5. ”Dagens elever ska förberedas inför jobb
som inte existerar. Utveckla förmågan att
lösa problem som ännu inte finns med hjälp
av teknik som inte är uppfunnen ….”
6. Bedömning blir formativ först när
informationen från bedömningen faktiskt
används för:
att förändra och
att anpassa undervisningen
i syfte att möta elevernas lärandebehov.
7. 5 nyckelstrategier för bedömning för lärande
Dylan Wiliam professor Emeritus
vid Institute of Education University of London.
Forskningsområde - bedömning för lärande.
Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken
Lärandets idéhistoria UR
9. Nyckelstrategier för yngre elever
• Synliggöra lärandet
• Framåtsyftande feedback
• Själv- och gruppbedömning
Bedömning för lärande i årskurs F-5 - inne i “the primary black box”
- Christine Harrison och Sally Howard
10. 1.Starta där eleven befinner sig i sitt lärande
2.Eleven måste vara aktiv
3.Eleverna måste få samtal om sina idéer
4.Elverna måste förstå syftet /målen /kunskapskraven och var de
befinner sig i förhållande till dem - feedback
Christine Harrison och Sally Howard
11. kartlägga kunskaper
värdera kunskaper
återkoppla för lärande
synliggöra praktiska kunskaper
utvärdera undervisningen
...och relatera till skolans kunskapsuppdrag och
kunskapssyn i styrdokumenten...
14. • syn på kunskap
• syn på lärande
• syn på ämnet
• syn på undervisningen
15. Bedömning och lärande hålls isär Bedömning av och för lärande
sker fortlöpande
Läraren bedömer på egen hand
Lärande och elever bedömer
tillsammans
Produkt i fokus Processer i fokus
Huvudsakligen skriftliga
prov/prestationer
Dokumentation av olika slag
Självskattning
1 4
16. - att synliggöra kunskaper och förmågor
Styrdokumenten
Värdeorden/progressionsord i kunskapskrav
(t ex översiktligt, utförligt, utförligt och nyanserat
enkelt, utvecklat, välutvecklat)
Elevexempel
i form av tidigare gjorda labbrapporter, texter, presentationer, representationer i
form av filmer bilder
Matriser
hur vi använder dem gör det tydligt - inte ATT vi använder dem
17. Idag ska vi:
Läsa i (15 min)
Arbeta vidare med vår
saga (40 min)
Avsluta genom att läsa
igenom det vi skrivit.
Idag ska vi träna och bli bättre på person- och
miljöbeskrivningar, vi vill ju kunna ge bilder i
huvudet åt en läsare av våra sagor.
Uppgifter:
Läsa 15 min – Fokus: Hur beskriver
författaren personer och miljöer?
Arbeta med sagan (40 min)
Avsluta genom att läsa en kamrats text för
att se hur hen har beskrivit.
18. Ett effektivt klassrum är ett klassrum som karakteriseras av hög
elevdelaktighet (Dylan Wiliam, 2007).
• Dialogiska klassrum - metoder; No hands up med Lolly
sticks, Mini whiteboards, Exit tickets
• Problemlösning
• Mer basket än pingis!
• Frågor
• Flippat klassrum
• Webbpublicering
19. Olika typer av frågor:
Alla syror är giftiga!
På vilket sätt skiljer sig --- från —
Hur kan --- förklaras med —
Kan man knacka en lång knack? Hur vet du det?
Varför kostar en tavla av Picasso 10 miljoner kronor?
Varför tror du att vissa människor inte äter kött?
0,9 s
21. • Återkopplingen skall ge mer arbete för mottagaren än givaren- Vad skall hen
göra, inte hur bra (eller dåligt resultatet blev)?
• Fokuserad - förstår hen vad, varför och hur skall göras? Lagom utmaning?
• Relaterad till lärandemålen
• Timing - i rätt tid inte för lång tid mellan uppgift och respons, i processen.(75%)
• Kontexten - lärandekulturen; använder eleven responsen och hur, finns tiden i
undervisningen, avgörande
• Formen - muntlig, skriftlig; vad passar/variation
( Dylan Wiliam 2007)
22. • Uppgift - vad kan korrigeras, vad blev fel
• Process - hur löser eleven uppgift, vilka strategier
• Självreglering - kan eleven bedöma, styra sin prestation
(meta)
• person
25. Den proximala utvecklingszonen.
(Lev Vygotsky, 1978).
Eleverna behöver tränas i att ge och få respons, som en del av
undervisningen och den behöver inte vara helt korrekt.
