6. Bakgrund
• Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien bildades efter andra
världskriget och existerade mellan 1945 och 1992. Federationen utgjordes av
Serbien, Kroatien, Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och
Makedonien.
7. Bakgrund
• Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien bildades efter andra
världskriget och existerade mellan 1945 och 1992. Federationen utgjordes av
Serbien, Kroatien, Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och
Makedonien.
• 1991 utropar Kroatien och Slovenien sin självständighet. Detta blir
startskottet för krig och konflikter på flera platser. De väpnade konflikter som
pågår mellan 1991 och 2001 brukar kallas de jugoslaviska krigen.
8. Bakgrund
• Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien bildades efter andra
världskriget och existerade mellan 1945 och 1992. Federationen utgjordes av
Serbien, Kroatien, Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och
Makedonien.
• 1991 utropar Kroatien och Slovenien sin självständighet. Detta blir
startskottet för krig och konflikter på flera platser. De väpnade konflikter som
pågår mellan 1991 och 2001 brukar kallas de jugoslaviska krigen.
• Konflikter pågår på flera håll i Jugoslavien under krigsåren. Gränser flyttas i
takt med att de olika ländernas arméer vinner mark i olika områden. Alla
folkgrupper i Jugoslavien drabbas av konflikten och den etniska rensningen
är mycket omfattande. De som drabbas hårdast är bosnienmuslimerna eller
bosniakerna.
10. Srebrenica 93 - 95
• Mängder av bosnier har flytt till Srebrenica från det omkringliggande
området på grund av krig och etnisk rensning.
11. Srebrenica 93 - 95
• Mängder av bosnier har flytt till Srebrenica från det omkringliggande
området på grund av krig och etnisk rensning.
• Bosnienserberna har i stort sett omringat regionen.
12. Srebrenica 93 - 95
• Mängder av bosnier har flytt till Srebrenica från det omkringliggande
området på grund av krig och etnisk rensning.
• Bosnienserberna har i stort sett omringat regionen.
• På grund av Srebrenicas utsatta läge bestämmer FN att staden ska göras till
en safe area, ett skyddat område.
13. Srebrenica 93 - 95
• Mängder av bosnier har flytt till Srebrenica från det omkringliggande
området på grund av krig och etnisk rensning.
• Bosnienserberna har i stort sett omringat regionen.
• På grund av Srebrenicas utsatta läge bestämmer FN att staden ska göras till
en safe area, ett skyddat område.
• FN skickar dit en fredsbevarande styrka bestående av 300 soldater, de är
dåligt utrustade.
14. Srebrenica 93 - 95
• Mängder av bosnier har flytt till Srebrenica från det omkringliggande
området på grund av krig och etnisk rensning.
• Bosnienserberna har i stort sett omringat regionen.
• På grund av Srebrenicas utsatta läge bestämmer FN att staden ska göras till
en safe area, ett skyddat område.
• FN skickar dit en fredsbevarande styrka bestående av 300 soldater, de är
dåligt utrustade.
• Varken bosniska armén eller bosnienserberna respekterar FNs auktoritet.
15. Srebrenica 93 - 95
• Mängder av bosnier har flytt till Srebrenica från det omkringliggande
området på grund av krig och etnisk rensning.
• Bosnienserberna har i stort sett omringat regionen.
• På grund av Srebrenicas utsatta läge bestämmer FN att staden ska göras till
en safe area, ett skyddat område.
• FN skickar dit en fredsbevarande styrka bestående av 300 soldater, de är
dåligt utrustade.
• Varken bosniska armén eller bosnienserberna respekterar FNs auktoritet.
• Bosnienserberna kommer allt närmare.
17. De bosnienserbiska ledarna och direktiv 7
I mars 1995 ger den bosnienserbiska
presidenten Radovan Karadžić order om
att förbindelserna mellan Srebrenica och
den närliggande staden Žepa ska brytas.
Ratko Mladić ger sedan direktiv 7.1 som
beordrar aktiva stridsoperationer i området
kring Srebrenica.
FN attackeras och matleveranser till Srebrenica
upphör.
I juli 1995 intas Srebrenica av bosnienserbiska
trupper.
Samtidigt flyr ännu fler människor från
områden runt omkring staden in till Srebrenica
och till FN-basen i Potočari, över 20 000
flyktingar.
18. De bosnienserbiska ledarna och direktiv 7
I mars 1995 ger den bosnienserbiska
presidenten Radovan Karadžić order om
att förbindelserna mellan Srebrenica och
den närliggande staden Žepa ska brytas.
Ratko Mladić ger sedan direktiv 7.1 som
beordrar aktiva stridsoperationer i området
kring Srebrenica.
FN attackeras och matleveranser till Srebrenica
upphör.
I juli 1995 intas Srebrenica av bosnienserbiska
trupper.
Samtidigt flyr ännu fler människor från
områden runt omkring staden in till Srebrenica
och till FN-basen i Potočari, över 20 000
flyktingar.
19. De bosnienserbiska ledarna och direktiv 7
I mars 1995 ger den bosnienserbiska
presidenten Radovan Karadžić order om
att förbindelserna mellan Srebrenica och
den närliggande staden Žepa ska brytas.
Ratko Mladić ger sedan direktiv 7.1 som
beordrar aktiva stridsoperationer i området
kring Srebrenica.
FN attackeras och matleveranser till Srebrenica
upphör.
I juli 1995 intas Srebrenica av bosnienserbiska
trupper.
