Webbredaktörens ABC

Webbredaktörens ABC
Webbredaktörens ABC Av Fredrik Wackå www.wpr.se
2 Bra innehåll ger bra RESULTAT Det du skriver avgör hur väl er webbplats eller ert intranät lyckas. En- staka ordval kan innebära att informationen når fram. Eller misslyckas att nå fram. Hur du formulerar dig, redigerar, strukturerar, använder bilder och länkar – allt detta är betydelsefullt för läsarens och därmed din framgång. I detta arbete får du aldrig ha en övertro på tekniken. Tekniken ger dig förutsättningar, varken mer eller mindre. I detta arbete får du heller aldrig underskatta skribentens och redaktö- rens roll. Webbens framgång är beroende av dig. Varken mer eller mindre. I nnehållsförteckning Skriva för webben 3 Redigera så att du blir läst 8 Struktur: Att hitta information 10 Upphovsrätt på nätet 12 Personuppgiftslagen 12 Länkar – webbens syre 14 Bli hittad av webbens sökmotorer 16 Det redaktionella arbetet 19 En färdig sida: Checklista 20 Om Fredrik Wackå 21 Sprid vidare! 22 Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc Några ord om mig Jag som skrivit detta heter Fredrik Wackå. Jag är webbrådgivare och utbildare, baserad i Malmö men med uppdrag både i övriga Sverige och utomlands. Min bakgrund är journalistisk och jag har – förstås – arbetat som webbredaktör. Allt du läser här bygger på mina egna erfarenheter samt vad jag lärt mig genom kontakter med hundratals webbredaktörer och webbansva- riga de senaste tio åren. Jag hoppas att du som inte har möjlighet att arbeta hela tiden med webben, och försöker kombinera ansvaret med andra arbetsuppgifter, har störst nytta av Webbredaktörens ABC. Men alla är välkomna att läsa.
3 Skriva för WEBBEN För läsaren är ingen information ”hittad” förrän den är förstådd. Det hjälper inte att besökaren kommer till rätt sida om han inte får en chans att ta till sig innehållet. Det absolut viktigaste att tänka på om du publicerar information till en bred målgrupp är kunskapsnivån. Du arbetar kanske varje dag med kvalificerade ämnen. Dina läsare kan mycket väl möta samma ämnen för första gången på dina sidor. Du kan i praktiken inte göra texten för enkel. Enkel är inte lika med förenklad. Tänk på journalisten Sigge Ågrens sammanfattning av en skicklig redaktörs insikt: ”Underskatta aldrig din läsares intelligens, men överskatta aldrig hennes kunskaper.” Du tar ansvar för målgruppens möjlighet att förstå genom att inför varje publicering fundera på frågor som: • Besvarar jag de frågor målgruppen har om ämnet för texten? Har jag försökt förstå vad målgruppen behöver veta, exempelvis genom att fråga kollegor vad målgruppen brukar undra när vi har personliga kontakter med dem? • Finns tillräcklig bakgrundsinformation, i texten eller via länk med tydlig hänvisning? • Använder jag de ord och begrepp som målgruppen använder? • Har jag valt en språklig nivå i övrigt som överensstämmer med målgruppens? Då sidor på en webbplats inte vänder sig till en bred målgrupp bör det framgå tydligt i webbplatsens struktur att det är så. Du kan också helt enkelt skriva vilka texten riktar sig till. Om innehållet kan intressera andra är det värt att överväga om du ska komplettera med information Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc för dem. V iktigast först – skriv som en journalist Både när det gäller formulering och disposition av texter har du nytta av att närma dig det journalistiska skrivsättet. Framförallt handlar det om Viktigast först. Lugn. Ingen förväntar sig att du ska bli kvällstidningsreporter... Viktigast först innebär bara att det som är mest intressant, relevant eller efterfrågat också är det som besökaren först får en chans att läsa. Viktig information – det som du tror att läsaren är ute efter – ska därför finnas redan i rubriken och textens första stycke. Risken är annars stor
4 Skriva för WEBBEN att läsaren inte förstår att han kommit rätt, utan förgäves letar vidare. Exempel: Dålig text som börjar med formalia i stället för intressanta fakta Fullmäktige antog den 23 oktober 2001 en kulturstrategi för Storstad Kulturstrategin är ett övergripande dokument som anger i vilken rikt- ning kommunen vill driva utvecklingen inom kulturområdet. Dokumen- tet ska också ge kulturnämnden ledning i val och prioriteringar i arbetet med detaljbudget och uppdrag. Kulturnämnden och -beredningen kommer att utarbeta konkreta handlingsplaner för olika sektorer och verk- samhetsområden. Exempel: Text som tydligt berättar om verksamheten I Lillstad finns en kommunal konsumentvägledning dit du kan vända dig för att få gratis råd och information i frågor som rör privata köp av varor och tjänster. Du kan till exempel få följande vägledning. • Information före köp om varor och tjänster, som köpråd, testre- sultat och marknadsöversikter. • Råd om hur du hanterar en reklamation när du är missnöjd med en vara eller tjänst. • Vilka rättigheter och skyldigheter du har som konsument. Infor- mation om konsumentlagar och föreskrifter. Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc En journalistiskt skriven text skapar alltså överblick. Den är konkret och väcker därför intresse. Det gör texten effektiv. Den hjälper dig att snabbt nå läsaren. Eftersom vi alla är tidningsläsare och tv-tittare är detta något vi känner igen. Detta är ju förklaringen till att vi snabbt kan ögna igenom en tid- ning och ändå vara ganska bra insatta i vad som hänt i världen. Men många av oss har lärt oss att skriva på ett annat sätt – mer akade- miskt, med slutsatser och resultat sist i texten. Detta fungerar dåligt på webben, inte minst med tanke på svårigheterna att läsa på en skärm. Skrivtipsen som följer ger dig ytterligare inblick i det journalistiska skrivsättet.
