigt. Ett annat gott skäl är att modern teknik kan hjälpa elever att lära sig. Det finns exempel på hur elever med olika bokstavskombinationer tack vare datastödd undervisning kunnat nå helt andra resultat. attityder De goda exemplen saknas inte på det här området. På Vålbergsskolan i Karlstad3 tycker man till exempel att det är självklart att också mobiltelefonen får användas i klass- rummet. Eleverna fotograferar anteckningar på tavlan med mobilen, lyssnar på sitt uttal på franskan genom ljudupp- tagningar i telefonen eller använder mobiltelefonens mini- räknare på matten. 3 Exemplet från Vålbergsskolan i Karlstad finns beskrivit i NWT 2009-11-09 MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 42. Och om det ringer på lektionerna kanske inte det är värl- dens största problem heller. ”Hur gör vi vuxna när det ringer under mötet? Vi ber om ursäkt och stänger av. Det gör eleverna också. Man har gjort ett fel och vet om det, mer än så är det inte”, säger skolans rektor Rune Jacobsson till Nya Wermlandstidningen. Den finns också andra goda exempel. På Brännkyrka gymnasium i Stockholm arbetar man också aktivt för att ändra på attityderna och visa vilken potential ny teknik kan ha för lärande. I deras fall har de inlett ett samarbete med KTH för att också kunna ta del av den forskning som finns i ämnet och utveckla nya metoder som lärare kan använda. Poängen med de här exemplen är att det på ett naturligt sätt integrerar resten av samhället i undervisningen och i skolans värld. Det handlar kanske inte så mycket om att politiker måste peka ut vilken teknik som ska användas eller att skolorna behöver nya datasalar. Tvärtom borde 42 nog politiker hålla sig ifrån den typen av bedömningar och datasalarna borde kanske förbjudas. Det handlar om gam- mal hederlig utveckling – gåspennan blev en kulspetspenna, räknestickan en miniräknare och nu har anteckningsblock- et och skolbiblioteket på sina håll ersatts av en iPhone. resurser Det finns naturligtvis stora problem som är kopplade till den sedvanliga diskussionen om skolans resurser. Skolver- ket har nyligen rapporterat att knappt var tredje lärare har en egen dator på jobbet och bara var fjärde lärare tycker att den egna skolans IT-kompetens är tillräcklig. Samma rapport visar att det är högst någon gång i veckan som lä- rarna använder IT i undervisningen och att få datorer finns tillgängliga för eleverna. Det ser något bättre ut bland de fristående grund- och gymnasieskolorna än bland de kommunala. Det gäller både MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 43. datortäthet, kvaliteten på skolans IT-utrustning och i vil- ken utsträckning skolorna använder IT för kommunikation med elever och föräldrar. Slutsatsen är inte ny teknik för teknikens egen skull, utan som ett sätt att revolutionera undervisningen och göra den roligare, intressantare och mer relevant för eleverna. Hur ruSTar VI För lIVeT? • Modern teknik ska vara en självklarhet i svensk skola – om Portugal och Uruguay kan ha en nationell plan för hur varje elev ska få en egen dator borde Sverige sätta högre mål än i dag. • Kompetensutveckling hos lärare – många beskriver i dag att de har behov av kompetensutveckling på IT- området. Ändå var det bara en (1!) kurs inom ramen för lärarlyftet som handlade om modern teknik i un- 43 dervisningen. I framtiden borde det vara obligatoriskt. • Översyn av läroplan – det är inte rimligt att man regle- rar hur länge man ska stå framför en svarv i träslöjden men duckar för hur moderna hjälpmedel ska användas i undervisningen. Vi behöver en nationell IT-strategi för skolan. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 44. Ärad vare Gud i höjden – detta har jag gjort i slöjden ”Skolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften”, sjunger Ebba Grön i Staten och kapitalet. Vi har redan konstaterat att skolans uppgift är ganska mycket större än så och att det kanske viktigaste målet är att göra skolan mer jämlik, allra särskilt om skolan inte ska bli ett ”system för att sålla”, för att fortsätta på samma Ebba Grön-referens. Här har vi mycket kvar att göra, inte minst eftersom ut- vecklingen gått åt fel håll de senaste 20 åren. Men klart är också att innehållet i utbildningen förändras över tid allt eftersom samhället utvecklas. Det som är rele- vant kunskap och viktiga färdigheter i dag är inte nödvän- digtvis samma sak som för 30 eller 50 år sedan. Delar av det här resonemanget fanns med i den diskussion som ledde fram till en ny gymnasieskola; den om vilka 44 ämnen som skulle vara gemensamma för alla program. Som alltid blir det en het debatt där varje ämne har sina försvarare och som hävdar att alla – oavsett inriktning – har nytta av att ha fått läsa lika mycket historia eller religions- kunskap. I slutändan tillkom historia som nytt ämne och estetisk verksamhet försvann på en del program. Det framåtsyftande i en sådan diskussion är att försöka sätta fingret på vilken kunskap som är viktig inte bara i dag, utan om 20 eller 30 år. Man kan i det sammanhanget fundera över en del av de saker man enligt gällande ordning förväntas lära sig i dag. Är, till exempel, slöjd ett modernt och framåtsyftande skol- ämne utan vilket man kommer att kastas ut med förbundna ögon i livet och på arbetsmarknaden? Klarar hemkunska- pen, trots sina tvättråd och betoning av svensk husmans- kost, att rusta dagens ungdomar att sköta om sitt hem? Jag är inte helt säker på att svaret är ja i något av de fallen. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 45. Det finns dem som menar att vårt samhälle har förändrats så dramatiskt de senaste åren att vi inte riktigt hänger med i vilka färdigheter som faktiskt behövs. Egentligen är det inte så konstigt, om man ska förbereda sig för en trolig yrkeskar- riär där man gör ett och samma jobb på samma arbetsplats i 40 år eller för ett arbetsliv i en kunskaps- och tjänsteeko- nomi där man byter arbetsplatser och jobbar på hela nya sätt är det kanske helt nya saker skolan borde lära ut. Det man kallar för ”soft skills”, som att kunna fungera i eller leda ett team eller förmågan att knyta nya bekantska- per är förmodligen mycket viktigare i dag än det var för säg 40 år sedan. Hur klarar skolan av att förbereda elever på ett arbetsliv där ens samarbetsförmåga, problemlösningsta- lang och förmåga till att interagera med nya människor blir nästan lika viktigt som ens formella utbildning? Här finns återigen en koppling till den ojämlika skolan och behovet av en skola som utjämnar livschanser. Även på det här området kommer många att få med sig precis de kun- 45 skaperna och färdigheterna hemifrån och därmed vara väl rustade för ett liv där förändring utmanar och lockar mer än det skrämmer. För dem som inte får med sig det här hemifrån riskerar vi ett samhälle där globaliseringen fortsätter men där världen för somliga snarast blir mindre än större. När jag besökte en skola i en bruksort i Örebro län berättades det till ex- empel om tiotalet killar som aktivt sett till att hamna på det individuella programmet – för då behövde man inte åka till Lindesberg, ett samhälle som var för stort och där det fanns för många nya människor man inte kände. Man kan onekli- gen fråga sig hur väl rustade de ungdomarna är för livet. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 46. Hur ruSTar VI För lIVeT? • Skrota slöjden – gör en förutsättningslös genomgång av vilka ämnen som tjänat ut sin roll och överväg om till exempel slöjd och hemkunskap bör slopas eller ersättas med någonting annat. • Social kompetens i skolan – borde detta betonas och beaktas på ett annat sätt än i dag när läroplaner, kurs- planer och liknande uppdateras? • Privatekonomi på schemat – med all respekt för den svenska husmanskosten, borde kanske inte privateko- nomi, med allt från sms-lån till avbetalningsplaner, vara en större del i det vi i dag kallar hemkunskap? 46 Friare skolor utan timplan En utgångspunkt för all moderat politik brukar vara att den ska utformas med individen i centrum. Det där riskerar ofta att bli en meningslös klyscha eftersom det är få som på allvar tycker att man ska utforma en politik där indivi- den sätts i periferin. Likväl är frågan viktig och det finns få områden där detta i praktiken har så stor betydelse som när det gäller utbildning och skola. Den utveckling som skolsverige genomgått vad gäller frihet och nytänkande är på många sätt fantastisk, även om jag inser att fokus i det här kapitlet handlat om avigsidorna. Men när det gäller frihetsgraden har inte minst friskolere- formen inneburit en valfrihetsexplosion som varit oerhört positiv för skolans utveckling. Dels genom att möjligheten att välja skola höjer kvaliteten i alla skolor, dels genom att olika skolor kan välja olika profiler och nya sätt att arbeta med innehåll och pedagogik. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 47. Valfrihet, mångfald och flexibilitet är centralt för att skapa en skola med hög kvalitet. Och även på det området finns fler steg att ta. Att ge sig på detaljreglering är i nästan nio fall av tio också ett sätt att stärka självbestämmandet och öka elevers, lärares och föräldrars makt över hur skolan ska utformas. Löftet från politiken ska handla om vilken kunskap man faktiskt har rätt till – inte exakt på vilket sätt den ska erbjudas. Vill vi ta detta vidare inom ramen för en mer modern skola bör man därför ställa sig frågan om vi behöver statlig reg- lering av exakt när skolan börjar och slutar eller nationella timplaner som reglerar det exakta antalet undervisnings- timmar i ett enskilt ämne. Det kanske fanns en tid när den typen av bestämmelser var relevanta och fyllde en funktion men nog har det hänt ganska mycket sedan timplanerna började gälla i mitten av 1980-talet. Att ta bort detaljregleringar är ofta en moderat paroll oavsett ämne. Om man flyttar över bara lite