2. 2
VD-ORD.................................................................................................................................................................. 3
DEL 1
SVENSK ARBETSMARKNADSPOLITIK –
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER...........................................................................................6
LÄGET PÅ SVENSK ARBETSMARKNAD....................................................................................6
SVENSK ARBETSMARKNADSPOLITIK..................................................................................... 11
EXEMPEL PÅ ARBETSMARKNADSPOLITISKA
SYSTEM I ANDRA LÄNDER .............................................................................................................. 16
DEL 2
LERNIAS LÖSNING – KOMPETENSPARTNER
FÖR INDIVID OCH ARBETSGIVARE...........................................................................................18
UPPDRAG OCH MÅL.................................................................................................................................18
ORGANISATION..........................................................................................................................................20
KOMPETENSVÄRDEKEDJAN..........................................................................................................22
DEL 3
7 FÖRSLAG FÖR EN EFFEKTIVARE ARBETSMARKNADSPOLITIK.................25
AVSLUTNINGSVIS..................................................................................................................................... 33
REFERENSER..................................................................................................................................................34
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
3. 3
VD-ORD
HELENA SKÅNTORP
VD och Koncernchef
Lernia AB
Som en ledande kompetenspartner
för både individen och arbetsgivaren
vill Lernia bidra till en fördjupad
diskussion kring hur vi på ett mer
effektivt sätt kan nå målet om full
sysselsättning. I din hand håller du
därför en vitbok där vi ger vår syn
på utmaningar och lösningar på det
arbetsmarknadspolitiska området.
Min förhoppning är att den ska ge
inspiration till vidare diskussion
och en reell förändring i hur vi som
samhälle hjälper människor från
utanförskap till egenförsörjning.
4. 4
Vi på Lernia ser två stora problem
på den svenska arbetsmarknaden:
En hög ihållande arbetslöshet och
en försämrad matchning. Samtidigt
som arbetslösheten är hög finns brist
på rätt utbildad personal inom flera
branscher och yrken. Detta innebär
en reell risk för både privat och
offentlig sektor i Sverige.
Denna utveckling har blivit
speciellt tydlig de senaste åren,
då kraven på utbildning för arbete
har ökat kraftigt. Utvecklingen
bekräftas av organisationer
som Arbetsförmedlingen,
Konjunkturinstitutet och
Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling, OECD.
I Arbetsförmedlingens senaste
Arbetsmarknadsrapport lyfts det också
fram att det blir allt svårare att matcha
arbetslösa till lediga jobb då kategorin
långtidsarbetslösa ökar och det
bland den gruppen oftare saknas den
kompetens som behövs.
Att minska arbetslösheten är en av
samhällets största utmaningar. Trycket
på ansvariga politiker att tackla den
utmaningen har ökat och de har fått
utstå hård kritik för vad som upplevs
vara en brist på initiativtagande inom
arbetsmarknadspolitiken. Samtliga
riksdagspartier anser att nuvarande
system måste förändras och många
förslag om åtgärder som syftar till att
skapa fler jobb och få fler i arbete har
presenterats. Vid en översyn av dessa
framgår det dock inte tydligt hur dessa
åtgärder ska förändra systemet och få
fler i arbete.
Det är inte enbart mer pengar eller
nya specifika arbetsmarknadsprogram
som kommer utgöra lösningen. Vi
tror istället att det finns en orealiserad
potential att sänka arbetslösheten
genom att utveckla bättre matchning.
För att komma åt den potentialen
behövs ett nytänk kring hur
arbetsmarknadspolitiken förs – bort
från nuvarande myndighetsfokus till
ett individfokus. I frågor som gäller hur
denna omställning ska gå till har Lernia
erfarenheter och kunskaper som vi
menar är centrala.
Resan till egen försörjning ser olika
ut för alla människor och vi försöker
därför på bästa möjliga sätt anpassa
vårt erbjudande för att passa både
individens enskilda behov och
arbetsgivares behov av kompetens. Vi
är övertygade om att man måste se till
helheten för att få människor i varaktig
anställning. Lernia är idag det enda
företag som har verksamhet inom hela
kompetenskedjan och är därmed också
det enda företag som erbjuder individer
hjälp i alla delar från utanförskap till
egenförsörjning.
Många av de utbildnings- och
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
som finns idag är separerade i både
beslutsfattande och budget, vilket
motverkar innovation och målstyrning.
För att fler ska komma i varaktig
anställning behövs ett nytänkande i
svensk arbetsmarknadspolitik.
5. 5
I vitboken har vi formulerat ett antal förslag på hur svensk
arbetsmarknadspolitik kan bli mer effektiv:
Ovan förslag kan du läsa mer om längre fram.
Trevlig läsning!
HELENA SKÅNTORP
VD och Koncernchef, Lernia AB
Ta ett helhetsgrepp om
arbetsmarknadspolitiken –
med fokus på individen
Fokusera också
på personer nära
arbetsmarknaden
Satsa på
arbetsmarknads-
insatser som matchar
konjunkturläget
Skapa förutsättningar för
att göra bemannings-
verksamheten till en självklar
del av en väl fungerande
arbetsmarknad
Ge möjligheter
till valfrihet för
den enskilde, men
begränsa den fria
aktörsetableringen
Satsa på snabbare
utbildnings- och
omställningsinsatser
för att fler ska
få arbete
Upphandla på
resultat istället
för pris
6. 6 Del 1
Nedan följer en redogörelse av läget
på svensk arbetsmarknad samt en
beskrivning av centrala aktörers
roll. Vidare beskrivs läget på svensk
arbetsmarknad och Lernias syn på
svensk arbetsmarknadspolitik.
LÄGET PÅ SVENSK ARBETSMARKNAD
A. ARBETSLÖSHET
Figur 2: Arbetslöshet – andel av arbetskraften. Källa: SCB AKU
SVENSK
ARBETSMARKNADS-
POLITIK – UTMANINGAR
OCH MÖJLIGHETER
1980
2
4
6
8
10
12
19951985 20001990 2005 2010 År
Andel av arbetskraften, procent
7. 7
Sedan krisen under 1990-talet har
arbetslösheten i Sverige parkerat på
en väsentligt högre nivå än tidigare.
Arbetslösheten uppgick under 2013
till i genomsnitt 8 procent, vilket
motsvarar ungefär 411 000 människor.1
Även om den totala arbetslösheten i
Sverige ligger under EU-snittet (12,4
procent) är den betydligt högre än i
många andra jämförbara länder, såsom
Norge (3,2 procent), Nederländerna (5,3
procent) och Tyskland (5,5 procent).2
Tre särskilt problematiska tendenser är
den växande ungdomsarbetslösheten,
skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan
inrikes- och utrikesfödda samt den allt
mer utbredda långtidsarbetslösheten.
Figur 3: Ungdomsarbetslöshet – andel av arbetskraften, 15 – 24 år. Källa: SCB AKU
Ungdomsarbetslösheten har under
hela 2000-talet legat på relativt
höga nivåer. Sverige har idag en
ungdomsarbetslöshet på nära 24
procent (ett genomsnitt på 23,6
procent under 2013)3
, vilket är betydligt
högre än i många jämförbara länder.
Motsvarande siffra i Tyskland i
slutet av 2013 var 7,8 procent och
i Norge 9,6 procent.4
Den svenska
ungdomsarbetslösheten ligger också
strax över EU‑snittet, som är knappt 23
procent.5
Den varaktigt höga
ungdomsarbetslösheten kan
få betydande konsekvenser, då
svårigheten att komma in i arbetslivet
tilltar med tiden i arbetslöshet.
jan-01
10
15
20
25
30
35
sep-02 maj-04 jan-06 sep-07 maj-09 jan-11 sep-12 Månad
Andel av arbetskraften 15-24 år, procent
Procent Procent, säsongsrensat
UNGDOMSARBETSLÖSHET
1
SCB, Arbetskraftsundersökningarna 2013
2
Eurostat, Employment and unemployment (Labour Force Survey)
3
SCB, Arbetskraftsundersökningarna 2013
4
Ekonomifakta, Ungdomsarbetslöshet internationellt
5
Eurostat, Employment and unemployment (Labour Force Survey)
Mätmetoderna för ungdomsarbetslöshet skiljer sig något länder
emellan, men den mätmetod som används av Statistiska centralbyrån
(SCB) bygger på en internationell överenskommelse, utarbetad
av FN-organet International Labour Organisation (ILO), om
hur ungdomsarbetslösheten ska beräknas. Siffrorna är därmed
internationellt jämförbara.