5 Skriva för WEBBEN Skrivtips Allt innehåll ska vara begripligt, konkret och trovärdigt. Det ska också vara kortfattat men fokusera inte på textens längd. En bra text blir läst så det är viktigare att du skriver bra än kort. Rubriken talar Det första en besökare läser av texten är rubriken och den kan vara det enda besökaren läser om den inte tycks leda till rätt innehåll. Dina rubriker ska • vara korta, men inte bara ett eller två ord • ge en rättvisande beskrivning av innehållet • innehålla det eller de viktigaste nyckelorden. Rubriker gäller inte bara för nyheter. Alla sidor ska ha en rubrik som ger besökaren en chans att avgöra om hon ska läsa vidare eller inte. Tyvärr gör många publiceringssystem automatiskt sidans namn i navigationen (exempelvis Kundtjänst) till sidans rubrik. Är det så hos er kan du prova att jobba med underrubriker som är bra, samtidigt som sidans namn finns kvar. Exempel: Folktandvården Skåne arbetar med både sidnamn och sid- rubriker som tydligt berättar vad texten handlar om. Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc Ge texten en bra start Textens första stycke kallas ingress. Dess syfte är att kortfattat beskriva det följande innehållet. Ingressen ska också locka till läsning genom att skapa intresse för det som kommer. Det betyder att den måste vara konkret och relatera till läsarens frågor och intressen. Du bör använda ingress på alla sidor. Det ökar kraftigt dina möjligheter att bli läst.
6 Skriva för WEBBEN Forskning: En ingress läses av nästan alla som kommer till en sida. ”When participants encountered a story with an introductory or summary paragraph, 95 percent of them read all or part of the introductory paragraph. [...] This indicates an overwhelming pattern, and really does show that readers place value on these forms of story presentation.” http://poynterextra.org/eyetrack2004/articlepages.htm Gör texten konkret Alla texter oavsett medium vinner på att låta fakta och exempel från din verksamhet ersätta abstrakta resonemang. Undvik passiv form ”Det har beslutats att…” är en mening med passiv användning av ver- bet besluta. En aktiv konstruktion av samma mening skulle kunna vara ”Företagsledningen har beslutat att…”. Du ska sträva efter att byta ut passiva uttryckssätt mot aktiva. Det ger mer konkreta texter eftersom du nämner den agerande parten (företagsledningen i exemplet) uttryckligen. Det blir också mer lättläst då ordföljden följer talat språk. Ett tips är att leta efter bokstaven ”s” i slutet på verb, eftersom den indikerar passiva former. Begriplighet Begriplighet når du på flera olika plan i texten. Inte minst på webben, där alla kan läsa dina texter, är det viktigt att du anstränger dig för att ha ett klart och tydligt språk. • Enstaka ord: Ersätt alltid med enklare synonymer, gärna kortare Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc ord, om sådana finns. • Meningar: Variera meningslängden, men låt aldrig en mening vara längre än 25-30 ord. • Textkonstruktion: Se till att besökaren direkt i texten, eller via länk, får tillgång till den bakgrund och de förkunskaper som krävs för att han ska förstå innehållet. • Undvik ordet ”man”. Det är opersonligt och kan skapa en osä- kerhet kring vem texten riktar sig till, vem som ska göra något och så vidare.