mer av be- 47 stämmande till, i det här fallet rektorer och lärare, leder det förhoppningsvis till att man tar ett större ansvar och att man samtidigt skapar förutsättningar för nytänkande och kreativitet. Det är det ideologiska argumentet för friheten. Men det finns rätt många praktiska argument också. Hur mogen man är vid en viss ålder eller hur man bäst lär sig en uppgift är nämligen också synnerligen individuellt. Mot den bakgrunden känns det tveksamt att åldern ska bestämma när någon är redo att ta steget från grundskolan till gymnasiet eller exakt hur många timmar svenska man behöver för att nå målen. På de platser där man faktiskt fått möjlighet att testköra utan timplaner verkar det ha slagit väl ut. Fler verkar nå målen när man tillsammans med läraren själv kan pla- nera hur tiden ska användas och dessutom ökade lärarnas trivsel. Att det – återigen – är de elever som har svårast att MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 48. nå målen som tjänar mest på en förändring gör naturligtvis bara reformen än mer lockande. Hur ruSTar VI För FraMTIden? • Skrota timplanerna – det finns ingen anledning att detaljstyra exakt hur många timmars undervisning som behövs i varje ämne. Det viktiga är att man får med sig de kunskaper som behövs och det tar olika lång tid för olika personer. • Flytande gränser – det finns inget som säger att över- gången mellan till exempel grundskolan och gymnasiet måste ske vid en viss ålder. 48 Gå vidare De tre områden som jag redogör för här skulle kunna vara ett första steg mot en modernisering av svensk skola. De är i sig inte nya som idéer; det finns goda exempel på hur modern teknik används i klassrummen, diskussionen pågår om vilka ämnen som är relevanta i framtiden och en del skolor har redan fått ta bort timplanen på försök. Men sammantaget skulle ändå de förändringarna skapa en betydligt större flexibilitet än vad som är fallet i dag. De ligger dessutom väl i linje med till exempel de nyckel- kompetenser som EU har formulerat som utmaningar för skolan och morgondagens medborgare. Totalt är det åtta punkter: 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 49. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande veten- skaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens 5. Lära att lära 6. Social och medborgerlig kompetens 7. Initiativförmåga och företagaranda 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Ska vi klara av de utmaningarna kräver det också ett nytän- kande där vi behöver hitta ännu fler sätt att förändra och modernisera. Tyngdpunkten i de här förslagen – och i hela den här texten – ligger på grundskolan och gymnasiet. Modernisering av och nytänkande i skolvärlden innehåller givetvis också reformer och attitydförändringar även i förskolan och på universiteten. 49 På förskolan lär sådana förslag lägga tonvikten med att fortsätta med ökad pedagogik, på högskolan genom att göra dem än mer självständiga både i sin verksamhet och sina antagningsmodeller. Kanske skulle högskolorna i framtiden helt och hållet själva få avgöra vilka antagnings- regler som ska gälla? Ytterligare en framtidsväg, oavsett vilken nivå vi talar om, är kanske att fortsätta på rättighetstänkandet. Om vi mer vill betona rätten till kunskap snarare än plikten att gå till skolan, hur ska man i så fall kunna reklamera en utbildning som inte gett vad den lovat? I den delen handlar utmaningen också om att skapa balans mellan å ena sidan en fri skola där lärare och elever får ta stort eget ansvar, och å andra sidan en skola som ställer tydliga krav. Visst är det bra att reglerna nu stramas upp på gymnasiet och att man tydligare pekar ut vilken kunskap man ska få med sig, men finns det ändå inte en motsättning MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 50. i det när vi samtidigt vill att elever ska få ta större ansvar över att själva påverka hur utbildningen ska se ut? På det sättet är till exempel minskningen av det individuella valet på gymnasiet problematisk ur ett valfrihetsperspektiv. Vägen framåt Den, förhoppningsvis, röda tråden i det här kapitlet hand- lar om att skolan måste anpassas till världen runt omkring. Det handlar delvis om datorer och modern teknik, men framförallt tror jag att det är en attitydförändring vi måste uppnå. Den moderna tekniken är faktiskt mer av en hy- gienfaktor och den egentliga frågan är hur skolan kan bli lika modern som den en gång var. Att bli lika modernt som det en gång var låter nästan som 50 en självmotsägelse, men kanske är det i den skärningspunk- ten som skoldebatten befinner sig. Vi kan se tillbaka på de stora samhällsförändringarna som skett och hur utbildning och pedagogik förändrades i takt med dem. Saker som i dag tas för självklarheter måste vid ett eller annat tillfälle ha va- rit nymodigheter och slutsatsen blir därför lätt paradoxal: det var bättre förr, för då var det modernt! Risken är förstås att vi, hur vi än gör, riskerar att sitta med samma problem i framtiden som vi i dag upplever med slöjden och hemkunskapen. För det som är modernt i dag är med all säkerhet omodernt imorgon. Risken är stor att om politiker beslutar vad som är modernt så hinner framti- den springa förbi besluten innan de ens är helt genomförda. Det bästa exemplet är väl de skolor som var först ut med att köpa in datorer till undervisningen och när de väl var spridda i hela samhället satt den framtidsintresserade rek- torn där med första generationens skräpprodukter. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 51. En modern skola handlar därför inte i första hand om att peka ut några tekniska underverk eller bestämma vad som är modernt. I stället handlar det om hur politiken ska utformas för att skapa förutsättningar för det nya. Lika viktigt är att slå fast att det nya faktiskt är bra och att för- ändringen och förnyelsen gör att vi kan göra saker bättre och på andra sätt. Några övergripande drag för en sådan politik har skisserats ovan. Det är attitydfrågor och ett förändrat synsätt i några av fallen, rena resursfrågor i andra och på en del områden behov av radikalt förändrade lagar och regler. Tillsam- mans kan detta vara förslag som skulle kunna öka frihetsgraden i den delen handlar och mångfalden och därigenom utmaningen också också bidra till förnyelse. om att skapa balans För det är ofta frihet och mellan å ena sidan en mångfald som gör att man hittar 51 de nya syn- och arbetssätten. fri skola där lärare Politiker borde ägna sig åt att och elever får sätta tydliga mål och utvärdera ta stort eget verksamheten, men i grunden låta skolor hitta olika sätt att nå ansvar, och fram till målen. Problemet med å andra sidan en skolan de senaste åren är att den har fungerat precis tvärtom; skola som ställer det har varit otydliga mål, dålig tydliga krav. uppföljning och en extrem detaljreglering av på vilket sätt man ska utföra uppgiften. Sedan ska man dessutom våga vara självkritisk. Vi har ge- nomfört en lång rad reformer som är viktiga, som kommer att få betydelse och som bara precis har börjat verka. Men utmaningarna tar liksom inte slut med det och framtidsdis- kussionen måste starta. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 52. Det finns ibland tendenser till att beskriva borgerlig skol- politik som lite väl tillbakablickande. En del av våra egna debattörer förstärker dessutom den bilden genom krav på allt från knarkhundar i skolkorridorerna till polishämtning av skolkare. Vem vet, det kanske finns extremfall där precis den typen av åtgärder är nödvändiga, men att skapa en modern skola handlar om helt andra saker. Den andra stora utmaningen handlar om att ge alla elever de verktyg de behöver för att nå kunskapsmålen. Inte hel- ler där är vi riktigt i hamn. När vi ser utvecklingen de senaste 20 åren och hur socio- ekonomisk bakgrund blivit mer avgörande än tidigare blir misslyckandet uppenbart. För oss som tycker att Sverige ska vara ett land som håller ihop och där alla ska kunna lyckas i livet är därför en återupprättad kunskapsskola också en rättvisefråga. Det vi länge tagit för givet – att alla elever har samma möjligheter i skolan – är helt uppenbart 52 inte längre sant. En sådan skola är oacceptabel, särskilt för oss som tror på människans inneboende kraft och förmåga. Men en skola med större fokus på kunskap är också en skola med större rättvisa. Kunskap är den nyckel som ger alla möjlighet att nå sin fulla potential. Då är det centrala i uppdraget att möta eleverna med höga krav och positiva förväntningar samtidigt som skolan ger stöd och hjälp till dem som inte når målen Den riktigt stora uppgiften är att identifiera framtidens krav och utmaningar för elever i Sverige. I det arbetet ska Moderaterna vara den starkaste kraften för modernitet och framtidstro. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 53. 53
  • 54. 54 NiKLAS WYKMAN At t Få vArA s Ig själv
  • 55. Innehåll Att Få vArA sIg själv 57 inledning 57 Mångfaldens kraft och framtidens möjligheter 60 Moderaterna i ett modernt Sverige 65 Frigörelsens scener, arenor och garderober 67 Halvmånar, regnbågar, patriarkat och designade rullatorer 77 Alltid till frihetens försvar 81 Sverige kan bli ett föregångsland 96 55