8. 8
Figur 4: Andel förvärvsarbetande i befolkningen, 20–64 år, inrikes och utrikes födda kvinnor
och män. År 1990–2011. Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB
Arbetslösheten är högre för utrikes
födda än för inrikes födda. För utrikes
födda uppgick arbetslösheten i
genomsnitt till 16,2 procent under 2013.
Bland inrikes födda var arbetslösheten
6,3 procent. Förvärvsfrekvensen, det
vill säga andelen förvärvsarbetande i
befolkningen, är också betydligt lägre
bland utrikes födda än bland inrikes
födda, och har så varit sedan SCB:s
mätningar startade 1990. År 2011
förvärvsarbetade 82 procent av de
inrikes födda men enbart 57 procent
av de utrikes födda i åldrarna 20–64
år.6
En bidragande faktor till detta är
att etableringstiden, det vill säga den
tid det tar för nyanlända att komma i
egenförsörjning, i många fall är väldigt
lång. Det finns inga exakta siffor,
men mediantiden för etablering på
arbetsmarknaden har tidigare sagts
vara mellan sju till nio år.
Figur 5: Andel av arbetslösa, 15- 74 år, som är långtidsarbetslösa.
Källa: SCB AKU samt beräkningar av Ekonomifakta
LÅNGTIDSARBETSLÖSHET
1990
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011
Inrikes födda män
Inrikes födda kvinnor
Utrikes födda män
Utrikes födda kvinnor
Procent
feb-06
15
20
25
30
35
40
maj-07 aug-08 nov-09 feb-11 maj-12 aug-13 Månad
Andel av arbetslösa 15-74 år, procent
6
SCB, Integration - En beskrivning av läget i Sverige
9. 9
En person räknas som långtidsarbetslös
om han eller hon har varit arbetslös
kontinuerligt under mer än sex
månader. Långtidsarbetslösheten
har ökat efter finanskrisen och ligger
idag på ungefär 30 procent av de
arbetslösa.7
Långtidsarbetslösheten
har dessutom nästan fördubblats för
ungdomsgruppen efter finanskrisen.8
B. KOMPETENSMATCHNING
Samtidigt som arbetslösheten är
hög föreligger, till synes paradoxalt,
en brist på rätt utbildad personal
inom flera branscher och yrken.
Under det fjärde kvartalet 2013
var 16 300 av de lediga jobben
inom privat sektor vakanser, det
vill säga brist på arbetskraft. Det
motsvarar 0,5 vakanser per 100
anställda. Detta innebär att antalet
arbetslösa under perioden hade
kunnat minska med fyra procent
med bättre prognostisering och rätt
utbildningsinsatser.9
Motsvarande
siffra inom branschen Informations-
och kommunikationsföretag är 1,3
vakanser per 100 anställda. Där är
alltså arbetsbristen särskilt akut.10
Mycket talar för att den snabbt stigande
efterfrågan på högutbildad arbetskraft
i Sverige inte har matchats med en
tillräckligt snabb ökning av utbudet
av sådan arbetskraft. Beräkningar
från Konjunkturinstitutet visar att
matchningen på arbetsmarknaden i
Sverige försämrades markant 2008
och att den i genomsnitt har varit
sämre under perioden 2008-2012 än
vad som tidigare varit fallet.11
Även
Arbetsförmedlingen har pekat ut lågt
arbetskraftsdeltagande och brist på
arbetskraft med rätt kompetens som
stora utmaningar de kommande fem-tio
åren. Huvudanledningarna till detta är
stora pensionsavgångar i kombination
med att det utbildas för få.12
Idag
kräver dessutom de flesta bristyrken
någon form av vidareutbildning, utöver
gymnasiekompetens.
“Samtidigt som
arbetslösheten
är hög föreligger,
till synes paradoxalt,
en brist på rätt utbildad
personal inom flera
branscher och yrken.”
7
SCB, Arbetskraftsundersökningarna 2013
8
Ekonomifakta, Långtidsarbetslöshet
9
SCB, AKU, http://www.scb.se/AKU/
10
SCB, Konjunkturstatistik över vakanser, resultat från 4:e kvartalet 2013
11
Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten 2013
12
Arbetsförmedlingen, Var finns jobben?
10. 10
Detta är en märkbar trend även
internationellt. Enligt en studie
av OECD har det i ekonomiskt
utvecklade länder skett en stadig
och långsiktig utveckling mot
allt högre kompetensnivåer inom
arbetskraften och andelen högutbildad
arbetskraft har ökat inom de flesta
branscher.13
Studien visar att andelen
högkvalificerade tjänstemannajobb har
ökat till mellan 30 och 40 procent i de
anglosaxiska såväl som i de nordiska
länderna, från att ha legat på andelar på
7-15 procent under 1960-talet.
Kraven på utbildning för att få ett
jobb har också ökat och det har skett
ett skifte mellan okvalificerade jobb
Frankrike
Tyskland
Irland
N
ederländerna
Sverige
Storbritannien
USA
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
70-tal
80-tal
90-tal
och jobb som kräver utbildning.14
I en sammanställning av Thålin,
av utvecklingen av genomsnittliga
utbildningskrav för män i arbete från
1970-talet till 1990, uppvisar alla länder
en entydig trend. Enligt studien har
det generella utbildningskravet utöver
grundskola ökat från 1,8 till 3,1 år mellan
1974 och 2000 i Sverige. Jobb utan
utbildningskrav utöver grundskola
har samtidigt sjunkit från cirka 50
procent till precis över 25 procent. Allt
fler satsar också på att läsa vidare efter
grundskolan och högskoleväsendet har
expanderat.15
Dock så matchas valet
av utbildningar och deras inriktning
för dåligt med arbetsmarknadens
efterfrågan.
FÖRÄNDRING I UTBILDNINGSKRAV FÖR ARBETE
Figur 6: Förändring i utbildningskrav för arbete, från 70-tal till 90-tal. Källa: Thålin (2007)
Det finns flera anledningar till denna
utveckling. De huvudsakliga skälen
är tekniska framsteg och ökad
specialisering, med ökad fragmentering
av produktionen och outsourcing i
världen.16
“Kraven på utbildning
för att få ett jobb har
också ökat...”
13
Hanel, M, 2012
14
Se bland annat Le Grand C. et al. 2004 och Tåhlin M, 2007.
15
Lindberg, H. 2012.
16
Korpi, T. & Thålin M, 2006.
Utbildningsår efter grundskola
11. 11
SVENSK
ARBETSMARKNADSPOLITIK
I. ARBETSMARKNADS-
POLITIKENS MÅL
I budgetpropositionen för 2014
skriver Alliansregeringen att
arbetsmarknadspolitiken ska verka
för att:
I enlighet med Förordning (2000:628)
om den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten ska statens
arbetsmarknadspolitiska verksamhet
bedrivas i form av platsförmedling,
vägledning, arbetsmarknadspolitiska
program, arbetsplatsintroduktion,
arbetslivsinriktad rehabilitering,
verksamhet för unga med
funktionshinder samt insatser
för vissa nyanlända invandrare.
Verksamheten omfattar även frågor
om vissa anställningsfrämjande
åtgärder, arbetstillstånd och
arbetslöshetsförsäkringen.
Idag utgörs det statliga offentliga
åtagandet under området
i stor utsträckning av den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten
vid Arbetsförmedlingen och
arbetslöshetsförsäkringen.
II. CENTRALA AKTÖRER I SVENSK
ARBETSMARKNADSPOLITIK
A. ARBETSFÖRMEDLINGEN
Arbetsförmedlingen svarar för den
offentliga arbetsförmedlingen och dess
arbetsmarknadspolitiska verksamhet.
Detta innebär att Arbetsförmedlingen
har huvudansvaret för matchningen
i Sverige. Regeringen utfärdar i slutet
av varje år ett regleringsbrev som
innehåller de övergripande målen och
prioriteringarna för verksamheten.