7 Skriva för WEBBEN Tilltal och tonfall Med små språkliga val påverkar du hur besökaren uppfattar din text och därmed ditt företag eller din organisation. Det handlar om läsaren, inte om dig Ett av de vanligaste misstagen i webbtexter är att de handlar om vad avsändaren gör. Men det som intresserar läsaren är givetvis vad han kan göra. Titta på en av världens mest framgångsrika webbplatser som Amazon.com. Allt innehåll riktar sig till kunden: ”Save 30%... Read this… Create your own…”. Samma sätt att tilltala besökarens intressen går att använda på alla webbplatser och intranät. Tror du verkligen att de som besöker perso- nalavdelningens sidor på intranätet vill veta hur ni jobbar eller vilka ni är? Kanske – med de letar antagligen mest efter rubriker som ”Genomför utvecklingssamtal… Lämna in semesteransökan senast… Hitta nya kurser…” Om du förmår dig själv att hela tiden tänka på vad läsaren vill och dessutom direkt tilltala honom blir din text bättre. Dels ökar chansen att läsaren känner sig träffad, dels kommer du antagligen att skriva mer konkret. Exempel: Enkel beskrivning med personligt och direkt tilltal. ”Hoten mot din IT-miljö blir mer avancerade. Det behöver även ditt skydd bli. Med vår säkerhetsprodukt kan du välja de skydd som din miljö kräver. Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc Testa ditt skydd. Vi erbjuder kostnadsfri utvärdering.” Du – inte Ni, inte kunderna Tilltala läsarna med ”du” (”din, dina”). Skriver du ”Ni” framstår du som omodern eller onaturligt formell. Skriver du ”kunderna”, ”medborgarna” eller ”dem” – tredje person plural – när informationen riktar sig till dessa bygger du upp ett avstånd till just dem du vill nå. Tänk på att ”Du” inte är ett alternativ. Det är förmodligen inte gramma- tiskt korrekt svenska och uppfattas generellt sett inte som extra artigt, vilket oftast är anledningen till att det används.
8 Redigera så att du blir LÄST Det är svårare och tar längre tid att läsa från skärm än från papper. Du måste därför visuellt underlätta för besökarna. Varje enskild sida mås- te vara överskådlig. Tänk på att mycket läsning på skärm är ”skumläsning”. Besökarna försöker snabbt skaffa sig en uppfattning om vad sidan innehåller för att besluta sig för att antingen läsa eller klicka vidare. Redigeringen ska alltid följa innehållet. Allt som för överskådlighetens skull framhävs ska innehålla relevant och viktig information. Typografi för skärmläsning Sannolikt arbetar du med dina sidor i ett publiceringsverktyg, ett så kallat Content Management System. Det kan vara Episerver, Sitevi- sion, Lemoon, Joomla eller något annat av de hundratals som finns på marknaden. Gemensamt för dem är att du som redaktör publicerar text i givna mallar. Om det är så behöver du inte fundera på radlängd, färger, val av typ- snitt med mera. Det är alltid bestämt i mallarna och det gör ditt jobb enklare. Tipsen som följer här handlar om redaktörens redigeringsan- svar inom ramen för mallar. Rubrik Varje sida ska ha en rubrik. För formulering av rubriken och vad du kan göra om rubriken bara är ett sidnamn, se ovan. Ingress Varje sida bör inledas med en ingress som syns tydligt. De allra flesta Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc väljer att ha ingressen i fet stil. Större text är också ett alternativ. Mellanrubriker Mellanrubriker är ett mycket bra sätt att underlätta för besökaren att ”skumläsa” en sida. En mellanrubrik beskriver innehållet i de textstyck- en som följer direkt efter den, fram till nästa mellanrubrik. Använd gär- na mellanrubriker frikostigt. Många stycken En luftig, det vill säga styckeindelad, text ger vila för ögat. Det finns sällan anledning att låta ett stycke vara längre än tre meningar. An- vänd formeln ”en tanke – ett stycke”, vilken innebär att ett stycke aldrig ska innehålla information om mer än en (1) omständighet.
9 Redigera så att du blir LÄST Forskning: Förtjäna dubbelt så mycket läsning med mer luft. ”The bottom line is that stories with shorter paragraphs got more than twice as many overall eye fixations than those with longer paragraphs. These data suggest that the longer-paragraph format discourages rea- ding and that short-paragraph format overwhelmingly encourages rea- ding.” http://poynterextra.org/eyetrack2004/articlepages.htm Fet stil Fet stil kan användas mer på webben än i dokument för tryck och utskrift. Du kan skriva nyckelord och nyckelfraser i fet stil om det under- lättar överskådlighet. Undvik dock att använda fet stil i omedelbar an- slutning till en mellanrubrik, i varje fall om dessa (som så ofta) är just fet text utan någon annan skillnad jämfört med brödtexten. Kursiv stil Undvik kursiv stil för annat än markering av enstaka ord i brödtext. Kursiv stil syns sämre än vanlig text på skärm och kan ge dåligt resultat vid utskrift från webben. För markering av viktiga ord rekommende- ras fet stil. Understruken text Understruken text på webben kan endast användas för länkar. Använd aldrig understruken text för att markera ord om de inte är länkar. Listor Använd listor vid uppräkningar där tre eller fler omständigheter följer på varandra. Använd numrerad lista då punkterna följer på varandra i Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc en given ordning, annars en onumrerad lista. Tveka inte om innehållet tillåter dig att skapa en lista – det är ett mycket bra sätt att locka läsarens blick till viktiga fakta. Indrag Med indrag kan du markera att ett stycke text skiljer sig från texten i övrigt. Använd för exempelvis längre citat eller utdrag ur dokument. Bildtext Använd bildtexter om bilden behöver en förklaring. Förväxla inte bildtext med ALT-text. Bildtexten är synlig samtidigt med bilden medan ALT-texten är till för dem som inte ser bilden. De ska alltså formuleras på olika sätt.