  • 56. 56 MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 57. Att Få vArA sIg själv TiLLSAMMANS BLir Vi SVEriGE – ATT Få VArA SiG SJÄLV OcH TiLLSAMMANS BLi ETT LANd Inledning Jag gick i förskolan när jag förstod att jag var annorlunda, men jag upptäcker fortfarande hur mycket jag har gemen- samt med andra. Tillsammans med en spännande, spretig och spektakulär grupp människor har jag fått möjligheten att fundera på hur Sverige borde utvecklas. Det är i alla fall vårt perspektiv på att få vara sig själv. Det är å ena sidan varje människas frihet att forma sitt eget liv, men det är å 57 andra sidan vårt gemensamma ansvar att bygga ett samhälle och skapa ett klimat där det är möjligt. Att tillåta varje människa att bli sig själv är en frihets- och skaparrevolu- tion. Det är såväl den enskilda människans frigörelse som samhällets framsteg och modernisering det handlar om. Att få vara sig själv är kanske den yttersta frihetsfrågan. Att alla ska få vara sig själva är också en lätt sak att säga, men en svår princip att leva upp till. Staten kan skapa problem genom att vara slapphänt mot orättvisor eller överenergisk i sin vilja att lägga till rätta. Däremot är det offentliga aldrig en ensam garant eller ett enskilt hinder för varje människas rätt att vara sig själv. Tillsammans skapar vi alla normer och strukturer som såväl underlättar som försvårar varje människas frigörelse. Vi får aldrig vara en rörelse som ser varje människa som en ö, eller för den delen ser på samhäl- let som delat mellan stat och människa. Det är i samspelet människor emellan och mellan stat och individer som såväl MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 58. vår frihet som vår ofrihet uppstår. Moderaterna måste såväl vara det politiska alternativ som föreslår bäst reformer som den opinionsbildare som i alla lägen står på mångfaldens och acceptansens sida. Även om Moderaterna är Sveriges främsta frihetsparti är jag långt ifrån nöjd med hur vi som parti lever upp till våra fina ord. Det är förvisso stor skillnad på det Moderaterna där Fredrik Reinfeldt som en av två moderata riksdagsle- damöter röstade för partnerskapslagstiftningen och nya Moderaterna av i dag, där Fredrik som statsminister kunde få en könsneutral äktenskapslagstiftning på plats. Ändå går det inte att vara nöjd. Varför har vi så hård röstpiska i riksdagen när det gäller signalspaning men helt fri omröst- ning när frågan gäller om homo- och heterosexuella ska ha samma rättigheter? Varför har vi som rörelse så svårt att diskutera normer, strukturer och maktordning, men så lätt att prata inflation, skatter och arbetsutbud? 58 När jag associerar fritt till att få vara sig själv dyker ord som jämställdhet, integration och HBT upp. I takt med att arbetet med den här texten har pågått har dock ordet vanlig återkommit allt oftare. Vi lever i en tid då varje person för- väntas sprudla av personliga uttryck och erfarenheter, men där väldigt många drömmer om att få ha en bra och vanlig tillvaro. Samtidigt är det allt fler som vill uttrycka sina olikheter och sina personligheter, samtidigt som vi fortfa- rande lever i ett samhälle fyllt av moraliserande normer och fördomar. Mångfaldsutmaningen är inte bara mikro. Det handlar också om hur vi ska fungera tillsammans när allt fler vill uttrycka sina olikheter. Jag kan lova att många personer inte längre nöjer sig med att bli en slags patienter. Eller att många personer inte nöjer sig med att bli en slags pensionä- rer. Vi har gemensamma utmaningar i sjukvården, omsor- gen och skolan där individualismen behöver få en nystart. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 59. Det finns inte ett Sverige eller en svenskhet men tillsam- mans kan vi bygga ett fantastiskt land. Vi har olika före- ställningar om vad vi vill att Sverige ska vara. Ändå borde alla kunna enas om att den bästa framtiden är avhängig vår förmåga att tillvarata allas förmåga. Befolkningen har förändrats snabbare än välfärden och myndigheter. Ett samhälle måste klara av att ge trygg service åt alla sina medborgare. Till sist handlar det också om dem som har allra svårast att få vara sig själva. De som har sin egen frihets främsta fiende närmast inpå, det kan vara familjen eller rentav en själv. Hedersvåld och ätstörningar är vitt skilda saker, men för den drabbade har de en sak gemensamt: Den delen av vardagen som ska vara som tryggast, jaget och familjen, blir till det otryggaste som finns. Jag vill att vi som parti bättre ska se och förstå dessa problem. Jag sjunger inte de politiska lösningarnas lovsång, men för mig förpliktigar det politiska engagemanget till mer än 59 lagstiftning och statsfinanser. Vi kan som rörelse ha starka åsikter om samhället utan att för den skull hävda att lösning- en ligger i de politiska besluten. Vi ska inte vara rädda för att tycka, om det vi tycker om och om det vi inte tycker om. Jag har inte som ambition att lägga fram ett nytt politiskt program eller presentera en ny färdplan för Sverige. Däre- mot har jag velat lyfta in obekväma begrepp och realiteter i vår samhällssyn. Jag är lika övertygad om att det finns en könsmaktsordning som att det finns marginaleffekter. Att få vara sig själv är ett oändligt tema och jag har snävat in det mot hur vi tillsammans ska kunna fungera som land, våra olikheter till trots. Eller snarare tack vare våra olikheter. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 60. Mångfaldens kraft och framtidens möjligheter Vi kan fira att det var mer än tjugo år sedan muren föll och världen tog ett språng mot att bli en. Den fria ekonomin hade övertrumfat de kommunistiska regimerna. Bakom muren och ridåerna hade inte bara en ekonomisk misär brett ut sig utan också en fruktansvärd intolerans. Vår eko- nomiska frihet, vårt välstånd och vår yttrandefrihet i väst hade visat sig vara en oändligt bättre grogrund för rätten att få vara sig själv. Nu är kartan omritad och vi kan inte leva på gamla meriter. För mig har det alltid varit en paradox att så många partier och människor som erkänner den fria ekonomins kraft har så njugg inställning till den fria människans kraft. För mig är det ”same same but different”. Har man väl sett förde- larna med en fri ekonomi borde man se fördelarna med fria människor. Ändå har borgerligheten i Sverige och i världen 60 så svårt att försvara hela friheten. Att få tjäna pengar på sitt arbete eller kunna starta och driva ett företag är i förläng- ningen ett uttryck och respekt för den egna personen. Det är samma slags rättighet som att få utöva sin egen religion, definiera sitt eget kön, leva i jämställdhet eller gifta sig med vem man vill. Det är dags för Moderaterna att likabehandla dessa olika uttryck för samma frihet. Styrkan i den fria ekonomin ligger i den enskildes möjlig- het att förverkliga sina idéer och styrkan i det fria samhäl- let ligger i varje människas möjlighet att få vara sig själv. I en globaliserad värld kommer de länder som bäst klarar av att skydda hela friheten att klara sig bäst. Det kommer inte bara att bli så, det är redan så. Toleranta samhällen som sätter talang främst presterar bättre än de samhällen där dogmer och fördomar tillåts ta plats. Alla murar är inte gjorda av cement och hur mycket vi än älskar Sverige måste vi konstatera att vi har en lång resa MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 61. framför oss för att bli det land vi drömmer om. Jag är trött på att civilingenjörer kör taxi, kvinnor tjänar sämre än män och att muslimer misstänkliggörs. Jag är upprörd över att namnets klang är viktigare än kompetens och jag är upp- rörd över att HBT-personer stigmatiseras. Varje fall av orättvisa gör mig ledsen därför att en person har blivit be- handlad felaktigt. Men varje fall gör mig också arg eftersom vi som land avfärdar den bästa framtiden. Vi har inte råd att säga nej till människors kraft, men varje gång vi diskriminerar eller fattar fördomsfulla beslut förne- kar vi en person att vara med och bidra. Det är ett hån mot den drabbade och ett rån mot oss andra. Sverige kan bara bli världens bästa land genom att vi tillvaratar alla medbor- gare. Jag vet att varje arbetsplats, varje företag, varje skola och varje organisation blir bättre av mångfald. Olikheter ersätter vanans makt med kreativitetens kraft. Jag vill inte möta konkurrensen från andra länder med lägre löner, sämre 61 Att få vara sig arbetsvillkor eller mer auktoritär själv är kanske undervisning. Jag vill att Sverige den yttersta ska vara forskningens, framstegens, kulturens och uppfinningarnas land. frihets- Det är möjligt genom mångfaldskraft. frågan. Rasister, homofober, extremister och andra xenofober står emellan oss och en fantastisk framtid. Utöver vilja är kunskap en förutsättning för att kunna till- varata mångfalden. Det finns en risk i att vi lär oss att pro- blematisera kring kulturkrockar och segregation men inte lär oss att förstå dynamiken i olikheter. Skolan skulle säkert kunna göra mycket för att öka förståelsen kring mångfal- dens värde. Redan här och nu måste dock arbetsgivare bli bättre på att utnyttja hela samhällets resurser. Oscar Lun- din är en av Sveriges duktigaste unga entreprenörer och har även hjälpt till med att ta fram den här texten. Oscar driver MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 62. bland annat Ung omsorg, som går ut på att få unga männis- kor att delta i välfärden genom att rekrytera skolungdomar till att jobba extra på äldreboenden. Den verksamheten är i sig självt normbrytande och jag frågade Oscar hur han såg på mångfald i ett modernt företag: Entreprenörskap är att vilja och att våga och mångfald är inte en utmaning med en klassisk standardiserad lösning, så ur entreprenöriell synvinkel är det en oerhörd kraft att tämja. Potentia- len i att låta individer blomstra på olika sätt utifrån sina förutsättningar skapar livskraft och glädje, vilket i sin tur bådar gott för framtida problem som måste lösas. Smidighet, individualisering och bättre förstå- else är alla resultat av en stark mångfald. Mångfald är för mig en ytterst viktig faktor i en långsiktig entreprenöriell verksamhet. Att organisa- tionen man själv representerar är bred ger förank- 62 ring, tyngd och legitimitet mot en vid omgivning. Att mobilisera energi och engagemang i en förändrings- process kräver acceptans och lust. Genom att männis- kors olikheter bejakas föds nya idéer och nya sätt att klara utmaningar. Skapandekraft och företagande utvecklas genom ständig nyfikenhet, förvåning, förväntan och för- bättring. Genom mångfald, i det lilla och det stora, blir individers ursprung, erfarenheter och historier ett gemensamt försprång gentemot konkurrenter, men även gentemot samhällets och dess institutioners självbevarelsedrift och stagnation. I vår organisation är mångfald en överlevnadsfråga. Alla äldre som behöver extra omsorg och service i vårt land och är unika med sina unika livshistorier. Det kräver ett brett spektrum av erfarenheter och ursprung från vår sida såväl som ett socialt tillskott. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 63. Ung Omsorg har unga medarbetare från jordens alla hörn, med intressen och färdigheter av olika karak- tär. Olikheterna och lusten att arbeta är styrkan i vårt dagliga arbete. Jag tror på framtiden och på Oscar. Eller så tror jag på framtiden därför att jag tror på Oscar. Det svenska mång- faldssamhället måste byggas på idén att vi ska hålla sam- man. Det är genom samvaron i våra olikheter som vi skaffar oss fördelar. Det för oss också in på det ord som för mig är centralt i debatten om mångfald, nämligen skäl. Ett företag ska givetvis få anställa vem man vill å enda sidan, men aldrig tillåtas diskriminera å den andra. En skärpt dis- krimineringslagstiftning kan vara ett verktyg för att driva på utvecklingen i rätt riktning. En anställning borde alltid kunna motiveras utifrån relevanta skäl. I speciella yrken el- ler speciella sammanhang kan såklart språkkunskaper eller klädkoder vara avgörande, men det får aldrig vara okej att ”default” stänga ute människor om skälen inte synnerligen 63 är av praktisk natur. Tvärtom måste vi bygga ett samhälle där arbetsgivare uppmuntras att pröva mångfald. Dagens arbetsmarknadspolitik är på tok för stelbent för att företag och organisationer ska våga vara de mångfaldsambassadö- rer som vi behöver. De olikheter och den arbetslust som utgjorde den svenska arbetsmarknaden på femtio- och sextiotalet gjorde oss till ett av världens rikaste länder. I dag är till exempel svensk- iranier enormt framgångsrika inom den akademiska värl- den och fyller Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan med studenter. Migrationen har och fortsätter att modernisera Sverige. En av kulturkrockarna i Sverige är uppenbarligen många invandrade iranska familjers förmåga att i mycket högre utsträckning än andra motivera sina döttrar och söner att studera svåra utbildningar. Potentialen i den svenska mångfalden är enorm. Inte nog med att våra olikheter bygger grunden för det som kan MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 64. bli ett kreativt föregångsland, vi kommer också på en rad handfasta vis kunna dra nytta av våra olika kunskaper och erfarenheter. Vi talar de flesta språk, förstår de flesta kulturer och har lärt oss att leva i gemenskap. En lyckad integrationspolitik i Sverige kan lägga grunden för ett land som kan komma att stå i en framtida affärsvärlds centrum. En klok utrikespolitik, exportpolitik och diplomatisk verk- samhet kan hjälpa svenskar att vara med och starta företag och driva verksamheter i länder som håller på att resa sig eller kommer att resa sig ur krig och förtryck. Jag är kanske för optimistisk, men alternativen tilltalar mig mindre. Tyvärr vet jag att många inte delar min optimism. Jag har talat inför skolklasser där ingen tror att de kan bli något bra i Sverige. Hopp om en bättre framtid är en av de viktigaste saker en människa kan känna, men jag kan utifrån min egen erfarenhet tyvärr konstatera att framtids- hoppet är väldigt orättvist fördelat i Sverige. Som parti kan 64 Moderaterna vara med och ändra på det. Färdriktningen måste vara kristallklar. Oavsett bakgrund, kön, hudfärg, religion eller sexualitet ska alla ha samma möjligheter att förverkliga sig själva och sina ambitioner. Alldeles för många som jag har träffat berättar berättelsen om sitt liv utan framtidshopp. Det leder till sammanhang där hela grupper tappar tron på att imorgon kan bli bättre än i dag. Detta är förödande eftersom nyfikenheten är starkt knuten till idén om en bättre morgondag och när vi inte längre undrar vad som finns runt hörnet kommer vi inte heller att våga titta. Moderaternas politik tar allt för ofta sin utgångspunkt ur medelklassens och kärnfamiljens myter och realiteter. Stärkt framtidstro är garanterat ett bättre botemedel mot kriminalitet i våra förorter än strängare straff. Som rörelse måste vi bryta oss loss från våra egna felaktiga föreställ- ningar om Sverige för att kunna skapa det Sverige vi egent- ligen vill ha. MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 65. Moderaterna i ett modernt Sverige Olof Lavesson är moderat riksdagsledamot, och jag bad honom att fundera kring en moderat grundposition kring det här med att vara sig själv. Han svarade så här: Att vara en individ innebär rätten att vara an- norlunda – att vara olik. Genom våra individu- ella erfarenheter bygger vi en gemensam kompe- tens. Tillsammans