Diese Präsentation wurde erfolgreich gemeldet.
Wir verwenden Ihre LinkedIn Profilangaben und Informationen zu Ihren Aktivitäten, um Anzeigen zu personalisieren und Ihnen relevantere Inhalte anzuzeigen. Sie können Ihre Anzeigeneinstellungen jederzeit ändern.

Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark

Presentation om luft, vatten och mark.
OBS! Baskemi är en förkortad variant av min vanliga presentation om luft, vatten och mark.
Kemi för årskurs 7-9.

  • Als Erste(r) kommentieren

Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark

  1. 1. Baskemi för årskurs 7-9 Luft, vatten och mark Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Luft • Vatten • Mark OBS! Det här är Baskemi, en förkortad variant av den vanliga presentationen om luft, vatten och mark.
  3. 3. Luft
  4. 4. Luft • När det blåser så kan man känna luften. • Luften består av molekyler och har en massa som går att väga. • Högre upp i atmosfären är luften tunnare, det är längre mellan molekylerna.
  5. 5. Luft är en gasblandning • Luft är en gasblandning. 78% är kvävgas (N2), 21% är syrgas (O2) och 1% är andra gaser.
  6. 6. Syre • Syre bildas vid växternas fotosyntes. • Vår kropp behöver syre. Vi andas in syre från luften. Syret transporteras till våra celler där det används i cellandningen.
  7. 7. Koldioxid • Koldioxid bildas vid cellandning hos växter och djur. • Koldioxid bildas även vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. • Växter tar upp koldioxid från luften och omvandlar det till socker vid fotosyntesen.
  8. 8. Kolmonoxid • Kolmonoxid bildas när något förbränns då det är brist på syre. • Kolmonoxid är farligt. Andas man in för mycket kolmonoxid så dör man.
  9. 9. Ozon • Högt upp i atmosfären finns ett ozonlager som hindrar skadligt UV-ljus från solen. • Utsläpp av freoner har tunnat ut ozonlagret. Freoner kan förstöra ozonmolekyler. Freoner är numera förbjudet. • Ozon nära marken kallas för marknära ozon. Det bildas p.g.a. utsläpp från trafik och industrier. • Marknära ozon orsakar skador hos växter och djur.
  10. 10. Växthuseffekten • I atmosfären finns växthusgaser som hindrar en del av värmen från att stråla ut i rymden. Sol- strålar Värmestrålning ut i rymden Värme som stannar kvar i atmosfären
  11. 11. Förstärkt växthuseffekt • Växthusgaser är gaser som stoppar värmestrålningen från jorden. • Växthusgaserna håller kvar en del av värmen från jorden så att den inte strålar ut i rymden. Växthuseffekten är nödvändig för att vi ska kunna leva på jorden. Det här är bra! • Förstärkt växthuseffekt: Vid förbränning av fossila bränslen så ökar mängden växthusgaser i atmosfären och jordens medeltemperatur höjs. Det här är dåligt!
  12. 12. Fossila bränslen • Exempel på fossila bränslen: – Kol – Olja – Naturgas • Vid förbränning av fossila bränslen så bildas koldioxid. Koldioxid är en växthusgas. • Kolatomerna i de fossila bränslena har inte ingått i kolets kretslopp på en lång tid. När de åter kommer in i kretsloppet så ökar mängden koldioxid i luften, vilket medför en förstärkt växthuseffekt och att jordens medeltemperatur höjs.
  13. 13. Klimatet • Förbränning av fossila bränslen medför ökade koldioxidutsläpp. De ökade koldioxidutsläppen leder till en förstärkt växthuseffekt och att vi får ett varmare klimat. • Varmare klimat medför att glaciärer smälter och haven stiger. Vissa landområden hamnar då under vatten.
  14. 14. Luftföroreningar försvinner inte • Vinden gör att luftföroreningar kan transporteras mellan olika länder och kontinenter. • Luftföroreningar består av atomer och atomer försvinner inte. Antingen så finns de kvar i atmosfären eller så ramlar de ner på jorden igen.
  15. 15. Vatten