Arbetsförmedlingen finansieras genom
anslag från staten och beslutas av
riksdagen. Dessa anslag har ökat rejält
de senaste åren – år 2014 var anslag och
andra tillgängliga medel totalt drygt 72
miljarder kronor att jämföra med runt
60 miljarder år 2010.
• förbättra matchningen mellan
dem som söker arbete och
dem som söker arbetskraft
• säkerställa att
arbetslöshetsförsäkringen
fungerar som en
omställningsförsäkring
• stadigvarande öka
sysselsättningen på lång sikt “Samtliga riksdagspartier
anser att Arbetsförmedlingen
inte lyckats med sitt uppdrag
och att det nuvarande
arbetsförmedlings-
systemet bör förändras.”
12. 12
Arbetsförmedlingen har sedan länge
uppvisat en låg effektivitet. I en
rapport publicerad av Riksrevisionen
redan 2006 konstaterades att
Arbetsförmedlingens förmåga att
matcha arbetssökande med lediga
jobb minskar och att det finns
stora skillnader i effektivitet mellan
enskilda arbetsförmedlingar.17
Enligt
beräkningar gjorda av Svenskt
Näringsliv förmedlas knappt ett jobb
per månad per arbetsförmedlare.18
Även Arbetsförmedlingens egna
Arbetsmarknadsrapport för 2014
säger att det blivit svårare att
matcha arbetslösa till lediga jobb.
Detta beroende på att allt fler
inskrivna befinner sig långt från
arbetsmarknaden.19
Samtliga riksdagspartier anser att
Arbetsförmedlingen misslyckas med
sitt uppdrag och att det nuvarande
systemet för arbetsförmedling
bör förändras. Uppfattningen
om hur och i vilken grad denna
förändring ska ske skiljer sig
partierna emellan. Centerpartiet
har exempelvis föreslagit en
privatisering av Arbetsförmedlingens
verksamhet, det vill säga att fler
aktörer än Arbetsförmedlingen ska
kunna förmedla jobb genom ett
valfrihetssystem för den arbetssökande.
Även Miljöpartiet har varit öppet
för att undersöka denna möjlighet.
Socialdemokraterna och Moderaterna
har tidigare varit emot en privatisering
av verksamheten.
I samband med presentationen
av budgetpropositionen för 2014
aviserade Alliansregeringen att de
planerade att göra en bred översyn
av Arbetsförmedlingen. Syftet var att
säkerställa att ”arbetsförmedlingen
på bästa sätt bidrar till att förbättra
arbetsmarknadens funktionssätt,
bland annat genom en förbättrad
matchning”. Utredningen tillsattes
i februari 2014 och ska i korthet,
utifrån de senaste årens reformer och
förändringar på arbetsmarknaden,
analysera myndighetens
förutsättningar att framgångsrikt
genomföra sitt uppdrag att förbättra
arbetsmarknadens funktionssätt.
Utredningen ska bland annat titta på
Arbetsförmedlingens effektivitet och
uppföljning av arbetet samt undersöka
hur Arbetsförmedlingen använder
kompletterande aktörer och vid behov
föreslå förändringar i användandet av
dessa. Möjligheten och lämpligheten
att konkurrensutsätta vissa delar av
Arbetsförmedlingens verksamhet som
inte utgörs av myndighetsutövning
ska belysas. Förslag om hur
ersättningssystemen bör utformas för
att skapa incitament för kompletterande
aktörer att på ett effektivt sätt bidra
till fungerande stödinsatser och
effektiv matchning ska läggas fram.
Utredningen ska presentera sitt
betänkande den 15 januari 2016.
17
Riksrevisionen, Den offentliga arbetsförmedlingen 2006:22
18
Svenskt Näringsliv, Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen
19
Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2014
13. 13
B. LEVERANTÖRER AV EXTERNA
ARBETSMARKNADSTJÄNSTER
Arbetsförmedlingen har sedan 2007
haft regeringens uppdrag att använda
kompletterande aktörer som en del av
sitt tjänsteutbud. Syftet med samarbete
med kompletterande aktörer är att
förbättra matchningen och motverka
utanförskap på arbetsmarknaden, ge
möjlighet till individuellt anpassade
tjänster och service samt att låta
arbetssökande få del av andra aktörers
kunskap och erfarenhet genom att
bredda utbudet av förmedlingstjänster.
I juni 2013 deltog nästan 44 000
personer i aktiviteter organiserade av
kompletterande aktörer.20
I dagsläget
finns flest deltagare i tjänsten
Etableringslots som riktar sig mot
nyanlända. Därefter följer tjänsten
Jobb- och utvecklingsgarantin och
Jobbgarantin för ungdomar.
Arbetsförmedlingen upphandlar
tjänster från kompletterande aktörer
genom lagen om offentlig upphandling
(LOU) eller lagen om valfrihetssystem
(LOV) beroende på vilken tjänst
det är. En upphandling inom ramen
för LOU innebär att den leverantör
som lämnat det mest förmånliga
anbudet vinner, och får därmed
monopol på att leverera den specifika
tjänsten tills dess att kontraktet går
ut, medan en upphandling enligt
LOV innebär att Arbetsförmedlingen
löpande tecknar avtal med
samtliga aktörer som uppfyller
kraven i förfrågningsunderlaget.
Arbetsförmedlingen hade under år 2012
avtal med 796 unika kompletterande
aktörer, varav 767 leverantörer var
upphandlade enligt LOV.21
Det finns fyra tjänster som
är upphandlade enligt LOV:
Etableringslots, jobbcoachning,
sysselsättningsplatser samt Coach över
tröskeln (stöd till långtidsarbetslösa,
med en jobbcoach som följer med den
arbetslöse till praktikplatsen).22
Det är
obligatoriskt för Arbetsförmedlingen
med valfrihetssystem för
Etableringslots – övriga tre tjänster kan
även upphandlas inom ramen för LOU.
Arbetsförmedlingens upphandlingar
av kompletterande aktörer har mötts av
tydlig kritik de senaste åren, både från
aktörerna själva och från de individer
som använt sig av tjänsterna. Exempel
på kritik är att priset snarare än
kvaliteten varit avgörande för vem som
blivit upphandlad, bristande kontroll
och oklara spelregler.
En av målsättningarna med översynen
av Arbetsförmedlingen är att kunna
rensa upp bland oseriösa aktörer
och, om möjligt, skapa en förbättrad
syn på kompletterande aktörer till
Arbetsförmedlingen.
20
Arbetsförmedlingen, Sex år med kompletterande aktörer - Arbetsförmedlingens erfarenheter och utmaningar
21
Konkurrensverket, Valfrihetssystem inom Arbetsförmedlingen
22
Coach över tröskeln var en försöksverksamhet. Verksamheten löpte ut vid årsskiftet 2013
14. 14
C. FACKFÖRBUND
I Sverige ingår de flesta fackförbund
i något av de tre fackliga central-
organisationerna. Förbunden
inom LO organiserar arbetare,
förbunden inom TCO tjänstemän och
förbunden inom Saco akademiker. I
en internationell jämförelse är den
fackliga organisationsgraden, andelen
av de anställda som är medlemmar i
ett fackförbund, hög i Sverige. Det har
dock skett en betydande minskning i
facklig anslutning de senaste åren. På
den svenska arbetsmarknaden som
helhet var organisationsgraden år
2010 drygt 70 procent, att jämföra med
90-talets organisationsgrad som var på
över 80 procent (år 1993 85 procent).23
Från fackligt håll finns ibland en
osäkerhet gällande anställnings-
tryggheten och villkoren för
inhyrd personal, det vill säga
bemanningsanställda. I en
undersökning av arbetsgivare som
hyrt eller försökt hyra in personal
gjord av Bemanningsföretagen24
svarar 30 procent att de upplevt hinder
när de hyrt in eller försökt hyra in
personal. Det vanligaste hindret som
arbetsgivarna upplevt är ”motstånd från
fackföreningar”, vilket 14 procent svarar.
D. KOMMUNER
Kommunal vuxenutbildning,
Komvux och Svenska för invandrare,
SFI är kommunala verksamheter.