10 Redigera så att du blir LÄST Tabeller för rätt sak Tabeller har länge missbrukats på webben. Tabellernas syfte är inte att skapa design. Du ska inte positionera text eller bilder med tabeller. De ska användas för att presentera strukturerade data. Följer du inte denna rekommendation riskerar du att utestänga besö- kare, inte minst funktionshindrade som använder särskilda hjälpmedel för att läsa dina sidor. Bilder berättar också Rätt använda kan bilder lätta upp sidor med mycket text. Men använd bara bilder om de tillför något för antingen form eller förståelse. Bilder som bara är bra bilder, men som inte har den minsta anknytning till sidans innehåll tillför ytterst sällan något positivt. Överväg alltid om dina bilder behöver bildtext för att bli begripliga för läsaren. Fotografens namn kan också vara nödvändigt att ha med. Du måste kontrollera vad ni kommit överens med fotografen om. Diagram, illustrationer med mera är också bilder som kan ge ett viktigt mervärde och öka förståelsen för det du vill berätta. Fundera alltid på om du kan komplettera texten med något som ytterligare förklarar vad du vill förmedla. Alla bilder som tillför innehåll ska ha en ALT-text som beskriver bildens innehåll. Detta är en förutsättning för att synskadade besökare via sina hjälpmedel ska kunna ta till sig din information i sin helhet. Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc
11 Struktur: Att hitta INFORMATION Det sätt som informationen är organiserad på en webbplats kallas struktur. Strukturens grafiska presentation är navigationen, det vill säga de menyer som besökaren klickar sig fram genom för att hitta information. Ju större webbplatsen är, desto viktigare är det att strukturen är logisk – för besökaren. Det sistnämnda kan inte betonas för mycket. Struktu- rens enda syfte är att hjälpa besökaren att hitta information. Om det bästa för besökaren är att ni till exempel samarbetar över avdelnings- gränser måste ni göra det. Vad de olika menyvalen – länkarna i navigationen – kallas är väsent- ligt. Återigen är det inte era interna termer och uttryckssätt som ska avgöra. Det läsarna kallar till exempel en tjänst ni säljer är precis det som tjänsten ska kallas i navigationen. Väljer du annorlunda, väljer du att bygga en högre tröskel än nödvändigt. Tips: Ibland är det svårt att hitta bästa tänkbara ord för att beskriva en webbkategori eller en ny sida. Fråga gärna de av dina kollegor som dagligen möter målgrupperna personligen, ta reda på vad människor frågar efter i telefonväxeln eller läs igenom inkommande e-post. Då är chansen stor att du upptäcker vad målgrupperna själva säger. Olika vägar in Det finns flera grundläggande sätt att organisera information. Ofta Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc kombineras de på samma webbplats. • Ämne: Det vanligaste sättet där du grupperar information som handlar om samma sak (Produkter, Utbildning, Hälso– och sjuk- vård). • Målgrupp: Du samlar all information som riktar sig till samma målgrupp (Studenter, Media, Leverantörer). • Situation: Informationen grupperas efter besökarnas gemen- samma situationer. Ligger nära Målgrupp (Nyblivna föräldrar, Du som söker jobb). • Uppgift: Du utgår från vad besökarna vill göra (Hitta resor, An- mäl, Ladda ned). • Organisation: Den egna organisationen utgör grund för informa- tionsstrukturen. Ofta ett dåligt val.