utgör vi det vi kallar Sverige. Moderaterna har ett ideologiskt arv och en politisk historia som förpliktigar. Att bygga en politik för alla förutsätter ett värnande om våra olikheter. Om allas rätt att få vara sig själv. Att inte accepteras utan res- pekteras. Om att värnas och inte bara tolereras. Till detta kommer det solidariska ansvaret för andras rätt till individuell frihet. Samhällsproblem löses inte genom jagandet av 65 symboler. Den väg andra länder har valt, exempel- vis genom att förbjuda slöjor, kan därför inte vara Sveriges. Att förbjuda huvudduk minskar förvisso förekomsten av ett klädesplagg, men har liten påver- kan på det förtryck som utövas mot enskilda kvinnor. I stället beskär man muslimska kvinnors rätt till in- dividuella uttryck. På samma sätt löser man inte dis- krimineringen i samhället genom att ständigt utöka hetslagstiftningen med nya grupper. I stället riskerar man göra de individer som inte går att klassificera än mer utlämnade. Att ta ansvar för andras frihet och rätt till individu- ella uttryck är ett moraliskt ansvar för oss alla, men ett absolut ansvar för politiken. Detta handlar om rätten till individuella uttryck utan att betraktas som avvikande, men också om rätten att leva enligt tra- MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 66. ditionella mönster utan att för den saken bära ansvar för det normerande. Genom att endast utgå från majoriteten, marginali- serar vi i stället minoriteterna. Maktlösheten och ut- anförskapet ökar. Ska Moderaterna på allvar kunna verka utifrån sin ideologiska bas måste vi i stället ha ett normkritiskt förhållningssätt. Först då gör vi frihetsbegreppet levande. Olof är kärnfull och hans perspektiv befriande. Det är all- tid lätt för en majoritet eller en starkare part att ta sig rätten att problematisera kring en minoritet eller svagare part. Problematiserandet övergår ofta i moraliserande och i den processen bygger vi planlöst normer och strukturer. Mo- deraterna ska inte spela det spelet utan i stället vara norm- kritiskt. Att närma sig andra kulturer och religioner med frågeställning om vad vi ska förbjuda är kontraproduktivt. Förbudsdiskussioner ger bara syre åt extremister som kan 66 anspela på kamp mot majoritetssamhällets förtryck. Mo- deraterna ska i stället vara det nyfikna politiska alternativet som närmar sig det okända med viljan att lära och lära ut. Felix König som är ordförande för RFSL-Ungdom och Alev Akbas som är ordförande för Turkiska Ungdomsför- bundet har också deltagit i gruppens arbete. Deras åsikter samstämmer givetvis inte exakt med Olofs men perspek- tiven var ofta liknande. Det är normerna och strukturerna som håller människor tillbaka. Samtidigt är det viktigt att inte göra människor till offer. Alev återkommer ofta till att många människor frivilligt gör kompromisser för att få vara med i ett sammanhang, till exempel en familj. Det gör givetvis inte kompromissandet till något bra, men den är en viktig insikt för att kunna jobba med problematiken. Under våra spännande samtal blev det allt mer uppenbart för mig att vägen mot att alla ska få vara sig själva sällan går genom förbud. Det handlar om att se de platser och MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN
  • 67. strukturer där självförverkligandet fungerar och avslöja de omständigheter som begränsar och håller tillbaka. Som parti ska vi vara tydliga i vår övertygelse om vad som är rätt och vad som är fel, men vi måste vara beredda att vara pragmatiska i våra metoder. Vi ska snarare uppmuntra och stödja det vi tycker är rätt, än att förbjuda och för- trycka det vi tycker är fel. Frigörelsens scener, arenor och garderober Varje person är eller blir sig själv i en kontext. Ofta an- vänder vi uttryck som att ”bara få vara” eller få vara i ett sammanhang ”där man bara kan vara sig själv”. Ofta säger vi uttrycken i en speciell ton och med längtan och avslapp- 67 ning i rösten. För de flesta av oss betyder det så mycket att ha utrymmen i tillvaron där vi är fria från andras förvänt- ningar och bara kan forma tillvaron utifrån våra egna öns- kemål. Samtidigt vill de flesta av oss få känna oss uppskat- tade i ett sammanhang, och vi är beredda att göra mycket för att kunna fungera tillsammans med andra. Åtminstone för mig är det så här tillvaron får mening: Jag får vara mig själv och för mig själv, men jag får också vara tillsammans med andra och utvecklas gemensamt. För många är den här möjligheten stängd, stora delar av tillvaron är ett skådespel och rollerna obekväma och förljugna. Varje sådant tillfälle, varje sådan plats och varje sådant människoöde är ett miss- lyckande för oss som frihetsrörelse. Hela tillvaron kan inte läggas tillrätta med politiska be- slut, men i kampen för att alla ska få vara sig själva kan vi gemensamt göra mycket för att stärka de miljöer där män- niskor frigör sig och försvaga de strukturer som förtrycker MEd BLicKEN MOT FrAMTidEN