(Dylan William)
26. • Självskattning/gruppskattning
ILVO - Idag Lär Vi Oss
JUV - Jag Undrar Vad
VÖL - Vet, Önskar veta, Lärt mig
• C3B4ME
• Elevexempel
• Checklistor
Eleven driver sitt eget lärande när den vet vart den skall!
29. ”Dagens elever ska förberedas inför jobb
som inte existerar. Utveckla förmågan att
lösa problem som ännu inte finns med hjälp
av teknik som inte är uppfunnen ….”
31. Låta elever läras sig genom att...
Använda kunskap i skolan för att skapa någonting nytt
av värde för minst en person utanför skolan.
Martin Lackeus 2014
32. Vem är jag?
Vad vet jag?
Vilka effekter kan jag skapa?
Hur kan vi veta vad folk behöver?
Hur kan vi göra annorlunda?
Låt oss göra en prototyp!
Vad fungerar ?
Vad lär vi oss av det?
Hur kan vi få mer av det?
Martin Lackeus 2014
33. Exempel från årskurs ett: en elev kan mycket om ett känt museum,
eftersom mamman arbetar där. Kan klassen och kamraterna också få
möjlighet att lära sig mer?
Klassen gemensamt klurar ut hur man tar sig dit?
Vad man ska göra där, vad man vill lära sig?
Dessutom kunde eleverna själva ta initiativ till eget konstnärligt
skapande, de samlade ihop material och byggde skulpturer som de
slutligen visade upp på en egen utställning.
35. Ett verkligt problem
Ett verkligt företag
Känslan av att använda all befintlig
kunskap
Ansvar
Mottagaren verklig
36. Vattenprojekt åk 6
Eleverna fick själva ska bestämma vad de ska lära sig, hur de ska lära sig
och hur de ska examineras/bedömas. För att kunna ta ställning till vad
lärarna ska bedöma måste eleverna först vara medvetna om vad
styrdokumenten säger. De är delaktiga i att planera arbetsområdets
innehåll, metoder, och utvärderingsformer.
Utdrag/del ur lgr 11 fick eleverna läsa och begrunda.
Eleverna arbetar i grupper en timme och ska komma överens om vad de vill
veta mer om och hur det ska kunna skaffa dessa kunskaper.
38. Lgr 11 betonar vikten av att stimulera färdigheter och
förmågor som lägger grunden för entreprenörskap.
Börja i förmågorna!
39. Generella förmågor kap 1-2
analysera, undersöka, reflektera, värdera, strukturera, att
dra slutsatser mfl)
Ämnesspecifika förmågor kap 3
fler återkommer i de olika ämnen
40. 1 Börja med att se vilka förmågor eleverna ska
utveckla
2 Plocka därefter in stoffet + arbetssätt
3 Glöm inte att planera för bedömning, när och hur +
aligment!
45. 10 principer för lärares professionsutveckling.
Helen Timperley, professor i pedagogik vid
Auckland Universitet, Nya Zeeland,
kollega med John Hattie. Hennes forskningsområde -
lärares professionella lärande och utveckling.
Det professionella lärandes inneboende kraft
46. Princip 1 - fokus på eleverna lärande Hur väl lyckas eleverna i förhållande till
kunskapskraven?
Princip 2 - meningsfullt innehåll
Princip 3 - integration teori och praktik
Princip 4 - bedömning (undervisning för lärande)
47. Princip 5 - fler tillfällen
Princip 6 - utgångspunkt i befintliga föreställningar
Identifiera lärarnas rådande antaganden. För att nya teorier och utgångspunkter ska
kunna bli en grund för en förändrad praktik måste de förstås och accepteras av
lärarna.
Princip 7 - kollegialt lärande;
bearbeta och utveckla nya lärdomar tillsammans med kollegor.
Princip 8 - extern expertis
Princip 9 -aktivt ledarskap
För att organisera och främja professionellt lärande hos lärarna behövs aktiva
pedagogiska ledare som har en uttalad nyckelroll i skolans kunskapsutveckling.
48. Princip 10 Behålla kraften
Det handlar slutligen om att behålla kraften i utvecklingsarbetet. Det måste
finnas en medvetenhet om att det tar mycket kraft och lång tid för lärarna att
förändra sin undervisning på ett framgångsrikt och varaktigt sätt.
Respons och inte bara bedömning av kamrats arbete ger effekt. Vetskapen att respons inte behöver vara korrekt ger en medvetenhet och att ge respons tränar även att ta emot respons
kommentera skriv inte poäng på prov
sök 3 källor innan läraren tex nät, kamrat, bok