12 Webb JURIDIK En personlig reflektion från författaren… Jag är inte jurist och inbillar varken dig eller mig att innehållet på dessa sidor är juridiskt fullt kor- rekta. Därför kan du inte hålla mig juridiskt, ekonomiskt eller på annat sätt ansvarig för råden. Med det sagt, så här har jag själv och andra organisationer valt att arbeta. Upphovsrätt på nätet Elektroniskt distribuerad information har samma upphovsrättsliga skydd som tryckt information. Även om det är enkelt att kopiera inne- håll från en annan webbplats är det förbjudet utan upphovsrättsinneha- varens uttryckliga tillstånd. Det kan vara svårt att avgöra vem som är upphovsrättsinnehavare. En bild kan tillhöra fotografen eller illustratören, men de kan också ha sålt rättigheterna till någon annan. Var därför noggrann och försäkra dig om att den som ger dig tillstånd att använda bild eller text har rätt att göra det. Att ni tidigare har använt externt producerat innehåll är heller ingen garanti för att du får använda det igen. Det kan krävas ett nytt avtal för ytterligare en användning. Naturligtvis har du citaträtt, vilket är en klassisk inskränkning i upp- hovsrätten. Citaträtten gäller både text och bild men av naturliga skäl är det framförallt för text som frågan blir aktuell. Det finns inte några exakta mått för hur mycket du får citera, men använd ditt goda omdö- me och ha bara citat som en mindre del av din text. Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc Personuppgiftslagen Grundregeln är att inga personuppgifter får publiceras på Internet, men det finns en lång rad undantag och i ditt dagliga arbete bör det sällan uppstå några praktiska svårigheter att följa Personuppgiftslagen, PUL. Det första undantaget gäller harmlösa uppgifter. Sådana får publiceras också utan samtycke från personen. För anställda inom exempelvis en offentlig förvaltning är namn och befattning harmlösa uppgifter liksom adress, telefon och e-post till arbetet. Det andra stora undantaget gäller journalistiskt ändamål och detta ska tolkas mycket brett.
13 Webb JURIDIK Allt som syftar till att informera, utöva kritik och väcka debatt om frågor av betydelse för allmänheten tolkas som journalistiskt ändamål – och då är det till och med tillåtet att publicera känsliga uppgifter utan samtycke. Normalt bör du dock se till att få skriftligt samtycke för all publicering av känsliga uppgifter. Det handlar – enligt Datainspektionen – om uppgifter kring etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, medlemskap i fackföre- ning samt sådant som rör hälsa och sexualitet. I de texter du skriver är detta inget problem. Om du pratar med en person för att skriva en text och ni kommer in på känsliga uppgifter kon- trollerar du direkt att du får samtycke för publicering. Känsligheten måste också bedömas efter vilken person det gäller. En skolelevs politiska åsikter är känsliga uppgifter. En fullmäktigeledamots politiska åsikter är det inte. Med fotografier bör du vara mer vaksam. En identifierbar person på väg in i en kyrka eller identifierbara åskådare på ett valmöte är exempel på bilder som i sig är känsliga uppgifter och kräver samtycke. Ofta är det enklast att i stället använda en bild från samma tillfälle som inte identifierar enskilda personer. Tips: Läs mer hos Datainspektionen Datainspektionen har mycket information om hur personuppgifter ska behandlas. Om samtycke säger de till exempel: ”Samtycke är en frivillig och tydlig viljeyttring genom vilken den regi- strerade – efter att ha fått information – godtar behandlingen av personuppgifter om sig själv. Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc Samtycket behöver inte vara skriftligt men det kan många gånger vara lämpligt. (3 § PuL)” http://www.datainspektionen.se/fragor_svar/personuppgifter.shtml
14 Länkar – webbens SYRE Länkar är webbens syre. En av mediets stora fördelar för besökaren är just möjligheten att snabbt ledas vidare till relaterat eller fördjupande material. Använd därför länkar till andra sidor på din webbplats eller ditt intranät frikostigt. Tveka heller inte att länka till externa sidor då det är befogat. Tänk på att öppna dessa länkar i ett nytt fönster, medan alla länkar mellan dina egna sidor bör öppnas i samma fönster. Är det en extern länk bör det också framgå av sammanhanget. Exempel: Skatteverket har mer information om skatteanmälan för dig som funderar på att starta eget. Skriv bra länkar Exemplet ovan är en innehållsrik länk. Bara genom att läsa texten som är länkad förstår besökaren vad han kommer till. Det underlättar för den läsare som snabbt kollar igenom en sida. Det är också ett sätt att öka tillgängligheten för funktionshindrade besökare. Undvik alltså innehållslösa länkar som ”Läs mer” eller ”Klicka här”. Du vinner på att länka En vanlig oro är att om en webbplats har externa länkar så ”förlorar” man besökarna. Oron är kontraproduktiv. Tänk i stället så här: Du kommer att ”förlora” dem ändå. Ingen besöker bara din webbplats. Det viktiga är att ge dem en anledning att komma tillbaka. Om läsaren kän- ner att du erbjuder bra information, inklusive