Kommunerna kan välja att driva
dessa i egen regi eller välja att lägga
ut driftsansvaret på en annan aktör –
antingen genom offentlig upphandling
eller genom valfrihetssystem. Dessa
upphandlingar dras med liknande
problem som Arbetsförmedlingens
upphandlingar – det vill säga pris före
kvalitet och dålig uppföljning. Det råder
också olika uppfattningar både mellan
och inom kommuner kring vad som är
tillåtet när det gäller upphandlingar.
Detta gör att metodik, kvalitet och
innehåll spretar mycket över landet.
Särskilt problematisk är utvecklingen
inom SFI. Enligt betänkande
av SFI-utredningen innebär det
osäkra läget att de flesta som
lägger ut verksamheten på enskilda
utbildningsanordnare tar det säkra
för det osäkra och håller sig till ett
strikt upphandlingsförfarande enligt
LOU. I betänkandet föreslås ett utökat
valfrihetssystem inom både SFI och
komvuxverksamheten, där varje individ
får en ”SFI-peng” och själv kan välja
den utförare som bäst passar dem.25
E. ARBETSGIVARE
Privata och offentliga
arbetsgivare köper tjänster som
bemanning, företagsutbildningar
samt Jobbcoachning och
karriärväxlingstjänster. Det finns
ett mervärde i att privata inköpare
av den här typen av tjänster i ännu
högre utsträckning tar hänsyn till
kvalitativa aspekter som till exempel
att leverantören garanterar schyssta
arbetsvillkor och klarar av att leverera
det resultat man utlovat.
23
Kjellberg, A. 2010.
24
Bemanningsföretagen, Personalinhyrning i Sverige
25
SOU 2013:76 Svenska för invandrare - valfrihet, flexibilitet och
individanpassning.
15. 15
III. SVENSK ARBETSMARKNADS-
POLITISK DEBATT IDAG
Under mandatperioderna 2006-
2010 och 2010-2014 har regeringen
valt att rikta huvuddelen av sina
arbetsmarknadspolitiska insatser mot
långtidsarbetslösa och andra grupper
som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Denna grupp har ansetts ha störst
behov. Bland satsningarna för att
minska långtidsarbetslösheten kan
nämnas Jobb- och utvecklingsgarantin.
Om sökande fortfarande är arbetslös
efter totalt 450 ersättningsdagar så
får vederbörande gå med i Jobb- och
utvecklingsgarantins Fas 3, även kallad
sysselsättningsfasen, där individen
erbjuds varaktig samhällsnyttig
aktivitet som inte konkurrerar med
ordinarie jobb. En annan viktig del
i regeringens åtgärder att minska
långtidsarbetslösheten är Nystartsjobb,
en satsning som syftar till att få
fler i arbete genom att stimulera
arbetsgivare att anställa personer som
har stått utanför arbetsmarknaden en
längre tid. Liksom Alliansen fokuserar
Socialdemokraterna sina åtgärder på
långtidsarbetslösheten, men de föreslår
även andra utbildningssatsningar och
satsningar på ungdomsarbetslösa
som inte står lika långt utanför
arbetsmarknaden.
Frågan om Sveriges
ungdomsarbetslöshet har varit i särskilt
politiskt fokus. Många av satsningarna
som genomfördes av den sittande
regeringen 2006-2014 har genomförts
inom ramen för Jobbgaranti för
ungdomar, ett paraplyprogram för
ungdomar mellan 16-25 år som är
arbetslösa och som varit inskrivna
på Arbetsförmedlingen under en
period om sammanlagt tre månader.
Alliansregeringen har dessutom infört
sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar
under 26 år i syfte att få fler ungdomar
i arbete.
Flertalet föreslagna åtgärder från
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Vänsterpartiet inkluderar utbildning
i någon form, både grundutbildning,
omskolning och vidareutbildning.
Socialdemokraterna har till exempel
föreslagit en 90-dagarsgaranti
(även kallad Ungdomsgaranti)
som innebär att ingen ungdom
ska vara arbetslös längre än nittio
dagar. Efter denna period ska en
ung arbetslös vara berättigad till
åtgärder som utbildningskontrakt
och yrkesutbildningar. Miljöpartiet
vill ge Arbetsförmedlingen i uppdrag
att tillsammans med kommunerna
bedriva uppsökande verksamhet med
syfte att stödja arbetslösa upp till 25
år utan gymnasiekompetens som vill
komma in i aktivt arbetssökande eller
studier. Insatserna kan
handla om exempelvis
handledning,
projektverksamhet
och hjälp att starta
företag.
16. 16
EXEMPEL PÅ
ARBETSMARKNADS-
POLITISKA SYSTEM I
ANDRA LÄNDER
I debatten brukar både Australien och Storbritannien lyftas
fram som framgångsrika arbetsmarknadspolitiska system, i
vilka externa leverantörer av arbetsmarknadstjänster spelar
en central roll.26
26
Bemanningsföretagen, Dags för jobbpeng
17. 17
DEN AUSTRALIENSISKA MODELLEN
I Australien infördes redan på 1990-talet ett system där individen själv fick
välja arbetsförmedlare eller jobbcoach. I systemet är arbetsförmedlingen
inte ett statligt monopol, utan varje arbetssökande får en jobbpeng, som
bestäms utifrån hur svårt det bedöms vara att stödja den enskilde till att
komma i egenförsörjning. Denna jobbpeng kan sedan användas för att
välja privat arbetsförmedling från en lista av godkända förmedlingar.
Förmedlingsföretagen söker uppdragen via en statligt reglerad upphandling
där servicenivån är bestämd av staten. Ett väl utarbetat system för
utvärdering finns också på plats.
Resultaten har varit mycket goda. Systemet, inklusive en aktivering
av jobbsökande som det inneburit, har bidragit till en halvering av
arbetslösheten i landet.27
DEN BRITTISKA MODELLEN
Storbritannien har sedan 2011 en arbetsmarknadspolitisk modell med
upphandling i flera led. Den ansvariga myndigheten, Department for Work
and Pensions (DWP), har avtal med 18 större privata aktörer, som i sin tur
upphandlar en stor del av de tjänster de levererar från underleverantörer.
DWP har utarbetat specifika krav som leverantörerna måste uppfylla för att få
bedriva sin verksamhet. Myndigheten räknar med att de privata leverantörer
man har skrivit kontrakt med levererar 43 procent av samtliga tjänster själva
samt upphandlar 18,3 procent av tjänsterna av non-profitorganisationer,
30 procent av vinstdrivande företag och 8,5 procent av offentliga
organisationer.28
A
B
27
OECD, Activating Jobseekers: How Australia Does It
28
Bemanningsföretagen, Dags för jobbpeng
18. 18 Del 2
LERNIAS LÖSNING –
KOMPETENSPARTNER
FÖR INDIVID OCH
ARBETSGIVARE
Lernia är ett affärsmässigt drivet
företag i statlig vars eventuella
utdelning bidrar till statskassan.
Lernia bidrar till en hållbar
samhällsutveckling genom att vi med
effektiva processer får fler individer i
egenförsörjning. Det skapar värde för
våra kunder, medarbetare, ägare och
samhället i stort. Vi på Lernia anser
att vi har ett samhällsnyttigt uppdrag
eftersom vår verksamhet har effekter
för samhället i stort.
Ett begrepp som beskriver
Lernias uppdrag är att vi är en
kompetenspartner – både för
individer och arbetsgivare. Detta
innefattar en mängd perspektiv. För
företag och organisationer handlar
kompetensförsörjning om flexibilitet
– att kunna matcha utbud med
efterfrågan. För individen innebär det
att Lernia stöttar dem i arbetslivets
alla skeden, från nyinskriven på
Arbetsförmedlingen till varaktig
egenförsörjning. Och för samhället
innebär det att fler människor kan
bidra med skatteintäkter samtidigt
som samhällets kostnader i form av
utebliven skatt och belastning på olika
typer av försörjningsstöd minskar.
Vårt viktigaste mål är att öka andelen
människor i egenförsörjning. Under
2013 utbildade vi 45 000 personer,
coachade 3 400 personer till nytt
jobb samtidigt som vi hyrde ut 6 700
bemanningskonsulter, varav 3 600 var
nyanställda.