Samtidigt flyr ännu fler människor från
områden runt omkring staden in till Srebrenica
och till FN-basen i Potočari, över 20 000
flyktingar.
20. De bosnienserbiska ledarna och direktiv 7
I mars 1995 ger den bosnienserbiska
presidenten Radovan Karadžić order om
att förbindelserna mellan Srebrenica och
den närliggande staden Žepa ska brytas.
Ratko Mladić ger sedan direktiv 7.1 som
beordrar aktiva stridsoperationer i området
kring Srebrenica.
FN attackeras och matleveranser till Srebrenica
upphör.
I juli 1995 intas Srebrenica av bosnienserbiska
trupper.
Samtidigt flyr ännu fler människor från
områden runt omkring staden in till Srebrenica
och till FN-basen i Potočari, över 20 000
flyktingar.
21. De bosnienserbiska ledarna och direktiv 7
I mars 1995 ger den bosnienserbiska
presidenten Radovan Karadžić order om
att förbindelserna mellan Srebrenica och
den närliggande staden Žepa ska brytas.
Ratko Mladić ger sedan direktiv 7.1 som
beordrar aktiva stridsoperationer i området
kring Srebrenica.
FN attackeras och matleveranser till Srebrenica
upphör.
I juli 1995 intas Srebrenica av bosnienserbiska
trupper.
Samtidigt flyr ännu fler människor från
områden runt omkring staden in till Srebrenica
och till FN-basen i Potočari, över 20 000
flyktingar.
22. De bosnienserbiska ledarna och direktiv 7
I mars 1995 ger den bosnienserbiska
presidenten Radovan Karadžić order om
att förbindelserna mellan Srebrenica och
den närliggande staden Žepa ska brytas.
Ratko Mladić ger sedan direktiv 7.1 som
beordrar aktiva stridsoperationer i området
kring Srebrenica.
FN attackeras och matleveranser till Srebrenica
upphör.
I juli 1995 intas Srebrenica av bosnienserbiska
trupper.
Samtidigt flyr ännu fler människor från
områden runt omkring staden in till Srebrenica
och till FN-basen i Potočari, över 20 000
flyktingar.
23. De bosnienserbiska ledarna och direktiv 7
I mars 1995 ger den bosnienserbiska
presidenten Radovan Karadžić order om
att förbindelserna mellan Srebrenica och
den närliggande staden Žepa ska brytas.
Ratko Mladić ger sedan direktiv 7.1 som
beordrar aktiva stridsoperationer i området
kring Srebrenica.
FN attackeras och matleveranser till Srebrenica
upphör.
I juli 1995 intas Srebrenica av bosnienserbiska
trupper.
Samtidigt flyr ännu fler människor från
områden runt omkring staden in till Srebrenica
och till FN-basen i Potočari, över 20 000
flyktingar.
24. De bosnienserbiska ledarna och direktiv 7
I mars 1995 ger den bosnienserbiska
presidenten Radovan Karadžić order om
att förbindelserna mellan Srebrenica och
den närliggande staden Žepa ska brytas.
Ratko Mladić ger sedan direktiv 7.1 som
beordrar aktiva stridsoperationer i området
kring Srebrenica.
FN attackeras och matleveranser till Srebrenica
upphör.
I juli 1995 intas Srebrenica av bosnienserbiska
trupper.
Samtidigt flyr ännu fler människor från
områden runt omkring staden in till Srebrenica
och till FN-basen i Potočari, över 20 000
flyktingar.
25. De bosnienserbiska ledarna och direktiv 7
I mars 1995 ger den bosnienserbiska
presidenten Radovan Karadžić order om
att förbindelserna mellan Srebrenica och
den närliggande staden Žepa ska brytas.
Ratko Mladić ger sedan direktiv 7.1 som
beordrar aktiva stridsoperationer i området
kring Srebrenica.
FN attackeras och matleveranser till Srebrenica
upphör.
I juli 1995 intas Srebrenica av bosnienserbiska
trupper.
Samtidigt flyr ännu fler människor från
områden runt omkring staden in till Srebrenica
och till FN-basen i Potočari, över 20 000
flyktingar.
28. Under några dagar i juli 1995 blir staden skådeplats för det värsta
folkmordet i Europa sedan Förintelsen. Mellan 7 000 och 8 000
män och unga pojkar mördas systematiskt under några få dagar.
Sedan 1993 var Srebrenica en skyddad zon under FN:s beskydd
men FN visade sig inte vara tillräckligt skydd mot den anfallande
bosnienserbiska armén.
Efter ett folkmord är det många som ställer sig frågan; hur kunde
det hända. FN var där, världen såg vad som skedde, ändå
mördades så många människor på så kort tid i en process som var
både planlagd och systematiskt.
29. Folkmordet i Srebrenica
1995 är en av de värsta
massakrerna i Europa sedan
andra världskriget och ett av
den moderna historiens
grövsta brott mot
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36. Uppgift
I grupper på tre till fyra ska ni fundera över var skuldbördan
ligger. Vem är främst ansvarig. Öppna ett google dokument och
dela med mig. I detta för ni in hur ni har resonerat.
• FN - ville skydda sina egna soldater
• Bosnienserbernas ledare Mladic (och Karadzic) - hävdar att det var krig och
att det gav igen för oförrätter begångna av muslimer
• Bosniernas ledning - de beskylldes i en norsk dokumentär för att ha offrat
Srebrenica för att få världssamfundets stöd
• alt EU, Ryssland och/eller USA