länkar, ökar chansen att de lägger dig på minnet eller till och med sätter din webbplats som ett Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc bokmärke. Forskning: Länkar viktigt för trovärdighet Stanford Guidelines for Web Credibility 1.Make it easy to verify the accuracy of the information on your site. ”You can build web site credibility by providing third-party support (citations, references, source material) for information you present, especially if you link to this evidence. Even if people don't follow these links, you've shown confidence in your material.” Fogg, B.J. (May 2002). quot;Stanford Guidelines for Web Credibility.quot; A Research Summary from the Stanford Persuasive Technology Lab. Stanford University. www.webcredibility.org/guidelines
15 Länkar – webbens SYRE Du får länka Du har inget juridiskt ansvar för informationen på de webbplatser du länkar till. Men du har givetvis ett moraliskt ansvar. Du ska inte leda dina besökare vidare till webbplatser som av någon anledning är tvivel- aktiga. En del webbpublicister har fått för sig att de kan bestämma om någon ska få länka till dem och kräver att du ber om tillstånd. Såvitt jag förstår har detta inte juridiskt stöd någonstans i världen. Du kan alltså strunta i det. Sen kan man säga att en länk är en gåva. Du ser till att den andra webbplatsen blir läst. Kräver de tillstånd förtjänar de egentligen inte att bli länkade till. De har inte förstått hur webben fungerar. Ramar Det finns webbplatser som använder så kallade ”ramar”. Det innebär att det som upplevs som en sida är uppbyggd av flera olika sidor. I dessa fall kan det vara svårt att länka till precis det innehåll du vill. Även om du hittar adressen till den sidan är det oftast ingen god idé eftersom det för besökaren kommer att se märkligt ut (till exempel är navigationen ofta inte med på sidan). Det är dessutom inte tillåtet att ”djuplänka” som detta kallas. Kan du, hitta en annan sida att länka till i stället. Går inte det måste du låta länken gå till webbplatsens förstasida och komplettera med en beskrivning av hur besökaren ska klicka för att hitta rätt. Webbredaktör på riktigt Att vara webbredaktör skiljer sig på vissa punkter från att vara redaktör för tryckta medier. Det är först när du tänkt tanken ”Vilken ytterligare Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc information skulle min läsare kunna vara intresserad av?” som webbredaktörsjobbet är gjort. Hämta gärna inspiration från nyhets- webbplatser som brukar vara väldigt drivna i sitt arbete med länkar. Det är din kunskap och fantasi som sätter gränsen.
16 Bli hittad av webbens SÖKMOTORER Webbens sökmotorer (Google, Yahoo, MSN Sök och så vidare) blir allt viktigare för människors informationssökning. En klar majoritet av dem som använder Internet använder sökmotorer för att hitta rätt. De allra flesta företag och organisationer lever i en konkurrensutsatt informationsvärld. Det finns fler som vill berätta samma sak. Att underlätta för människor att hitta just din information – till och med innan besökaren klickat in på webbplatsen – är en förlängning av den service eller satsning det innebär att överhuvudtaget publicera informationen. Ditt jobb att lyckas Du som skribent/redaktör har en avgörande betydelse för hur högt upp i sökmotorernas resultatlistor din sida hamnar. Det är inte någon an- nans ansvar även om du måste ha bra förutsättningar från webbdesig- ner och verktygsleverantör. På nästa sida följer de viktigaste tipsen för hur du ska lyckas. Som du kommer att se har du mycket gratis om du skriver journalistiskt med det viktigaste först. Undersökning: Placering i sökmotorn påverkar din trovärdighet Cirka två tredjedelar av dem som söker på nätet klickar aldrig förbi de första tio träffarna. Bara 10 procent går till fjärde resultatsidan och vidare. Du bör alltså dyka upp på första resultatsidan i Google. Dessutom: 36 procent av sökanvändarna drar slutsatsen att företagen som rankas högst är de ledande i sin bransch. http://www.iprospect.com/premiumPDFs/ WhitePaper_2006_SearchEngineUserBehavior.pdf Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc Statistik: Sök mest populärt på nätet Sökning är den vanligaste aktiviteten på webben. Hela 70 procent i åldern 16-74 år i Sverige använde under första kvartalet 2005 Internet för att söka efter information om varor eller tjänster. http://www.scb.se/templates/tableOrChart____154542.asp
