2. PISA
Mätningsresultat från PISA visar att svenska 15-åringar
varje år går tillbaka i sin läsförmåga.
Tendensen pekar på att starka läsare stärks medan svaga
läsare blir allt svagare (Brink 2009).
Bland barn och ungdomar 9-24 år märks också en
nedåtgående trend när det kommer till läsning av romaner
(Höglund 2012).
Från universitetshåll rapporteras om studenter som har så
pass svårt att läsa, skriva och formulera sig att de får
problem att klara sina studier.
3. Litteracitet
Litteracitet kommer av engelskans ”literacy” och kan sägas
ha två definitioner:
Förmåga att förstå och använda språket i tal och skrift i olika
sammanhang samt använda sig av lässtrategier, reflektera
över och engagera sig i texter samt skriva för att uppnå sina
egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för
att delta i samhället” (Bergöö, 2009 och Skolverket, 2010a)
”En bred och samlad beteckning på aktiviteter som i ett
socialt sammanhang omfattar användningen av
tal, bilder, symboler och tecken i direkt eller indirekt
koppling till skrift.” (Axelsson mfl 2005: 8)
4. Språkutvecklande
undervisning
Att vi initierar och ger utrymme för diskussioner och låter
eleverna interagera kring texter.
Att vi tillåter hög elevaktivitet och elevinflytande på våra
lektioner.
Att vi motiverar eleverna genom att anknyta undervisningen till
deras förkunskaper.
Att vi ger exempel, mallar och lär ut strategier, det vill säga att vi
undervisar eleverna i strategier för att läsa och skriva inom olika
texttyper inom olika ämnen.
Att vi integrerar läsning och skrivning i alla ämnen och undervisar
explicit i texters struktur samt uppmärksammar textens ordförråd.
5. Vygotskij
Viktiga nyckelord i Vygotskijs teorier om lärande är
elevaktivitet och dialog i ett klassrum där aktiva elever får
komma till tals och pröva hypoteser för att lösa utmanande
uppgifter.
För att varje elev ska utmanas i sin närmaste utvecklingszon
bör läraren, enligt Vygotkij, iscensätta aktiviteter som tar
avstamp i elevernas förförståelse.