  16. 16. Vatten • 2/3 av jorden är täckt av vatten. • En människa består till 70% av vatten. • En vattenmolekyl (H2O) består av 2 väteatomer (H2) och 1 syreatom (O).
  17. 17. Vatten i faser • Fast fas: Is • Flytande fas: Vatten • Gasfas: Vattenånga
  18. 18. Vatten tyngst vid +4°C • Vatten i fast fas (is) har lägre densitet än flytande vatten. Därför flyter is ovanpå vattnet. • Vatten har högst densitet när det är +4°C. Eftersom det fyragradiga vattnet är tyngst så sjunker det till botten både på sommaren och på vintern.
  19. 19. Ytspänning • Ytspänning är som en seg hinna på vattenytan. • Ytspänning gör det möjligt för insekter att springa på vattenytan. • Ytspänning gör vattendroppen rund. • Vattenmolekylerna vid ytan håller ihop extra hårt med vattenmolekylerna på sidan och neråt. Det gör att ytspänning uppstår.
  20. 20. Vatten lagrar värme • Vatten har hög värmekapacitet. Det betyder att det är bra på att hålla värmen. Det tar lång tid att värma eller kyla vatten.
  21. 21. Allt liv innehåller vatten • Allt levande innehåller vatten. • Människokroppen består till 70% av vatten. • Blod och urin är vattenlösningar.
  22. 22. Vattnets kretslopp • Vattnets kretslopp pågår hela tiden. • Vatten avdunstar från sjöar, mark, växter och hav. • Vattenångan stiger uppåt. Uppe i atmosfären är det kallare. Där kondenserar vattenångan i moln till vattendroppar som faller ner som regn. • En del vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten.
  23. 23. Brist på rent vatten • I vissa delar av världen, t.ex. i Afrika så är det brist på rent vatten.
  24. 24. Dricksvatten i Sverige • Vatten från naturen renas med filter och kemikalier innan vi får det i kranarna som dricksvatten. • Det vatten som renas är antingen grundvatten från marken eller ytvatten från en sjö eller en älv.
  25. 25. Avloppsvatten renas i reningsverk • Avloppsvatten renas med galler, bakterier och kemikalier. • Vattnet släpps sedan ut i naturen igen. • Fasta rester från reningsverk kallas rötslam. • Rötslam innehåller mycket näring. • Rötslam kan också innehålla föroreningar som tungmetaller och mediciner.
  26. 26. Mark
  27. 27. Berggrunden • I berggrunden finns olika bergarter. • Några vanliga bergarter i Sverige är granit, gnejs och kalksten. • En kemisk förening eller ett grundämne som ingår i en bergart kallas för en mineral.
  28. 28. Jord • Jord består av två delar: – Rester från döda växter och djur – Små gruskorn och sandkorn • I jorden finns också nedbrytare såsom svampar, insekter, maskar och bakterier.
  29. 29. Jord har två kretslopp • I jords ena kretslopp blir döda växter och djur till jord. Ett varv i kretsloppet tar 10-20 år. • I jords andra kretslopp så nöts berg ner till jord och sedan skapas nya berg. Ett varv i kretsloppet tar flera miljoner år.
  30. 30. Jords ena kretslopp: jord Vatten löser upp mineraler i jorden och transporterar dom till växter. Växter suger upp mineraler och använder det som näring. Växten bli uppäten av ett djur. Djuret dör. Växten dör. Nedbrytare sönderdelar döda växter och djur till jord. Mineralämnena i växterna och djuren återförs till jorden.
  31. 31. Jords andra kretslopp: berg Vatten och is bryter ner stenar och berg till jord. Jorden följer med vatten ut i havet. I havet sjunker jorden till botten. På botten trycks det ihop och blir en del av berggrunden. Jordskorpans består av olika plattor. När dessa plattor krockar så bildas nya berg.
  32. 32. Gödsla åkrar • När man skördar åkern så tar man bort alla mineralämnen. • Åkrar behöver därför tillföras mineralämnen. • När bonden gödslar åkern så tillför han mineralämnen.
  33. 33. Matbrist • Jordens befolkning ökar. • För att alla ska få mat så måste tillgången på odlingsbar mark och rent vatten öka.

×