17 Bli hittad av webbens SÖKMOTORER Välj nyckelord och nyckelfraser med omsorg Grunden för att komma högt i resultatlistorna är en djup förståelse för hur målgruppen uttrycker sig. De flesta söker med 1-3 ord och de sö- ker med de ord eller fraser de använder i dagligt tal. Du måste använda samma ord som dem. Det hjälper inte att ni kallar er tjänst för ”kompetensutveckling” om människor letar efter ”kurser”. Eller att ni skriver ”räddningstjänst” för att det heter så i Räddnings- tjänstlagen. Vi säger ju faktiskt ”brandkår”. Tips: Yahoo har en sökordsassistent där du kan se hur många gånger någon sökt efter en term den senaste månaden. Du hittar den via http://searchmarketing.yahoo.se/sv_SE/srch/sbsg.php. (Tyvärr går det inte att skriva en direkt länk.) Några exempel från april 2006: Billigt flyg: 2 008 sökningar Lågprisflyg: 3 755 sökningar Kompetensutveckling: 645 Kurs: 1 501 Läkemedel: 1 563 Medicin: 2 583 Använd nyckelorden där de syns De nyckelord och –fraser du tror att människor använder för att leta efter din information ska du arbeta in i det synliga innehållet på din sida. Det dolda innehåll (så kallade metataggar) som många tror är hemlig- heten bakom att lyckas i sökmotorerna har ingen större effekt. Sökmo- torerna tar bara liten, om ens någon, hänsyn till vad du skriver i dessa taggar. Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc Skriv en innehållsrik titel Titeln är den enskilt viktigaste platsen att använda dina nyckelord och nyckelfraser. Titeln är det fält högst upp i webbläsarens fönster där det står vad sidan heter. Oftast är det vit text på blå botten. Har du otur är ditt publiceringsverktyg inställt för att på alla sidor automatiskt stämpla företagets namn och bara det. Du har då en avgöran- de nackdel i arbetet för att lyckas i sökmotorerna. Kräv att leverantören ändrar i systemet. Ett fall framåt är om verktyget automatiskt gör titlar enligt modellen ”Sidnamn >> Företagsnamn”. Men det är fortfarande inte bra. På viktiga sidor ska du skriva innehållsrika titlar med fler ord än du antagligen har i sidnamnet. Se bra exempel på nästa sida...
18 Bli hittad av webbens SÖKMOTORER Använd nyckelorden i rubriken Titel och rubrik är alltså inte samma sak. Rubriken står på själva sidan och är vanligen annorlunda formulerad än titeln. Rubriken är samman- hängande text och inte lika mycket en uppräkning av nyckelord. Men även i rubriken måste du använda de ord som du vill att sidan ska bli hittad med via en sökmotor. Sökmotorerna bedömer, fullt logiskt, text i rubriker som viktiga för sidans innehåll. Använd nyckelorden ofta och tidigt i texten Dina nyckelord ska också med i ingress och brödtext. Ju fler gånger ordet förekommer och ju högre upp på sidan det finns, desto högre rankas din sida vid sökningar på ordet (eller frasen). Samtidigt måste du göra en rimlig avvägning. Du kan inte skriva ordet så många gånger att texten blir konstig eller svårläst. Onaturliga upp- repningar kan till och med straffa sig och få negativ effekt i sökmotorn. Allt hänger inte på innehållet Det är ett gott webbredaktörskap att aktivt arbeta med innehållet för att sidorna ska bli hittade. Men du ska samtidigt veta att innehållet inte är den enda faktorn som spelar roll. Alla sökmotorer och särskilt Google tar mycket stor hänsyn till hur din sida hänger ihop med andra sidor på nätet. Vart du länkar har betydel- Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc se men framförallt hur många och vilka som länkar till dig. Du kan jobba också med denna aspekt. • Be att företag och organisationer ni samarbetar med länkar till er (och länka till dem själv, naturligtvis). • Se till att ni finns med i kataloger som Sunet (http:// katalogen.sunet.se/) och Open Directory Project (http://www.dmoz.org/). • Skriv så intressant innehåll att bloggare och andra med egna webbsidor självmant tipsar om er.
19 Det redaktionella ARBETET All redaktionell produktion är en process. Först när du ingår i en organisation som tar ansvar för processens alla delar har ni möjlighet att skapa webb– och intranätinformation med hög kvalitet. Processens delar 1. Idé: Vilken information behövs? Vad borde ni publicera för att stödja verksamheten internt eller externt? Vad efterlyser mål- grupperna? 2. Insamling: Ta fram information, hitta relevanta underlag eller prata med människor som arbetar med ämnet/frågeställningen. Ta hänsyn till synpunkter från målgrupperna. 3. Bearbetning: Formulera texter och redigera sidor. 4. Publicering: Göra information tillgänglig på webben eller intra- nätet. Se till att information struktureras logiskt och att information som inte bör vara publicerad arkiveras. Traditionellt har nästan allt fokus lagts på publicering och i viss mån bearbetning. De är visserligen viktiga för att du berättar saker på rätt sätt. Men det har ingen betydelse om du inte berättar om rätt saker, vilket de två första stegen handlar om. Vissa organisationer slår fast att det första steget är ett gemensamt ansvar. Det är ju många medarbetare som vet vilken information era målgrupper vill ha. Vissa befattningshavare – som chefer och informa- tionsägare – kan dessutom sägas ha ett särskilt ansvar för att föreslå vilken information som är nödvändig för att verksamheten ska få rätt stöd. Men ett gemensamt ansvar har en tendens att bli ingens ansvar. När allt kommer omkring är det webbredaktören som även här är nyckel- Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc person. Du och ingen annan kombinerar två viktiga roller. Du är orga- nisations talesman men också besökarens ombudsman. Den uppgiften kräver att du förstår vilka texter som behövs inom ditt ansvarsområde (Idé) och att du försäkrar dig om att ha bästa möjliga underlag (Insamling).