“Vårt viktigaste mål är
att öka andelen människor
i egenförsörjning.”
19. 19
LERNIA – 100 ÅR AV
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Lernia är det företag som har längst
erfarenhet av matchning och utbildningar
för arbetsmarknadens behov. Fröet till
Lernia såddes redan under 1920-talet, med
statliga omskolningskurser för arbetslösa
och senare arbetsmarknadsutbildningar,
AMU. Redan då var målsättningen
att människor som stod utanför
arbetsmarknaden skulle ges möjlighet att
utveckla sin kompetens och matchas till
nytt arbete.
Den 1 januari 1986 bildades från AMU
den statliga myndigheten AMU-
gruppen med uppdrag att anordna
arbetsmarknadsutbildning åt dåvarande
Arbetsmarknadsverket samt övriga
uppdragsgivare som till exempel företag
och kommuner. År 1993 ombildades
myndigheten till ett statligt ägt aktiebolag
och fick då namnet AmuGruppen AB. 1998
startade bemanningsverksamheten vilket
lade grunden till det stora nätverk Lernia
idag har hos näringslivet. År 2000 bytte
företaget namn till Lernia AB.
Det har hänt mycket sedan dess:
konjunkturtoppar- och dalar har avlöst
varandra, olika branscher och yrken har
vuxit fram och försvunnit. Det som är
bestående är utmaningen att ständigt
förbättra matchningen mellan människors
kompetens och företagens behov.
20. 20
ORGANISATION
Lernia är en av Sveriges ledande kompetenspartner inom områdena utbildning,
bemanning och omställning och finns representerat på fler än 100 orter i landet. Sedan
den 1 januari 2013 är Lernia organiserat i fem divisioner som bedriver verksamheter
inom dessa tre områden. Lernias utbildningsverksamhet består av divisionerna
Arbetsmarknadstjänster och Vuxenutbildning, omställningsverksamheten av divisionen
Karriärväxling och bemanningsverksamheten av divisionerna Bemanning Tjänsteman
och Bemanning Yrkesarbetare.
Koncernchef & VD
Ledning & Juridik
AFFÄRSSTÖD
Vuxenutbildning
Arbetsmarknadstjänster
Karriärväxling
Tjänstemän
Yrkesarbetare
Utbildning Omställning Bemanning
Ekonomi
HR
Operativ
Effektivitet
Marknad,
Försäljning,
Affärsutveckling
22. 22
KOMPETENSVÄRDEKEDJAN
På Lernia är vi medvetna om att alla människors resa ser olika ut och försöker på
bästa möjliga sätt anpassa vårt erbjudande till individens behov och möjligheter.
Ofta står de inför betydande omställningar, både önskade och oönskade. Det kan
handla om individer som för tillfället står utanför arbetsmarknaden, vill stärka sin
kompetens eller påverkas av organisationsförändringar och därför behöver ställa om
till en ny roll eller hitta ett annat arbete.
Figur 7: Lernia som kompetenspartner – för individer och arbetsgivare
VAD LERNIA ERBJUDER FÖR
INDIVIDENS KOMPETENSBEHOV
VAD LERNIA ERBJUDER FÖR
ARBETSGIVARENS KOMPETENSBEHOV
Söker arbete
Öka personal
Ny i Sverige
Stöd vid
förändring
Bredda kompetensbasen
(Hållbarhet & mångfald)
Utveckla
personal
Söker utbildning
Minska personalVäxla personal
Stöd vid
uppsägning
Omställning
Arbetsväxling
Yrkesutbildning
Rekrytering
Inhyrning
Företagsutbildning
Arbetsväxling
Karriärväxling
Yrkesutbildning
Omställning
Yrkesutbildning
Yrkeshögskola
Komvux
Arbetsmarknads-
utbildning
Vägledning
Omställning
Arbetsväxling
Karriärväxling
Yrkesutbildning
Inhyrning
Rekrytering
Inhyrning
Jobbcoach
Arbetsmarknads-
utbildning
Rekrytering
Inhyrning
Rekryterings-
utbildning
Rekryteringspraktik
Yrkesutbildning
SFI
Etableringslots
Jobbmatchning
Validering
Rekryterings-
utbildning
Arbetsmarknads-
utbildning
Företagsutbildning
Yrkesutbildning
Rekryterings-
utbildning
Karriärväxling
Anpassad utbildning
Karriärcoach
Praktik
Inhyrning
Jobbcoach
SFI
Yrkeshögskola
Arbetsmarknads-
utbildning
Yrkesutbildning
Komvux
23. 23
KOMPETENSVÄRDEKEDJA
INDIVIDENS BEHOV ARBETSGIVARENS BEHOV
Yrkesorienterad
utbildning
Kompetens-
förmedling
Kompetens-
förändring
Grundläggande
utbildning
Etableringsstöd
Coachtjänster
Etableringslots
Svenska för
invandrare, SFI
Förberedande
utbildning (AF)
Grundvux
Yrkesvux
Arbetsmarknads-
utbildning
Yrkeshögskola
Personalutbildningar
Rekrytering
Inhyrning
Praktik
Omställning
Arbetsväxling
Personalutbildning
Lernia fungerar som en ledande
kompetenspartner för både individen
och arbetsgivaren. För individen
handlar det om en resa från
nyinskriven till egenförsörjning och
kompetensutveckling. Alla individer
har en egen förmåga men i olika stadier
eller situationer kan det behövas
stöd för att den förmågan ska kunna
komma individ och samhälle till nytta.
För arbetsgivarna fungerar Lernia
som en ledande kompetenspartner
och som en expert på lösningar för
att möta företags och organisationers
kompetensutmaningar. Individerna,
situationerna och behoven är olika.
Men både individerna och arbetsgivare
har en sak gemensamt – de står inför en
förändring. I den processen kan Lernia
göra stor skillnad. Genom att erbjuda
tjänster inom utbildning, bemanning
och omställning kan vi anpassa vårt
erbjudande till både individens och
kundens behov och möjligheter. Vi
har valt att beskriva en individs väg till
egenförsörjning genom det vi kallar en
”Kompetensvärdekedja”. En illustration
av Kompetensvärdekedjan kan ses i
nedan figur.
Figur 8: Lernias roll inom kompetensvärdekedjan
Det är viktigt att komma ihåg att de
olika delarna i kedjan är länkade till
varandra. Detta innebär att flera länkar
kan vara aktiva samtidigt. Till exempel
kan SFI-utbildning även ha inslag av
yrkesorienterad utbildning och vid en
ökad efterfrågan hos ett företag kan SFI
kopplas in som en tjänst för att snabbt
kunna öka personalstyrkan.
24. 24
Kompetensvärdekedjan beskriver
individens väg från arbetssökande
till egenförsörjning och kompetens-
utveckling, och knyter an till
arbetsgivarens kompetensbehov.
Varje division inom Lernia erbjuder
tjänster i ett eller flera steg i
kompetensvärdekedjan. Sammantaget
hjälper våra tjänster individer och
kunder inom det privata näringslivet
och den offentliga sektorn att stärka sin
konkurrenskraft, vilket i sin tur bidrar
till en bättre fungerande arbetsmarknad
och en ökad integration. De individer
och arbetsgivare som utgör den
svenska arbetsmarknaden har olika
utmaningar – tack vare Lernias breda
tjänsteutbud kan vi möta dessa behov.
Genom Lernias grundutbildnings-
program och SFI-kurser får människor
möjlighet att tillgodogöra sig en
basutbildning som hjälper dem att
närma sig arbetsmarknaden. Med dessa
kunskaper på plats kan våra elever
sedan söka sig till yrkesorienterade
utbildningar, som är skräddarsydda för
arbetslivet.
Bemanningsbranschen ger många
en start i arbetslivet. I Lernias årliga
medarbetarundersökning bland
bemanningskonsulter för 2013 svarade
mer än var fjärde konsult att de var
arbetslösa/arbetssökande innan de
anställdes av Lernia. Chansen att möta
olika arbetsplatser leder även till bättre
karriärmöjligheter långsiktigt.
Människor som behöver
vidareutbilda sig, antingen inom
företaget eller för att få ett nytt
jobb, har möjlighet att genomgå
en av våra karriärväxlingstjänster.