20 En färdig sida: CHECKLISTA • Gör klart för dig själv vad du vill Vilken målgrupp vill du nå? Vad vill du att de ska veta/göra efter att de läst din information? I vilket sammanhang – var i strukturen – ska den publiceras? • Skaffa dig rätt information Har du skaffat dig tillgång till de mest aktuella underlagen? Pra- tat med de människor inom företaget som kan mest om det du ska skriva? Försökt ta reda på vilka frågor målgruppen brukar ha om ämnet? • Gör ett urval Du kan aldrig berätta allt. Välj medvetet vilken information som ska vara med. Finns det behov av mer information än du vill publicera på en enda sida? Kan du länka till fördjupad information? Behövs det flera sidor? • Välj de viktigaste orden Välj ut nyckelord och nyckelfraser enligt din bedömning av vad målgruppen själva säger om ämnet för texten. Detta ökar både begriplighet och sökbarhet. • Skriv titel, rubrik och ingress Textens inledning är den chans besökaren ger dig. Använd de ord du valde som viktigast. • Skriv brödtexten Skriv aldrig mer än nödvändigt. Ju längre texten är, desto viktigare blir nästa steg. Skapa en överskådlig sida Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc • Dela in texten i många stycken. Använd mellanrubriker, listor och andra hjälpmedel för att underlätta för besökaren att över- blicka din text. • Led besökaren vidare Överväg om du ytterligare kan hjälpa besökaren genom länkar till relaterad eller fördjupande information. Välj kontaktpersoner. • Kontrollera innehållet Har du fått fakta rätt? Kan du ytterligare förenkla språket? Ta gärna hjälp av en kollega som får läsa din text. • Publicera sidan Se till att informationen placeras logiskt för besökaren i strukturen.
21 Om Fredrik WACKÅ Webbrådgivare och redaktör. Innehållsspecia- list. Uppskattad utbildare som lett kurser för alla typer av organisationer sedan 1999. Vänd dig till mig om du vill • se till att ni gör rätt saker på webben och intranätet • mäta och förankra er satsning • öka människors möjlighet att hitta - dels till er, dels hos er • säkerställa en effektiv publiceringsmodell • skapa bra texter som får önskat resultat. Kurser: www.wpr.se/kurser/ Skriva för webben För grupper som behöver utveckla skrivandets grunder - att skriva enkelt, begripligt och intresseväckande. En lärorik och rolig heldag med många praktiska tips kring webb och intranät. Kvalificerad redaktör för webb och intranät Fördjupa din kunskap som redaktör. Förstå hur du skriver för handling och hur du arbetar tillsammans med engagerade besökare. Bli hittad i webbens sökmotorer Du varken kan eller behöver köpa en plats högt upp i sökmotorernas träfflista. Era redaktörer har framgången i sin hand. En mycket konkret halvdagskurs som ger resultat. Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc Bloggar som professionellt kommunikationsverktyg Webbloggar har tagit steget från personlig till professionell använd- ning. Företag och organisationer upptäcker hur de stärker varumärken, skapar bättre relationer med viktiga målgrupper eller underlättar sam- arbeten inom organisationen. Kontakt Webb: www.wpr.se E-post: fredrik@wpr.se Telefon: 040-13 42 00 / 08-501 64 438 Mobil: 0709-61 95 95 Postadress: W PR & Information AB, Diakongatan 32, 216 23 Malmö
ÄNNU MER? Webbredaktörens ABC kan du ladda ner från www.wpr.se/abc/ Där hittar du länkar till de webbplatser som nämns. På wpr.se finns även fler betraktelser och nyheter om webbinnehåll. SPRID VIDARE Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sweden licens. För att se en kopia av denna licens, besök http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/ Licensen innebär att du får • kopiera, distribuera, visa och framföra verket på följande villkor: • Erkännande. Du måste ange upphovsmannen och/eller li- censgivaren på det sätt de anger. (Webbredaktörens ABC av Fredrik Wackå med länk till www.wpr.se) • Ickekommersiell. Du får inte använda verket för kommersiel- la ändamål. • Inga bearbetningar. Du får inte förändra, bearbeta eller bygga vidare på verket.

Webbredaktörens ABC

Check these out next

Webbredaktörens ABC

Recomendados

Más contenido relacionado

Similar a Webbredaktörens ABC(20)

Último(9)

Webbredaktörens ABC