Via Lernia får arbetsgivaren hjälp
med kompetensförmedling och
kompetensförändring vid behov av
utbildning eller omställning.
25. 25Del 3
7 FÖRSLAG FÖR
EN EFFEKTIVARE
ARBETSMARKNADSPOLITIK
En hög arbetslöshet är ett stort
samhällsproblem av flera skäl. För
det första medför det en förlust för
den vederbörande då hen inte ges
möjlighet att fullt ut bidra i samhället.
För det andra går samhället miste
om den produktion som arbetslösa
personer skulle kunna bidra med
samtidigt som samhället måste bidra
ekonomiskt till deras försörjning.
Detta är speciellt allvarligt med
tanke på de utmaningar som
en åldrande befolkning medför.
Sammantaget har arbetskraftsutbudet
ökat markant sedan 2006. Nu
är det dags att effektivisera de
arbetsmarknadspolitiska insatserna
och förbättra matchningen. Även
efterfrågan på arbete måste öka. Det
viktigaste för att sänka arbetslösheten
är växande företag med tillgång till
rätt arbetskraft.
Den svenska arbetsmarknaden
genomgår en strukturomvandling.
Samtidigt som arbetslösheten är hög
föreligger det paradoxalt nog en brist
på rätt utbildad personal inom flera
branscher och yrken. Människor utan
adekvat utbildning hamnar allt längre
bort från arbetsmarknaden i takt med
att utbildningskraven ökar.
Mycket talar alltså för att den svenska
arbetsmarknaden inte anpassat sig
tillräckligt snabbt till den kraftigt
ökade efterfrågan på arbetskraft inom
den kunskapsintensiva tjänstesektorn
i Sverige, vilket har lett till de ökade
matchningsproblemen.29
Därmed
finns alltså en ännu orealiserad
möjlighet att sänka arbetslösheten
genom bättre matchning byggd på
individanpassade helhetslösningar. För
att komma åt den potentialen behövs
en omstrukturering av den svenska
arbetsmarknadspolitiken.
Nedan presenteras ett antal förslag
om hur svensk arbetsmarknadspolitik
skulle kunna bli mer effektiv:
I. ”STÄLL OM SVENSK
ARBETSMARKNADSPOLITIK
– FRÅN ETT SYSTEMFOKUS
TILL ETT INDIVIDFOKUS”
Svensk arbetsmarknadspolitik förs i
stuprör, med flera olika departement,
myndigheter, organisationer och
privata aktörer som ansvarar för
individens resa till egenförsörjning – på
både statlig nivå och lokal nivå.
29
Almega, Konjunkturrapport – långdragen återhämtning
26. 26
För att kunna öka matchnings-
potentialen och få fler människor i
arbete krävs ett helhetsgrepp inom
svensk arbetsmarknadspolitik, med
ett system som tillåter samarbete
mellan dessa aktörer och gör det
möjligt att bygga integrerade kedjor
mellan integrations-, utbildnings-
och arbetsmarknadsinsatser.
Skilda budgetposter, uppdrag eller
styrningsprocesser får inte hindra en
människas väg till arbete. Samarbetet
mellan stat, Försäkringskassa, vård,
kommun, Arbetsförmedling, det
lokala näringslivet, fackföreningar
och leverantörer av utbildnings-,
bemannings- och omställningstjänster
måste öka.
För att kunna uppnå detta krävs ett
mer flexibelt finansieringssystem för
arbetsmarknadspolitiken. Dagens
stuprörspolitik där olika institutioner
har olika budgetar för olika delar av
arbetsmarknadspolitiken fungerar
dåligt för att få människor i arbete.
Genom att till exempel skapa
samfinansieringslösningar mellan
aktörerna på svensk arbetsmarknad
skulle fler individer kunna komma i
varaktig anställning.
En central aspekt i att få människor i
egenförsörjning är att se till individens
kompetensbehov, och anpassa
åtgärderna efter det på ett sätt så att
det matchar arbetsgivares behov.
Vi är övertygade om att generiska
programåtgärder och tillskjutna medel
inte räcker för att få människor i
varaktig anställning.
Om arbetsmarknadsåtgärder ska
få effekt och få fler individer i
egenförsörjning behövs ett nytänkande
kring hur arbetsmarknadspolitiken förs
– från generiska programåtgärder till
individuellt anpassade åtgärder.
Lernia har en djup kunskap om
arbetsmarknaden och ett brett nätverk
inom näringslivet och bland offentliga
aktörer. Genom att vi konstruerar
en plan anpassad efter individens
kompetensbehov kan vi, via utbildning
och omställningsstöd, matcha
individens unika förutsättningar med
de kompetensbehov som finns på
arbetsmarknaden. På så sätt skapar vi
fler vägar till egenförsörjning.
II. ”ARBETSMARKNADS-
INSATSERNA MÅSTE MATCHA
KONJUNKTURLÄGET”
Svensk arbetsmarknadspolitik
går i otakt med tiden, med
arbetsmarknadsinsatser som i
många fall inte är optimerade för
det rådande konjunkturläget. Det
krävs en större flexibilitet med både
kortare utbildningsinsatser och
längre grundutbildningar för att sluta
rekryteringsgapet och främja snabb
omställning på arbetsmarknaden.
“Lernia har en
djup kunskap om
arbetsmarknaden och
ett brett nätverk inom
näringslivet och bland
offentliga aktörer.”
28. 28
Under lågkonjunkturer går ofta
majoriteten av de arbetsmarknads-
politiska insatserna till arbetsmarknads-
utbildningar, som syftar till att
snabbt göra människor redo för
arbetsmarknaden. Problemet är dock
inte att människor har fel kompetens,
utan att det finns för få jobb. Det
borde även från statens sida satsas
på att bygga upp baskompetenser, till
exempel gymnasiebehörighet, under
lågkonjunkturer då det faktiskt finns tid.
Under högkonjunkturer, när efterfrågan
på arbetskraft ökar och det krävs
åtgärder som snabbt gör att individer
kan ändra kompetens, är det Lernias
erfarenhet att staten minskar resurserna
för arbetsmarknadsutbildningar. Istället
går majoriteten av satsningarna till att
bygga upp baskompetenser, vilket tar
mycket längre tid.
Oavsett konjunkturläge bör det
också alltid finnas resurser för
längre yrkesutbildningar, med
syftet att anpassa arbetskraften till
strukturomvandlingar.
III. ”FOKUSERA PÅ PERSONER
NÄRA ARBETSMARKNADEN”
För att öka matchningspotentialen så
att företagen får chans att växa, och
arbetslösa en möjlighet att hitta rätt
jobb efter kompetens, måste vi tänka
om när det gäller inriktningen på de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Majoriteten av dagens
arbetsmarknadspolitiska insatser
riktas mot långtidsarbetslösa och
andra grupper som står långt ifrån
arbetsmarknaden – de som anses
ha störst behov. Ett sådant ensidigt
fokus på människor långt ifrån
arbetsmarknaden är inte en effektiv
arbetsmarknadspolitik. De resurser
och insatser som krävs för att bistå
en person i långtidsarbetslöshet
att ta sig till egenförsörjning
överstiger vida resurserna som krävs
om insatserna sker på ett tidigt
stadium. Att inte fokusera mer på
att förhindra att människor hamnar i
långtidsarbetslöshet innebär därmed
ett slöseri med skattemedel i dubbel
bemärkelse – dels för att det är billigare
med tidigare insatser och dels för
att människor då kommer i arbete
snabbare.
En jämnare balans av insatser i
arbetsmarknadspolitiken – från ett
ensidigt fokus på människor långt bort
från arbetsmarknaden till ett ökat fokus
på individer närmare arbetsmarknaden
skulle ge ett långsiktigt bättre resultat
när det gäller att få ner arbetslösheten.
Dagens prioriteringar innebär att vi
tappar människor som ligger närmare
arbetsmarknaden, och att vi i onödan
skapar nya långtidsarbetslösa. Det bästa
sättet att förhindra långtidsarbetslöshet
är att förhindra att människor blir
långtidsarbetslösa. Med enklare
“Majoriteten av dagens
arbetsmarknadspolitiska
insatser riktas mot
långtidsarbetslösa...”
29. 29
och snabbare åtgärder för dem som
befinner sig närmare jobb skapas också
en bättre dynamik på arbetsmarknaden.
Med detta sagt så ska det naturligtvis
även finnas väl genomtänkta och
fungerande stöd för de som står allra
längst ifrån arbetsmarknaden.
IV. ”SNABBARE UTBILDNINGS-
OCH OMSTÄLLNINGSINSATSER
KRÄVS FÖR ATT FÖRHINDRA
LÅNGTIDSARBETSLÖSHET”
Utbildning är den springande punkten
i att få människor i egenförsörjning.
Tröskeln till arbetsmarknaden har blivit
högre och idag står vi i en situation där
arbetsgivarnas krav på utbildning hela
tiden ökar, men där det inte finns några
åtgärder för att vuxna snabbt ska kunna
tillgodogöra sig nya kunskaper. Det
enda som finns är längre utbildningar.
Det krävs även snabbare insatser
– att bara kunna erbjuda längre
yrkesutbildningar på 40 veckor sluter
inte det existerande kompetensgapet.
Vi som tillhandahåller lösningar ska
inte behöva vänta med att erbjuda
utbildnings- och omställningsinsatser.
Varje dag en person går arbetslös
är slöseri med samhällsresurser och
människors potential.
I dagens a-kassesystem tillåts
först utbildningsinsatser efter 180
dagar i arbetslöshet. Det tycker vi
är fel. En arbetslös bör kunna få
a-kasseersättning parallellt med
utbildning från den första dagen av
arbetslöshet istället för från 180:e
dagen. För individen skulle detta vara
en möjlighet att påbörja en längre
utbildning, utan dröjsmål. Att tillåta
utbildningsinsatser direkt möjliggör
också en snabbare omställning för
att anpassa arbetskraftutbudet till
strukturomvandlingar.
V. ”BEMANNINGSVERKSAMHET ÄR
EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN VÄL
FUNGERANDE ARBETSMARKNAD”
Vi är övertygande om att bemanning
är en självklar del av en väl fungerande
arbetsmarknad och en avgörande
del i att klara av Sveriges behov av
omställning och förbättrad matchning.
I en allt mer flexibel omvärld, där
efterfrågan skiftar beroende på trender,
ekonomi och teknikutveckling, är det
viktigare än någonsin att få tillgång
till rätt kompetens vid rätt tillfälle
– flexibilitet vad gäller resurser och
kompetens, både för företag, offentliga
aktörer och för individer. För företag är
bemanningsanställningar nödvändiga
för att utjämna konsumtions- och
efterfrågetoppar. Inom det offentliga
innebär bemanningsföretag till
exempel att man inom vård och omsorg
kan hyra in läkare och sjuksköterskor
vid behov.
“I dagens a-kassasystem
tillåts först utbildnings-
insatser efter 180 dagar i
arbetslöshet. Det tycker vi
är fel.”
30. 30
Vi på Lernia tror även att
bemanningsanställningar är en
viktig länk för att få människor i
egenförsörjning. För individen innebär
en bemanningsanställning möjligheten
att få prova på olika arbetsuppgifter
och roller, beroende på bakgrund,
målsättningar och ort. De nätverk
bemanningsanställda skapar genom
att möta olika arbetsplatser leder också
till bättre karriärmöjligheter. Ofta
fungerar bemanningsbranschen som
en inkörsport till arbetslivet och är även
en bransch med stor erfarenhet av att
introducera unga och utlandsfödda.
Bemanningsanställningar är
riktiga jobb till marknadsmässiga
löner. Det finns en skepsis till
bemanningsanställningar, som upplevs
vara otryggare eller ”sämre” än andra
typer av anställningar. Avtalsmässigt
sett är dock en bemanningsanställning
lika trygg som någon annan anställning
och tillsvidareanställningar är regel
i bemanningsbranschen. Seriösa
bemanningsföretag har kollektivavtal
och samma arbetsvillkor som alla andra
arbetsplatser.
På Lernia fungerar bemanningsdelen
som länken mellan utbildning
och arbetsmarknad. Genom de
företagskontakter vi knyter i
bemanningsdelen kan vi förutse
framtida kompetensbehov och anpassa
våra utbildningar efter det.
VI. ”ARBETSMARKNADSINSATSER
MÅSTE MÄTAS PÅ RESULTAT
OM DE SKA GE RESULTAT”
För att arbetsmarknadsinsatser ska ha
den effekt som samhället förväntar sig
krävs tuffare resultatkrav och tydligare
uppföljning av kompletterande aktörer.
Ersättningen till de kompletterande
aktörerna bör anpassas efter hur svårt
det bedöms vara att hjälpa en individ
vidare till egenförsörjning. Idag är
upphandlingssystemet väldigt binärt
och fokuserar nästan enbart på pris.
Eftersom det ofta inte sker någon tydlig
uppföljning är det möjligt för aktörer att
pressa sina priser så lågt att de omöjligt
kommer kunna leverera i enlighet
med de resultatkrav de upphandlats
för. På grund av bristande uppföljning
kommer många leverantörer undan
med att inte leverera vad de lovat.
Brister i upphandlingar drabbar både
samhället och den enskilde individen.
“Seriösa bemannings-
företag har kollektivavtal,
och samma arbetsvillkor
som alla andra
arbetsplatser.”
32. 32
Det måste finnas utrymme för att
analysera och utvärdera resultat i
insatserna till de arbetslösa, och inte
enbart basera ersättningsnivåer på
pris och inputfaktorer. En skärpning
av resultatkrav och uppföljningar
är avgörande för att människor
ska få den service de förtjänar. Vi
tror också att detta i förlängningen
kommer leda till en utveckling av
fler innovativa kvalitetstjänster inom
arbetsmarknadsområdet.
Speciellt problematiskt i
sammanhanget är Arbetsförmedlingens
upphandlingar, då myndighetens
detaljstyrning ofta skapar stelbenta
upphandlingsförfaranden utan
utrymme för någon form av innovation.
Arbetsförmedlingen skulle nå bättre
resultat om man gav sina regionala
och lokala kontor större mandat
att via innovativa samarbeten med
leverantörer skräddarsy lösningar för
just deras arbetssökandes behov. Vi tror
nämligen att kompletterande aktörer
till Arbetsförmedlingen spelar en viktig
roll i svensk arbetsmarknadspolitik och
att dessa skulle kunna ta en ännu större
roll i att hjälpa den arbetssökande att
komma i egenförsörjning. Enligt en
studie av Institutet för arbetsmarknads-
och utbildningspolitisk utvärdering,
IFAU, krävs det mer fokus på praktik
och konkret hjälp med att söka arbete.30
I detta skulle kompletterande aktörer
kunna hjälpa till.
VII. ”VALFRIHET FÖR DEN
ENSKILDE, MEN BEGRÄNSA
ANTALET AKTÖRER”
Valfrihetssystem bör användas
i högre utsträckning inom SFI,
Etableringslotsar, vuxen- och
arbetsmarknadsutbildning. När Lagen
om offentlig upphandling, LOU,
används skapas lokala monopol under
tiden avtalen gäller, vilket motverkar
kvalitetsutveckling och innovation i
systemen.
Valfrihet för individen är bra och viktigt
att utveckla vidare. Men det har funnits
alltför många utförare att välja mellan. I
vissa kommuner med valfrihetssystem
kan individen idag välja mellan ett
hundratal till synes likartade aktörer
för exempelvis Etableringslots.
Mängden aktörer försvårar en
konsekvent uppföljning. Detta
tillsammans med att många kommuner
och Arbetsförmedlingen saknat de
resurser och verktyg som behövts
för kontroll har medfört att oseriösa
aktörer kunnat etablera sig. Antalet
valmöjligheter måste begränsas genom
att höja resultat- och kvalitetskraven.
Kommunen och Arbetsförmedling
måste också få mandat att vägleda
kunden när de ska göra sina val.
30
IFAU, Jobb- och utvecklingsgarantin – Vilka deltar, vad gör de och vart leder det?
33. 33
Det finns en bred enighet i att
nuvarande system måste förändras
och många förslag om åtgärder som
syftar till att skapa fler jobb och få fler i
arbete. Likväl är arbetslöshetssiffrorna
fortsatt höga samtidigt som
matchningen försämras. Vi är
övertygade om att blockeringen ligger
i hur dagens arbetsmarknadspolitik
är utformad. Externa leverantörer av
arbetsmarknadstjänster, som Lernia,
spelar en central roll i ett framgångsrikt
system för att hjälpa människor till
egenförsörjning. För att detta ska
bli verklighet krävs ett system som
tar tillvara på det djupa kunnande
och det breda nätverk som dessa
leverantörer innehar. Lernia är idag
en högt värderad kompetenspartner
till både individer och arbetsgivare.
Den kompetensen är något som vi
även gärna vill dela med oss av till det
offentliga och till våra politiker.
Vi ser denna vitbok som startskottet
på en fördjupad dialog om hur vi kan
bygga ett effektivt system för att stödja
människor att komma i egenförsörjning.
AVSLUTNINGSVIS
Arbetslösheten är Sveriges viktigaste
utmaning. Samtidigt som den
ger stora negativa konsekvenser
på individnivå är arbetslösheten
långsiktigt skadlig för svensk välfärd
och tillväxt. Lernia har i denna vitbok
formulerat ett antal förslag på hur
svensk arbetsmarknadspolitik kan
bli mer effektiv och på så sätt få fler i
varaktig anställning. Vi menar att de
viktigaste åtgärderna för att minska
arbetslösheten och få en mer effektiv
matchning är att:
• Våga gå från ett system-
fokus till ett individfokus i
de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna
• Göra det möjligt för
aktörer att erbjuda fullt
integrerade lösningar,
som kombinerar både
integrations-, utbildnings-
och arbetsmarknadsinsatser
• Se över upphandlings-
förfaranden för
arbetsmarknads- och
utbildningstjänster och
de uppföljningssystem
som idag finns på plats
“Vi ser denna vitbok
som startskottet på en
fördjupad dialog...”
34. 34
REFERENSER
”Konjunkturrapport – Långdragen återhämtning”. Almega. (2013).
http://www.almega.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=6fb5f74f-2d51-4dff-
900d-e3e53088376f&FileName=Konjunkturrapport_PDF_25_april_A.pdf
”Sex år med kompletterande aktörer - Arbetsförmedlingens
erfarenheter och utmaningar”. Arbetsförmedlingen. (2013).
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1dba97a7142dc24a3c8eaa/Rapport_f%C3%B6rdjupad_
granskning_av_kompletterande_akt%C3%B6rer_f%C3%B6rkortad_version_WEBB.pdf
”Arbetsmarknadsrapport 2014”. Arbetsförmedlingen
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.75050d89144b969bc3a2fe8/Arbetsmarknadsrapport_2014.pdf
”Var finns jobben?”. Arbetsförmedlingen. Gustavsson, H, & Strannefors T. (2013).
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3485b9a713b6ad32ce140a2/Var+finns+jobben_rapport.pdf
”Dags för jobbpeng”. Bemanningsföretagen. (2013).
http://www.bemanningsforetagen.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=c89bd375-
29c4-44e5-8c75-0490c98e255d&FileName=Dags_f%C3%B6r_jobbpeng_A.pdf
“Fakta om branschen”. Bemanningsföretagen. (2014).
http://www.bemanningsforetagen.se/branschfragor/om-branschen_1/fakta
”Personalinhyrningen i Sverige”. Bemanningsföretagen. (2011).
http://www.bemanningsforetagen.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=d5e46277-
310c-4c43-a1ac-860f8960ab63&FileName=Personaluthyrningen_i_Sverige_A.pdf
”Topp 25, blue-collar, Q4 2013”. Bemanningsföretagen. (2014).
http://www.bemanningsforetagen.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=066e474c-
d037-4fae-bfe3-26a74ef3046c&FileName=Topp_25_blue_Q4_2013_A.pdf
”Långtidsarbeteslöshet”. Ekonomifakta. (2014).
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Langtidsarbetsloshet/
Ungdomsarbetslöshet internationellt. Ekonomifakta. (2014).
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/
“Employment and unemployment (Labour Force Survey)”. Eurostat. (2014).
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/employment_unemployment_lfs/data/database
”IFAU, Jobb- och utvecklingsgarantin – Vilka deltar, vad gör de och vart
leder det?”. IFAU. Liljeberg L., Martinsson S., & Thelander J. (2013).
http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2013/r-2013-12-Jobb-och-utvecklingsgarantin.pdf
Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgradens hos
arbetsgivarförbund och fackförbund. Kjellberg, A. (2010)
http://www.tcotidningen.se/files/1105031426465/Kollektivavtalstackning_samt_organisationsgradLUP(3).pdf
35. 35
”Valfrihetssystem inom Arbetsförmedlingen”. Konkurrensverket. (2013).
http://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Rapporter/rapport_2013-7.pdf
”Lönebildningsrapporten 2013”. Konjunkturinstitutet. (2013).
http://www.konj.se/download/18.2cabf50a141002857eefae/Lonebildningsrapporten_2013_w.pdf
“Over-education or Lack of Skills? Job Matching on the Swedish Labour Market
1974–2000”. Le Grand, C., Szulkin, R., & Tåhlin, M. (2004). I Bygren, M., M. Gähler &
M. Nermo (red) Familj och arbete – vardagsliv i förändring. SNS förlag, Stockholm.
Activating Jobseekers: How Australia Does It”. OECD. (2012).
http://www.oecd-ilibrary.org/employment/activating-jobseekers_9789264185920-en
”Trends in Job Skill Demands in OECD Countries”. OECD Social, Employment
and Migration Working Papers, No. 143, 2012. Hanel, M. (2012).
http://www.oecd-ilibrary.org/docserver/download/5k8zk8pcq6td.
pdf?expires=1397125750&id=id&accname=guest&checksum=0CF228A3FEF7614175950FD2424823AD
”Företagens kompetensförsörjning och ungas etablering på
arbetsmarknaden”. Ratio. Lindberg, H.(2012).
http://ratio.se/media/129791/f%C3%B6retagens%20kompetensf%C3%B6rs%C3%B6rjning_slutlig.pdf
”Den offentliga arbetsförmedlingen”. Riksrevisionen 2006:22. (2006).
http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/1031/RiR_2006_22.pdf
“Skill Mismatch and Wage Growth”. SOFI, Stockholms
universitet. Korpi, T. & Tåhlin, M. (2006).
http://www2.sofi.su.se/~mta/docs/Skill_mismatch_and_wage_growth.pdf
”Arbetskraftsundersökningarna 2013”. Statistiska Centralbyrån. (2014).
http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/2013A01/AM0401_2013A01_SM_AM12SM1401.pdf
”Arbetskraftsundersökningarna 4:e kvartalet 2013”. Statistiska Centralbyrån. (2014)
http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/2013K04/AM0401_2013K04_SM_AM11SM1401.pdf
”Integration - en beskrivning av läget i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. (2013).
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0105_2013A01_BR_BE57BR1301.pdf
”Konjunkturstatistik över vakanser, resultat från 4:e kvartalet
2013”. Statistiska Centralbyrån. (2014).
http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0701/2013K04/AM0701_2013K04_SM_AM46SM1401.pdf
”Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen”. Svenskt Näringsliv. Sahlén, M. & Eklöf M. (2013).
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/fa-jobb-formedlas-av-arbetsformedlingen_533162.
html/binary/F%C3%A5%20jobb%20f%C3%B6rmedlas%20av%20Arbetsf%C3%B6rmedlingen
”Överutbildningen i Sverige – utveckling och konsekvenser”. Tåhlin, M. (2007).
I (red) Jonas Olofsson Utbildningsvägen – Vart leder den? Om ungdomar,
yrkesutbildning och försörjning, SNS förlag. Åberg, Rune (1999). Balansen mellan
arbetskraftens utbildningsnivå och jobbens kvalifikationskrav – ett struktur- eller
konjunkturproblem? Bilaga 2 till Ds 1999:58 Näringsdepartementet, Stockholm.
SOU 2013:76 Svenska för invandrare - valfrihet, flexibilitet och individanpassning.
